SOLVIT Sverige Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOLVIT Sverige 2011. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året"

Transkript

1 SOLVIT Sverige 2011 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

2 Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler för den internationella handeln. Vi arbetar också för en effektiv inre marknad och ett öppet, starkt multilateralt handelssystem med fortsatta handelspolitiska liberaliseringar. I vårt uppdrag strävar vi efter goda handelsmöjligheter på tre nivåer: på EU:s inre marknad, mellan EU och omvärlden samt globalt, framförallt inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Som expertmyndighet förser vi regeringen med besluts- och förhandlingsunderlag inom handelsområdet. Det handlar såväl om löpande underlag för aktuella handelsförhandlingar som långsiktiga strukturella analyser. Våra utredningar och rapporter syftar till att öka kunskapen om handelns betydelse för samhällsekonomin och för en global hållbar utveckling. Kommerskollegium har också verksamhet som riktar sig mot företag. Exempelvis finns på kollegiet Solvit-center som hjälper företag och privatpersoner som stöter på handelshinder på EU:s inre marknad. Kansliet för Sveriges råd för handels-procedurer, SWEPRO, finns också under vårt paraply. I vår roll som handelsmyndighet ingår dessutom att ge stöd till utvecklingsländer genom handelsrelaterat utvecklingssamarbete. På kollegiet finns också kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden som bistår exportörer från utvecklingsländerna i deras handel med Sverige och EU. Kommerskollegium, februari 2012 första tryckningen. ISBN:

3 Inledning Varje år rör sig miljontals människor mellan länderna i Europa och vi handlar med både varor och tjänster för cirka miljarder euro. Tusentals myndigheter ska tillämpa den EU-lagstiftning som reglerar dessa situationer. Därför är det inte underligt att det kan uppstå olika tolkningar av regelverket som kan resultera i hinder mot den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och personer på EU:s inre marknad. Företag och enskilda personer behöver hjälp med sina rättigheter. Därför startade Europeiska kommissionen år 2002 problemlösningsnätverket Solvit. I år, år 2012, fyller Solvit 10 år. Solvit 10 år Den första EU-medborgaren som Solvit hjälpte var en arbetslös man från Tyskland. Efter Solvits ingripande fick han ut den arbetslöshetsersättning han hade rätt till. Solvit har under dessa 10 år handlagt över 7300 ärenden som berört både företag och privatpersoner. I cirka 85 procent av dessa ärenden har problemet lösts av Solvit eller rättsläget klargjorts. År 2002 hade nätverket 15 medlemmar. Efter att nya EU-länder tillkommit och EES-länderna Island, Liechtenstein och Norge gått med i Solvit omfattar nätverket nu 30 länder. Vad kan Solvit hjälpa till med? Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som behandlar klagomål från företag och privatpersoner i fall där en nationell myndighet i ett EU- eller EES-land antas ha tillämpat EU-rätten om fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital felaktigt. Varje år handlägger Solvit ärenden som rör allt från frågan om det är tillåtet att kräva tester på brandsläckare som redan är testade i andra medlemsländer, problem med utbetalningar av pensioner till svårigheter att få examen eller yrkesbevis erkända i andra EU-länder. I varje EU- eller EES-land finns ett nationellt Solvit-center. Alla Solvit-center samarbetar sinsemellan och ärendena handläggs via en gemensam databas som tillhandahålls av Europeiska kommissionen. Sveriges Solvit-center finns vid Kommerskollegium, som är en statlig myndighet under Utrikesdepartementet. De nationella Solvit-centren har ett väl etablerat samarbete och goda kontakter med myndigheter i sina hemländer. Solvit har inga sanktioner till förfogande och kan inte tvinga en myndighet att agera enligt EU-rätten. Solvits informella arbetssätt leder ändå ofta till positiva resultat. Alla ärenden som kommer in granskas av Solvit. Vissa ärenden kan dock inte hanteras av nätverket. Det gäller exempelvis tvister mellan enskilda, mellan konsumenter och företag eller tvister företag emellan. Solvit är ett alternativ till mer formella processer och agerar därför inte i en fråga som är, eller har varit, föremål för domstolsprövning. Sedan 2008 har Solvit Sverige årligen sammanställt principiellt intressanta ärenden som har handlagts inom verksamheten. Sammanställningen för år 2011 har gjorts av utredaren Sofia Råsmar. År 2011 Under år 2011 hanterades totalt 136 anmälningar inom Solvit Sverige från privatpersoner och företag, vilket är en marginell minskning av antalet anmälningar i jämförelse med år Av dessa gällde 67 ärenden hinder i Sverige och 69 ärenden hinder i andra EU- eller EES-länder. I årets Solvit-rapport presenteras ärenden som belyser olika typer av frågor som handlagts inom nätverket under år Ärendena är uppdelade på fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Bland årets ärenden finns exempel där Solvit har hjälpt företag och personer att få snabba och pragmatiska lösningar på sina problem. Om ett ärende inte lösts inom Solvit behöver en anmälan inte vara förgäves. De ärenden som inkommer riktar uppmärksamhet på problem som kan kräva förändringar av lagstiftningen. Kommerskollegium har möjlighet att arbeta vidare med problemet efter att Solvit uttömt sina möjligheter att agera i ärendet. Slutligen har kommissionen insyn i Solvit-centrens ärenden och kan på eget initiativ inleda formella överträdelseprocesser mot medlemsländerna, vilket innebär att det kan bli EU-domstolen som till slut avgör ärendet. Den fria rörligheten är inte heller absolut. I vissa fall får myndigheter hindra den fria rörligheten, för att EU-rätten ger utrymme för det, t.ex. för att skydda viktiga intressen, såsom hälsa, miljö eller säkerhet. Flera situationer som Solvit analyserar visar att myndigheten har gjort rätt. Även om problemet inte har löst sig för företaget eller privatpersonen, har Solvits analys då bidragit till att klargöra rättsläget. I denna sammanställning beskrivs ett antal av Solvits ärenden från 2011, där det också framgår vilka effekter ett agerande från Solvit kan få i verkligheten. 1

4 Fri rörlighet för varor Företag som handlar internationellt vittnar ofta om handelshinder som de stöter på. Kommerskollegium har under 2011 genomfört informationsinsatser med fokus på företag för att sprida kunskap om Solvit. Antalet ärenden på varuområdet har ökat under år Ett agerande från Solvit kan få olika utgångar. I det ärende som presenteras nedan avseende märkning av klistermärken, lyckades Solvit få den portugisiska myndigheten att gå emot sin nationella lagstiftning. Solvits utredning visade att den portugisiska lagstiftningen stod i strid med EU-rätten. Den portugisiska myndigheten ändrade sitt beslut och valde därmed att åsidosätta sin egen lagstiftning till förmån för EU-rätten. När det gäller fallet om momsombud i Norge har Solvits inblandning lett till att problematiken har tagits upp inom det norska regeringskansliet. Förhoppningen är att detta ska leda till en ändring av lagstiftningen. Portugisisk lagstiftning förbjöd utländska klistermärken Solvit Sverige blev kontaktat av ett svenskt företag som sålde klistermärken till ett fyrtiotal länder. Klistermärkena såldes även i Portugal tills de blev beslagtagna av en portugisisk myndighet. Anledningen var att all märkning på sådana produkter, enligt portugisisk lag, skulle vara på portugisiska. Klistermärkena, som var tillverkade i Kina, var testade och godkända enligt en europeisk standard som stämmer överens med EU-rätten. Denna standard kräver att ett antal varningsmarkeringar trycks på det språk som talas i det land där produkten ska säljas. Sådana varningsmarkeringar fanns på de aktuella klistermärkena. En medlemsstat får enligt EU-rätten kräva att varningar anges på det språk som talas i det land där produkten ska säljas. En medlemsstat får sedan i princip inte ställa mer långtgående krav. Den portugisiska myndighetens krav, det vill säga att all märkning - inte bara varningarna - skulle anges på portugisiska, stred därför mot EU-rätten. Efter påtryckningar från Solvit beslöt den portugisiska myndigheten att åsidosätta den portugisiska lagstiftningen på området och istället tillämpa EUrättens bestämmelser. Det svenska företaget fick tillbaka sina produkter och kunde återuppta försäljningen i Portugal. Utländska företag tvungna att ha momsombud i Norge Ett svenskt företag sålde varor via internet inom Europa. I Norge ställde en myndighet krav på att företaget skulle ha ett så kallat momsombud i landet. Ett momsombud ansvarar för att sända säljdokument såsom kvitton, fakturor och övriga dokument, till köparen. Det finns en möjlighet till 2

5 undantag från den norska regeln, men det svenska företaget beviljades inte detta. Företaget protesterade mot beslutet eftersom det ansåg att kravet utgjorde ett kostsamt administrativt hinder. Dessutom ansåg företaget att det fanns en risk för att kunderna fick ett konstigt intryck av företagets verksamhet och upplevde det som osäkert att handla av dem. Istället för att ha ett momsombud ville företaget själv skicka säljdokumenten till kunderna. Solvit Sverige påtalade för Solvit Norge att den norska lagstiftningen kunde utgöra ett hinder mot den fria rörligheten då utländska företag inte fritt kan sälja varor och tjänster i Norge. Solvit Norge var redan medvetna om problematiken. Kravet på momsombud är ett återkommande klagomål. Därför tog Solvit Norge upp en dialog med det ansvariga departementet. Solvit Sverige hoppas därmed på en ändring och kommer att fortsätta följa utvecklingen i frågan. Lastbilschaufför bötfälld för transport av avfall En polsk lastbilschaufför transporterade pappersoch wellpappavfall från Sverige till Tyskland via Polen. I Polen blev chauffören stoppad och bötfälld eftersom chauffören saknade ett godkännande från polska myndigheter att utföra transporten. Det finns EU-rättsliga krav på vilka dokument man måste ha för att genomföra en internationell transport. Chauffören hade visat upp dessa dokument såsom registreringsbevis för fordonet, pass, kopia på papper om internationell transport, och ett dokument angående internationell skeppning av avfallet som krävs enligt en EU-förordning om transport av avfall. Företaget ansåg att de hade lämnat all nödvändig dokumentation för att få transportera godset vidare till mottagaren i Tyskland. EU-reglerna på området visade sig dock lämna öppet för medlemsländerna att bestämma vilka dokument som krävs för att utföra transporter av avfall inom ett EU-land. Solvit gjorde därför bedömningen att den polska myndigheten hade agerat rätt eftersom det intyg som chauffören saknade, och bötfälldes för, var ett krav enligt nationell rätt, som inte omfattades av EU-rätten. Detta är ett exempel på ärende där Solvits analys hjälpte till att klargöra rättsläget genom att påvisa gränsen mellan nationell rätt och EU-rätt. Problem att registrera bilar inom EU Olika typer av problem med fordonsregistrering är en återkommande fråga för Solvit. Ett ärende rörde fordonsregistrering i Polen. En person som bodde i Sverige men ofta arbetade i Polen ville, men fick inte, registrera sin bil i Polen. Bilregistrering är till viss del reglerad i EU-rätten. Den slår fast att om en person vistas mer än 185 dagar i ett EU-land så har personen rätt att registrera sin bil i det landet. Det är dock tillåtet för medlemsstaterna att ha regler som tillåter registrering av bilar trots att ägaren vistas kortare tid än de 185 dagar som krävs enligt EU-direktivet. Polen har dock valt att inte ha en egen tidsgräns, utan följer EU-direktivet. I det aktuella fallet vistades personen inte de 185 dagar per år som krävs och registrering av bilen i Polen kunde därför inte ske. Solvits agerande i det här fallet hjälpte till att klargöra rättsläget för klienten. 3

6 Fri rörlighet för personer Majoriteten av Solvits ärenden avser fri rörlighet för personer. Till störst del avser ärendena socialförsäkring, men många handlar även om att hjälpa personer att få sin yrkeskvalifikation erkänd i ett annat EU-land. Det innebär att exempelvis läkare, arkitekter och barnmorskor ska kunna utöva sitt yrke i ett annat EU-land. Problemen rör ofta så kallade reglerade yrken. Att ett yrke är reglerat innebär att staten kräver bestämda kvalifikationer, som exempelvis kan uttryckas i nationell lagstiftning, för att en person ska få arbeta inom yrket. Vad som är ett reglerat respektive oreglerat yrke skiljer sig åt i EU:s medlemsländer och det kan därför vara komplicerat för en myndighet att bedöma och erkänna en utländsk yrkeskvalifikation. I slutet av år 2011 föreslog Europeiska kommissionen att det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet, som reglerar medlemsländernas erkännande av yrkeskvalifikationer, ska moderniseras. Förändringar på området för yrkeskvalifikationer är därmed att vänta. En annan fråga som rör personers fria rörlighet och som Solvit ofta stöter på, är vilka rättigheter icke-eu-medborgare, som är familjemedlemmar till EU-medborgare, har. EU-rätten ger nämligen familjemedlemmar till EU-medborgare vissa rättigheter. Normalt sett måste dock EU-medborgaren ha utnyttjat sin fria rörlighet för att familjemedlemmar ska kunna hävda sina rättigheter. Med fri rörlighet menas exempelvis att man handlat från ett annat EU-land eller fysiskt förflyttat sig för att studera eller arbeta i ett annat EU-land. Vad som avses med att utnyttja sin fria rörlighet kan dock leda till problem. I sammanställningen nedan återges ett sådant exempel. Den enskilda fråga som under året genererat flest anmälningar är EU-medborgares, och dess familjemedlemmars, möjlighet att få svenska personnummer. Ett nej till personnummer kan vara mycket besvärligt i Sverige, eftersom man då exempelvis inte kan öppna ett bankkonto eller på ett enkelt sätt starta eget företag. Solvit har valt att göra en särskild satsning på dessa ärenden och har som målsättning att utreda denna problematik under år Svårt med fri rörlighet för franska och svenska läkare En fransk läkare med specialistexamen kontaktade Solvit då han inte fått sin franska läkarlegitimation erkänd fullt ut i Sverige. Den franska läkaren uppfyllde kraven för specialisttjänstgöring som specificeras i EU-reglerna. Enligt Socialstyrelsen, som är den myndighet som prövar utländska läkarlegitimationer i Sverige, uppfyllde dock inte den franska läkaren kraven för specialisttjänstgöring i Sverige. Socialstyrelsens hänvisade till att de svenska reglerna kräver ytterligare tre års tjänstgöringstid för att den utländska specialistexamen ska kunna erkännas i Sverige. Solvit Frankrike ansåg att det stred mot EU:s regler att ha egna regler för specialisttjänstgöring utöver dem i EU-rätten. Solvit Sverige kontaktade Socialstyrelsen som svarade att de inte kunde ändra sitt beslut innan kontakt tagits med Socialdepartementet som ansvarar för den specifika lagstiftningen. Socialdepartementet informerade att Europeiska kommissionen ifrågasatt de svenska reglerna och bett Sverige motivera hur de överensstämmer med EUrätten. Till följd av kommissionens ingripande kommer de svenska reglerna troligen att ändras. Reglerna förväntas träda i kraft i juli år Ytterligare en läkare, i detta fall en svensk medborgare, ville periodvis arbeta som specialistläkare i Frankrike. Den organisation som erkänner läkarlegitimationer i Frankrike hade sagt att man måste vara skriven i Frankrike för att få en fransk läkarlegitimation. Solvit Sverige kontaktade Solvit Frankrike för att reda ut vad som gäller i fransk lag. Det visade sig att det finns en skyldighet att vara folkbokförd i Frankrike om man vill arbeta som läkare i landet under en längre tid. Om man, som i det aktuella fallet, bara vill arbeta i landet periodvis så finns det ingen skyldighet att vara folkbokförd där. Det fanns därför inget hinder för den svenske medborgaren att utöva läkaryrket i Frankrike utan det var organisationen som inte hade tagit hänsyn till hur länge läkaren tänkte arbeta i landet, och därför lämnat fel uppgifter. Solvit tydliggjorde därmed rättsläget för den svenske läkaren som nu fick möjlighet att arbeta i Frankrike. 4

7 Make till britt nekad visum till Sverige En brittisk medborgare skulle åka på semester till Sverige med sin tunisiske make. Maken som sökte visum med grund i sin hustrus EU-medborgarskap, fick avslag. Det var svenska ambassaden i Rabat, Marocko, som hade ansvar för att utfärda visumet. Ambassaden hade gjort bedömningen att det är först när en EU-medborgare fysiskt förflyttar sig inom EU som EU-reglerna om fri rörlighet för personer kan bli aktuella och därmed göra det möjligt för den tunisiske maken att få ett visum. Solvit Sverige kom fram till att EU-reglerna om fri rörlighet gäller när en EU-medborgare inte bara flyttar mellan medlemsstater utan också reser och ansöker om visum för att göra detta. Om ett EUland kräver ett visum har en medföljande familjemedlem rätt att, i en situation som den aktuella, få ett visum. Efter Solvits inblandning ändrade sig ambassaden och beslutade att utfärda visumet. Risk för dubbla arbetsgivaravgifter En svensk arbetsgivare vände sig till Solvit Sverige för att få hjälp att fastställa försäkringstillhörighet, det vill säga i vilket land arbetsgivaren skulle betala arbetsgivaravgift, för tyska anställda som han anlitat. Arbetsgivaren behövde fastställa försäkringstillhörighet för att han annars riskerade att få betala arbetsgivaravgifter i både Sverige och Tyskland. Solvit Sverige kontaktade Solvit Tyskland som kunde hjälpa arbetsgivaren att hitta den rätta försäkringsgivaren i Tyskland. Denne kunde i sin tur intyga försäkringstillhörigheten. Makan till utsänd arbetstagare utförsäkrades från Försäkringskassan En svensk medborgare blev utsänd av sin arbetsgivare till Frankrike för att arbeta under två års tid. Han flyttade dit tillsammans med sin fru. Enligt de EU-regler som gäller för utsända arbetare skulle den aktuella arbetaren omfattas av hemlandets trygghetssystem, i detta fall Sveriges, under två år. I ett lands trygghetssystem kan ingå sjukvård, föräldrapenning och sjukpenning. Ett år efter flytten skrev den svenska försäkringskassan ut arbetarens fru från den svenska försäkringskassan och frun omfattades därmed inte av något lands trygghetssystem. Försäkringskassan ansåg nämligen att den utsända arbetstagarens familjemedlem inte hade samma rättigheter som den utsända arbetaren och att hon därför bara kunde tillhöra det svenska systemet ett år (istället för de två år som gäller för den utsända arbetaren). Att ha olika regler för en utsänd person och dennes familjemedlemmar skulle verka hindrande för en arbetstagare som vill förflytta sig över ländernas gränser. Franska försäkringskassan, liksom Solvit, ansåg därför att personens fru borde ha samma rättigheter som sin make och fortsätta att tillhöra det svenska systemet. Solvit Sverige och Solvit Frankrike förde diskussioner med sina respektive myndigheter som stod 5

8 fast vid sina bedömningar om i vilket lands försäkringskassa frun skulle vara inskriven. Solvit Frankrike lyckades dock få ut ett tillfälligt franskt sjukförsäkringskort under tiden familjen bor i Frankrike. Situationen löste sig därmed för familjen. Solvit delar dock fortfarande inte den svenska försäkringskassans bedömning av försäkringstillhörighet och har meddelat myndigheten detta. Tyska psykologer fick problem på grund av tryckfel i lagtext En tysk psykolog ville arbeta i Sverige. Socialstyrelsen är den myndighet som erkänner legitimationer för utländska psykologer som vill verka i Sverige. Som villkor för att bevilja den tyske psykologens legitimation ställde Socialstyrelsen som krav att psykologen hade viss arbetslivserfarenhet. Den tyske psykologen hade inte detta och vände sig därför till Solvit för att se om detta krav stämde överens med EU-rätten. Normalt sett ska EU-länderna erkänna EUmedborgares yrkeskompetenser och därmed bevilja EU-medborgaren tillträde till sitt yrke. Under vissa förutsättningar får dock ett EU-land ställa krav på arbetslivserfarenhet för att en person ska få utöva yrket. En sådan förutsättning är när ett yrke inte är reglerat i det land där personen fått sin yrkeskvalifikation (i detta fall Tyskland). Då det tyska psykologyrket är oreglerat ställde därför Socialstyrelsen krav på arbetslivserfarenhet för att den tyske psykologen skulle kunna arbeta i Sverige. När Solvit tittade på ärendet så upptäcktes ett tryckfel i den svenska versionen av EU-direktivet. Tryckfelet bestod i att den svenska översättningen av EU-regleringen inte hänvisade till vad som avses med reglerad utbildning. EU-rätten tillåter nämligen inte att man ställer krav på arbetslivserfarenhet när den utbildning, i detta fall inte yrket, som den sökande har anses reglerad enligt EU-rätten. En bedömning av om den tyske psykologens utbildning kunde anses vara reglerad måste därför göras av Socialstyrelsen. Socialstyrelsen bestämde sig med anledning av Solvits påpekande att ompröva den tyska psykologens ansökan och har nu beslutat att bevilja psykologen legitimation. Sambo till EU-medborgare blev nekad uppehållsrätt En polsk medborgare flyttade till Sverige. Hon träffade en iransk man (student med studentvisum i Sverige) och de blev sambor i Sverige. Sambon ansökte om uppehållsrätt med grund i sin partners EU-medborgarskap. Ansökan avslogs. En EU-medborgares partner omfattas normalt inte av begreppet familjemedlem enligt EU-reglerna om fri rörlighet för personer, utan det är make, maka och barn som omfattas. Det finns inte heller någon motsvarighet till begreppet sambo i direktivet. En partner skulle dock kunna omfattas av direktivet om partnern och unionsmedborgaren har ett varaktigt förhållande ( varaktigt vederbörligen bestyrkt förhållande på juridiska). I Sverige är det Migrationsverket som bedömer förhållandet. Migrationsverket ansåg inte att förhållandet kunde anses som varaktigt då paret inte hade bott ihop tillräckligt länge. Sambon nekades därför uppehållsrätt. Solvit Sverige ansåg att Migrationsverket hade tolkat regelverket korrekt. Svensk undersköterska fick inte arbeta i Belgien En person med en svensk undersköterskeutbildning ville arbeta i Belgien. Den ansvariga myndigheten i Belgien avslog ansökan om erkännande av den svenska undersköterskeutbildningen eftersom den svenska utbildningen skiljde sig för mycket från den belgiska utbildningen. Om en utbildning skiljer sig för mycket från ett annat EU-lands utbildning för att kunna erkännas ska det under särskilda förutsättningar finnas en möjlighet för en person att komplettera sin utbildning på de områden där kompetens saknas. I Belgien fanns vid tidpunkten för anmälan inte något system för sådan kompletteringsutbildning. Solvit kontaktade kommissionen som var väl bekant med problemet och därmed övervägde att dra Belgien inför EU-domstolen. Kommissionen bad att få använda personen som vänt sig till Solvit som exempel. Kontaktuppgifterna skickades till kommissionen, efter samtycke från undersköterskan. Detta är ett exempel där Solvits utredning kan hjälpa till att underbygga kommissionens utredning av ett överträdelseärende som förhoppningsvis leder till att utländska undersköterskor kan arbeta i Belgien. 6

9 Fri rörlighet för kapital Ärenden som rör hinder för fri rörlighet för kapital har ökat något. Problem med överföring av pensioner har utgjort den proportionellt största delen av området under år Svenskar blev nekade banköverföring av pensioner från Belgien till Sverige Solvit har mottagit flera ärenden som rör utbetalning av pensioner från andra länder. Tre ärenden rör Belgien. Klagomålen har gällt att pensionären får sina utbetalningar via en check, istället för direkt in på ett svenskt bankkonto. Om pensionen i sig inte är så hög så kan det bli så att en stor del av pensionen slukas av en uttagsavgift från banken. Att neka pensionsutbetalning till ett bankkonto i ett annat EU-land står i strid med EU-regler gällande betaltjänster på den inre marknaden. Det är inte första gången Solvit Sverige hanterar ärenden avseende pensioner från Belgien. I de tidigare ärendena har Solvit lyckats få till lösningar från fall till fall, genom att ta en diskussion med den belgiska pensionsmyndigheten. Så har det också gått till i årets ärenden. Under året har dock en belgisk lag trätt i kraft som ska lösa problemet. Förhoppningen är att samtliga personer som arbetat i Belgien nu kan få sin pension överförd till sina utländska konton utan problem. 7

10 Fri rörlighet för tjänster Tjänstedirektivet, som ska underlätta för företag som vill sälja tjänster inom EU, har gällt i medlemsstaterna i över två år. Samtidigt har antalet Solvitanmälningar på tjänsteområdet minskat. För att klargöra om EU:s regler på tjänsteområdet är tillräckliga eller om nya åtgärder krävs avser kommissionen att under år 2012 genomföra specifika sektorstudier på tjänsteområdet. Syftet med dessa sektorstudier är att få en uppfattning om hur regelverket kring tjänster i de olika EU-länderna fungerar i praktiken. Branschcertifikat ett problem för utländska VVS-arbetare Solvit blev kontaktat av ett litauiskt företag som ville sälja VVS-tjänster i Sverige. Det litauiska företaget hade fått information från en organisation i Sverige som utvecklar och förvaltar branschregler inom VVS-branschen, att de måste ha ett specifikt branschcertifikat för att få sälja sina tjänster i Sverige. Utländska VVS-arbetare kan få detta certifikat genom att skriva ett prov för att visa att de har tillräcklig kunskap. Detta prov finns dock enbart på svenska. VVS-arbetare är ett oreglerat yrke i Sverige och omfattas därför inte av EU-reglerna om erkännande av yrkeskvalifikationer. Det finns därför inte heller några obligatoriska certifikat som arbetaren enligt lag måste ha för att få tillhandahålla VVStjänster i Sverige. Däremot så krävs ändå denna typ av certifikat många gånger av den som köper en VVS-tjänst. Solvit Sverige vet att detta är ett problem för många utländska aktörer generellt i byggbranschen, och har därför tagit initiativ till diskussioner med branschorganisationer för att få en bild av problematiken. Solvit Sverige har haft liknande ärenden i byggbranschen, där de instanser som erbjuder denna typ av certifiering inte heller är offentliga organ. Solvit har analyserat EU-domstolens praxis för att få svar på om privaträttsliga organ omfattas av EU-rätten. EU-domstolen har slagit fast att privata aktörer, med eller utan en så kallat kollektivt reglerande roll (skulle exempelvis kunna vara fackföreningar), och som hindrar fri rörlighet för arbetstagare, omfattas av EU-rätten. I de mål som prövats av EU-domstolen har det dock rört sig om hinder som i princip omöjliggjort deltagande från utländska aktörer. I det konkreta fallet har kravet på branschcertifikat utgjort ett hinder för det litauiska VVSföretaget. För att kunna dra paralleller till de tidigare domarna från EU-domstolen skulle det behöva utredas om dessa certifikat i princip omöjliggör ett deltagande från utländska aktörer på VVSmarknaden. Solvit Sverige avser att titta närmare på denna fråga under år

11 Solvit Solvit är ett informellt problemlösningsnätverk som initierades av Europeiska kommissionen år 2002 i syfte att undanröja hinder mot den fria rörligheten inom EU. Det finns ett Solvitcenter i varje EU-land samt i Norge, Island och Liechtenstein. Till Solvit kan ett företag eller en privatperson vända sig om man stöter på ett hinder på den inre marknaden orsakat av en myndighet. Tjänsten är avgiftsfri för anmälaren och Solvit arbetar för att lösa hindret inom tio veckor. Det svenska Solvit-centret finns vid Kommerskollegium och nås på telefonnummer , via e-post och via hemsidan Anmälan av hinder ska göras genom att fylla i ett formulär som återfinns på

12 Box 6803, S Stockholm, Sweden Phone Fax

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning

Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet. En vägledning Kommunernas regelöversyn utifrån tjänstedirektivet En vägledning Kommerskollegiums EU-helpdesk Telefon: 08-690 49 80 E-post: euhelpdesk@kommers.se Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar

Läs mer

Ett effektivt sätt att lösa

Ett effektivt sätt att lösa Ett effektivt sätt att lösa dina problem i Europa ec.europa.eu/solvit TA REDA PÅ DINA RÄTTIGHETER! Du kan bo, arbeta eller studera i vilket EU-land du vill. Det är en grundläggande EU-rättighet. Företag

Läs mer

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året

Solvit Sverige 2014. Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Sverige 2014 Ett urval av intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som syftar till att lösa hinder för den grundläggande EU-rättigheten

Läs mer

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2012. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2012 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare

Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare Socialförvaltningens handlingsplan för stöd och hjälp 2014-12-16 Innehåll 1. Inledning 2. Lagstiftning 2.1 Den fria rörligheten 2.2 Fri rörlighet för tredjelandsmedborgare

Läs mer

Hur lösa ett Handelshinder inom EU?

Hur lösa ett Handelshinder inom EU? UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen - Handelsrätt Hur lösa ett Handelshinder inom EU? Om SOLVIT och Problemlösning på den inre marknaden Datum: 2011-01-20 Kandidatuppsats HT 2010 Författare:

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.5.2015 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 0830/2006, ingiven av Tobias King, brittisk medborgare, om Storbritanniens tillämpning

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen REMISS Enheten för inre marknaden och 2006-06-28 Dnr 159-758-06 tekniska regler För kännedom G Grén, UD-EIM Finansdepartementet Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen - Kommerskollegium

Läs mer

InfoCuria Domstolens rättspraxis

InfoCuria Domstolens rättspraxis Sida 1 av 7 InfoCuria Domstolens rättspraxis svenska (sv) Hem > Sökformulär > Sökresultat > Dokument Skriv ut Dokumentets språk : svenska DOMSTOLENS DOM (fjärde avdelningen) den 16 januari 2014 (*) ˮBegäran

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0007/2005, ingiven av Frank Semmig (tysk medborgare) om de komplicerade förfarandena

Läs mer

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 29 Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011. Lagrum:

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

Om du bor eller arbetar utomlands

Om du bor eller arbetar utomlands Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller för alla som bor eller arbetar i Sverige.

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året

SOLVIT Sverige 2013. Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året SOLVIT Sverige 2013 Ett urval av principiellt intressanta ärenden under året Solvit Solvit är ett informellt nätverk i Europeiska kommissionens regi som har till uppdrag att lösa hinder för den grundläggande

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning

Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Ds 2013:32 Genomförande av det ändrade direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU

Läs mer

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm

DOM 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 2010-03-22 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5645-08 1 KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen,

Läs mer

Att bo, studera och arbeta i EU

Att bo, studera och arbeta i EU Budapest. Europeiska ATT BO, STUDERA OCH ARBETA kommissionen I EU 1/12 3b 2011 Att bo, studera och arbeta i EU Finska medborgare är också EU-medborgare. EU-medborgarna har vissa i lagstiftningen fastställda

Läs mer

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1

STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 STAFFAN INGMANSON, ERKÄN- NANDE AV YRKESKVALIFIKA- TIONER INOM EU 1 Jonas Malmberg* 1. INLEDNING Staffan Ingmanson disputerade den 21 oktober 2005 på avhandlingen Erkännande av yrkeskvalifikationer inom

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om behörigheter

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Att flytta till Sverige

Att flytta till Sverige Kommerskollegium 2013:8 Att flytta till Sverige hinder för den fria rörligheten för EU-medborgare Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare

Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Riktlinjer för utredning av rätt till skolgång för EU-medborgare Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Utredning av uppehållsrätt och rätt till utbildning för EUmedborgare Riktlinjer

Läs mer

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållsrätt och uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (6) KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3

Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3 Case Id: cefd9047-1317-460d-8e8f-77477d5269e3 Enkät om ett europeiskt yrkeskort för sjuksköterskor, läkare, farmaceuter, sjukgymnaster, ingenjörer, bergsguider och fastighetsmäklare (för yrkesförbund,

Läs mer

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium

2013:20. Myndighetsanalys av Kommerskollegium 2013:20 Myndighetsanalys av Kommerskollegium MISSIV DATUM DIAR ENR 2013-12-09 2013/133-5 ERT DATUM ER BETECKN NG 2013-05-16 UF2013/29709/ UD/FIM Regeringen Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Myndighetsanalys

Läs mer

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän

Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän Information om den sociala tryggheten och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt........................................1 Flaggregeln..................................1 EU-lagstiftning som tillämpas

Läs mer

Åtgärder för en förbättrad inre marknad

Åtgärder för en förbättrad inre marknad Åtgärder för en förbättrad inre marknad Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES. Sveriges läkarförbund

Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES. Sveriges läkarförbund 2011 Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES Sveriges läkarförbund Genom Sveriges medlemskap i EU har läkare från övriga EU/EES tillgång till den svenska

Läs mer

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET

ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET ENKÄT OM AVTALSREGLER FÖR KÖP AV DIGITALT INNEHÅLL OCH FYSISKA VAROR PÅ NÄTET Uppgifter om svaranden 1. Ange för- och efternamn ELLER namnet på den organisation / det företag / den institution du företräder

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN

KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN KOMMUNFÖRBUNDETS STÅNDPUNKTER I FRÅGESTÄLLNINGAR SOM BERÖR HEM- BYGDSRÄTTEN Hembygdsrätten, jordförvärvsrätt/-tillstånd och näringsrätten Ålands kommunförbund/2008-10-16 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EU-rätten. Konsekvenser för myndigheter och kommuner

Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EU-rätten. Konsekvenser för myndigheter och kommuner Icke-bindande myndighetsåtgärder måste följa EU-rätten Konsekvenser för myndigheter och kommuner Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till

Läs mer

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012

Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 1 (6) Rättslig styrning 2012-05-21 RCI 13/2012 Rättsligt ställningstagande angående avvisning av EES-medborgare 1. Sammanfattning Sammanfattningsvis konstateras att alla EES-medborgare och deras medföljande

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Inrikesminister Ville Itälä

Inrikesminister Ville Itälä Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv (om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015

Kommittédirektiv. En förbättrad varumärkesrätt inom EU. Dir. 2015:53. Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Kommittédirektiv En förbättrad varumärkesrätt inom EU Dir. 2015:53 Beslut vid regeringssammanträde den 7 maj 2015 Sammanfattning Genom att använda sig av varumärken kan företag särskilja och framhäva sina

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning nr 0255/2003, ingiven av Gérard Keysers (fransk medborgare), om en påstådd dubbelbeskattning

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 28.5.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 163 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Europeiska datatillsynsmannen Utlysning av ledig tjänst som biträdande datatillsynsman

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 26.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 626/2000, ingiven av Klaus Schuler (tysk medborgare), om dubbelbeskattning av ett arv 1. Sammanfattning

Läs mer

EU GUIDE. Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter

EU GUIDE. Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter EU GUIDE Frågor och svar om EU-medborgares juridiska rättigheter FEANTSA är en europeisk sammanslutning av nationella organisationer som arbetar med människor som lever i hemlöshet. FEANTSA bildades 1989

Läs mer

Försäkringskassan sida 1 av 6

Försäkringskassan sida 1 av 6 1 Försäkringskassan sida 1 av 6 Generaldirektör Adriana Lender adriana.lender@forsakringskassan.se Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning diarieföras av registrator, dnr. emotses med vändande e-

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 juni 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 29 april 2015 i mål nr

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Hovrätten för Västra Sveriges dom 2014-02-10 i mål B 1449-14 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juni 2014 B 1310-14 KLAGANDE MW Ombud och offentlig försvarare: Advokat F- MS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Utvisning

Läs mer

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49)

Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) 1 (5) 2012-11-12 Dnr SU 302-2419-12 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tolkning och översättning vid straffrättsliga förfaranden (SOU 2012:49) Juridiska fakultetsnämnden

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./. Naturvårdsverket

Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./. Naturvårdsverket 1 (8) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2010-09-03 Dnr 647-4281-10, Rs Miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Yttrande i mål M 3894-10, El-Giganten Grossist AB./.

Läs mer

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem

Yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i EU:s varumärkessystem YTTRANDE Diarienr AD 578/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-30 1 (9) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och

Läs mer

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004

Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 Att söka arbete med svensk arbetslöshetsersättning i andra EU/EES-länder andra kvartalet 2004 = 2005 02 11 + % I denna rapport redovisas en undersökning bland de arbetssökande som sökte arbete i ett annat

Läs mer

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.

Förbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder. Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys

Läs mer

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00

Postadress Telefonväxel E-post: registrator@justice.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 2007-03-30 Justitiedepartementet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet Enhet C1 Civilrättsliga frågor B - 1049 Bryssel Kommissionens grönbok om internationellt privaträttsliga

Läs mer

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1

7115/15 KSM/cc 1 DGD 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) 7115/15 Interinstitutionellt ärende: 2015/0059 (NLE) VISA 91 COLAC 26 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Avtal mellan Europeiska unionen

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2016:7 Målnummer: UM3714-15 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2016-04-07 Rubrik: Det finns inte skäl att bevilja två minderåriga barn flyktingstatusförklaring

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-08-20 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 3266-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholm; migrationsdomstolens

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.5.2005 KOM(2005) 200 slutlig 2005/0095 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående av ett avtal mellan Europeiska gemenskapen och Kanada om behandling

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 101 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Vanuatu om undantag från

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 14.12.2012 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2012 C(2012) 9330 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 14.12.2012 om ändring av rekommendation om inrättande av en gemensam Praktisk handledning för gränsbevakningspersonal

Läs mer

Cabotage. Promemoria

Cabotage. Promemoria Cabotage Promemoria RättsPM 2007:1 Utvecklingscentrum Malmö Februari 2007 2 Innehållsförteckning 1 Vad är cabotage?...3 2 Lagstiftning om cabotage....3 2.1 Centrala EU förordningar.....3 2.2 Förordning

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

GRÖNBOK. Minskad byråkrati för medborgarna:

GRÖNBOK. Minskad byråkrati för medborgarna: EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2010 KOM(2010) 747 slutlig GRÖNBOK Minskad byråkrati för medborgarna: att underlätta fri rörlighet i fråga om officiella handlingar och erkännande av verkningarna

Läs mer

Till EU-kommissionen sida 1 av 8

Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Till EU-kommissionen sida 1 av 8 Från Assar Fager Brattvall 10 922 67 Tavelsjö E-post voulf56@gmail.com Sverige Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (13)

Konsekvensutredning 1 (13) Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.9.2014 COM(2014) 604 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om hjälp till de nationella myndigheterna med att bekämpa missbruk av rätten

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL. MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL. MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 27 april 2016 Ö 2481-15 SÖKANDE KL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN Högsta domstolens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 28 januari 2013 6/2013 (Finlands författningssamlings nr 64/2013) Statsrådets förordning om sättande i kraft av avtalet mellan Europeiska

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare

Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare Lagrådsremiss Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 februari 2009 Beatrice Ask Jacob Aspegren

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:157

Regeringens proposition 2008/09:157 Regeringens proposition 2008/09:157 Genomförande av EG-direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer för väktare Prop. 2008/09:157 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS

Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS Tusen möjligheter HITTA DITT NYA ARBETE GENOM OSS 1 2 Arbetsförmedlingen är till för alla som vill hitta ett nytt jobb. Vår uppgift är att föra samman dig som söker jobb med intressanta arbetsgivare på

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet)

Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Enheten för internationell handelsutveckling 2011-12-14 Dnr 5.4-2011/00266-15 Malin Gunnarsson Ljungkvist För kännedom SWEPRO:s ledamöter Protokoll SWEPRO:s möte den 8 december 2011 (74:e mötet) Plats:

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare

Yttrande över Transportstyrelsens utredningsuppdrag om regler för trafikskolor och förarutbildare Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer