European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement"

Transkript

1 European Primary Immunodeficiencies Consensus Conference Consensus Statement European Commission

2 Sammanfattning Den juni 2006 anordnade Europakommisionen i samarbete med IPOPI (International Patient Organisation for Primary Immunodeficiencies), ESID (European Society for Immunodeficiencies), INGID (International Nurses Group for Immunodeficiencies) och EFIS (European Federation for Immunological Societies) en tvådagars konsensuskonferens om primär immunbrist. Konferensen hölls på Paul-Ehrlich-Institutet i Langen, Tyskland. Mer än 100 experter från olika områden samlades för att identifiera och utveckla folkhälsostrategier för primär immunbrist. Deltog gjorde experter inom klinisk immunologi, vård av primär immunbrist och folkhälsofrågor samt hälsoministrar, ansvariga representanter för hälsofrågor på såväl nationell nivå som från EU, representanter från akademiska centra, folkhälsolaboratorier, läkemedelsindustrin, yrkesorganisationer och patientorganisationer. Primär immunbrist (PID) är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för över 100 olika diagnoser, många av dessa är orsakade av en defekt i en enda gen. Defekten leder till ökad mottaglighet för upprepade och ihållande infektioner. Om PID inte diagnostiseras eller om fel diagnos ställs leder det till att immunsystemet förblir nedsatt med kroniska sjukdomar och följden blir funktionsnedsättningar, reducerad arbetsförmåga, minskad livskvalité för patienter och deras familjer, organskador eller för tidig död. Slutsatsen som den på konferensen samlade expertisen från olika specialistområden kom fram till var att: PID är i stor utsträckning underdiagnostiserade sjukdomar och medvetenheten och kunskapen om PID bland allmänhet, vårdpersonal, hälso- och sjukvårdspolitiker och tjänstemän är bristfällig. Det finns effektiva behandlingsmetoder, och behandling som sätts in på ett tidigt stadium räddar liv, förhindrar sjukdom och förbättrar livskvalitén. Det finns även belägg för att en tidig behandling är kostnadseffektiv. Det finns märkbara skillnader när det gäller vård inom och mellan EU:s medlemsländer. Den samlade expertisen tog fram en konsensusdeklaration som innehåller dessa slutsatser. Dessutom enades konferensen om ett antal rekommendationer som fokuserar på tre nyckelområden där regeringarna i EU:s medlemsländer behöver prioritera åtgärder; 1

3 Kännedom och utbildning Riktlinjer för en säker diagnostisering av PID Epidemiologiska studier för att undersöka förekomst och frekvens av PID och dess inverkan på folkhälsan och kostnader. Utökning av internationella patientregister för att fastställa kliniska fynd, sjukdomsförlopp och ärftlighetsmönster för PID. Hälsokampanjer med avsikt att öka kännedomen om PID bland allmänheten. Utbildningsprogram framtagna för allmänhet, vårdpersonal, hälso- och sjukvårdspolitiker och tjänstemän. Screening och diagnostisering Praktiska verktyg för att effektivt kunna diagnostisera PID ska vara tillgängliga i alla länder Värdering av hjälpmedel för att diagnosticera PID och forskning om det är möjligt att med screening program förhindra utveckling av skada Behandling och vård EU-riktlinjer framtagna för att möjliggöra likvärdig tillgång till behandling och trygga en optimal standard och kvalité på patientens vård i den bäst lämpade behandlingsmiljön. Kontakt mellan länder för att möjliggöra utbyte av erfarenheter och utbildning experter emellan. EU-nätverk av behandlingscentra för att fastställa sjukdomsföljder. Säker immunglobulinbehandling tillgänglig för alla patienter som behöver antikroppssubstitution. Följande rapport omfattar konsensusdeklarationen i sin helhet och sammanfattningar av presentationerna som hölls vid EU:s PIDkonsensuskonferens. Fullständiga kopior av presentationerna och ytterligare information finns på konferensens hemsida: 2

