Kommerskollegium, Februari ISBN:

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Kommerskollegium, Februari ISBN:

3 Innehållsförteckning 1. Generaldirektörens förord Året i korthet Sammanfattande resultatbedömning En väl fungerande inre marknad EU:s externa handelspolitik Handelsutvecklingen Open Trade Gate Sweden Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Ekonomiska sanktioner Summering av årets kommunikationsinsatser Kompetensförsörjning Finansiell redovisning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Sammanställning över väsentliga uppgifter

4 1. Generaldirektörens förord Verksamhetsåret 2014 har varit ett förändringens år för Kommerskollegium. Som Sveriges myndighet för utrikeshandel och EU:s inre marknad har vi påverkats av utvecklingen i vår omvärld: vår expertis har efterfrågats när det multilaterala handelssystemet och WTO trampat vatten, när fokus förskjutits mot det framtida avtalet mellan EU och USA och när EU:s inre marknad ifrågasatts alltmer högljutt i den ekonomiska krisens kölvatten. Inom vårt utvecklingssamarbete har ebola-epidemin ändrat förutsättningarna för vår kapacitetsstärkande insats i Liberia. Rysslands agerande i Ukraina med efterföljande sanktioner har varit en utmaning för kollegiet att hantera. Sammantaget har en rad omvärldsförändringar genomsyrat kollegiets verksamhet. Samtidigt har myndigheten nått ett bra resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar regeringskansliet efterfrågat, vi har ansvarat för de kontaktpunkter som är placerade på kollegiet, vi har bistått regeringskansliet i pågående förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med utvecklingsländernas integrering i handelssystemet via OTGS och vårt handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Vi ligger i framkant i våra analyser av den förändrade handelsverkligheten med fokus bland annat på tjänstefiering och digitalisering. Kollegiets bidrag är synligt även utanför Sveriges gränser: såväl i OECD, WTO som EU-kommissionen har vi kunnat bidra och sannolikt göra skillnad. Parallellt med förändringarna i omvärlden, som direkt påverkar vår verksamhet, har Kommerskollegium påbörjat ett nödvändigt förändringsarbete inom myndigheten. Som nytillträdd generaldirektör har jag identifierat områden som kan förbättras, delvis med Statskontorets översyn av myndigheten som stöd. Vi har under året fokuserat på hur vi kan säkerställa att kompetensen upprätthålls och utvecklas, hur vi kan bli än mer relevanta för regeringskansliet med specifika policyrekommendationer, hur vi kan lägga grunden för en bättre kommunikation med våra olika målgrupper och även hur vi kan kvalitetssäkra våra analyser och processer. Arbetet kommer att fortsätta under Att våga förändra och förbättra är en förutsättning för att en expertmyndighet som Kommerskollegium både på kort och lång sikt ligger i framkant. Jag är övertygad om att detta interna förändringsarbete lägger grunden för att Kommerskollegium står bättre rustat, inte minst i en tid när våra frågor är mer i fokus än någonsin. Anna Stellinger Generaldirektör 2

5 2. Året i korthet Januari Rapporten No Transfer, No Trade -The Importance of Cross-Border Data Transfers for Companies Based in Sweden publiceras Frukostseminarium om antidumping, samarrangerat med Svensk Handel Informationsträffar om OTGS för utvecklingsländernas ambassader i Stockholm Februari Rapporten Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare publiceras Första dialogmöte med myndigheter som möter EU-medborgare i Sverige Miniseminarium på UD om rapporten No Transfer, No Trade Seminarium på regeringskansliet om rapporten Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare Utbildningsseminarium i Moçambique om tekniska handelshinder Mars Rapporten Regulativt samarbete och tekniska handelshinder inom ramen för Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP) publiceras Branschmöte om handel, handelspolitik och Kommerskollegiums verksamhet World Trade in the 21st Century publiceras Mottagning för Kommerskollegiums avgående generaldirektör, Lena Johansson Seminarium om rapporten Att flytta till Sverige -hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare April Kommerskollegiums nya generaldirektör, Anna Stellinger, tillträder Faktablad WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer vad innebär det? Seminarium European Business exporting to Sweden för tjänstemän vid EU/EESambassader och företagsfrämjande organisationer Rapporten Solvit Sverige Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året publiceras Presentation av TTIP TBT-utredningen i Washington med USA:s chefsförhandlare Årsrapporten Medlemsländernas anmälningar av tekniska föreskrifter inom EU publiceras Maj Rapporten Moving to Sweden. Obstacles to the Free Movement of EU Citizens publiceras PM med frågor och svar om tvistlösningsmekanismen ISDS publiceras Kommerskollegium deltar i ICTSD:s e-15 grupp i Genève om tjänstehandel WCO:s Generalsekreterare besöker Kommerskollegium Kurs för tjänstemannadelegation från Mongoliet med fokus på SPS-frågor Den uppdaterade rapporten Åtgärder för en förbättrad inre marknad publiceras Juni Guiden Fri rörlighet för varor inom EU -regler, begrepp och procedurer publiceras Presentation av TTIP TBT-utredningen i Bryssel med EU:s chefsförhandlare DG Markts chefsekonom besöker Kommerskollegium 3

6 Juli Två liberianska tjänstemannadelegationer besöker Kommerskollegium med fokus på att föra Liberia närmare ett WTO-medlemskap Kommerskollegium talar om TTIP på ekonomiministeriet i Lettland Kommerskollegium talar om handelspolitiska skyddsinstrument i Portugal Beslut om att kalla hem Kommerskollegiums två Liberiastationerade p.g.a. ebolautbrottet Augusti Kommerskollegium blir ansvarig tillståndsmyndighet vid export av vissa produkter samt tjänster som rör dessa produkter till Ryssland Uppdaterad Inremarknadsguide för myndigheter Uppdaterad lärarhandledning Varför handlar vi med omvärlden? September Rapporten Making Green Trade Happen publiceras Handelspolitisk grundkurs i Zimbabwe riktad till offentliga och privata aktörer Oktober Medarbetardag med fokus på kvalitetssäkring Miniseminarium på UD om rapporten Making Green Trade Happen Handelspolitisk grundkurs i tre delar med deltagare från UD, Sida och utvecklingsländernas ambassader i Stockholm Workshop i Kiev om anpassning av ukrainska tekniska regler till kraven i frihandelsavtalet mellan EU och Ukraina Intern workshop för alla medarbetare om kollegiets identitet och kommunikation November Kommerskollegium deltar i OECD:s Global Forum on Trade Frukostseminarium på OECD med Sveriges OECD-delegation om tjänsters betydelse för handel Deltagande i UD:s handelsmöte, med fokus på nya former av protektionism Faktablad Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA TTIP Faktablad Fri rörlighet för tjänster inom EU Kommerskollegium håller i handelsutbildning i Zambia når för första gången fler än 1 miljon sidvisningar under ett år Faktablad Vad är standarder? Kollegiet deltar i ICTSD:s e-15 grupp i Genève om tjänstehandel De sista av årets sammanlagt nio OTGS-exportseminarier genomförs i Makedonien, Tanzania och Colombia. December Statssekreterare Oscar Stenström besöker kollegiet Faktablad En gemensam europeisk marknad Medverkan vid svensk-holländska konferensen Future of Cross-border e-commerce Kommerskollegium genomför i samarbete med NIR en studie kring ursprungsregler i Palestina Den uppdaterade guiden Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och kommuner publiceras 4

7 3. Sammanfattande resultatbedömning Kommerskollegiums uppdrag Kommerskollegium är Sveriges myndighet för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Inom ramen för regeringens arbete och prioriteringar ska Kommerskollegium bistå med expertstöd i såväl långsiktigt som löpande arbete som rör myndighetens verksamhetsområden och bidra till ökad kunskap inom dessa områden. Bland Kommerskollegiums målgrupper nämns även såväl enskilda företag, konsumenter, privatpersoner, näringslivet i stort som andra myndigheter. Myndigheten ska beakta utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet. De övergripande målen för Kommerskollegiums arbete är att bidra till: En väl fungerande inre marknad En extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel Ett öppet och starkt multilateralt handelssystem Årsredovisningens struktur Dispositionen för årsredovisningen speglar myndighetens instruktion. Kommerskollegiums centrala uppgifter redovisas i separata kapitel, i vilka vi redovisar och kommenterar nyckeltal och resultat. Utöver de tre centrala uppgifterna ovan gällande EU:s inre marknad (kapitel 4), EU:s externa handelspolitik (5) och handelsutvecklingen (6), redovisar vi arbetet med Open Trade Gate Sweden (7), det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet (8) och ekonomiska sanktioner (9). Vi har valt att redovisa arbetet med ekonomiska sanktioner i ett separat kapitel, eftersom uppdraget är skilt från kollegiets övriga verksamhet. Årsredovisningen avslutas med en summering av årets kommunikationsinsatser (10) och kompetensförsörjning (11), innan det avslutande kapitlet innehållande den finansiella redovisningen (12). Resultatbedömning Kommerskollegium bedömer att myndigheten sammantaget nått ett bra resultat. Vi har levererat de underlag och utredningar Regeringskansliet efterfrågat, vi har ansvarat för och till viss del utvecklat de kontaktpunkter som är placerade på kollegiet, vi har bistått Regeringskansliet i pågående förhandlingsprocesser och vi har konkret arbetat med utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet via OTGS och vårt handelsrelaterade utvecklingssamarbete. Därutöver har vi hanterat den ansenliga ökningen av sanktionsärenden som EU:s sanktioner mot Ryssland inneburit. Vad gäller kommunikationsinsatserna är vår bedömning att Kommerskollegium nått ut i betydligt större utsträckning än tidigare år. 5

8 I årets årsredovisning har vi infört nyckeltal på flera områden, nyckeltal som inte redovisats tidigare år. När det varit möjligt har vi redovisat dessa nyckeltal även för 2013 och 2012, men det har inte varit görbart i samtliga fall. Därför saknas uppgifter för 2013 och 2012 i enstaka tabeller. Exempelvis angående antalet publikationer, möten och seminarier saknar vi jämförelsetal från föregående år. Att mäta effekterna av Kommerskollegiums verksamhet reser flertalet metodfrågor. I strikt mening innebär effekten av verksamheten skillnaden mellan hur utvecklingen sett ut om Kommerskollegium inte haft någon verksamhet, jämfört med hur utvecklingen ser ut när Kommerskollegium faktiskt bedrivit verksamhet. Denna kontrafaktiska utveckling är svår att mäta. Dessutom finns en tidsaspekt: de långsiktiga effekterna av Kommerskollegiums verksamhet kan dröja många år, inte minst när det gäller systemiska handelspolitiska frågor såsom att driva en frihandelslinje i alla delar av EU:s externa handelspolitik. Slutligen kan tilläggas att det är svårt att med säkerhet fastslå när det är just kollegiets underlag som gjort skillnad. Kommerskollegium kan ha lämnat underlag till regeringen, som regeringen i sin tur valt att använda sig av i EU-sammanhang, och där regeringen lyckats påverka exempelvis EU:s externa handelspolitik i rätt riktning. Att isolera effekten av Kommerskollegiums verksamhet görs svårligen. Dessa svårigheter till trots redovisar vi så långt möjligt såväl resultat som vissa effekter inom Kommerskollegiums olika uppdrag. Nedan följer en kortare sammanfattande bedömning inom respektive område. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegiums bidrag till en väl fungerande inre marknad bedömer vi som gott. Antalet expedierade utredningar, yttranden och brev har varit lika stort som föregående år, men hanterats på färre antal timmar. Antalet ärenden för kontaktpunkten för varor, anmälningar enligt tjänstedirektivet och antal Solvitärenden har ökat. Kollegiet har kunnat konstatera effekter av sina insatser gällande ett betydande hinder för personrörligheten som kvarstår i Sverige. Genom Solvit har kollegiet noterat de hinder som det svenska personnumret kan innebära. Kollegiet har tagit avstamp i dessa Solvitärenden och gjort en analys av svårigheterna för EU-medborgare som flyttar till Sverige i rapporten Att flytta till Sverige. Rapporten uppmärksammades och ledde till att regeringen tillsatt en informell arbetsgrupp. En annan effekt är de konkreta förändringar som andra aktörer genomfört med anledning av kollegiets rapport och dialogmöten. EUdoktorander kan numera lättare få personnummer och flera kommuner som krävt personnummer från EU-medborgare för att dessa skulle få tillgång till SFI-undervisning har ändrat sina krav. 6

9 EU:s externa handelspolitik På området EU:s externa handelspolitik ger oss antalet expedierade utredningar, yttranden och brev en indikation på verksamhetens inriktning. Även om det samlade antalet inte ökat, utan ligger något lägre jämfört med föregående år, kan vi notera att de som gäller frihandelsavtal ökat stadigt sedan Det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA, TTIP, förklarar i huvudsak ökningen. Vi har valt att särredovisa kostnaderna för kollegiets arbete med de förhandlingsprocesser som är kopplade till TTIP och kommer följa upp dessa under de år förhandlingarna pågår, eftersom TTIP anges vara särskilt prioriterat för regeringen. I den pågående förhandlingsprocessen där många delar av förhandlingarna inte är offentliga och inga delar ännu är klara ännu är det svårt för kollegiet att visa på några effekter av verksamheten avseende TTIP. Däremot kan vi konstatera effekter av vårt långsiktiga arbete med handelspolitiska skyddsinstrument. Efter ett mångårigt fokus på skyddsinstrument från kollegiets håll, har organisationer som exempelvis UNCTAD använt våra analyser som underlag i sitt arbete. Kollegiet har även blivit inbjudet för att tala om skyddsinstrument, exempelvis på utrikesdepartementet i Portugal, ett land som traditionellt inte delat kollegiets och Sveriges syn. Handelsutvecklingen Ett tydligt resultat gällande handelsutvecklingen är effektiviseringen i hanteringen av ärenden. Detta beror på att kollegiet sedan 2012 publicerar handelsstatistiska faktablad på webben. Vad gäller mer effekter av kollegiets verksamhet, kan vi konstatera att publikationen Making Green Trade Happen om miljövaror och de tjänster som är nödvändiga för företagens handel med miljövaror ( indispensable services ) spridits brett med stöd från regeringen. Idéerna i rapporten har plockats upp av EU-kommissionen i arbetet med miljövaruförhandlingarna. Kollegiets begrepp indispensable services har börjat användas av kommissionen. Open Trade Gate Sweden Kollegiets verksamhet inom OTGS har resulterat i något fler seminarier och regelfrågor, men något färre affärsförfrågningar och webinars jämfört med tidigare år. Under året lanserades en ny webbplats för OTGS och motsvarande jämförelsetal för sidvisningar tidigare år saknas därför. 7

10 Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Kommerskollegiums handelsrelaterade utvecklingssamarbete har inneburit 18 insatser utomlands och 13 insatser i Sverige under året. Jämförelsetal för föregående år saknas. I vårt enskilt största projekt stöd till Liberia i landets anslutning till WTO genom kapacitetsutveckling har man från Liberia understrukit att vårt stöd bidragit till att föra Liberia närmare en WTO-anslutning. Ebola-epidemin har inneburit en utmaning även för kollegiet, som under senare hälften av 2014 inte hade någon utstationerad personal i Liberia. Även i de till sitt omfång mindre insatserna har återkopplingen från de berörda utvecklingsländerna varit positiv. Ekonomiska sanktioner Antalet inkomna sanktionsärenden till Kommerskollegium har ökat avsevärt under Från 28 ärenden 2012 och 21 ärenden 2013, hade kollegiet att hantera 257 sanktionsärenden under Den stora ökningen har berott på införandet av och det kontinuerliga utökandet av sanktionerna gentemot Ryssland och Ukraina. Vi bedömer resultatet avseende vårt arbete med ekonomiska sanktioner som gott, då vi kunnat hantera ökningen av exporttillstånd, samråd, telefonsamtal från berörda företag, rättslig analys och input inför en rad EU-möten på ett rättssäkert sätt. Kommunikationsinsatser Kommerskollegium har under 2013 och 2014 satsat på att utveckla myndighetens webbplats och därmed nå ut bättre till våra olika målgrupper. Under 2014 har vi kunnat se konkreta resultat: antalet sidvisningar har ökat till över en miljon, antalet nedladdade publikationer har ökat till över och vi har omnämnts i media vid 750 tillfällen, vilket även det är en ökning jämfört med tidigare år. Vi bedömer att vi nått ut bättre och varit relevanta i de handelspolitiska frågor som funnits i den allmänna debatten. Effekterna är svårligen mätbara, men vi bedömer att Kommerskollegiums experter bidrar till att höja kunskapsnivån i de offentliga samtal vi deltar i. 8

11 Tabell 1: Resultat i siffror, några nyckeltal* År Expedierade utredningar/yttranden/brev Antal framtagna publikationer Antal internationella möten som Kommerskollegium deltagit i Antal seminarier/konferenser/- utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid Utvecklingssamarbete, antal insatser utanför Sverige Utvecklingssamarbete, antal insatser i Sverige Open Trade Gate Sweden (OTGS) Antal seminarier Antal regelfrågor Antal affärsförfrågningar Antal webinar Antal Sanktionsärenden Sidvisningar på Totalt antal nedladdningar av publikationer Omnämnanden i media *I vissa fall saknas jämförelsetal för 2013 och Tabell 2: Kostnad per verksamhet Utfall i löpande priser (mkr). År mkr andel mkr andel mkr andel En väl fungerande inre marknad 28,8 29,7% 30,3 31,1% 29,5 30,8% EU:s externa handelspolitik 34,9 35,9% 33,5 34,4% 31,5 32,8% Handelsutvecklingen 11,1 11,4% 10,7 11,0% 8,8 9,2% Open Trade Gate Sweden 4,7 4,8% 4,3 4,4% 5,1 5,3% Handelsrelaterat 14,6 15,0% 17,1 17,6% 19,9 20,8% utvecklingssamarbete Ekonomiska sanktioner 3,0 3,1% 1,4 1,4% 1,1 1,1% Summa kostnader (mkr) 97,1 100% 97,3 100% 95,9 100% 9

12 4. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personal och kapital och som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Vi ska verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Tabell 3: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År 2014* Antal framtagna publikationer 10 Antal internationella möten i EU som Kommerskollegium deltagit i 26 Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid varav i Sverige 39 utanför Sverige 2 *jämförelsetal saknas för 2013 och 2012 Som framgår av tabellen ovan var kollegiets internationella mötesverksamhet avseende EU:s inre marknad under året begränsad till EU, till skillnad från vår mötesverksamhet inom områdena EU:s externa handelspolitik och Handelsutvecklingen. Kollegiet har under året arrangerat och medverkat i fler nationella seminarier och konferenser än internationella. 4.1 Analyser och utredningar på inremarknadsområdet Kommerskollegium arbetar för en väl fungerande inre marknad genom analyser, utredningar och remissvar. En viktig källa för analyserna är de hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner, direkt eller inom ramen för Solvit. Tabell 4: Expedierade utredningar, yttranden och brev År Antal Tid Antal Tid Antal Tid Utredningar/yttranden/brev Under 2014 arbetade kollegiet med ungefär lika många utredningar och yttranden som tidigare år. Tidsåtgången gick dock ner med ca 11 %. Kollegiet har prioriterat kortare löpande utredningar och annan juridisk analys på myndigheten och därmed har någon enstaka större utredning inte slutförts under året. Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kollegiet uppdaterade rapporten Åtgärder för en förbättrad inre marknad som presenterades vid seminariet Vilket EU vill vi ha? i samarrangemang med Ratio och Utrikespolitiska institutet, samt vid seminariet Industrins internationalisering, arrangerat av Industrirådet och Näringsdepartementet. 10

13 Personrörlighet Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades och följdes upp av den engelska, omarbetade versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU Citizens. I den här rapporten belyser vi förutsättningarna för EU-medborgare från andra länder som vill bosätta sig i Sverige. Den svårighet som flest intervjuade lyfte fram var problemen för EU-medborgare att folkbokföra sig och därmed få ett svenskt personnummer. Detta gör att det blir svårt att få tillgång till dels betald sjukvård, dels många andra tjänster och funktioner i samhället. Rapporten presenterades vid ett dialogmöte med myndigheter som möter EU-medborgare som kommer till Sverige samt vid ett seminarium på Regeringskansliet där alla berörda departement deltog. Därefter har ytterligare ett dialogmöte mellan myndigheter hållits och en arbetsgrupp startade inom regeringskansliet på grund av kollegiets utredning. Rapporten presenterades vidare vid ett publikt seminarium där vi även kopplade frågan till företagens behov genom ett företagsexempel och en presentation av vår rapport Making Trade Happen. Rapporten fick uppmärksamhet i media och vi blev ombedda att presentera den i flera andra sammanhang, bl.a. till ledamöter från Riksdagens finansutskott, vid Europadagen, vid en konferens om EU-migranter anordnat av Crossroads samt vid ett europeiskt nätverksmöte där alla Solvitfunktioner deltog. Kommerskollegiums analys- och informationsinsatser riktade till ansvariga myndigheter om personnummerproblematiken har resulterat i konkreta förbättringar för vissa grupper av EU-medborgare i Sverige. Ett exempel är EU-doktorander som numera lättare kan få ett personnummer. En annan grupp som vi har hjälpt är EU-medborgare som vill anmäla sig till SFI-undervisning men saknar personnummer. Flera kommuner som krävde ett personnummer ändrade sina krav efter att Solvitfunktionen vid Kommerskollegium ifrågasatte om kraven var förenliga med EU-rätten. E-handel Enligt regleringsbrevet ska Kommerskollegium uppdatera redan genomförda kartläggningar av e-handelshinder, både på den inre marknaden och utanför EU. En uppdatering av kollegiets kartläggning av handelshinder på den digitala inre marknaden påbörjades under året, men har inte slutförts. Utredningen kommer att färdigställas under första hälften av Under 2014 rapporterade vi löpande till Regeringskansliet om nya handelshinder, bidrog till regeringens Frontrunners e-handelsinitiativ samt medverkade vid svensk-holländska konferensen Future of Cross-border e-commerce där vi presenterade delar av utredningen. Utstationering Under 2014, i linje med tidigare år, har företagare och europeiska ambassader uppmärksammat kollegiet på att den svenska tillämpningen av utstationeringsdirektivet är problematisk. Det handlar om specifika frågor rörande tillämpningen av anmälningsplikten för utstationerad personal: in- 11

14 formation till utländska företagare, tolkningssvårigheter och företagshemligheter. Under 2014 fördjupade kollegiet den analys om anmälningsplikten som vi genomförde 2013 och förde en dialog med Arbetsmiljöverket i frågan. Kollegiet deltog vidare i referensgruppen till utredningen om genomförande av tillämpningsdirektivet. Tjänstedirektivet Vi uppdaterade vår vägledning Tjänstedirektivet så påverkas myndigheter och kommuner som är ett stöd för myndigheter, länsstyrelser och kommuner när de exempelvis ska bevilja tillstånd eller utöva tillsyn över tjänsteverksamhet. Fri rörighet för varor För att skapa en överblick över gällande procedurer och verktyg kopplade till det EU-rättsliga regelverket för varor har kollegiet under 2014 publicerat en guide Fri rörlighet för varor inom EU- regler, begrepp och procedurer. Guiden fungerar som en fördjupning till Kommerskollegiums Inremarknadsguide för myndigheter, som övergripande går igenom EU-rätt med speciell bäring på myndigheters arbete. Kommerskollegium har under 2014 deltagit som expertmyndighet i Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och där informerat om internationellt regulativt samarbete, frihandelsförhandlingar samt pågående inre marknadsarbete vid Kommerskollegium. Tekniska regler För att utbyta information och samla in synpunkter inom tekniska regelområdet träffar kollegiet andra berörda intressenter i Forum för Tekniska Regler (FTR, f d Kontaktgruppen för tekniska regler och handelshinder). Syftet med gruppen är att informera och samråda om utvecklingen i EU och globalt inom det tekniska regelområdet, d.v.s. tekniska föreskrifter, standarder och procedurer för bedömning av överensstämmelse. Under 2014 anordnades två möten som behandlade t.ex. aktuellt föreskrifts- och regelarbete, regulativa frågor och handelshinder i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA (Transatlantic Trade and Investment Partnership- TTIP), Sveriges nya standardiseringsstrategi, regelbevakning inom näringslivet och arbetet i WTO:s kommitté om tekniska handelshinder (TBTkommittén). EU:s standardiseringspolitik Kommerskollegium samarbetar med svenska intressenter för att följa utvecklingen av EU:s standardiseringspolitik och hålla Regeringen underrättad om viktiga skeenden och utvecklingstendenser inom standardiseringen som är av betydelse för svensk ekonomi tillkom ett uppdrag att redovisa vilka aktörer som särskilt berörs på nationell nivå. Med utgångspunkt i kommissionens årliga arbetsprogram över strategiska prioriteringar 12

15 för den europeiska standardiseringen matchade kollegiet förslagen med svenska aktörer, i detta fall myndigheter. Kollegiet har kontinuerligt bidragit med information och synpunkter inför och deltagit i de möten som ägt rum med den kommitté som upprättats under EU:s standardiseringsförordning 1025/2012. Kollegiet har under året tagit fram ett faktablad om standarder samt har därutöver besvarat frågor angående standardisering. Immaterialrätt Kollegiet har deltagit i Justitiedepartementets referensgrupp för varumärkesöversynen inom EU. Speciellt fokus har varit att följa frågan om möjligheterna att med hänvisning till varumärkesrätten stoppa varor i transit. Flera remisser med immaterialrättslig koppling har besvarats utifrån ett handelsperspektiv. Kollegiet har också inom ramen för 98/34-proceduren gett underlag till Regeringskansliet när det gäller andra EU-medlemsstaters förslag om standardiserade tobaksförpackningar. Offentlig upphandling Kollegiets arbete under 2014 har fokuserat på det nyligen antagna regelverket för offentlig upphandling inom EU. Kollegiet har bland annat deltagit i Socialdepartementets referensgrupp för genomförande av de nya direktiven i svensk rätt och där framfört handelsaspekter på regelverket. Kollegiet har även besvarat ett antal remisser, exempelvis om genomförandet i svensk lag. Kostnaderna för kollegiets arbete med analyser och utredningar inom inremarknadsområdet uppgick till 8,5 mkr vilket är en minskning med 0,5 mkr jämfört med föregående år. 4.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen Kommerskollegium har i uppdrag att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor. Kontaktpunkten för tjänster Enligt tjänstedirektivet (2006/123/EG) ska det i varje medlemsstat finnas en eller flera elektroniska kontaktpunkter. Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium samarbetar inom ramen för kontaktpunkten, där myndigheterna ansvarar för olika funktioner. Kollegiet samordnar de tre myndigheternas arbete, bl.a. genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Arbetsgruppen och styrgruppen har träffats fyra gånger under Kommerskollegium svarar för servicefunktionen inom ramen för kontaktpunkten. Den nås via telefon och e-post och har under 2014 besvarat 50 förfrågningar. Drygt 50 procent av frågorna rör reglerna för olika affärsverksamheter, bland annat hur man praktiskt ska gå till väga för att starta ett företag. Nästan hälften av frågorna avser tjänstedirektivet i sig, vilket är en klar uppgång jämfört med tidigare år. Förfrågningarna till servicefunkt- 13

16 ionen har dock totalt sett minskat något i förhållande till 2013, då 55 förfrågningar inkom. Tabell 5: Kontaktpunkten för tjänster - servicefunktionen År Antal inkomna frågor På EU-nivå leder kommissionen arbetet med att utveckla, förbättra och utvärdera kontaktpunkterna inom ramen för det s.k. EUGO-nätverket. Kommerskollegium har deltagit i två nätverksmöten i Bryssel under Vad gäller medlemsstaternas arbete med kontaktpunkterna är alltjämt den största kvarvarande utmaningen att lösa problematiken kring erkännande av andra medlemsländers e-signaturer och e-legitimationer. För svensk del krävs det fortfarande arbete för att uppfylla direktivets krav i denna del. Arbete pågår särskilt i den tekniska arbetsgruppen för e-procedurer som leds av kommissionen. Under året gjorde kollegiet en analys av webbplatsen och de krav som ställs på kontaktpunkten för tjänster enligt EU-rätten och enligt svensk rätt. Analysens syfte var att skapa ett arbetsunderlag för det fortsatta arbetet med att utveckla kontaktpunkten. Kontaktpunkten för varor varuförordningen 764/2008 Kollegiet är sedan 2009 nationell kontaktpunkt för varor enligt EUförordning 764/2008, artikel 10 (varuförordningen). Via kontaktpunkten kan företag och myndigheter få information om regler som gäller i Sverige för en viss produkt. Vidare informeras om principen om ömsesidigt erkännande och hur svenska myndighetsbeslut kan överklagas. Vid frågor om regler avseende en specifik produkt i en annan medlemsstat, hänvisas frågan vidare till kontaktpunkten i den berörda medlemsstaten. Under 2014 fortsatte antalet frågor till kontaktpunkten för varor att öka. Vår bedömning är att ökningen delvis beror på att vi har genomfört ett antal informationsinsatser, främst riktade mot företag. 1 Tabell 6: Kontaktpunkten för varor År Antal inkomna frågor Likt tidigare år kommer de flesta av frågorna från utländska företag som önskar sälja sina produkter i Sverige, samt svenska företag som vill föra in varor till Sverige. Frågorna rör oftast huruvida Sverige har nationella krav utöver EU-kraven för den aktuella produkten samt vilken typ av märkning som krävs. Kontaktpunkten för varor i Danmark har även förmedlat ett 1 Se mer i avsnitt 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd. 14

17 antal frågor från danska företag som är intresserade av försäljning i Sverige. Ett fåtal frågor ställdes av svenska företag om regler i annat EU-land. Ett litet antal av frågorna har kommit från europeiska studenter som undrat över principen om ömsesidigt erkännande. Kontaktpunkten har även besvarat Kommissionens utvärdering om principen om ömsesidigt erkännande och dess tillämpning, samt informerat allmänheten via Kommerskollegiums webbplats om motsvarande undersökning riktad till företag. Vidare har kontaktpunkten för varor bistått regeringskansliet med underlag till kommittén för ömsesidigt erkännandes sjätte möte i Bryssel. Östersjöstrategin Kollegiet har i uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan. Det handlar om att öka erfarenhetsutbytet mellan de organ i regionen som hanterar kontaktpunkterna för varor och tjänster enligt tjänstedirektivet och varuförordningen, liksom Solvitnätverket. Under 2014 arrangerade kollegiet ett möte i Stockholm, i vilket Danmark, Lettland, Litauen, Norge och Polen deltog. Under 2014 uppgick kostnaderna för kollegiets arbete med kontaktpunkterna till ca 4,6 mkr jämfört med 4,8 mkr föregående år. 4.3 Myndighetssamarbetet inom ramen för IMI Kommissionen har i samarbete med medlemsländerna inrättat ett elektroniskt system för informationsutbyte mellan myndigheter (IMI). IMI ger myndigheter och kommuner i EU-länderna möjlighet att samarbeta mer effektivt i sin löpande verksamhet. Kommerskollegium är nationell samordnare för myndighetssamarbetet enligt de rättsakter som omfattas av IMI. Samordningsfunktionen handlar främst om att registrera och utbilda svenska myndigheter och kommuner i systemet, liksom att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra EU-myndigheter får svar på sina frågor i tid. Kollegiet fungerar här som kontakten mellan svenska myndigheter och kommissionen. Under 2014 deltog kollegiet i två IMAC-IMI working group möten i Bryssel. Totalt har kollegiet registrerat 46 myndigheter i systemet. Av dessa är 11 kommuner och tre är länsstyrelser. Kostnaderna för kollegiets insatser inom detta område uppgick till ca 0,4 mkr vilket är en minskning med 0,5 mkr jämfört med föregående år. Anledningen är att arbetet med IMI löpte rutinmässigt och smidigt under året där flertalet av ärendena hanterades av ett fåtal myndigheter som var väl insatta i systemet. 15

18 4.4 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kommerskollegium ska enligt instruktionen informera andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad. Kommunikationen är ett medel i uppdraget att verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Vidare ska Kommerskollegium rapportera om insatser, inklusive informationsinsatser, och deras resultat avseende kontaktpunkterna för tjänster och varor samt kontaktpunkternas funktion. Redovisningen beträffande förordning 764/2008 sker under Kommunikationsarbetet presenteras mer utförligt i en särskild årsrapport. Vi arbetar med olika mål och strategier för våra olika målgrupper; statliga myndigheter och kommuner, näringsliv och EU-medborgare. Kommunikationsinsatser och stöd riktade mot statliga myndigheter och kommuner Målet för vår kommunikationsverksamhet för statliga myndigheter och kommuner är en ökad medvetenhet hos tjänstemän om när EU-rätten blir aktuell i deras verksamhet och hur de ska tillämpa EU-rätten på rätt sätt. Med anledning av slutsatserna i rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare tog kollegiet initiativ till en dialog, myndigheter emellan, om hur den fria rörligheten fungerar i Sverige och hur myndigheterna kommunicerar med EU-medborgare som kommer hit. Gruppen sammankallades två gånger under året. Arbetsförmedlingen (Eures), Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, Socialstyrelsen, Svenska Institutet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Universitets- och högskolerådet ingår i gruppen. Kollegiet publicerade en guide som ska ge en överblick över regler, procedurer och verktyg kopplade till det EU-rättsliga regelverket för varor: Fri rörlighet för varor inom EU regler, begrepp och procedurer. Kommerskollegium ger fortlöpande EU-rättsligt stöd till svenska myndigheter och kommuner som efterfrågar det. Inte minst görs detta i samband med att vi yttrar oss över remisser. Vi arbetar också med att göra vår EUhelpdesk, där tjänstemän och handläggare kan få hjälp med EU-rättsliga frågor, mer känd. Uppskattningsvis har vi träffat över 300 tjänstemän från ett 30-tal myndigheter (och organisationer med personrörlighetsverksamhet) vid ett 15-tal tillfällen. Vi har talat om 98/34, fri varurörlighetsregler, varuförordningen, tjänstedirektivet, Solvit och webbplatsen Ditt Europa. Ytterligare exempel på myndighetsinsats var när Kommerskollegium medverkade som talare i Tillväxtverkets Påbyggnadsutbildning om konsekvensutredning överensstämmelse med Sveriges medlemskap i EU för myndigheter som arbetar med författningar. 24 personer från 15 myndigheter var anmälda till utbildningen. 16

19 Kommunikationsinsatser och stöd riktade till näringslivet Målet för vår kommunikationsverksamhet för näringslivet är att företag i ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad och vilka nätverk för information och problemlösning som finns när det gäller den fria rörligheten. Vid mässan Eget Företag, den 2-4 oktober på Stockholmsmässan, medverkade Kommerskollegium i en monter med flera andra myndigheter. Vi genomförde tre egna seminarier och medverkade i två seminarier tillsammans med Tillväxtverket, Enterprise Europe Network, Business Sweden, Almi och Vinnova. Upp emot besökare kom under mässans tre dagar. Vi hade personliga kontakter med nära 250 personer i montern. Till våra egna seminarier kom ett 60-tal personer. Kontaktpunkten för varor fick ett flertal ärenden med anledning av mässan. Kommerskollegium bjöd in personal vid EU/EES-ambassader i Stockholm samt andra företagsfrämjade organisationer till det årliga seminariet European Business Exporting to Sweden. Vi medverkade vidare i Business Swedens/handelsministerns två evenemang Exportbuss Norr och berättade om vilken hjälp företag kan få från kollegiet. Vi pratade med sammantaget 90 företag under resorna. För att nå fler små och medelstora företag annonserade kollegiet under året i Dagens Industri, flygplats- och tågmagasin samt flera företagsmagasin. Vi annonserade via Google, med så kallade Google Adwords, för att kunna utvärdera annonsering i print jämfört med digitalt framöver. Kommunikationsinsatser och stöd riktade till EU-medborgare Målet för vår kommunikationsverksamhet för EU-medborgare är att de i ökad utsträckning blir medvetna om sina rättigheter på EU:s inre marknad och om vilka nätverk för information och problemlösning som finns när det gäller den fria rörligheten. Rapporten Att flytta till Sverige - hinder för den fria rörligheten för EUmedborgare publicerades 2014 och följdes upp av den engelska, omarbetade versionen Moving to Sweden - Obstacles to the Free Movement of EU Citizens. Kollegiet presenterade rapporten vid ett seminarium öppet för allmänhet och media. 44 personer kom. Under året byggde vi ut vår webb med sidor om personrörlighet, på både svenska och engelska och försåg Svenska Institutets webbplats Working in Sweden och Business Region Stockholms webbplats Moving to Stockholm med förslag till kompletteringar när det gäller regelverket och EUmedborgarens rättigheter som avser fri rörlighet. Kostnader för kollegiets arbete med kommunikationsinsatser inom inremarknadsområdet uppgick till ca 3,1mkr vilket är en minskning med 0,1 mkr jämfört med föregående år. 17

20 4.5 Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna och arbetet inom 98/34 och WTO/TBT Anmälningsproceduren enligt direktiv 98/34/EG (anmälningsdirektivet) samt WTO:s TBT-avtal 2 gör det möjligt för de deltagande länderna samt kommissionen att granska nationella förslag till tekniska föreskrifter och aktivt avvärja handelshinder. Kommerskollegium hjälper svenska myndigheter och regeringen att bedöma om deras författningsförslag bör anmälas till kommissionen eller WTO:s sekretariat. Kommerskollegium handlägger även svenska myndigheters anmälningar, samt deltar tillsammans med Utrikesdepartementet på de två årliga kommittémöten som är anslutna till anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet. Det är främst i samband med remissrundan som Kommerskollegium bedömer om myndigheter eller regeringen bör anmäla författningsförslag. Under 2014 besvarade kollegiet 195 remissärenden. Av dessa bedömde vi att 45 författningsförslag omfattades av anmälningsskyldigheten och att 116 förslag inte behövde anmälas. I 34 fall gjorde kollegiet ingen bedömning av anmälningsskyldighet eftersom det inte var relevant för den föreslagna författningsändringen eller därför att remissen i fråga inte innehöll några författningsförslag. Det totala antalet anmälda föreskriftsförslag inom anmälningsproceduren enligt anmälningsdirektivet har minskat under 2014 jämfört med För svensk del ökade dock antalet anmälningar och kollegiet anmälde 38 svenska författningsförslag till kommissionen enligt anmälningsdirektivet. 3 Av de 38 förslagen anmälde kollegiet även 2 förslag till WTO:s sekretariat, enligt TBT-avtalet. Tabell 7: Anmälningar, enligt anmälningsdirektivet, av förslag till tekniska föreskrifter År Svenska anmälningar enl. direktiv 98/34/EG Svenska anmälningar enligt WTO:s TBT-avtal Att notera i förhållande till antalet reaktioner är en kraftig minskning av detaljerade utlåtanden från kommissionen, något som inte Kommerskollegium kan påverka. Under 2013 lämnade kommissionen 92 detaljerade utlåtanden att jämföra med 64 under Agreement on Technical Barriers to Trade (1995). 3 De produktsektorer inom vilka flest förslag anmäldes var transport (9 förslag), byggprodukter (8 förslag) samt jordbruk, fiske och livsmedel (7 förslag). 18