I korta drag Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade

Transkript

1 HE 20 SM 0301 Inkomster och bidrag 2001 Individuppgifter Income and allowances I korta drag Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade Den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet) var år kronor (medelbelopp för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige ). Det innebar en ökning med 2,1 procent, räknat i fasta priser, mellan 2000 och Medelinkomsten för män är markant högre än för kvinnor, kronor mot kronor. Beloppet för kvinnor var därmed 68,7 procent av beloppet för män. År 1991 var motsvarande andel 65,2 procent. Inkomstskillnaden kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har kortare arbetstid och lägre lön. Mellan åren 2000 och 2001 ökade den sammanräknade förvärvsinkomsten procentuellt något mer för kvinnor än för män, 2,5 procent mot 1,8 procent. Räknat i kronor ökade dock skillnaden mellan könen med 300 kronor. Kraftigt minskade inkomster av kapital Inkomsttagarna (20 år och äldre) hade 2001 överskott av kapital på totalt 90 miljarder. Det var nästan 40 procent mindre än rekordåret 2000 och en tillbakagång till nivån Hans Heggemann, SCB, tfn , hans.heggemann@scb.se Håkan Schultz, SCB, tfn , hakan.schultz@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie HE Hushållens ekonomi. Utkom den 16 maj Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

2 SCB 2 HE 20 SM 0301 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade 3 Kraftigt minskade inkomster av kapital 4 Pensionerna ökade med knappt en procent 5 Tabeller 6 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år Andelen personer efter inkomst och kön 6 2. Över- och underskott av kapital år Antalet inkomsttagare efter belopp på över-/underskott och kön 7 3. Pensioner år Pensionärer, 65 år och däröver, fördelade efter kön, ålder, pensionens storlek samt summa förvärvs- och kapitalinkomst 8 Diagram 9 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år Medelvärden efter ålder och kön för den folkbokförda befolkningen Sammanräknad förvärvsinkomst Årlig utveckling i fasta priser efter kön. 9 Kartor Sammanräknad förvärvsinkomst år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen Överskott av kapital år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 20 år och äldre, Pension år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 65 år och äldre, Fakta om statistiken 13 Detta omfattar statistiken 13 Definitioner och förklaringar 13 Så görs statistiken 14 Statistikens tillförlitlighet 15 Bra att veta 15 Annan statistik 15 In English 16 Summary 16 List of tables 16 List of terms 16

3 SCB 3 HE 20 SM 0301 Statistiken med kommentarer Den sammanräknade förvärvsinkomsten ökade Den sammanräknade förvärvsinkomsten (inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet) var år kronor (medelbelopp för personer 20 år och äldre som var folkbokförda i Sverige ). Det innebar en ökning med 2,1 procent, räknat i fasta priser, mellan 2000 och Medelinkomsten för män är markant högre än för kvinnor, kronor mot kronor. Beloppet för kvinnor var därmed 68,7 procent av beloppet för män. År 1991 var motsvarande andel 65,2 procent. Inkomstskillnaden mellan män och kvinnor kan till stor del förklaras av att kvinnor i genomsnitt har kortare arbetstid och lägre lön. Mellan åren 2000 och 2001 ökade den sammanräknade förvärvsinkomsten procentuellt något mer för kvinnor än för män, 2,5 procent mot 1,8 procent. Räknat i kronor ökade dock skillnaden mellan könen, men bara med 300 kronor. Mellan åren 1999 och 2000 var ökningen i procent större för män än för kvinnor och skillnaden räknat i kronor ökade med hela kronor. Mellan åren 1996 och 2001 ökade medelinkomsten med 18,8 procent. Ökningen var större för kvinnor än för män; 19,5 procent mot 18,2 procent personer (28 procent) hade mindre än kronor i sammanräknad förvärvsinkomst; av dem (3 procent) hade 0 kronor personer (8 procent) hade mer än kronor, (3 procent) personer mer än kronor och personer (0,3 procent) mer än kronor. Högst sammanräknad förvärvsinkomst 2001 hade åldersgruppen år; män kronor och kvinnor kronor. I åldrarna år var beloppen kronor respektive kronor och för ålderspensionärer kronor respektive kronor. (Se även diagram på sidan 9.) Av kommunerna hade Danderyd högst medelvärde ( kronor), följt av Lidingö. Höginkomstkommunerna finns främst i Stor-Stockholm. Borgholm hade lägst medelvärde ( kronor), följt av Årjäng. (Se även karta på sidan 10.) Kommunerna med de högsta medelvärdena ligger på en markant högre nivå än övriga kommuner. I Danderyd låg medelvärdet mer än dubbelt så högt som i nästan hälften av Sveriges kommuner. Sammanräknad förvärvsinkomst Kommunerna med högst respektive lägst medelvärde. Medelvärde i riket = kronor Högst medelvärde Belopp Lägst medelvärde belopp Danderyd Dorotea Lidingö Berg Täby Bjurholm Sollentuna Eda Nacka Högsby Ekerö Pajala Vaxholm Övertorneå Lomma Haparanda Vellinge Årjäng Salem Borgholm För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida 7,6 procent hade mer än kronor i sammanräknad förvärvsinkomst. Störst var andelen i Danderyd (29 procent), följt av Täby. I 32 av kommunerna var andelen större än 10 procent. I hälften av kommunerna hade mindre än 4

4 SCB 4 HE 20 SM 0301 procent en sammanräknad förvärvsinkomst över kronor och i kommunen med minst andel, Dorotea, var det endast 1,2 procent. Av länen hade Stockholms län störst ökning (2,9 procent i fasta priser) av medelinkomsten mellan åren 2000 och 2001, följt av Uppsala län. Minst ökning hade Gävleborgs län (0,9 procent). Också mellan åren 1996 och 2001 var ökningen av medelinkomsten störst i Stockholms län (23,7 procent), följt av Uppsala län. Minst ökning hade Norrbottens län (12,5 procent). Eftersom medelinkomsten redan tidigare var markant högst i Stockholms län har inkomstskillnaden mellan detta län och övriga län ökat. Av kommunerna hade Strängnäs störst ökning (3,9 procent) mellan åren 2000 och 2001, följt av Nacka. Sämst utveckling hade Bengtsfors (-0,8 procent), följt av Sandviken. Danderyd hade störst ökning (32,9 procent) mellan åren 1996 och 2001, följt av Sundbyberg och ytterligare sju kommuner i Stor-Stockholm. Minst ökning hade Bengtsfors (9,2 procent), följt av Jokkmokk. Kraftigt minskade inkomster av kapital Inkomsttagarna (20 år och äldre) hade 2001 överskott av inkomst av kapital på totalt 90 miljarder kronor. Det var 40 procent mindre än år 2000, räknat i fasta priser. Antalet med överskott 2001 var 2,5 miljoner; cirka färre än Medelbeloppet 2001 för dem med överskott var kronor (män kronor och kvinnor kronor). 3,6 miljoner personer hade underskott av inkomst av kapital, ungefär fler än 2000, på i medeltal kronor. Drygt personer hade varken överskott eller underskott av kapital. Kapitalinkomsterna ökade kraftigt under 90-talets sista år och nådde en topp år Detta berodde främst på att realisationsvinsterna ökade markant. Orsaken till den kraftiga ökningen av realisationsvinster var främst börsens kraftiga uppgång under och 1990-talet. Trots den stora minskningen i inkomst av kapital under 2001 var det totala beloppet ändå högre än 1998 och tidigare år. Bland dem med överskott var medelbeloppet bland män störst i åldrarna år ( kronor) och bland kvinnor i åldrarna år ( kronor). I åldrarna år var medelbeloppen kronor respektive kronor och bland personer som har fyllt 70 år var beloppen kronor respektive kronor. Personer med hög sammanräknad förvärvsinkomst hade i medeltal högre inkomst av kapital än dem med låg sammanräknad förvärvsinkomst. Bland dem med överskott 2001 hade de med sammanräknad förvärvsinkomst i intervallet kronor i medeltal kronor i kapitalinkomst; i intervallet kronor var beloppet kronor, i intervallet kronor var beloppet kronor och för personer med en sammanräknad förvärvsinkomst på över en miljon kronor var medelbeloppet drygt 1,6 miljoner kronor. 7,4 procent hade år 2001 överskott på minst kronor. Bland kommunerna var andelen störst i Danderyd (19 procent), följt av Lidingö. Minst var andelen i Jokkmokk (4 procent), följt av Kiruna.

5 SCB 5 HE 20 SM 0301 Inkomst av kapital Kommunerna där störst respektive minst andel av befolkningen (20 år och äldre) hade minst kronor i överskott av inkomst av kapital. Andel i riket = 7,4 procent Störst andel procent Minst andel procent 5 Danderyd 19 Grums 5 Lidingö 15 Älvsbyn 5 Båstad 13 Älvkarleby 5 Perstorp 12 Lilla Edet 4 Bjurholm 12 Timrå 4 Täby 12 Haparanda 4 Sävsjö 12 Surahammar 4 Leksand 11 Botkyrka 4 Ydre 11 Kiruna 4 Lomma 11 Jokkmokk 4 För samtliga kommuner, se SCB:s hemsida Pensionerna ökade med knappt en procent Pensionen för folkpensionärer 65 år och äldre var 2001 i medeltal kronor; för män kronor och för kvinnor kronor. Det var, räknat i fasta priser, 0,7 procent mer än 2000 och nästan 11 procent mer än Antalet som enbart har folkpension minskade från till ( kvinnor och män) mellan 1996 och (Av dessa var kvinnor och män under 75 år.) Medelbeloppet för gruppen med enbart folkpension var kronor, vilket räknat i fasta priser var 2 procent mindre än Antalet med folkpension och ATP men inga andra former av tilläggspensioner minskade också mellan 1996 och 2001; från till ( kvinnor och män). Medelbeloppet för denna grupp ökade under perioden med drygt 13 procent till kronor. Antalet som förutom folkpension och ATP också har någon form av tilläggspension ökade från år 1996 till nästan ( kvinnor och män) I denna grupp ökade medelbeloppet med drygt 6 procent till kronor mellan 1996 och 2001.

6 SCB 6 HE 20 SM 0301 Tabeller 1. Sammanräknad förvärvsinkomst 1) år ). Andelen personer efter inkomst och kön 1. Total income from employment and business Individuals by income and sex. Sammanräknad förvärvsinkomst Kvinnor och män Kvinnor Män 20 år år 20 år år 20 år år Antal därav i procent 0 kr 3,4 4,2 3,3 4,2 3,4 4,2 1 kr 19,9 tkr 2,2 2,8 2,4 3,0 2,0 2,5 20,0 39,9 2,2 2,6 2,4 3,0 1,9 2,3 40,0 59,9 5,0 2,3 7,5 2,5 2,5 2,0 60,0 79,9 5,1 3,6 7,1 4,3 3,1 3,0 80,0 99,9 4,6 3,2 6,5 4,1 2,7 2,3 100,0 119,9 5,5 3,9 7,2 5,3 3,8 2,7 120,0 139,9 6,9 5,0 8,1 6,9 5,8 3,1 140,0 159,9 7,8 6,8 8,8 9,2 6,8 4,5 160,0 179,9 7,7 7,6 8,8 10,1 6,4 5,1 180,0 199,9 8,1 8,8 8,9 10,8 7,2 6,8 200,0 219,9 7,7 8,9 7,5 9,4 7,9 8,3 220,0 239,9 6,7 8,0 5,6 7,0 7,9 8,9 240,0 259,9 5,6 6,8 4,1 5,2 7,2 8,3 260,0 279,9 4,5 5,5 3,1 3,9 6,1 7,0 280,0 299,9 3,4 4,2 2,3 2,9 4,6 5,4 300,0 339,9 4,4 5,3 2,6 3,3 6,3 7,2 340,0 399,9 3,5 4,2 1,8 2,3 5,3 6,1 400,0 499,9 2,7 3,3 1,2 1,5 4,4 5,0 500,0 599,9 1,2 1,5 0,4 0,5 2,0 2,4 600,0 799,9 0,9 1,1 0,3 0,3 1,6 1,8 800,0 999,9 0,3 0,3 0,1 0,1 0,5 0, ,0 tkr 0,3 0,4 0,1 0,1 0,6 0,7 Medelvärde 1, tkr 3) 194,0 210,5 158,7 175,8 231,0 244,3 Medelvärde 2, tkr 4) 200,9 219,7 164,1 183,5 239,3 254,8 Summa inkomster, mkr ) Sammanräknad förvärvsinkomst består av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. 2) De som var 20 år och äldre och var folkbokförda i riket ) Medelvärden beräknade för samtliga. 4) Medelvärden beräknade för dem som har inkomst.

7 SCB 7 HE 20 SM Över- och underskott av kapital år ). Antalet inkomsttagare efter belopp på över-/underskott och kön 2. Deficit and surplus of capital Income-earners by groups of income from capital and sex. Överskott och underskott av kapital Kvinnor och män Kvinnor Män Samtliga år Samtliga år Samtliga år Överskott av kapital ,0 tkr ,0 999, ,0 499, ,0 399, ,0 339, ,0 299, ,0 259, ,0 219, ,0 179, ,0 139, ,0 99, ,0 79, ,0 59, ,0 39, kr 19,9 tkr Medelöverskott, tkr 2) 36,1 42,3 23,0 24,7 53,2 63,0 Summa överskott, mkr kronor Underskott av kapital kr 19,9 tkr ,0 39, ,0 59, ,0 79, ,0 99, ,0 139, ,0 179, ,0 219, ,0 259, ,0 299, ,0 339, ,0 399, ,0 499, ,0 999, ,0 tkr Medelunderskott, tkr 3) 16,4 16,9 13,0 13,5 19,4 19,9 Summa underskott, mkr ) De som var 20 år och äldre och var folkbokförda i riket ) Medelvärden är beräknade för dem som har överskott av kapitalinkomst.o 3) Medelvärden är beräknade för dem som har underskott av kapitalinkomst.

8 SCB 8 HE 20 SM Pensioner år Pensionärer, 65 år och däröver, fördelade efter kön, ålder, pensionens 1) storlek samt summa förvärvs- och kapitalinkomst 2) 3. Pensions Pensioners, 65 years or older, by sex, age, average pension and total earned and capital income Kön Ålder Totalt antal folkpensionärer Pension, medelbelopp, tkr Summa förvärvs- och kapitalinkomst, medelbelopp, tkr Andelen (procent) personer i inkomstklasser efter summa förvärvs- och kapitalinkomst, tkr 1 kr 79, , , ,9 320 Summa kvinnor ,1 155,7 23,1 44,1 21,6 5,9 5,4 och män 65 år därav år ,2 189,8 12,7 39,5 28,6 10,0 9, år ,6 162,7 18,2 45,6 24,6 6,0 5, år ,6 146,8 23,6 47,1 20,9 4,5 4, år ,7 133,7 31,1 46,5 15,3 3,7 3,5 90 år ,8 104,2 56,9 32,1 6,3 2,3 2,3 Kvinnor 65 år ,8 123,2 34,9 45,8 13,4 3,3 2,6 därav år ,6 148,7 19,9 49,0 20,8 6,1 4, år ,6 128,8 28,9 49,8 15,3 3,3 2, år ,9 117,5 36,2 47,1 12,2 2,5 2, år ,8 109,5 43,9 43,2 9,0 2,0 1,8 90 år ,3 91,5 66,4 26,0 4,7 1,3 1,5 Män 65 år ,6 199,7 7,1 41,7 32,5 9,4 9,3 därav år ,5 234,5 4,8 29,1 37,1 14,2 14, år ,9 203,0 5,4 40,7 35,8 9,2 8, år ,1 185,3 6,9 47,1 32,3 7,2 6, år ,1 174,7 9,3 51,9 26,0 6,5 6,3 90 år ,1 140,8 29,6 49,8 10,8 5,1 4,7 1) Folkpension, privata pensionsförmåner samt ATP, ITP/STP och statlig/kommunal tjänstepension. 2) Summa förvärvs- och kapitalinkomst består av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott).

9 SCB 9 HE 20 SM 0301 Diagram 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år Medelvärden efter ålder och kön för den folkbokförda befolkningen Total income from employment and business 2001 by age and sex. Average values (SEK) Kronor Kv innor Män Sammanräknad förvärvsinkomst Årlig utveckling i fasta priser efter kön. Total income from employment and business Annual change in fixed prices, by sex. Ålder Procent Kv innor Män År

10 SCB 10 HE 20 SM 0301 Kartor 1. Sammanräknad förvärvsinkomst år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen (Medelvärde i riket = kronor) Total income from employment and business Average values for municipalities. Average values (SEK) Medelvärde (antal kommuner) kr till kr (70) kr till kr (85) kr till kr (88) kr till kr (46) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö

11 SCB 11 HE 20 SM Överskott av kapital år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 20 år och äldre, (Medelvärde i riket = kronor) Surplus of capital Average values for municipalities. Average values SEK. Medelvärde (antal kommuner) kr till kr (49) kr till kr (63) kr till kr (114) kr till kr (63) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö

12 SCB 12 HE 20 SM Pension år Medelvärden i kommunerna för den folkbokförda befolkningen, 65 år och äldre, (Medelvärde i riket = kronor) Pension Average values for municipalities. Average values SEK. Medelvärde (antal kommuner) kr till kr (61) kr till kr (66) kr till kr (112) kr till kr (50) Stor-Göteborg Stor-Stockholm Stor-Malmö

13 SCB 13 HE 20 SM 0301 Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Statistiken i detta statistiska meddelande bygger på den totalräknade inkomststatistiken, IoF, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning. Statistiken presenteras i två Statistiska meddelande (SM) två gånger per år, HE 20 (Inkomster och skatter) och HE 22 (Taxering och skatter). Definitioner och förklaringar Sammanräknad förvärvsinkomst Summan av inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet. Inkomst av tjänst I inkomst av tjänst ingick 2001: Lön, dvs. kontant bruttolön, arvode och skattepliktiga förmåner, t.ex. värde av bilförmån och fri kost. Vidare ingick sjuklön, ersättning från försäkringskassa, arbetslöshetskassa, vuxenutbildningsnämnd, delpension och livränta från arbetsskadeförsäkring. Traktamentsersättning utöver schablon, bilersättning över 16 kronor per mil och reseersättning för resor mellan bostad och arbetsplats behandlades också som lön. Vidare ingick kostnadsersättningar, t.ex. för telefon och arbetsmaterial, omkostnad vid vård i familjedaghem och andra ersättningar som inte inräknades i den pensionsgrundande inkomsten. Kostnadsersättningar enligt schablon eller som motsvarades av gjorda utlägg deklarerades ej. Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats fick göras för den del som översteg kronor om arbetsplatsen var belägen minst 2 km från bostaden. Avdrag erhölls för resor med allmänt kommunikationsmedel. För att få avdrag för resor med bil krävdes dels att avståndet var minst 5 km, dels att tidsvinsten uppgick till minst 2 timmar vid bilresa i stället för med allmänna kommunikationsmedel. Avdraget för bilkostnader var 16 kronor per mil. Avdrag för kostnader vid tjänsteresor kan ha förekommit då merkostnaden för alla förrättningar inom Sverige under året översteg utbetalat traktamente. Om egen bil användes i tjänsten utan att ersättning utgick härför kan avdrag ha erhållits med 16 kronor per mil. Även andra resekostnader för vilka ersättning ej erhölls kan återfinnas här. Avdrag för kostnader vid dubbel bosättning kan ha erhållits om anställning på annan ort gällde en kortare tid eller bedrevs på flera olika platser. Detsamma gällde om arbetet var tidsbegränsat till sin natur eller var av sådan art att en fast anknytning till bostadsorten krävdes eller om det av annat skäl inte kunde begäras att man skulle ha bosatt sig på arbetsorten. Avdrag kan också ha erhållits i de fall arbete tagits på annan ort och familjen på grund av svårigheter att skaffa lämplig bostad, makes förvärvsarbete eller liknande, inte hade möjlighet att genast flytta till den nya orten. Avdrag för övriga kostnader som representation, facklitteratur, arbetsverktyg, idrottsutövning, avgift till arbetslöshetsförsäkring, skyddskläder samt mätningsoch granskningsavgifter fick göras för den del som översteg kronor. Allmän pension/tjänstepension utgjordes av folkpension, pensionstillskott, allmän tilläggspension (ATP) och tjänstepension. Med folkpension och tilläggspension avsågs ålderspension, pensionstillskott, förtidspension, sjukbidrag, omställningspension, särskild efterlevandepension, änkepension, hustrutillägg och skattepliktig del av barnpension. Skattefritt belopp var 40 procent av ett

14 SCB 14 HE 20 SM 0301 prisbasbelopp om pensionen utgick efter en förälder och 80 procent om den utgick efter båda föräldrarna. Ej pensionsgrundande ersättning avsåg t.ex. utbetalning från vinstandelsstiftelse eller ersättning till idrottsutövare under vissa villkor. Dessutom kunde royaltyinkomster återfinnas här om royaltyn var ärvd och ursprungligen hänfördes till inkomst av tjänst. Periodiskt understöd eller därmed jämförbar periodisk utbetalning beskattades i den mån givaren var berättigad till avdrag för understödet. Underhållsbidrag (och bidragsförskott) till barn redovisades ej, varken i barnets eller i vårdnadshavarens deklaration. Överskott av hobbyverksamhet var skattepliktig som inkomst av tjänst. För att skattereglerna om hobbyverksamhet skulle vara tillämpliga krävdes att verksamheten bedrevs varaktigt och självständigt. Det som skiljde hobby från näringsverksamhet var avsaknaden av vinstintresse. I princip var alla hobbyinkomster skattepliktiga och alla utgifter, som var att anse som kostnader för intäkterna förvärvande, avdragsgilla. Hade hobbyverksamheten lämnat överskott skulle egenavgifter alternativt särskild löneskatt betalas. Ersättningar från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag. De särskilda beskattningsreglerna för fåmansföretag syftar till att förhindra inte avsedda skatteförmåner genom sådana transaktioner mellan företaget och dess ägare som inte kan sägas vara motiverade i verksamheten, t.ex. köp och försäljning av näringsfrämmande egendom, felaktig prissättning vid köp och försäljning av egendom mellan ägare och fåmansföretag. Sådana förmåner och ersättningar beskattades som inkomst av tjänst i en särskild intäktspost. Inkomsten medförde varken uttag av socialavgifter och löneskatt eller rätt till schablonavdrag och grundavdrag. Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet anses som inkomst av näringsverksamhet om inkomsten inte räknas in under inkomstslagen kapital och tjänst. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till näringsverksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. En verksamhet är aktiv om man i inte oväsentlig omfattning (minst ca 500 timmar) har arbetat i verksamheten eller att verksamheten huvudsakligen har bedrivits med egen arbetsinsats. Verksamheter som är aktiv näringsverksamhet bildar tillsammans en förvärvskälla, även om verksamheterna är av helt olika slag. Om man inte har varit aktiv i verksamheten är det fråga om passiv näringsverksamhet. Varje verksamhet som är passiv bildar en särskild förvärvskälla. Övriga inkomstbegrepp Inkomst av kapital är bl.a. ränta på tillgodohavanden och andra fordringar, skuldränta, uthyrning av bostad och vinst eller förlust vid försäljning av aktier och fastigheter. Summa förvärvs- och kapitalinkomst är summan av inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet och inkomst av kapital (överskott). Övriga definitioner Ålder avser uppnådd ålder Så görs statistiken Uppgifterna hämtas från Riksskatteverkets deklarationsmaterial som består av taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter samt från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB).

15 SCB 15 HE 20 SM 0301 Statistikens tillförlitlighet Eftersom inkomst- och förmögenhetsstatistiken bygger på administrativa register och är totalräknad får den en mycket hög precision i sina beloppsberäkningar. Bra att veta Under senare år har bl.a. följande förändringar berört inkomststatistiken: Inkomståret 2001 Prisbasbeloppet uppgår till kronor. Avdrag för resor med bil höjdes till 16 kronor/mil. Inkomståret 2000 Prisbasbeloppet uppgår till kronor. Inkomståret 1999 Basbelopp kallas numera Prisbasbelopp och uppgår till kronor. Tillfällig skattereduktion infördes. Skatten reduceras med kronor för inkomster mellan och kronor. Därefter minskar reduktionen med 1,2 procent av inkomsten däröver och upphör helt vid kronor. Inkomståret 1998 Sjuk- och föräldraförsäkringen höjdes från 75 till 80 procent av inkomsten. Egenavgifterna höjdes med en procentenhet till 6,95 procent. Avdrag för resor till och från arbetet medges för den del av kostnaden som överstiger kronor. Avdraget för resor med bil höjdes från 13 kronor/mil till 15 kronor/mil. Inkomståret 1997 Allmän egenavgift höjdes till 5,95 procent. Nya regler för förmånsbeskattning av tjänstebil infördes. Beskattning av allemansfonder höjdes till 30 procent. Arbetslöshetsersättningen höjdes till 80 procent. Inkomståret 1996 Ersättningsnivån vid sjukdom, föräldraledighet och arbetslöshet sänktes till 75 procent av inkomsten. Allmän egenavgift höjdes till 4,95 procent. Möjlighet att kvitta underskott av nystartad näringsverksamhet mot inkomst av tjänst återinfördes. Annan statistik Vid SCB finns två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer i riket. Den ena är den totalräknade inkomststatistiken vars uppgifter detta Statistiska meddelande bygger på. Den andra är inkomstfördelningsundersökningen, HEK, som baseras på ett urval av befolkningen. HEK används främst för att belysa allmänna inkomstfördelningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, boendepolitiska frågor och socialpolitiska frågor. Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken på SCB:s webbplats,

16 SCB 16 HE 20 SM 0301 In English Summary Total income from employment and business increased 2.1 per cent on average in constant prices between 2000 and 2001, to SEK Men s total income from employment and business is considerably higher than women s, on average SEK as compared to SEK for women. The difference can largely be explained by the fact that women have shorter working hours than men. Between 2000 and 2001 total income from employment and business increased more in percentage terms for women than for men (2.5 per cent versus 1.8 per cent). In actual money terms, however, the income gap between the sexes increased by SEK 300. List of tables 1. Total income from employment and business Individuals by income and sex Deficit and surplus of capital Income-earners by groups of income from capital and sex Pensions Pensioners, 65 years or older, by sex, age, average pension and total earned and capital income 8 List of terms antal arbetsinkomst avdrag befolkning därav ej pensionsgrundande ersättning en inkomst av kapital inkomst av näringsverksamhet inkomst av tjänst inkomstslag inkomstsummor inkomsttagare kapitalinkomst kapitalutgift kommun kostnadsersättningar kvinnor kön medelbelopp medelinkomst medelvärden median (värde) minst män pension resor till och från arbetet riket number of income from work deduction population of which non pension entitled one income from capital income from business income from employment type of income income amounts income-earners capital income capital expenditure municipality compensations for expenses women sex average amount average income average values median at least men pension commuting expenses the country, Sweden

17 SCB 17 HE 20 SM 0301 sammanräknad förvärvsinkomst samtliga summa summa förvärvs- och kapitalinkomst totalt två utan ålder äldre över överskott övriga kostnader övrigt total income from employment and business all, total amount total earned and capital income total two without age older over surplus other costs other, remaining