Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Transkript

1 Promemoria S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom vården Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Generella kommentarer Den svenska regeringen är positiv till en gemensam diskussion inom EU gällande hanteringen av de utmaningar som medlemsstaterna står inför avseende hälso och sjukvård samt omsorgspersonal. Den svenska regeringen delar kommissionens beskrivningar av de utmaningar som EU:s hälso och sjukvårdssektor står inför, dels att förena den ökande efterfrågan med ett begränsat utbud, dels att tillgodose människors behov av hälso och sjukvård på lokal nivå och att samtidigt ha en beredskap för stora kriser (t.ex. pandemier). Allt detta kan sammantaget leda till ökande hälso och sjukvårdsutgifter, vilket i sin tur påverkar sjukvårdens omfattning och verksamheter. Det är viktigt att hälso och sjukvårdens finansiering och organisation i framtiden fortsätter att vara ett nationellt ansvar. När gemenskapen handlar på folkhälsoområdet ska den fullt ut respektera medlemsstaternas ansvar för att organisera och ge hälso och sjukvård. Samtidigt vill den svenska regeringen framhålla att det finns all anledning att fortsatt verka för en högkvalitativ och tillgänglig hälsooch sjukvård i hela unionen. Demografi och främjande av långsiktig tillgång till arbetskraft inom vården Den demografiska utvecklingen är en av de dimensioner som påverkar tillgången på personal. En av många möjliga insatser, som också kommissionen redogör för i grönboken, är ett effektivt nyttjande av den redan tillgängliga vårdpersonalen. Här blir kompetenssammansättningen och fördelningen av arbetsuppgifter mellan olika yrkeskategorier inom vården (skill mixfrågor) viktig. Synen på rollfördelning skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, varför det finns potential för värdefullt erfarenhetsutbyte.

2 2 Folkhälsa Svenska regeringen instämmer i att hälsofrämjande och förebyggande insatser ökar patienternas livskvalitet samt kan minska efterfrågan på vård och behandling och är därmed också kostnadseffektiva. Hälso och sjukvården bör ha hög tillgänglighet och god kvalitet samt erbjuda valfrihet för den enskilde. En väl fungerande hälso och sjukvård har stor betydelse för folkhälsan. Hälso och sjukvården hjälper att återfå eller bibehålla sin hälsa och funktionsförmåga och bidrar till återgång i arbete eller aktivt liv på annat sätt. Inte minst innebär hälso och sjukvården en trygghet, att var och en kan få hjälp för sig själv och de sina när man behöver det. För att höja livskvaliteten och minska efterfrågan på vård är det viktigt att ett generellt hälsofrämjande perspektiv anläggas inom alla samhällsområden. I Sverige redovisade Socialstyrelsen 2005 en kartläggning av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i hälso och sjukvården och samma myndighet väntas 2010 presentera nationella riktlinjer för förebyggande arbete inom hälso och sjukvården. Även vid Statens folkhälsoinstitut pågår ett utvecklingsarbete för att värdera och sprida den kunskap som finns om hälsofrämjande hälso och sjukvård. Sedan 2005 har Sveriges Kommuner och Landsting en strategi för att stödja landstingens och kommunernas arbete för en mer hälsofrämjande hälso och sjukvård. Den till regeringen nyss överlämnade Cancerstrategin (SOU 2009:11) innehåller flera delar om förebyggande och livsstilsförändrande arbete inom hälso och sjukvården. Dessutom, i flera svenska kvalitetsregister införs livsstilsförändringar som parametrar. Utbildning I grönboken talas det om den låga attraktiviteten för vårdyrkena. Det gäller emellertid enbart vissa yrken. Exempelvis är det mycket attraktivt att bli både läkare och tandläkare. Problemet är här snarare en ojämn tillgång mellan och inom länder, men också mellan olika specialiteter. Det är därför viktigt att uppmärksamma att vårdsektorns yrkeskategorier står inför olika svårigheter. Rörlighet och global migration Fri rörlighet för personer är en av de grundläggande friheterna som EG rätten garanterar. I direktiv 2005/36/EG regleras erkännande av yrkeskvalifikationer för att underlätta etableringen i en annan medlemsstat och tillhandahålla gränsöverskridande tjänster i en annan medlemsstat än etableringsmedlemsstaten. Möjligheten att röra sig fritt över gränserna gör det möjligt för arbetstagarna och studenterna att få bättre karriär och utbildningsmöjligheter eller löner och arbetsförhållanden. Detta ser Sverige som något i grunden positivt liksom innebörden av det föreslagna direktivet om gränsöverskridande vård.

3 När det gäller global migration, instämmer Sverige i att bristen på arbetskraft inom vården är en stor utmaning i vissa länder, särskilt på den afrikanska kontinenten, och att insatser på hälsoområdet inom EU har viktiga konsekvenser för EU:s utrikes och biståndspolitik. Sverige välkomnar att grönboken nämner de åtgärder inom ramen för EU:s övergripande strategi för migration och andra åtgärder som syftar till att undvika att tredjeländers utveckling undergrävs genom kompetensflykt och att istället främja cirkulär migration. När migranter återvänder, tillfälligt eller permanent, medför de värdefull kompetens och nya kontakter som är till nytta för ursprungslandet. Därför är möjligheten till cirkulär migration viktig. En EU gemensam invandringspolitik som skapar incitament och undviker hinder för cirkulär migration kan bidra till att minska kompetensflykt i särskilt utsatta tredjeländer. Vad gäller frågan om etiska regler för rekrytering av vårdpersonal instämmer Sverige i att aktiv rekrytering av hälsopersonal från länder som har brist på sådan personal ska undvikas. Det är dock viktigt att påpeka att en av grundorsakerna till kompetensflykt ofta är brist på anständiga arbetsvillkor i ursprungslandet. Sverige förespråkar därför en bred syn på migration och utveckling, där t.ex. frågan om kompetensflykt inom hälsosektorn ska knytas till åtgärder för att främja utvecklingseffekterna av återvändande, förbättra arbetsmiljöer och villkor för hälsopersonal i ursprungsländerna, etc. En utgångspunkt måste vara att individer inte hindras från att få söka sig bättre levnadsvillkor i ett annat land (självklart förutsatt att det sker lagligt) och att man inte diskriminerar invandring p.g.a. ursprungsland. Uppgifter till stöd för beslutsfattande En ökad rörlighet av hälso och sjukvårdspersonal mellan länder innebär att den framtida inhemska tillgången på personal i hög grad påverkas av arbetsmarkandssituationen i övriga EU/EES länder. Det är därför särskilt värdefullt att centralt bistå medlemsstaterna i frågor som rör tillgången på vårdpersonal, att inrätta gemensamma system för att följa flöden av personal mellan medlemsstaterna och samordna statistiska metoder och definitioner för att få fram gemensam statistik. Här är också värdefullt med erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna kring metoder för planering rörande långsiktig personalförsörjning. Ny teknik Sverige välkomnar att grönboken så tydligt lyfter fram de positiva effekter som användningen av ny informations och kommunikationsteknik har för vårdpersonalen. Den svenska regeringen vill framhålla användarvänliga och sammanhållna IT stöd som en förutsättning för att kunna effektivisera arbetsprocesser, förbättra behandlingsmetoder och främja samverkan mellan olika personalgrupper inom hälso och sjukvården. Därigenom skapar ny teknik också bättre förutsättningar att kunna erbjuda en säker vård baserad på varje patients individuella behov, samtidigt som 3

4 vårdkontinuiteten kan garanteras när patienten söker vård hos olika vårdgivare. Sverige har också en lång erfarenhet av att använda telemedicinska tjänster och distansvård som en naturlig del av hälsooch sjukvården och regeringen välkomnar därför särskilt att denna aspekt har belysts i grönboken. Den nyttobeskrivning och problembild som tecknas i grönboken är därför i hög grad relevant för Sveriges vidkommande. Sedan 2006 finns en väletablerad samverkan mellan regeringen, sjukvårdshuvudmännen och andra nyckelaktörer i syfte att koordinera investeringarna på detta område. En nationell IT strategi för vård och omsorg har utarbetats, i vilken gemensamma principer har etablerats för hur hälso och sjukvårdens informationsförsörjning bör fungera. I strategin pekas också behovet av ökade utbildningsinsatser för vårdpersonalen ut, liksom behovet av en ökad samverkan mellan vårdgivare, vårdpersonal och IT leverantörerna för att göra exempelvis journalsystemen mer användarvänliga och anpassade efter verksamhetens behov. Därmed ökar också möjligheterna för att vårdpersonalen tar till sig och använder den nya tekniken för att själva verka pådrivande för att förändra, förbättra och modernisera arbetsrutiner och processer i vården. Egenföretagande Svenska regeringen ställer sig positivt till insatser för att öka antalet egenföretagare inom vården. Regeringen har under de senaste åren arbetat aktivt för att öka mångfald och företagande inom hälso och sjukvården och för att därigenom stärka patientens valfrihet samt skapa kvalitetsutveckling. Ett exempel på en nationell åtgärd som Sverige införde den 1 januari 2009 är en ny reglering som gör det möjligt för brukaren eller patienten att välja den som ska utföra stöd, vård och omsorgstjänster. Såväl privata företag som ideella organisationer kan ansöka om att bli godkända som leverantörer. Lagen bygger på att det inte är någon priskonkurrens mellan leverantörerna utan att den enskilde istället ges möjlighet att välja den leverantör som han eller hon uppfattar tillhandahåller den bästa kvaliteten. Lagstiftningen syftar till att skapa utvidgade möjligheter för bland annat egenföretagare att leverera vård. Regeringen har vidare bidragit till att starta flera projekt i syfte att stärka entreprenörskap och företagande, bl.a. i den ideella sektorn, i syfte att ytterligare stärka mångfalden inom hälso och sjukvården. Regeringen delar vidare kommissionens mening att företagare i vården kan bidra till att stärka den europeiska tillväxten och fungera som drivkraft för innovation, lokal utveckling och sysselsättning samt hjälpa till att förbättra tillgången på vård. 4

5 5

6 This paper represents the views of its author on the subject. These views have not been adopted or in any way approved by the Commission and should not be relied upon as a statement of the Commission's or Health & Consumers DG's views. The European Commission does not guarantee the accuracy of the data included in this paper, nor does it accept responsibility for any use made thereof.