4 European Primary Immunodeficiencies Konsensus deklaration I samarbete med Europakommisionen anordnade IPOPI (International Patient Organisation for Primary Immunodeficiencies), ESID (European Society for Immunodeficiencies), INGID (International Nurses Group for Immunodeficiencies) och EFIS (European Federation for Immunological Societies) en tvådagars EU-konsensuskonferens om primär immunbrist (PID) den juni 2006 på Paul-Ehrlich-Institutet i Langen, Tyskland. Deltagarna vid konferensen var representanter för nätverk av läkare, patienter, sjuksköterskor, läkemedelsindustri och hälso- och sjukvårdspolitiker från hela EU. Expertisen som samlades vid konferensen enades om denna konsensusdeklaration gällande PID, med fokus på: Vidden av den negativa inverkan som PID för närvarande har på hälsovårdssystem och odiagnostiserade patienter. Skillnaderna när det gäller vård och behandling som existerar för personer med PID i EU. Exempel på omedelbara åtgärder och initiativ som kan utföras av regeringarna i EU:s medlemsländer inom tre nyckelområden för att minska inverkan av PID: 1. Kännedom och utbildning 2. Screening och diagnostisering 3. Behandling och vård 3

5 1. Kännedom & utbildning Konsensusdeklarationen I. Allmänhet Kännedomen om PID är bristfällig hos allmänheten, Det råder en missuppfattning om vilken påverkan PID har på enskilda patienters skolgång, arbete och sociala liv, Det råder bristande förståelse för de enorma skillnaderna som finns mellan PID och HIV/AIDS. II. Vårdpersonal På grund av att kliniks immunologi inte är en del av utbildningsprogrammen för vårdpersonal, är kännedomen om PID bristfällig hos: o Personal inom primärsjukvården (hus-/distriktsläkare, sjuksköterskor, barnmorskor), d.v.s. brist på kännedom om symptom, o Personal inom sekundär vård (läkare vid region- och universitetssjukhus), d.v.s brist på kunskap om tillgängliga och effektiva behandlingar, o Personal från angränsande vårdområden (sjukgymnaster, dietister, apotekare, psykologer, tandläkare). III. Hälso- och sjukvårdspolitiker och tjänstemän Hälso- och sjukvårdspolitiker, både på nationell nivå och EU-nivå, har bristfällig kännedom om den negativa inverkan en kronisk underdiagnostisering av PID har på sjukvårdsresurser, Det saknas förståelse för till vilken grad sjukdomar skulle kunna förebyggas om PID diagnostiserades på ett adekvat sätt. Rekommenderade åtgärder: I. Allmänhet För att öka kännedomen om PID behövs folkhälsokampanjer och utbildningsprogram. Detta möjliggörs av utveckling, genomförande och utvärdering av: Uppdaterat, översatt (för personer med andra modersmål) och anpassat (för speciella grupper) material som används för att känna igen potentiella patienter, 4

6 Material att dela ut, anpassat för grundskolans läroplan, bestående av böcker, flygblad, brev till föräldrar och information till skolsköterskor, Material anpassat för folkhälsokampanjer världen över. Detta kan omfatta särskilda informationsdagar för att öka kännedomen om primär immunbrist såväl som standardannonser i TV, tryck och Internet som kan användas (med översättningar) i alla EUs medlemsländer, Inkluderande av en PID-historia i nationella såpoperor på TV. II. Vårdpersonal För att öka kännedomen om PID behövs bättre utbildning, vilket möjliggörs genom: Tillhandahållande av normer för grundläggande och tillämpad immunologisk utbildning i kärninnehållet för medicinska utbildningar och sköterskeutbildningar, med särskild betoning på PID, Att i undervisningen av sjuksköterskor föra in protokoll för att upptäcka vaccinationmisslyckanden/biverkningar och ett onormalt högt antal infektioner, Integrering av grundläggande och tillämpad immunologisk utbildning, speciellt vid sidan av immunisering, i utbildningsprogram för allmän barninternmedicin, reumatologi, respiratorisk medicin och infektionssjukdomar, Distribution av information som används för att utbilda alla grupper på tillgängliga hemsidor, Att göra det möjligt att få tillgodoräkna sig undervisningspoäng för material som delas med andra grupper. Utbyte av information om PID, inklusive riktlinjer och utbildning, vid möten med yrkesrepresentanter från angränsande medicinska specialistområden, Inkludering av PID som ett tema i den fortlöpande utbildningen för angränsande medicinska specialister så som sjukgymnaster, sjuksköterskor och barnmorskor. III. Hälso- och sjukvårdspolitiker och tjänstemän såväl på EU- som på nationell nivå. På EU-nivå: institutioner, parlament, medlemsländer och EMEA (Europeiska läkemedelsmyndigheten). På nationell nivå: myndigheter, lagstiftare, nationella rådgivande utskott och försäkringsbolag. På global nivå: WHO, läkemedelsföretag och tillverkare av vacciner. Att öka kännedomen PID genom: Studier på sjukdomars och behandlingars inverkan, förbundet med epidemiologi, folkhälsopåverkan och studier på kostnadseffektivitet med avsikt att påvisa besparingar och livskvalitésförbättringar, Starka patientorganisationer i alla EU-länder, med namngivna kända förespråkare för patienterna, Lättillgänglig information för hälsoansvariga/försäkringsbolag, Regelbundna publikationer från nationella register. 5

7 2. Screening & diagnos Konsensusdeklaration PID är i stor utsträckning underdiagnostiserat. En tidig diagnostisering av PID kommer att: Rädda liv, Förbättra hälsa, livskvalité och livslängd hos diagnostiserade patienter genom rätt behandling, Möjliggöra genetisk rådgivning och prenatal diagnos inom familjen. Verktyg för diagnostisering av PID är: Diagnostiska riktlinjer för att känna igen symtomatiska patienter, Lämpliga immunologiska och genetiska laboratorietester, Screeningtester för sjukdomar som är lämpande för metoden. Rekommenderade åtgärder: I. Samla information För att på ett tillförlitligt sätt kunna diagnostisera PID behövs kliniska riktlinjer. Dessa kan skapas genom utveckling, genomförande och utvärdering av: Riktlinjer för en vetenskaplig diagnostisering, Standardiserade diagnostiseringskriterier för PID. Det behövs en analys av vilken inverkan PID har på samhället. Denna kan möjliggöras genom epidemiologiska studier för att bedöma: Förekomst och frekvens av PID hos befolkningen, Vilken inverkan PID har på folkhälsan, Vilken inverkan PID har på kostnaden för folkhälsan. Internationella PID-register gör det möjligt att utveckla framtida metoder för diagnostisering genom att fastställa: Mönster för dessa sjukdomars kliniska fynd, Olika primära immunbristers naturalförlopp (sjukdomsförlopp, dödlighet, komplikationer), Förhållanden mellan sjukdomsmönster och genetiska bakgrunder. II. Lämpliga diagnostiseringsverktyg Det behövs praktiska verktyg i alla länder för att på ett effektivt sätt kunna diagnostisera PID. Detta möjliggörs genom att följande är tillgängligt: Enkla diagnostiseringstester på lokal nivå, 6

8 Immunologiska tester på specialiserade diagnostiseringscentra på nationell nivå, Väl genomarbetade tester genom framstående nätverk runt om i Europa. Det behövs en passande utvärdering av diagnostiseringsverktyg, vilken möjliggörs genom: Utveckling av åldersmatchade referensvärden för alla immunologiska diagnostiseringstester, Regelbunden kvalitetskontroll av immunologiska laboratorier. Det behövs forskning på genomförbarheten av screeningprogram för PID för att kunna förebygga komplikationer, vilken omfattar: Utveckling av lämpliga tester, Bedömning av kostnader och fördelar, Utvärdering av etiska aspekter, Utveckling av riktlinjer för omhändertagande av diagnostiserade patienter. 3. Behandlingsmetoder & vård Konsensusdeklaration Det finns effektiva behandlingsmetoder för PID. Tidig behandling räddar liv, förhindrar sjukdom och förbättrar livskvalitén. Experter har redogjort för att en tidig behandling av PID är kostnadseffektiv. Säkerheten på immunglobulinbehandlingar är en prioriterad fråga. Det finns märkbara skillnader när det gäller vård inom och mellan EU:s medlemsländer: Det saknas specialistvård i många länder, Det råder stora variationer när det gäller tillgänglighet och finansiering av existerande behandlingar, Tillgängligheten av egenvårdsbehandling hemma varierar inom EU. Det görs inte tillräckligt många försök med nya behandlingsstrategier. Variationer i metoder för övervakning av biverkningar efter registrering gör det svårt med jämförande analyser Rekommenderade åtgärder: I. Riktlinjer 7

9 Utveckla och genomföra europeiska riktlinjer för att garantera lika tillgång till behandling inom EU för personer med PID och säkerställa att patientens vård är av optimal standard och kvalité i bäst lämpade behandlingsmiljön. II. Utbyte inom utbildning & expertis Initiativ till kontakt mellan länder för att möjliggöra utbyte av erfarenheter och utbildning experter emellan borde utvecklas med syfte att: Organisera specialistutbildningar inom EU för sjuksköterskor/barnmorskor, Finansiera resor för specialistläkare och -sjuksköterskor för att besöka andra immunologicentra, Utbilda sjukvårdspersonal från angränsande områden, Stödja den pågående utvecklingen av ESID-registret. III. Nätverk av centra EU-nätverk av diagnostiserings- och behandlingscentra borde upprättas med avsikt att utveckla metoder för att fastställa sjukdomsföljder genom: Att skapa normer för kliniska prövningar och övervakning av biverkningar efter registrering Att använda ESIDs professionella registreringshjälpmedel online. IV. Behandling Adekvat finansiering borde göras tillgänglig för att sörja för: Optimala behandlingsnivåer i alla EUs medlemsländer, Säkra immunglobulinbehandlingar, Tillräcklig tillgång på behandling, speciellt immunglobuliner, för PID-patienter där behandlingen är livsnödvändig. 8

10 This report was produced by a contractor for Health & Consumer Protection Directorate General and represents the views of the contractor or author. These views have not been adopted or in any way approved by the Commission and do not necessarily represent the view of the Commission or the Directorate General for Health and Consumer Protection. The European Commission does not guarantee the accuracy of the data included in this study, nor does it accept responsibility for any use made thereof.

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa

Svenskt yttrande avseende EU-kommissionens grönbok om rökfritt Europa Bilaga 2007-05-23 S2007/1767/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C6 Hälsoåtgärder B-1040 BRYSSEL sanco-smoke-freeconsultation@ec.europa.eu

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Remissvar angående EU konsultation avseende europeiska åtgärder inom området sällsynta sjukdomar (Dnr S2007/10815/HS)

Remissvar angående EU konsultation avseende europeiska åtgärder inom området sällsynta sjukdomar (Dnr S2007/10815/HS) Stockholm 21 januari 2008 Remissvar angående EU konsultation avseende europeiska åtgärder inom området sällsynta sjukdomar (Dnr S2007/10815/HS) Karolinska Institutet (KI) ser mycket positivt på detta initiativ.

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Synpunkter på grönboken om kost och motion

Synpunkter på grönboken om kost och motion Diarienr 2006/0041 2006-03-14 Thomas Rostock Avd för vård och omsorg Thomas.Rostock@skl.se Phone: 0046 8 452 77 02 Europeiska kommissionen DG Hälsa och konsumentskydd Enhet C4 - Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Vad är en klinisk prövning?

Vad är en klinisk prövning? Vad är en klinisk prövning? En introduktion för patienter och närstående Inledning Utvecklingen i Europa har fortsatt gå framåt under det nya millenniets första årtionde. Vi har flera faktorer att tacka

Läs mer

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07

Kursplan Vuxenpsykiatri Dnr 513-499-07 Kursplan Dnr 513-499-07 Benämning på kursen Psychiatry, 16,5 credit points Poäng 16,5 Kurskod Ansvarig institution Huvudområde Nivå Fördjupning i förhållande till examensfordringar Utbildningsområde Betygsgrader

Läs mer

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till

Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Tema kliniska prövningar och licenser: När godkända läkemedel inte räcker till Enligt lagstiftningen måste ett läkemedel som ska ges till en patient i Sverige vara godkänt för försäljning i vårt land.

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning KLINISK IMMUNOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk immunologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i immunologiskt betingade sjukdomstillstånd såsom

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård

Läs mer

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin

Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk immunologi transfusionsmedicin Inledning Den xx 2014 beslutade Socialstyrelsen att meddela nya föreskrifter allmänna råd (SOSFS 201X:xx) om läkares specialiseringstjänstgöring. Socialstyrelsen

Läs mer

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser.

1. Arbetsgruppen för folkhälsa har diskuterat och enats om bifogade utkast till rådets slutsatser. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 17 november 2011 (23.11) (OR. en) 16709/11 SAN 239 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet RÅDETS MÖTE

Läs mer

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Reumatologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök

Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från tobaksrök Vårt dnr Vård och omsorg Ingvor Bjugård 2007-03-26 sanco-smoke-free-consultation@ec.europa.eu Tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden Remissvar EU-kommissionens grönbok om ett Europa fritt från

Läs mer

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar Särläkemedel Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar 1 Förord LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF har drygt 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare

Läs mer

MSD Sverige Metodbeskrivning

MSD Sverige Metodbeskrivning MSD Sverige Metodbeskrivning Introduktion Merck Sharp & Dohme (Sweden) AB (MSD) anser att interaktioner mellan läkemedelsindustrin och hälso- och sjukvården och dess experter har en solid och positiv påverkan

Läs mer

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ

När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ 1408 När godkända läkemedel saknas licensförskrivning, extempore och andra alternativ Ann Marie Janson Lang, Uppsala Inledning Det finns möjlighet att behandla patienter i Sverige med läkemedel även om

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin 1. Inledning 1.1 Definition av kompetensområdet från målbeskrivningen Nuklearmedicin är en klinisk specialitet där man efter tillförsel av radiofarmaka

Läs mer

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.

För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte. Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 7.3.2012 B7-0145/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om åtgärder

Läs mer

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020)

European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) European Dietetic Action Plan (Handlingsplan för europeiska dietister) EuDAP (2015-2020) Dietister förtydligar sitt engagemang för hälsoförbättrande åtgärder via nutrition över hela det sociala spektret

Läs mer

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM

KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 15.3.2005 KOST, FYSISK AKTIVITET OCH HÄLSA - EN EUROPEISK HANDLINGSPLATTFORM 1 - Problemet Medborgarna i Europeiska unionen rör sig för litet och konsumerar för mycket: för mycket energi, för många kalorier,

Läs mer

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta

Datum 2008-03-25. Namn Form Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Cervarix Injektionsvätska, suspension, förfylld spruta BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-03-25 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER!

RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! RAPPORTERA KRITIK AV DEN SOCIALA UTESTÄNGNINGEN AV PAPPERSLÖSA MIGRANTER! Dokumenten Självbeskrivning av organisation och Rapporteringsmall har tagits fram av PICUM med stöd av två sociologer och dess

Läs mer

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft! HISTORISKA ANLÄGGNINGAR & VATTENKRAFT Det finns en outnyttjad potential för mer småskalig vattenkraft i Europas tusentals historiska kvarnar, vattenhjul,

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

17 Endometriosvård i Halland RS150341

17 Endometriosvård i Halland RS150341 17 Endometriosvård i Halland RS150341 Ärendet Regionfullmäktige beslöt på sammanträdet 2015-06-17 ( 45) att bifalla en motion om endometrios. Motionen syftade till att: Beskriva och kartlägga nuläget för

Läs mer

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSa MHEt i S VErigE

MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSa MHEt i S VErigE MötEn SoM inspirerar En presentation av Sanofi-aVEntiS och Vår VErkSaMHEt i SVErigE 2 Den här broschyren vänder sig till dig som vill lära känna sanofi-aventis verksamhet i Sverige lite bättre. Kanske

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU 4.4.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 88/45 DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso-

Läs mer

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG

Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Information om säkerhet och nytta med läkemedel INGÅR I EN SERIE SKRIFTER FRÅN RIKSFÖRBUNDET HJÄRTLUNG Läkemedlen har en dokumenterad nytta Alla läkemedel har godkänts av läkemedelsmyndigheterna och har

Läs mer

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01

Umeå universitet. Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Umeå universitet Utvärderingsavdelningen Brita Bergseth 2002-06-18 Reg.nr 641-1001-01 Ansökan om rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen Umeå universitet ges rätt att utfärda röntgensjuksköterskeexamen.

Läs mer

Europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar P7_TA-PROV(2011)0016 Europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2011 om ett europeiskt initiativ rörande Alzheimers sjukdom

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci

Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Europeiska förklaringar om sjukhusfarmaci Följande sidor innehåller de europeiska förklaringarna om sjukhusfarmaci. Förklaringarna utgör gemensamt överenskomna uttalanden om vad varje europeiskt hälso-

Läs mer

Information till patienten och patientens samtycke

Information till patienten och patientens samtycke Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa

Läs mer

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma

Läs mer

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn:.. Personnummer:... Kurs:. Vårdenhet:.. Tidsperiod:.. Halvtidsdiskussion den: Avslutande bedömningsdiskussion

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus

Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Nationella riktlinjer för Parkinsons sjukdom. Utmaningar och förväntningar. Jan Linder Överläkare Neurocentrum Norrlands Universitetssjukhus Förväntningar Att lika god vård skall erbjudas till patienterna

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

Screening för tjock- och ändtarmscancer

Screening för tjock- och ändtarmscancer Screening för tjock- och ändtarmscancer Indikatorer SCREENING FÖR TJOCK- OCH ÄNDTARMSCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande

Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Terminsmål Målbeskrivningens struktur för stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 14.9.2011 B7- /2011 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2011 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om EU:s globala

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och ungdomspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Juvenil Dermatomyosit

Juvenil Dermatomyosit www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.

Läs mer

För en stor del av Sveriges befolkning

För en stor del av Sveriges befolkning Att använda Internet för hälso- och sjukvårdsinformation blir allt vanligare. Ofta vänder sig olika aktörer till den breda allmänheten och deras möjlig heter till information och tjänster över nätet. Men

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Pulmonell arteriell hypertension

Pulmonell arteriell hypertension Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Pulmonell arteriell hypertension Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen pulmonell

Läs mer

Norrbottens reflektioner och synpunkter på arbetet med att utforma en europeisk strategi för psykisk hälsa

Norrbottens reflektioner och synpunkter på arbetet med att utforma en europeisk strategi för psykisk hälsa Kontaktpersoner: Ingrid Carlénius 2006-05-29 Kommunförbundet Norrbotten ingrid.carlenius@bd.komforb.se Europeiska Kommissionen Agneta Bygdell Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd FoU Norrbotten

Läs mer

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus

Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Centrum för kardiovaskulär genetik med familjen i fokus Centrum för kardiovaskulär genetik (CKG)

Läs mer

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar

Bilagor hemtenta. Personbeskrivningar Bilagor hemtenta Bilaga 1 Personbeskrivningar Leif Nyberg säljare Ad Farma Leif började arbeta på Ad Farma för fem år sedan. Han arbetade tidigare själv som läkare inom allmänmedicin under 7 år, men blev

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter

Risk Vad är känt Förebyggande möjligheter VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning

Läs mer

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef pia.maria.jonsson@thl.fi 14.10.2011

Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten. Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef pia.maria.jonsson@thl.fi 14.10.2011 Åtgärder för att förbättra patientsäkerheten Pia Maria Jonsson Med.dr. Utvecklingschef pia.maria.jonsson@thl.fi 14.10.2011 Patientsäkerhet utgör en dimension av vårdens kvalitet GOD VÅRD Kunskapsbaserad

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng

Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Dnr 5867/2008-400 Utbildningsplan för Tandläkarprogrammet 200 poäng Study programme in Dentistry 200 credits (=300 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-05-17 Senast reviderad av Styrelsen

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12

FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FRÅGOR OCH SVAR OM ZYTIGA (abiraterone) 2011 09 12 FÖR EXTERN ANVÄNDNING (F&S om ZYTIGA är endast avsedd för media) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans

Läs mer

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011

ITS Rådet. ITS statusrapport 2011 ITS Rådet ITS statusrapport 2011 Disposition Sammanfattning Inledning ITS-rådet I. Utveckla former för samarbete mellan näringsliv och myndigheter II. Öka det svenska agerandet i EU på ITS område III.

Läs mer

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet

Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Manual för bedömning, verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet Bedömningsformuläret AssCe för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå i sjukgymnastprogrammet är omarbetat efter

Läs mer

Författningar för farmaceutisk behörighet

Författningar för farmaceutisk behörighet Författningar för farmaceutisk behörighet Höstterminen 2012 Ida Bergström ida.bergstrom@farmaci.uu.se Innehåll Läkemedel Genomgång av kurshandledningen 1 Innehåll Läkemedel Läkemedel - definition Avsedd

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6. 4 Anslag 4.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Regeringsbeslut III:7 Socialdepartementet 2015-06-25 S2015/4253/SAM S2015/04530/RS (delvis) Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende anslag 1:6 1bilaga Riksdagen

Läs mer

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden

Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen. Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden Kliniska prövningar av läkemedel dagens regler och den nya förordningen Margareta Svensson Team Leader Drug Safety TFS, Sweden Bakgrund Kliniska prövningar minskat i EU med 25% 2007-2011 - ekonomiska konsekvenser

Läs mer

Övervikt och fetma 2016

Övervikt och fetma 2016 Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?

Läs mer

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Motion till riksdagen 1988/89: av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning Rationellläkemedelsanvändning innebär att rätt läkemedel fö krivs till rätt patient, på rätt indikation,

Läs mer

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden D6.7 Press book Documentation of media coverings Sweden Transparense project This document has been conducted within the framework of project Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus

Vinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna

Läs mer

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort

KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort 26.8.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 223/31 KOMMISSIONENS DIREKTIV 2009/113/EG av den 25 augusti 2009 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort EUROPEISKA

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori

Svar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående

Läs mer

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige

Lägesrapport 2015. En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Lägesrapport 2015 En unik sammanställning av läget för satsningar på medicinsk forskning i Sverige Maj 2015 Förord Politiker och allmänhet är överens om att Sverige ska vara ett kunskapsland och att forskning

Läs mer

Min bok om EDS. Symptom och konsekvenser vid Ehlers-Danlos syndrom. Redaktörer Britta Berglund Caroline A. van Mourik Karin Lindström Claes Holmgren

Min bok om EDS. Symptom och konsekvenser vid Ehlers-Danlos syndrom. Redaktörer Britta Berglund Caroline A. van Mourik Karin Lindström Claes Holmgren Min bok om EDS Symptom och konsekvenser vid Ehlers-Danlos syndrom Redaktörer Britta Berglund Caroline A. van Mourik Karin Lindström Claes Holmgren vill tacka följande personer och instanser för granskning

Läs mer

CURE-projektet. Child victims in the Union Rights and Empowerment

CURE-projektet. Child victims in the Union Rights and Empowerment CURE-projektet CURE-projektet Child victims in the Union Rights and Empowerment Delfinansierad av the Prevention of and Fight against Crime (ISEC) programme, EU-kommissionen Anna Wergens och Anna Sigfridsson

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp

Sjuksköterskeutbildning, 180 hp 1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning

Läs mer

PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER

PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress

Läs mer

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras:

1. Vad är EULID? Varför behövs beskydd för levande donatorer? Frågor som skall diskuteras: 1. Vad är EULID? Transplantation med organ från levande givare innebär fördelar jämfört med organ från avlidna. Europa behöver ett standardiserat regelverk angående levande donatorer. Donation från levande

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer