Beskattningsbar förvärvsinkomst ökade 2,7 procent. Den slutliga skatten sjönk med 4,6 procent. Den taxerad förmögenheten minskade

Transkript

1 HE 22 SM 0401 Taxering och skatter 2002 Individ- och taxeringshushållsuppgifter Tax assessments and taxes paid 2002 I korta drag Beskattningsbar förvärvsinkomst ökade 2,7 procent År 2002 ökade den beskattningsbara förvärvsinkomsten med 2,7 procent, räknat i fasta priser, till kronor jämfört med år Medelinkomsten för män var markant högre än för kvinnor, kronor mot kronor. Medelinkomsten för kvinnor var därmed 65,5 procent av medelinkomsten för män. Skillnaden kan förklaras av att kvinnor i genomsnitt har en kortare arbetstid och lägre lön. Den slutliga skatten sjönk med 4,6 procent Det slutliga skattebeloppet år 2002 var i genomsnitt kronor, vilket var en minskning med 4,6 procent jämfört med år För kvinnor minskade skattebeloppet med 4 procent till i medeltal kronor och för män minskade beloppet med 4,9 procent till i medeltal kronor. Ökad fastighetsskatt Fastighetsskatten uppgick i medeltal till kronor år 2002, vilket är en ökning med 10,2 procent jämfört med året innan. Medelvärdet av fastighetsskatten för kvinnor uppgick till kronor och för män till kronor. Det är en ökning med 11,1 respektive 7 procent jämfört med år 2001, räknat i fasta priser. Den taxerad förmögenheten minskade Av de sambeskattade år 2002 hade 5,6 procent (91 300) en taxerad förmögenhet. Av de ensamstående år 2002 hade 1,8 procent en taxerad förmögenhet ( kvinnor och män). Totalt betalade hushåll (drygt 2,9 procent) förmögenhetsskatt, vilket var 46,4 procent färre än år Den stora minskningen berodde till stor del på att fribeloppsgränsen höjdes. Susanne Stenbom, SCB, tfn, , susanne.stenbom@scb.se Annica Wallerå, SCB, tfn , annica.wallera@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 19 mars Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HE 22 SM 0401 Innehåll Statistiken med kommentarer 4 Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökade 4 Den slutliga skatten sjönk 6 Ökad fastighetsskatt 7 Den taxerade förmögenheten minskade 8 Pensionssparandet minskar 9 Färre gjorde avdrag för övriga kostnader 10 Allt färre gjorde reseavdrag 11 Tabeller 12 Teckenförklaring 12 1a. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser 12 1b. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser. Kvinnor 13 1c. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser. Män 13 2a. Beskattningsbar förvärvsinkomst år Andelen personer efter inkomst och kön 14 2b. Skiktgränserna 1) från år Andelen personer 15 3a. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 16 3b. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 16 3c. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för män. Medelvärden i 2002 års priser 17 4a. Slutlig skatt 1) år Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 18 4b. Slutlig skatt 1) år Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter inkomst och kön 18 5a. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 19 5b. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 19 5c. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för män. Medelvärden i 2002 års priser 20 6a. Fastighetsskatt år ). Andel som betalar fastighetsskatt, medelskatten för dessa samt skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 21 6b. Fastighetsskatt år ). Andel som betalar fastighetsskatt, medelskatten för dessa samt skattens andel av inkomsten efter ålder och kön Förmögenhet år Andel med taxerad förmögenhet efter taxeringsenhet, ålder och förmögenhetsbelopp 22 8a. Privata pensionssparande 1) år Antalet inkomsttagare, andel pensionssparande samt medelvärden av pensionssparande efter ålder och kön 23

3 SCB 3 HE 22 SM b. Privata pensionssparande 1) år Antalet inkomsttagare, andel pensionssparande samt medelvärden av pensionssparande efter inkomst och kön Inkomst av tjänst ). Antalet inkomsttagare med olika inkomstslag efter kön och ålder 24 Diagram Slutlig skatt år Medelvärden efter ålder och kön Slutlig skatt Årlig utveckling i fasta priser efter kön 25 Kartor Beskattningsbar förvärvsinkomst år Medelvärden i kommunerna för de som har varit folkbokförda under (Medelvärde i riket = kronor) Slutlig skatt Medelvärde i kommunerna för de som har varit folkbokförda under (Medelvärde i riket = kronor) Fastighetsskatt Medelvärden i kommunerna för de som har varit folkbokförda under (Medelvärde i riket = kronor) Pensionssparande Medelvärde i kommunerna för de som har varit folkbokförda under Ålder år (Medelvärde i riket = kronor) Reseavdrag Andel av inkomsttagarna som gjorde avdrag för resor till och från arbetet Ålder år (Medelvärde i riket = 19,7 procent) 30 Fakta om statistiken 31 Detta omfattar statistiken 31 Definitioner och förklaringar 31 Så görs statistiken 33 Statistikens tillförlitlighet 33 Bra att veta 33 Annan statistik 35 In English 36 Summary 36 List of tables 36 List of terms 37

4 SCB 4 HE 22 SM 0401 Statistiken med kommentarer Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökade År 2002 var den beskattningsbara förvärvsinkomsten (taxerad förvärvsinkomst minus allmänna egenavgifter och grundavdrag eller särskilt grundavdrag) kronor (medelbelopp för samtliga personer som var folkbokförda i riket någon gång under 2002). Det innebar en ökning med 2,7 procent, räknat i fasta priser, mellan åren 2001 och Den beskattningsbara förvärvsinkomsten uppgick totalt till miljoner kronor år Jämfört med år 2001 har den beskattningsbara förvärvsinkomsten ökat med 3,1 procent, räknat i fasta priser. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten har totalt sett ökat mer procentuellt för kvinnor än för män, 4,1 procent mot 2,3 procent, mellan åren 2001 och 2002 (se även tabell 1a-c sida ). Medelinkomsten för män var markant högre än för kvinnor, kronor mot kronor. Medelinkomsten för kvinnor var därmed 65,5 procent av medelinkomsten för män. Skillnaden kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har en kortare arbetstid och lägre lön. Procentuellt sett har kvinnornas medelinkomst ökat mer än männens, 3,9 procent jämfört med 1,9 procent. Däremot har skillnaden mellan könen ökat med kronor, räknat i fasta priser (se även tabell 2a sida 14). Det var personer (32,6 procent) som hade mindre än kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst; av dessa hade personer (10,6 procent) 0 kronor. Jämfört med år 2001 hade denna grupp, med mindre än kronor, minskat med 3,5 procent. Det var personer (4,8 procent) som hade mer än kronor; därav var det personer (1,3 procent) som hade mer än kronor och personer (0,3 procent) som hade mer än kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst (se även tabell 2a. sida 14). År 2002 var de två skiktgränserna för statlig inkomstskatt kronor och kronor. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. År 2002 hade 15,2 procent mer än kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst, vilket var en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med motsvarande gräns år Det var 7,7 procent kvinnor som hade över den lägsta skiktgränsen ( kronor) i beskattningsbar förvärvsinkomst och 23 procent män. Det var en minskning med 0,9 respektive 2,1 procentenheter jämfört med år År 2002 hade 4,3 procent mer än kronor i beskattningsbar förvärvsinkomst, vilket var en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med motsvarande gräns året innan. För kvinnor var motsvarande andel 1,5 procent och för män 7,2. Det innebär en minskning med 0,1 respektive 0,4 procentenheter (se även tabell 2a-b. sida 14-15). Efter skiktgränsens införande, i och med den stora skattereformen 1991, var tanken att ca 15 procent av de skattskyldiga skulle betala statlig skatt. År 1999 infördes den övre skiktgränsen, vilket innebar att inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. Inkomstskattereglerna har därefter ändrats i olika avseenden. Siktgränserna justeras varje år vanligen med KPI plus 2 procent. För år 2002 höjdes skiktgränserna med KPI plus 1 procent. År 1991 var andelen som betalade statlig skatt som högst (18,8 procent) därefter har andelen minskat och år 2002 var andelen 15,2 procent. Det är markant fler män mellan år som betalar statlig skatt (28,2 procent) än kvinnor (10,4 procent) år 2002 (se tabell 2b. Sida 15).

5 SCB 5 HE 22 SM 0401 Beskattningsbar förvärvsinkomst Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd Högsby Lidingö Sorsele Täby Dorotea Sollentuna Pajala Nacka Bjurholm Ekerö Berg Vaxholm Haparanda Lomma Övertorneå Vellinge Årjäng Tyresö Borgholm För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Kommunerna med de högsta medelvärdena låg på en markant högre nivå än övriga kommuner. Skillnaden räknat i kronor mellan Danderyd (1:a plats) och Vaxholm (7:e plats) var större än mellan Vaxholm och Borgholm (289:e och sista plats). I Danderyd låg medelvärdet lite drygt 20 procent högre än Lidingö, drygt 88 procent högre än i riket totalt och mer än dubbelt så högt som i 189 av Sveriges kommuner. Drygt 80 procent av kommunerna hade ett medelvärde som var lägre än medelvärdet för hela riket (se Karta 1 sida 26). Av länen hade Stockholms län högst medelvärde år 2002 ( kronor), följt av Uppsala län och Västra Götalands län. Lägst medelvärde hade Gotlands län ( kronor), följt av Jämtlands län och Kalmar län. Av länen hade Jämtlands län störst ökning (3,8 procent, räknat i fasta priser) av medelinkomsten mellan åren 2001 och 2002, följt av Jönköpings län och Uppsala län. Stockholms län hade minst ökning (1,2 procent) mellan åren 2001 och 2002, följt av Norrbottens län och Gävleborgs län. För de 5 procent av befolkningen med högst beskattningsbar förvärvsinkomst uppgick medelvärdet till kronor år Det var en ökning på 0,4 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 och en ökning med 37,8 procent jämfört med år Motsvarande värde för de 1 procent av befolkningen med de allra högsta inkomsterna var kronor. Det var en minskning med 2,2 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 och en ökning med 49,1 procent jämfört med år För de 5 procent av kvinnorna med högst beskattningsbar förvärvsinkomst uppgick medelvärdet till kronor år Det var en ökning på 2,9 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år Motsvarande medelvärde för männen var kronor, vilket var en minskning med 0,6 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 (se även tabell 3a-c sida 16-17) Inkomstspridningen minskade marginellt mellan åren 2001 till Ginikoefficienten (se avsnittet Fakta om statistiken) gick från 0,439 till 0,436, vilket betyder att vi är nere på samma nivå som år 1991 (0,435). Inkomstspridningen har minskat för både kvinnor och män, från 0,436 respektive 0,415 till 0,434 respektive 0,413. (se även tabell 3a-c sida 16-17).

6 SCB 6 HE 22 SM 0401 Den slutliga skatten sjönk Det slutliga skattebeloppet var i genomsnitt , vilket var en minskning med 4,6 procent jämfört med år För kvinnor minskade skattebeloppet med 4 procent till i medeltal kronor och för män minskade beloppet med 4,9 procent till i medeltal kronor. Medelskatten för män var markant högre än för kvinnor och skillnaden var som störst i åldrarna år, kronor (se diagram 1. sida 25). Den slutliga skatten uppgick totalt till miljoner kronor, jämfört med år 2001 var detta en minskning med 4,2 procent (se tabell 1a sida 12). Den slutliga skatten uppgick i genomsnitt till 31,8 procent av summa förvärvsoch kapitalinkomst. Från år 2001 var det en minskningen på 1,5 procentenheter. Störst var andelen i Danderyd (38,6 procent), följt av Lidingö och Täby. Lägst var andelen i Örkelljunga (27,9 procent), följt av Haparanda och Hörby. De personer som hade summa förvärvs- och kapitalinkomst i intervallet kronor betalade ca 31 procent i skatt, de i intervallet kronor betalade ca 33 procent, de i intervallet kronor betalade ca 36 procent och de som hade över en miljon i summa förvärvs- och kapitalinkomst betalde i medeltal ca 43 procent i skatt (se tabell 4b. sida 18). I den slutliga skatten ingår bland annat statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, fastighetsskatt och statlig inkomstskatt på kapitalinkomster. En av de stora delarna i den slutliga skatten är den kommunala inkomstskatten på förvärvsinkomst och år 2002 uppgick den i medeltal till kronor, vilket var 81,4 procent av den totala skatten. Det har skett en ökning med 2,9 procent av den kommunala inkomstskatten sedan år En annan stor del av den slutliga skatten är den statliga inkomstskatten och den var i genomsnitt kronor och de allmänna egenavgifterna kronor. Skattereduktionerna var i medeltal kronor. De delar av skatten som i genomsnitt förändrades mest mellan åren 2001 och 2002 var förmögenhetsskatten, skatten på kapitalinkomster och skattereduktionerna. Förmögenhetsskatten minskade kraftigt, med 41 procent till ca 500 kronor. Även skatten på kapitalinkomster minskade i genomsnitt med 20 procent från år 2001 och uppgick i medeltal till kronor år Skattereduktionerna ökade med 37 procent till ca kronor. Strukturen av den slutliga skatten skiljde sig i vissa avseenden åt mellan kvinnor och män. För kvinnor var ca 86 procent av den slutliga skatten kommunal inkomstskatt. För män var denna andel endast ca 79 procent. För män stod den statliga inkomstskatten däremot för en större andel av den slutliga skatten, ca 10 procent jämfört med ca 3 procent för kvinnor. Det genomsnittliga skattebeloppet skiljde sig åt mellan olika kommuner. Medelbeloppet var högst i Danderyd med kronor och lägst i Haparanda med kronor. (se karta 2 på sida 27). Precis som för den beskattningsbara förvärvsinkomsten låg kommunerna med de högsta medelvärdena på en markant högre nivå än övriga kommuner. I Danderyd låg medelvärdet 39 procent högre än i Lidingö, mer än dubbelt så högt som i 283 av Sveriges kommuner och drygt 2,6 gånger så högt som i riket totalt. Av de tio kommuner med de högsta medelbeloppen ligger nio i Stockholms län.

7 SCB 7 HE 22 SM 0401 Slutlig skatt Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd Orsa Lidingö Högsby Täby Hörby Nacka Sorsele Sollentuna Älvdalen Ekerö Pajala Vaxholm Töreboda Stockholm Örkelljunga Lomma Övertorneå Österåker Haparanda För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida För de 5 procent av befolkningen med högst slutlig skatt uppgick medelvärdet till kronor. Motsvarande värde för de 1 procent av befolkningen med de allra högsta skattebeloppen var kronor. Det är en minskning med 6,6 respektive 10,5 procent från år 2001, räknat i fasta priser. För de 5 procent av kvinnorna med högst slutlig skatt uppgick medelvärdet till kronor år Det var en minskning på 5,8 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år Motsvarande medelvärde för männen var kronor, vilket var en minskning med 7,1 procent, räknat i fasta priser, jämfört med år 2001 (se tabell 5a-c sida 19-20). Spridningen av den slutliga skatten minskade något mellan åren 2001 och 2002, Gini-koefficienten sjönk från 0,551 till 0,549. Spridningen av den slutliga skatten har minskat för både kvinnor och män, från 0,528 respektive 0,545 till 0,526 respektive 0,542. (se tabell 5a-c sida 19-20). Den slutliga skattens årliga utvecklingen har varit negativ för både män och kvinnor mellan åren Medianvärdet år 2002 för kvinnor har ökat med 34 procent jämfört med år 1991, räknat i fasta priser. För männen var ökningen 31 procent under motsvarande period. Den årliga utvecklingen för män föll från år 1996 till år 2002 och för kvinnor från år 1998 till år Denna nedgång av den slutliga skattens utveckling kan förklaras av att fribeloppsgränserna för förmögenhetskatten har höjds tre gånger sedan 1996, att en högre skiktgräns för uttag av statlig skatt infördes 1999 samt att kapitalvinsterna minskat (se diagram 2 sida 25). Ökad fastighetsskatt Fastighetsskatten uppgick i medeltal till kronor år 2002 och det är en ökning med 8,4 procent, räknat i fasta priser, jämfört med året innan. Ökningen av fastighetsskatten kan förklaras av att taxeringsvärdena höjdes kraftigt på grund av den prisutveckling som har varit. För att dämpa förmögenhetskatten infördes år 2001 en begränsningsregel med inriktning mot att småhusägare inte ska betala mer än 5 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt. Skattereduktionen gäller för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan kronor och 3 miljoner kronor. Medelvärdet av fastighetsskatten för kvinnor uppgick till kronor och för män till kronor, det är en ökning med 11,1 respektive 7 procent jämfört med år 2001, räknat i fasta priser (se tabell 6a-b sida 21). Totalt uppgick fastighetsskatten till miljoner kronor. En ökning, räknat i fasta priser, med 8,8 procent jämfört med föregående år. År 1991 uppgick den totala fastighetsskatten till miljoner kronor. Räknat i fasta priser har den totalt fastighetsskatten ökat med 28,1 procent (se tabell 1 sida 12).

8 SCB 8 HE 22 SM 0401 Bland kommunerna var medelvärdet högst i Danderyd ( kronor), följt av Lidingö och Nacka. Medelvärdet var lägst i Dorotea (1 200 kronor), följt av Arjeplog och Åsele (se karta 3 sida 27). Bland länen var medelvärdet högst i Stockholms län (8 000 kronor), följt av Hallands län och Uppsala län. Lägst medelvärde bland länen hade Västernorrlands län (2 200 kronor), följt av Jämtlands län och Norrbottens län. Fastighetsskatten uppgick totalt till 1,7 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Det var 0,1 procentenheter högre än år Störst var andelen i Lidingö (3,1 procent), följt av Vaxholm och Öckerö. Lägst andel hade Malå (0,6 procent), följt av Dorotea och Åsele. För de personer med en beskattningsbar förvärvsinkomst i intervallet kronor var fastighetsskattens andel av inkomsten 1,8 procent, i intervallet kronor var andelen 1,5 procent, i intervallet kronor var motsvarande andel 1,4 procent och för de med en beskattningsbar förvärvsinkomst över en miljon kronor var andelen 0,8 procent år Det innebär en ökning i samtliga intervall med undantag för det sistnämnda, där andelen var oförändrad (se tabell 6b sida 21). Den andel som betalade fastighetsskatt uppgick till 35,3 procent, vilket är oförändrat jämfört med år För kvinnor var motsvarande andel 32 procent och det är en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med Motsvarande andel för män var 38,7 procent och det är en minskning med 0,2 procentenheter jämfört med Den största andelen bland kommuner fanns i Gagnef (51,9 procent), följt av Vansbro och Storuman. Den lägsta andelen fanns bland kommunerna i Sundbyberg (16,7 procent), följt av Solna och Malmö. Fastighetsskatt Andel personer som betalade fastighetsskatt. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 35,3 procent. Störst andel procent Minst andel procent Gagnef 51,9 Sigtuna 27,2 Vansbro 50,6 Landskrona 25,7 Storuman 50,4 Helsingborg 25,2 Kramfors 50,3 Botkyrka 25,0 Norsjö 50,3 Södertälje 22,6 Mörbylånga 50,2 Göteborg 22,1 Arjeplog 50,1 Stockholm 22,0 Storfors 50,0 Malmö 18,2 Sorsele 50,0 Solna 16,9 Robertsfors 49,9 Sundbyberg 16,7 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Den taxerade förmögenheten minskade Förmögenhetsskatten var 1,5 procent av den del av förmögenheten som överstiger fribeloppet. Fribeloppet har för inkomståret 2002 höjts från kronor för ensamstående och kronor för sambeskattade till kronor för ensamstående och kronor för sambeskattade. Av de ensamstående år 2002 hade 1,8 procent en taxerad förmögenhet ( kvinnor och män). Av de sambeskattade år 2002 hade 5,6 procent (91 300) en taxerad förmögenhet. Totalt betalade hushåll (drygt 2,9 procent) förmögenhetsskatt och det var 46,4 procent färre än år Den stora minskningen berodde till stor del på att fribeloppsgränsen höjdes. Den totala taxerade förmögenheten har minskat med 33 procent jämfört med 2001, räknat i fasta priser. Det var ensamstående kvinnor, ensamstående män och sambeskattade som hade en taxerad förmögenhet på mer än 4 miljoner kronor.

9 SCB 9 HE 22 SM 0401 Totalt var detta en minskning med 17,5 procent jämfört med 2001 (se tabell 7 sida 22). Andelen med taxerad förmögenhet var markant större bland äldre än bland yngre. Bland de ensamstående i åldrarna år var andelen år 2002 bara 0,4 procent. I åldrarna år var andelen 3,2 procent och i åldrarna 65 år och äldre 4,2 procent. Bland de sambeskattade var motsvarande andelar 0,4, 6,1 respektive 8,8 procent. Nästan hälften (45,5 procent) av de med taxerad förmögenhet år 2002 var ålderspensionärer och nästan var fjärde (23 procent) var 75 år eller äldre (se tabell 7 sida 22). De kommuner där en stor andel av hushållen betalade förmögenhetsskatt hade också höga medelvärden när det gäller beskattningsbar förvärvsinkomst. Den kommun med högst andel taxeringshushåll som betalade förmögenhetsskatt var Danderyd (26,5 procent), följt av Lidingö och Täby. Den kommun med lägst andel var Överkalix (0,6), följt av Strömsund och Bräcke. Förmögenhet Andel taxeringshushåll som betalade förmögenhetsskatt. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 2,9 procent. Störst andel procent Minst andel procent Danderyd 26,5 Eda 0,7 Lidingö 18,4 Storfors 0,7 Täby 13,5 Forshaga 0,7 Nacka 10,1 Grums 0,7 Sollentuna 9,7 Surahammar 0,7 Vellinge 9,7 Älvdalen 0,7 Vaxholm 9,3 Timrå 0,7 Lomma 8,3 Bräcke 0,7 Ekerö 8,0 Strömsund 0,7 Båstad 6,8 Överkalix 0,6 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Totalt uppgick de taxerade förmögenheterna till miljoner kronor, vilket var 33,4 procent lägre än år 2001 (se tabell 1 sida 12). Bland de med taxerad förmögenhet var den genomsnittliga förmögenheten ca 3,5 miljoner kronor, en ökning med 24,1 procent sedan år 2001, räknat i fasta priser. Båda dessa förändringar kan till stor del förklaras av de höjda fribeloppsgränserna. Kvaliteten på förmögenhetsuppgifterna är svår att bedöma eftersom stora delar av individernas tillgångar aldrig deklareras eller underskattas vid deklarationen. Pensionssparandet minskar Allt fler har privat pensionssparande. År 2002 gjorde personer avdrag i deklarationen för premier till pensionssparande. Jämfört med år 2001 var det en ökning med personer. Totalt uppgick pensionssparandet till miljoner kronor år Det är en minskning med 3,1 procent jämfört med föregående år, räknat i fasta priser (se tabell 1 sida 12). Fler kvinnor än män pensionssparar och andelen med pensionssparande är större bland personer med hög inkomst. Skillnaden mellan könen, vad gäller andelen med pensionssparande, var störst bland dem med sammanräknad förvärvsinkomst i inkomstintervallet kronor, 38 procent kvinnor och 14 procent män. Bland dem med sammanräknad förvärvsinkomst i inkomstintervallet kronor pensionssparade 68 procent kvinnor och 57 procent män (se tabell 8b sida 23). Av dem i åldrarna år som år 2002 hade sammanräknad förvärvsinkomst pensionssparade 40 procent; 44 procent av kvinnorna och 36 procent av männen. Den största andelen pensionssparare fanns i åldersgruppen år där 53 procent av kvinnorna och 39 procent av männen pensionssparar. Andelen

10 SCB 10 HE 22 SM 0401 med pensionssparande ökar upp till och med åldersgruppen år, för att därefter avta (se tabell 8a sida 23). Det avdragsberättigade pensionssparandet bland pensionssparare i åldern år var år 2002 i medeltal kronor. Jämfört med år 2001 var det en minskning med 6,1 procent, räknat i fasta priser. Motsvarande värde för kvinnor är kronor och för män kronor. Det var en minskning med 5,9 procent respektive 6,5 procent (se tabell 8a sida 23). Pensionssparandet varierar kraftigt mellan olika kommuner. Högst medelvärde bland pensionssparare i åldern år hade inkomsttagarna i Danderyd ( kronor) följt av Lidingö och Täby. Lägst medelvärde hade Högsby (4 100 kronor) följt av Töreboda och Ljusnarsberg (se karta 4 sida 29). Pensionssparande Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Ålder år. Medelvärde i riket = kronor. Högst medelvärde belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd Uppvidinge Lidingö Tranås Täby Boxholm Sollentuna Vingåker Nacka Älvdalen Lomma Hällefors Vellinge Nordanstig Stockholm Ljusnarsberg Ekerö Töreboda Lund Högsby För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Pensionssparandet varierar inte lika mycket mellan länen. Högst medelvärde bland pensionssparare i åldern år hade inkomsttagarna i Stockholms län (7 700 kronor), följt av Uppsala län och Skåne län. Lägst medelvärde hade Jämtlands län (5 100 kronor), följt av Jönköpings län och Gävleborgs län. Färre gjorde avdrag för övriga kostnader Avdrag för kostnader för inkomsternas förvärvande medges bara för vissa kostnader och med vissa begränsningar. Avdraget kan avse kostnader för bl a representation, facklitteratur, idrottsutövning, arbetsverktyg, skyddskläder och mätnings- och granskningsavgifter för den del av kostnaderna som överstiger kr. Antalet inkomsttagare, som har gjort avdrag för övriga kostnader, har halverats från personer år 2001 till personer år 2002 (se tabell 9 sida 24). Totalt uppgick avdraget för övriga kostnader år 2002 till miljoner kronor. Det är en minskning med 22,9 procent. Det var fler män än kvinnor som gjorde avdrag för övriga kostnader, män och kvinnor. Trots att det var fler män än kvinnor som gjorde avdrag för övriga kostnader hade kvinnor ett högre totalbelopp än män, miljoner kronor respektive miljoner kronor (se tabell 1a-c sida 12-13). Anledningen till att färre inkomsttagare gör avdrag för övriga kostnader kan vara att dels har kontrollerna blivit bättre, dels är det en ny blankett samt att kostnaden för arbetslöshetskassa inte längre ingår i övriga kostnader.

11 SCB 11 HE 22 SM 0401 Allt färre gjorde reseavdrag Allt färre gjorde reseavdrag under 2002, det är en minskning med 3,3 procent jämfört med föregående år. År 2002 gjorde personer kvinnor och män avdrag för kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen. Det var färre än år 2001 (se tabell 9 sida 24). Totalt uppgick reseavdragen år 2002 till miljoner kronor, det är en minskning på 4,4 procent jämfört med år 2001 (se tabell 1 sida 12). Kommunerna där störst andel av inkomsttagarna gjorde reseavdrag ligger i närheten av storstäderna. De kommuner som hade högst andel inkomsttagare med reseavdrag var Lerum (49,5 procent) följt av Håbo och Kungsbacka. De kommuner som hade lägst andel var Stockholm (6,8 procent) följt av Solna och Sundbyberg. I stora kommuner var andelen med reseavdrag liten. Av de 20 folkrikaste kommunerna låg Uppsala och Sundsvall över medel för riket (se karta 5 sida 30). Reseavdrag Andel inkomsttagare med reseavdrag. Kommunerna med störst respektive minst andel. Andel i riket = 19,7 procent Högst medelvärde procent Lägst medelvärde procent Lerum 49,5 Nacka 10,9 Håbo 48,6 Karlskoga 10,2 Kungsbacka 46,8 Malmö 9,9 Ale 45,1 Danderyd 9,3 Bollebygd 45,0 Lidingö 9,0 Kungälv 43,7 Oxelösund 8,9 Orust 43,2 Kiruna 8,8 Tjörn 43,1 Sundbyberg 7,7 Grästorp 41,5 Solna 7,2 Svalöv 41,3 Stockholm 6,8 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Medelbeloppet för reseavdrag i riket var kronor. Medelbeloppet för män var kronor och för kvinnor kronor, detta var 1,4 respektive 0,6 procent minskning än år 2001, räknat i fasta priser. Högst medelvärde bland dem som gjorde reseavdrag hade inkomsttagarna i Trosa ( kronor), följt av Norrtälje och Nynäshamn. Lägst medelvärde hade Gnosjö (7 600 kronor), följt av Staffanstorp och Hammarö.

12 SCB 12 HE 22 SM 0401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1a. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser 1a. Sums of income in SEK millions, 2002 prices Variabler 1) ÅR Beskattningsbar förvärvsinkomst Kontant bruttolön Kostnadsersättning Avdrag för resor till och från arbetet Avdrag för övriga kostnader Allmän pension/tjänstepension Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta Övriga ersättningar 2) Inkomst av tjänst Pensionssparande m.m. 3) Slutlig skatt Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster Fastighetsskatt 4) Taxerad förmögenhet ) Avser fysiska personer och som någon gång under inkomståret var folkbokförda i riket. 2) Övriga ersättningar = Inkomst som inte är pensionsgrundande av tjänst, periodiskt understöd av tjänst, inkomst som grundar egenavgifter (särskild löneskatt, tjänst) samt inkomster från fåmansföretag (tjänst). 3) Allmänt avdrag avseende premie för pensionförsäkring/pensionssparkonto och allmänt avdrag avseende periodiskt understöd. 4) Innehåller även individer som fått skattereduktion

13 SCB 13 HE 22 SM b. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser. Kvinnor 1b. Sums of income in SEK millions, 2002 prices. Women Variabler 1) ÅR Beskattningsbar förvärvsinkomst Kontant bruttolön Kostnadsersättning Avdrag för resor till och från arbetet Avdrag för övriga kostnader Allmän pension/tjänstepension Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta Övriga ersättningar 2) Inkomst av tjänst Pensionssparande m.m.3) Slutlig skatt Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster Fastighetsskatt 4) Taxerad förmögenhet c. Totalsummor i mkr 1991, , 2002 års priser. Män 1c. Sums of income in SEK millions, 2002 prices. Men Variabler 1) ÅR Beskattningsbar förvärvsinkomst Kontant bruttolön Kostnadsersättning Avdrag för resor till och från arbetet Avdrag för övriga kostnader Allmän pension/tjänstepension Privata pensionsförsäkring/skattepliktig livränta Övriga ersättningar 2) Inkomst av tjänst Pensionssparande m.m.3) Slutlig skatt Statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster Kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster Fastighetsskatt 4) Taxerad förmögenhet ) Avser fysiska personer och som någon gång under inkomståret var folkbokförda i riket. 2) Inkomst som inte är pensionsgrundande av tjänst, periodiskt understöd av tjänst, inkomst som grundar egenavgifter (särskild löneskatt, tjänst) samt inkomster från fåmansföretag (tjänst). 3) Allmänt avdrag avseende premie för pensionförsäkring/pensionssparkonto och allmänt avdrag avseende periodiskt understöd. 4) Innehåller även individer som fått skattereduktion

14 SCB 14 HE 22 SM a. Beskattningsbar förvärvsinkomst år Andelen personer efter inkomst och kön 2a. Taxable earned income Share of individuals by income and sex Beskattningsbar Kvinnor och män Kvinnor Män Förvärvsinkomst 1) Samtliga år Samtliga år Samtliga år Antal 2) därav i procent 0 kr 10,6 6,5 12,0 6,5 9,1 6,5 1 kr 19 tkr 5,0 2,8 6,2 3,1 3,8 2, ,8 4,0 6,0 4,6 3,6 3, ,5 2,6 4,5 3,1 2,4 2, ,1 3,6 5,3 4,5 2,8 2, ,6 3,9 6,0 5,2 3,2 2, ,6 4,3 6,8 5,9 4,4 2, ,4 5,5 7,3 7,6 5,5 3, ,6 6,6 7,5 8,8 5,7 4, ,7 7,4 7,6 9,5 5,8 5, ,8 8,1 7,2 9,4 6,5 6, ,8 8,4 6,2 8,3 7,3 8, ,7 7,3 4,5 6,0 7,0 8, ,7 6,0 3,3 4,5 6,1 7, ,8 4,9 2,6 3,5 5,2 6, ,8 3,6 1,8 2,4 3,9 4, ,2 5,4 2,4 3,2 6,1 7, ,3 3,0 1,2 1,6 3,6 4, ,4 1,8 0,6 0,8 2,3 2, ,9 1,2 0,4 0,5 1,5 1, ,1 1,4 0,4 0,5 1,8 2, ,8 1,0 0,2 0,3 1,4 1, ,3 0,3 0,1 0,1 0,5 0, ,3 0,3 0,0 0,1 0,5 0, ) 10,9 14,0 6,2 8,4 15,8 19, kr 4,3 5,5 1,5 2,0 7,2 8,8 Medelinkomst 1, tkr 4) 168,1 196,6 133,5 162,1 203,9 230,1 Medelinkomst 2, tkr 5) 188,0 210,3 151,8 173,2 224,4 246,1 Summa inkomster, mkr ) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 2) De som någon gång under 2002 var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen. 3) De två skiktgränserna för statlig inkomstskatt går vid kronor och kronor. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. 4) Medelvärden beräknade för samtliga. 5) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst.

15 SCB 15 HE 22 SM b. Skiktgränserna 1) från år Andelen personer 2b. The breakpoints from Share of people År Beskattningsbar Kvinnor och män Kvinnor Män förvärvsinkomst 2) Samtliga år Samtliga år Samtliga år År 2002 Antal 3) ,9 14,0 6,2 8,4 15,8 19, ,3 5,5 1,5 2,0 7,2 8,8 År 2001 Antal 3) ,2 15,6 7,0 9,4 17,5 21, ,5 5,7 1,6 2,1 7,6 9,3 År 2000 Antal 3) ,4 17,1 7,5 10,0 19,6 23, ,3 5,4 1,4 1,8 7,3 8,9 År 1999 Antal 3) ,6 17,2 7,5 10,0 20,0 24, ,9 4,8 1,2 1,6 6,7 8,0 År 1998 Antal 3) ,8 21,2 7,9 10,4 26,0 31,6 År 1997 Antal 3) ,2 20,4 7,6 1,0 24,8 31,2 År 1996 Antal 3) ,9 18,7 6,6 8,3 23,2 29,0 År 1991 Antal 3) ,8 24,5 7,9 10,8 30,2 37,9 1) Skiktgränserna för statlig inkomstskatt höjs i regel med KPI + 2 procent varje år. Inkomster över den lägre skiktgränsen beskattas med 20 procent och inkomster över den högre skiktgränsen beskattas med 25 procent. 2) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 3) De som någon gång under det aktuella året var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej i populationen.

16 SCB 16 HE 22 SM a. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 3a. Taxable earned income in decils in 1991, for all individuals. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5%3) Medelvärde topp 1%4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,435 0,441 0,443 0,438 0,436 0,437 0,439 0,436 3b. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 3b. Taxable earned income in decils in 1991, for women. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5%3) Medelvärde topp 1%4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,440 0,444 0,444 0,438 0,435 0,434 0,436 0,434

17 SCB 17 HE 22 SM c. Beskattningsbar förvärvsinkomst 1) i decilgrupper 1991, för män. Medelvärden i 2002 års priser 3c. Taxable earned income in decils in 1991, for men. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5%3) Medelvärde topp 1%4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,394 0,408 0,412 0,410 0,410 0,413 0,415 0,413 1) Beskattningsbar förvärvsinkomst är taxerad förvärvsinkomst minskad med avdrag för allmän pensionsavgift och grundavdrag (eller särskilt avdrag). 2) Tio olika stora grupper sorterade efter beskattningsbar förvärvsinkomst. 3) Medelvärden beräknade för de 5 % med högst inkomst. 4) Medelvärden beräknade för de 1 % med högst inkomst. 5) Medelvärden beräknade för samtliga. 6) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. 7) Koefficienten kan anta värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.

18 SCB 18 HE 22 SM a. Slutlig skatt 1) år Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter ålder och kön 4a. Final tax Average tax and relative tax share of income by age and sex Ålder Kvinnor och män Kvinnor Män Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Skattens andel av inkomsten 4) Skattens andel av inkomsten 4) Samtliga ,7 31, ,2 29, ,5 33,7 därav ,6 32, ,2 30, ,6 34, ,5 20, ,5 20, ,4 20, ,1 28, ,9 27, ,2 28, ,1 30, ,1 29, ,6 31, ,2 32, ,1 30, ,5 34, ,7 33, ,4 31, ,5 35, ,3 33, ,3 30, ,9 35, ,2 30, ,7 26, ,5 32, ,9 25, ,1 21, ,9 29,6 4b. Slutlig skatt 1) år Medelskatt och skattens andel av inkomsten efter inkomst och kön 4b. Final tax Average tax and relative tax share of income by income and sex Summa förvärvsoch kapitalinkomst Antal 2) Kvinnor och män Kvinnor Män Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Antal 2) Medelskatt, tkr 3) Skattens andel av inkomsten 4) Samtliga ,7 31, ,2 29, ,5 33,7 0 kr , , ,4. 1 kr 19 tkr ,4 14, ,4 14, ,4 14, ,1 17, ,9 16, ,3 18, ,2 12, ,9 9, ,5 18, ,7 15, ,5 13, ,6 19, ,3 21, ,4 20, ,4 23, ,4 24, ,7 24, ,1 26, ,9 26, ,1 26, ,3 27, ,0 28, ,2 27, ,2 28, ,1 28, ,3 28, ,2 29, ,5 29, ,7 29, ,7 30, ,5 30, ,7 29, ,4 30, ,3 30, ,4 30, ,0 30, ,8 30, ,9 30, ,5 31, ,3 30, ,3 30, ,9 31, ,6 31, ,4 30, ,3 31, ,1 32, ,2 32, ,0 32, ,3 34, ,9 34, ,3 34, ,5 36, ,8 35, ,5 36, ,6 37, ,6 36, ,9 38, ,4 39, ,4 38, ,8 39, ,7 41, ,1 40, ,5 42, ,4 43, ,5 40, ,4 44, ,1 42, ,5 39, ,8 43,2 1) I slutlig skatt ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt (mot dessa fyra skatter kan skattereduktion ha erhållits för fastighetsskatt, byggnadsarbete på bostadshus, och underskott av kapital), förmögenhetsskatt, allmänna egenavgifter samt egenavgifter och skatter för näringsverksamma. Eventuell mervärdesskatt som debiteras vid skatteberäkning ingår ej. 2) De som någon gång under 2002 var folkbokförda i riket. Barn under 18 år som saknar summa förvärvs- och kapitalinkomst samt slutlig skatt ingår ej i populationen. 3) Medelvärde beräknat för samtliga, dvs inklusive dem som ej betalar skatt. 4) Med inkomst avses summa förvärvs- och kapitalinkomster. Summa förvärvs- och kapitalinkomster består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott).

19 SCB 19 HE 22 SM a. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för samtliga. Medelvärden i 2002 års priser 5a. Final tax in decils in 1991, for all individuals. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5% 3) Medelvärde topp 1% 4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,535 0,536 0,538 0,538 0,546 0,559 0,551 0,549 5b. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för kvinnor. Medelvärden i 2002 års priser 5a. Final tax in decils in 1991, for women. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5% 3) Medelvärde topp 1% 4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,514 0,516 0,517 0,516 0,524 0,529 0,528 0,526

20 SCB 20 HE 22 SM c. Slutlig skatt 1) i decilgrupper 1991, för män. Medelvärden i 2002 års priser 5c. Final tax in decils in 1991, for men. Mean value in SEK, 2002 prices Decil 2) Medelvärde topp 5% 3) Medelvärde topp 1% 4) Medelvärde 15) Medelvärde 2 6) Median Gini-koefficient 7) 0,52 0,524 0,527 0,529 0,537 0,557 0,545 0,542 1) I slutlig skatt ingår statlig och kommunal inkomstskatt på förvärvsinkomster, statlig inkomstskatt på kapitalinkomster, fastighetsskatt (mot dessa fyra skatter kan skattereduktion ha erhållits för fastighetsskatt, byggnadsarbete på bostadshus, och underskott av kapital), förmögenhetsskatt, allmänna egenavgifter och skatter för näringsverksamma. Eventuell mervärdesskatt som debiteras vid skatteberäkning ingår ej. 2) Tio olika stora grupper sorterade efter beskattningsbar förvärvsinkomst. 3) Medelvärden beräknade för de 5 % med högst inkomst. 4) Medelvärden beräknade för de 1 % med högst inkomst. 5) Medelvärden beräknade för samtliga. 6) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst. 7) Koefficienten kan anta värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde