Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES. Sveriges läkarförbund

Transkript

1 2011 Villkor för introduktion och anställning av läkare med legitimation från övriga EU/EES Sveriges läkarförbund

2

3 Genom Sveriges medlemskap i EU har läkare från övriga EU/EES tillgång till den svenska arbetsmarknaden. Läkarförbundet har haft anledning att närmare titta på hur dessa läkare tas emot, anställs och introduceras i den svenska sjukvården. Villkoren varierar, framför allt beroende på individens erfarenhet och kännedom om det svenska sjukvårdsystemet, tidigare erfarenhet från praktiskt kliniskt läkararbete samt förmåga att hantera det svenska språket. Det händer också att föreställningar om hur läkarutbildningen i olika EU-länder varierar ger utslag i vilka anställningsvillkor som erbjuds. De europeiska länderna erkänner varandras utbildningsbevis men utbildningarna kan se olika ut till innehåll och upplägg. Det som framförallt skiljer är förekomsten av praktisk klinisk tjänstgöring (motsvarande AT). Det finns inom professionen en önskan att harmonisera läkarutbildningarna i Europa men innan vi når dit har vi att hantera situationen utifrån rådande lagstiftning (yrkeskvalifikationsdirektivet, diskrimineringslagstiftningen, patientsäkerhetslagstiftningen mm). Mottagandet på den svenska läkararbetsmarknaden måste utvecklas och förbättras. Med detta syfte har Läkarförbundet tagit fram en policy för anställning och introduktion av legitimerade läkare från övriga EU/EES. Denna policy avser i första hand inför en anställning som underläkare/st-läkare i Sverige. Bakgrund För läkare utbildade inom EU gäller EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv. Direktivet syftar till att underlätta den fria rörligheten inom EU. Detta innebär att varje medlemsstat ska ge en läkare med godkänt kompetensbevis från annan medlemsstat rätt att utöva läkaryrket utan att ställa kompletterande krav. Oavsett vilken faktisk kompetens de enskilda läkarna har och oavsett om de har en svensk ursprungslegitimation eller legitimation från ett annat EU-land är det arbetsgivaren som bär ansvaret för att alla som anställs ges möjlighet till kompetensutveckling och har erforderlig kompetens för sina arbetsuppgifter. Det kan därför finnas olika typer av introduktion och klinisk tjänstgöring som ger möjligheten att vid behov komplettera den enskilde läkarens formella kompetens. 3

4 Den svenska arbetsmarknaden och den svenska modellen är något som inte är känt för alla och därför är det viktigt att anställnings- och utbildningsvillkor klargörs i samband med rekryteringen. Läkarförbundets funktion som rådgivare till enskilda medlemmar är i detta sammanhang viktig, inte bara med tanke på de lokalfackliga frågorna utan också de mer professionsinriktade frågorna. En väl avvägd introduktionsutbildning kan leda till att läkaren snabbt kommer in i verksamheten. Utformningen av en introduktionsutbildning och kompletterande tjänstgöring kan därför variera både till innehåll och i tid. Villkoren får inte vara diskriminerande utan ska överensstämma med rådande villkor för inhemska läkare med motsvarande kompetens. I samband med rekrytering och anställning bör omfattning, ansvar och villkor för eventuell introduktionsutbildning klargöras. Vidare ska anställningsformen tydliggöras. Om anställningen är tidsbegränsad ska villkoren för fortsatt anställning tydliggöras. Det ska klart framgå om introduktionsperioden är fristående eller om den är integrerad i ST. Den får emellertid inte utgöra ett hinder för den enskilde läkaren att i sin ST kunna tillgodoräkna sig relevanta delar av introduktionen. Det är således viktigt att, till nyanlända läkare, förmedla information om villkoren på den svenska arbetsmarknaden och arbetsmarknadens parter borde tillsammans kunna hitta metoder för detta. Villkor för läkare med svensk ursprungslegitimation Efter AT och godkänt AT-prov erhålls legitimation och läkaren är redo att påbörja sin ST. Denna görs företrädesvis på en tillsvidareanställning. I avvaktan på en sådan är vikariat inom specialitetsområdet vanligt förekommande. Vikariatstiden kan tillgodoräknas inom ST om vikariatet sker under handledning, vanligen uttryckt som vikariat under ST-liknande former. Det förekommer också att ST-anställningen föregås av en provanställning. Författningsmässigt kan all handledd tjänstgöring efter legitimation tillgodoräknas i ST om den har lett till planerad delmålskompetens. Detta innebär att ST i princip påbörjas direkt efter legitimation, oberoende av inledande anställningsform. 4

5 Särlösningar för vissa läkare med ursprungslegitimation från övriga EU/EES Under senare år har vi sett ett ökat inflöde av läkare från övriga EU. Det gäller dels den allt större grupp svenskar som med en läkarutbildning från övriga EU/EES återvänder till Sverige och dels medborgare från andra länder som med läkarlegitimation och yrkeserfarenhet från EU söker sig till Sverige för en fortsatt yrkeskarriär. Det förekommer att dessa läkare får en tidsbegränsad anställning med lägre lön än svenskutbildade läkare i jämförbar situation. Anställningen betraktas som ett slags introduktions- eller praktikantanställning utan möjlighet att tillgodoräkna anställningstiden inom ramen för ST. Härigenom får en utpekad kategori legitimerade läkare löne- och anställningsvillkor i nivå med icke legitimerade läkares i Sverige. Detta gäller framförallt läkare från de EU-länder som utfärdar legitimation direkt efter sex års teoretisk grundutbildning. (Förutom de nordiska länderna är det bara Storbritannien, Österrike, Italien, Litauen, Polen, Irland och Portugal som har en AT-liknande modell). Läkarförbundet ifrågasätter inte värdet av en introduktionsperiod. Frågan är i vilken form och under vilka villkor den genomförs. Generellt anpassade anställningar för läkare som inte har en AT-liknande tjänstgöring som krav för sin legitimation är i strid med rådande lagstiftning och kan därför starkt ifrågasättas. Frågan om bättre eller sämre behörighet på grundval av varifrån i Europa läkarutbildningen härstammar sätter det på EU-nivå fastställda yrkeserkännandet ur spel. Diskrimineringslagstiftningen Det faktum att läkarutbildningen ser olika ut avseende längd, innehåll (avsaknad av AT), teori och praktik, får inte leda till att särskilda tidsbegränsade introduktionsanställningar skapas. Enskilda läkares färdigheter generaliseras idag på ett sätt som riskerar att komma i konflikt med diskrimineringslagstiftningen. Det finns en uppenbar risk att dagens särlösningar (t.ex. så kallade pre-st, mini-at ) för vissa kategorier läkare kan ifrågasättas utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Arbetsgivaren kan ha behov av systematik vid bedömningar av vilka krav på kompetens som verksamheten ställer och vilka introduktions- 5

6 åtgärder som krävs för att nå dit. Sådana krav kan vara generella men de måste vara adekvata för verksamhetens behov. Exempel på sådana adekvata krav kan vara kunskaper om lagstiftning och tillräckliga kunskaper i svenska så att hög patientsäkerhet kan uppnås. Kraven på kompletteringar/introduktion måste alltid vägas mot den enskilde individens faktiska kompetens och inte grundas på föreställningar om vilken kompetens läkaren besitter baserat på legitimationens ursprungsland. Grundläggande principer Det finns behov av bra och individuellt utformade introduktionsprogram för nyanlända läkare från övriga EU/EES. Lönesättningen ska vara individuell och differentierad och den får inte vara diskriminerande. Läkarförbundet anser att P alla former av introduktionsanställningar ska utformas utifrån ett individperspektiv och genomföras under handledning. P villkoren för fortsatt anställning efter en introduktionsperiod ska tydliggöras från början. P individuellt anpassade introduktionsprogram, för läkare från övriga EU/EES, bör i första hand göras inom ramen för ST, som då vid behov kan förlängas. P ett generellt krav på en inledande AT-liknande tjänstgöringsperiod för läkare från vissa EU-länder kan inte accepteras då detta strider mot rådande lagstiftning. P Tuleprovet (Socialstyrelsens prov för läkare från tredje land) bör inte användas av arbetsgivaren för kontroll av anställda läkares kunskaper (provet har ett annat syfte). P all handledd tjänstgöring som legitimerad läkare måste, i enlighet med lagstiftningen, vara möjlig att i relevanta delar tillgodoräkna i ST. P arbetsgivaren ska informera nyanlända läkare om villkoren på den svenska arbetsmarknaden. P Läkarförbundet som lokal part ska vara med och bidra till att finna metoder för att samarbeta om introduktion och information till nyanlända läkare. 6

7 Inför framtiden Det faktum att legitimationsnivån i EU varierar medför vissa komplikationer vid anställning i Sverige. Många länder saknar krav på praktisk tjänstgöring, motsvarande AT. Den svenska specialiseringstjänstgöringen påbörjas således utifrån olika nivåer, beroende på från vilket EU/EES-land grundutbildningen härstammar. Detta, i relation till den alltmer integrerade europeiska arbetsmarknaden, är ett av skälen till att Läkarförbundet tillsatt en arbetsgrupp som ska se över AT och dess relation till grundutbildningen och ST. En översyn på departementsnivå är också aviserad. Innan någon förändring kommer till stånd måste emellertid rådande situation hanteras. Aktörer att påverka och samarbeta med EU-kommissionen, CPME, UEMS (om vi vill påverka yrkeskvalifikationsdirektivet). Regeringen (om vi vill påverka läkarutbildningens utformning och innehåll). Socialstyrelsen (om vi vill påverka villkoren för AT och ST). Sveriges Kommuner och Landsting (om vi vill påverka anställningsvillkor och introduktionsutbildningar). Chefer och andra arbetsgivarföreträdare (om vi vill påverka anställningsvillkor och lön). Studierektorer (om vi vill påverka utbildningsvillkor, handledning och introduktion). Lokalföreningen (för aktiva åtgärder i samverkan med arbetsgivaren, såsom lön anställningsvillkor, anställningsform och introduktionsprogram). 7

8 Villagatan 5 Box Stockholm Telefon Fax info@slf.se