Kommerskollegium, februari ISBN:

Transkript

1 Årsredovisning 2018

2 Kommerskollegium, februari ISBN:

3 Generaldirektörens förord Att summera 2018 är ingen enkel uppgift. Året vi lämnat bakom oss har inneburit omvälvande globala händelser som satt handelspolitiken och det europeiska samarbetet i fokus. Att, som Kommerskollegium, verka för en väl fungerande inre marknad, för en handelspolitik i EU som bygger på frihandel och för ett starkt och transparent multilateralt handelssystem, har känts både utmanande och oerhört relevant. När tidningarnas svarta rubriker handlar om handelskrig och när fakta ifrågasätts krävs saklig analys, bred och djup kompetens och kvalitetssäkring. När världen tycks utvecklas i imponerande hastighet och ta riktningar som kan vara svåra att förutspå, är det alldeles särskilt angeläget för en månghundraårig expertmyndighet att fortsatt sätta kunskap i centrum. De mest uppmärksammade händelserna i omvärlden 2018 införandet av stål- och aluminiumtullar från USA med efterföljande motgärder från EU, Storbritanniens utträde ur EU, världshandelsorganisationen WTO:s nödvändiga modernisering, och de rekordmånga frihandelsavtalen som förhandlas och träder i kraft har av naturliga skäl markerat 2018 för Kommerskollegium. När omvärlden blir mer komplex krävs också bredare samarbeten. Inte bara länder och institutioner emellan, utan även inom organisationer. För Kommerskollegiums del har 2018 inneburit en hel del internt samarbete mellan enheter och kompetensområden. Det kanske allra mest påtagliga området är brexit, där sakkunskap, discipliner och perspektiv ständigt kompletterat varandra. Att kollegiet inom sitt uppdrag dessutom har både inremarknadsperspektivet (Sveriges relation till Storbritannien idag) och perspektivet som rör den yttre handelspolitiken (Sveriges framtida relation till Storbritannien efter utträdet) ger oss en tämligen unik position. I enlighet med vårt uppdrag har vi lämnat över olika brexitunderlag till regeringen, men vi har också, under processen, lärt oss själva och varandra en hel del. Ett annat område där kollegiets bredd har varit en styrka, är hållbarhet i alla tre dimensionerna social, miljömässig och ekonomisk. Året som gått har ytterligare stärkt vårt interna och externa arbete med kopplingarna mellan handel och hållbarhet. Agenda 2030 har kollegiet bidragit till och kommer att fortsätta göra så. Också inom det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet är Kommerskollegiums bredd en fördel. Trade Academy, den Kommerskollegium Årsredovisning

4 handelspolitiska utbildning för tjänstemän i utvecklingsländer som gick av stapeln för tredje året i rad, involverade en stor del av myndighetens expertis. Och återigen: lärandet är i fokus, inte minst för oss själva, där våra samarbetsländers utmaningar och insikter berikar vår kompetens. EU utvecklas ständigt, brexit till trots var ett förhandlingarnas år på den inre marknaden och Kommerskollegium har varit stöd i flera av dem. De fyra friheternas värde lyftes särskilt under året när den inre marknaden firade 25 år, men den, paradoxalt nog, kanske allra tydligaste bilden av vad den integrerade marknaden faktiskt ger, bidrog brexit med. Att försöka skala av det spindelnät av gemensamma regler som EUmedlemskapet innebär, har gett många en oväntad insikt om vad de 28 länderna faktiskt åstadkommit sedan några av dem gick samman för ett drygt halvsekel sedan för att motverka krig på vår kontinent. Att gemensamma regelverk ofta tas för givna, har vi sett även när det gäller världshandelsorganisationen WTO. Det nödvändiga arbetet med modernisering av WTO och analysen av vilka plurilaterala eller andra vägar som kan vara framkomliga och som för svensk del kan vara särskilt relevanta, har varit och fortsätter att vara i fokus för Kommerskollegium. Det höga tonläget i handelspolitiken, de många frihandelsavtalen, ifrågasättandet av WTO och brexit har fört Kommerskollegiums kärnuppgifter högt upp på den politiska dagordningen. Under året har kollegiets expertis varit efterfrågad och vi har noterat ett ökat intresse från olika media. Våra medarbetare har gjort en fantastisk insats med att förmedla efterfrågad kunskap till företag, branschorganisationer, myndigheter, handelskamrar och många fler. Studiebesöken från skolor, främst gymnasieklasser, har varit rekordmånga, liksom antalet beställningar av vårt undervisningsmaterial Varför handlar vi med omvärlden. Att efterfrågan ökar är positivt. Kommerskollegium bidrar med fakta och analys när omvärlden ter sig svårbegriplig. Utanför Sveriges gränser har vi samarbetat med en lång rad länder och organisationer. Under året har vi arbetat tillsammans med över tjugo utvecklingsländer genom Trade Academy, kontaktpunkten Open Trade Gate Sweden (OTGS) och särskilda insatser. Vi har även haft samarbeten med myndigheter och departement inom EU Nederländerna och Frankrike till exempel och deltagit i arbetsgrupper, kommittéer och seminarier inom WTO och Unctad i Genève, OECD i Paris och kommissionen i Bryssel. När vi nu lägger 2018 bakom oss kliver vi in i ett minst lika intressant år. Vilka nya tullar, internationella sanktioner, förhandlingar inom och utanför EU och vilka frågor som kommer att flöda in via våra olika Kommerskollegium Årsredovisning

5 kontaktpunkter kan vi inte veta. Men en sak är säker: med de verktyg vi har till vårt förfogande utredningar, förhandlingsstöd, dialog, kontaktpunkter, kommittéer och arbetsgrupper, informationsinsatser, branschmöten och myndighetssamarbeten kommer vi att fortsätta utveckla, vässa och dela med oss av vår kompetens. Anna Stellinger Generaldirektör Kommerskollegium Årsredovisning

6 Innehållsförteckning 1 Året i korthet Sammanfattande resultatbedömning En väl fungerande inre marknad EU:s externa handelspolitik Handelsutvecklingen Open Trade Gate Sweden Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Hållbar utveckling Ekonomiska sanktioner Kommunikationsinsatser Kompetensförsörjning Övrig återrapportering Finansiell redovisning Kommerskollegium Årsredovisning

7 1 Året i korthet Januari - Utredningen The Use of the EU s Free Trade Agreements. Exporter and Importer Utilisation of Preferential Tariffs publiceras, i samarbete med Unctad. - Ett inslag om Iran i Ekot blir det första av totalt 783 medieinslag med Kommerskollegium, exklusive sociala media, under året. Februari - Kommerskollegium medverkar vid en workshop om dataflödesförordningen vid Europaparlamentets utskott för den inre marknaden och konsumentskydd. - Utredningen Efter brexit analys av svenska intressen inför kommande förhandlingar överlämnas till statsråd Ann Linde. Mars - Årsrapporten över Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar publiceras och sprids brett i media. - En delegation från Kommerskollegium besöker Kanada med anledning av det nyligen implementerade CETA-avtalet. Möten med företag, organisationer, Regeringskansliet i Ottawa och Toronto samt föredrag vid universitetet i Toronto genomförs. - Näringsutskottet håller en hearing med Kommerskollegium om USA:s skyddstullar. - Årsrapporten om anmälningar enligt tjänstedirektivet publiceras. - Årets första avsnitt av Utrikeshandelspodden publiceras, den här gången med fokus på brexit och skademinimering. - Kommerskollegium publicerar en särskild portal på med aktuell information om USA:s tullar på stål och aluminium. April - Årets Trade Academy-deltagare diplomeras i Stockholm. 28 deltagare från 10 länder har genomgått utbildningen oktober 2017 april Kommerskollegium deltar i Team Swedens delegationsresa till Tokyo, Japan. GD deltar i programmet och håller föredrag om innehållet i EU:s kommande frihandelsavtal med Japan. - Kommerskollegium medverkar i Stockholm Gender Forum, där GD leder samtalen om handel och jämställdhet. - Kommerskollegium håller seminarium på temat handel och hållbar utveckling. Kommerskollegium Årsredovisning

8 - Kommerskollegium rapporterar hur myndighetens verksamhet bidragit till att uppfylla målen i Agenda Storbritanniens handelsdepartement besöker kollegiet. - Kommerskollegium besöker holländska kollegor vid ministeriet för ekonomi och klimat i Hague för rundabordssamtal om EU:s inre marknad. Maj - Riksbankschefen Stefan Ingves besöker kollegiet och talar om vikten av att uttrycka sig enkelt och tydligt i skrift och tal. - Gemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud. - Solvits årsrapport med principiellt intressanta ärenden publiceras. - Kommerskollegium deltar i delegationsresan som markerar 150 år av diplomatiska relationer mellan Japan och Sverige. GD föreläser om innehållet i EU:s frihandelsavtal med Japan för näringslivsdelegationen. - Kommerskollegium håller det första mötet med kollegiets nya referensgrupp för handel och hållbarhet. - Högnivåbesök från Liberia under ledning av vice ministern för handel med anledning av Kommerskollegiums utvecklingssamarbete med Liberia. - Kommerskollegium håller för åttonde året ett seminarium med EU och EES-ländernas ambassader och handelskammaren årets tema är byggsektorn. Juni - Kommerskollegium medverkar i UD:s seminarium som uppmärksammar att EU:s inre marknad fyller 25 år. - Rapporten Finansiella tjänster och brexit publiceras. - Tillsammans med representationen i Bryssel anordnar Kommerskollegium seminariet The Use of the EU:s Free Trade Agreements med bland andra handelskommissionär Malmström och en företagspanel. - Kommerskollegium genomför en förstudie inför ett planerat långsiktigt utvecklingsprojekt i Bangladesh. - OTGS genomför sin tredje informationsinsats utomlands insats av totalt sex insatser under året. Den här gången i Kiev, Ukraina. - Årsrapporten för anmälningsproceduren för tekniska föreskrifter och e-tjänster publiceras. - Kommerskollegium medverkar i olika media med anledning av att EU inför skyddsåtgärder för stål. Kommerskollegium Årsredovisning

9 Juli - Rapporten Economic Integration Works. The Trade Effects of Regional Trade Agreements publiceras. - Kommerskollegium medverkar i seminarier om brexit, dataflöden, delningsekonomin, standardisering och global handel i Almedalen. Augusti - Webbplatsen lanseras. Åtta myndigheter, däribland Kommerskollegium, har arbetat ihop för att skapa webbplatsen som riktar sig bland annat till utländska arbetstagare, egenföretagare och arbetsgivare. - Kommerskollegium medverkar i seminarier och som utställare vid Europaforum i Hässleholm. September - Samtliga medarbetare på Kommerskollegium deltar i årets medarbetardag på temat att tala inför publik och skapa engagemang. - Halvårsrapporten över Sveriges utrikeshandel och direktinvesteringar publiceras. Oktober - Trade Academy startar för tredje året, den här gången med 24 deltagare från 8 länder. - Kollegiet deltar i Tulldagarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. - Frågeunderlag inför brexit publiceras, för att ge stöd åt företag i förberedelserna inför brexit. - Kollegiet deltar på forum för tekniska regler i Kiev, Ukraina, organiserat av Ministry of Economic Development and Trade, ett av flera resultat inom ramen för samarbetet med Kommerskollegium. - Kollegiet deltar i WTO:s Public Forum i Genève. - Kommerskollegium presenterar två rapporter på OECD:s handelspolitiska kommitté. Kommerskollegium Årsredovisning

10 November - Kommerskollegium deltar i mässan Eget Företag. - Utredningen Free Trade Agreements and Countries Outside publiceras. - Kommerskollegium håller årets andra dialogmöte med svenska myndigheter som möter EU-medborgare. - Bransch- och näringslivsorganisationer, samt företrädare för fackliga organisationer bjuds in för att diskutera önskemål vad gäller tjänstehandel, e-handel och digitaliseringsfrågor inför nästa EU-kommission. December - Nytt system för importlicenser införs. - Kommerskollegium medverkar i Svenskt näringslivs seminarium om brexit. - Årets sista Utrikeshandelsnytt publiceras, Kommerskollegiums elektroniska nyhetsbrev för företag. - Kommerskollegium deltar i Svenskt näringslivs och ICC:s Business Forum för hållbarhet. - Årets sista besök från skolklasser genomförs. Total har Kommerskollegium träffat 32 skolklasser, främst på gymnasienivå, under året. - Utbildningsmaterialet Varför handlar vi med omvärlden? har haft stor spridning under 2018 och har beställts i drygt exemplar. - Handbok för implementering av kapitlet om handel och hållbarhet, avseende frihandelsavtalet mellan EU och Ecuador, Peru och Colombia, färdigställs i samarbete mellan kollegiet, EU Kommissionen och Ecuadors handelsministerium. - Solvit Sverige medverkar i ett kapacitetuppbyggnadsuppdrag för Solvit Frankrike i Paris på uppdrag av kommissionen. Kommerskollegium Årsredovisning

11 2 Sammanfattande resultatbedömning 2.1 Kommerskollegiums uppdrag Kommerskollegium är Sveriges myndighet för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Inom ramen för regeringens arbete och prioriteringar ska Kommerskollegium bistå med expertstöd i både långsiktigt och löpande arbete och bidra till ökad kunskap inom myndighetens verksamhetsområden. Bland Kommerskollegiums målgrupper nämns i instruktionen såväl enskilda företag, konsumenter, privatpersoner, näringslivet i stort som andra myndigheter. Myndigheten ska beakta utvecklingsländernas perspektiv och integrering i handelssystemet. De övergripande målen för Kommerskollegiums arbete är att bidra till: En väl fungerande inre marknad En extern handelspolitik i EU som bygger på frihandel Ett öppet och starkt multilateralt handelssystem 2.2 Årsredovisningens struktur Dispositionen för årsredovisningen speglar myndighetens instruktion. Kommerskollegiums centrala uppgifter redovisas i separata kapitel, där också nyckeltal, resultat och kostnader redovisas och kommenteras. Utöver de tre centrala uppgifterna ovan gällande EU:s inre marknad (kapitel 3), EU:s externa handelspolitik (4) och handelsutvecklingen (5), redovisas arbetet med Open Trade Gate Sweden (6), det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet (7), hållbar utveckling (8) och ekonomiska sanktioner (9). Att frågor om hållbarhet redovisas sedan 2017 under ett eget avsnitt beror dels på att det är ett område som går horisontellt genom kollegiets övriga verksamheter, dels för att området blivit allt viktigare under senare år. I årsredovisningen för 2016 redovisades hållbarhetsfrågorna under avsnittet om EU:s externa handelspolitik. Arbetet med ekonomiska sanktioner redovisas i ett separat kapitel, eftersom uppdraget är relativt skilt från kollegiets övriga verksamhet. Årsredovisningen avslutas med en summering av årets kommunikationsinsatser (10), kompetensförsörjning (11) och övrig återrapportering innan det avslutande kapitlet innehållande den finansiella redovisningen (12). Inom respektive verksamhet i kapitel 3 9, redovisar kollegiet kostnaderna nedbrutet på prestationstyp, det vill säga analyser/utredningar, informationsinsatser, ärendehandläggning med Kommerskollegium Årsredovisning

12 mera. Fördelningen av kollegiets personal- och overheadkostnader på verksamheterna, i kapitel 3 9, baseras på kollegiets tidredovisning. 2.3 Resultatbedömning Kommerskollegium har sammantaget nått ett bra resultat inom samtliga verksamheter under Kollegiet har levererat de underlag Regeringskansliet efterfrågat och bidragit med substans i flera viktiga frågor under året. Områden där kollegiets kompetens särskilt efterfrågats, främst som ett resultat av den intensiva utvecklingen i vår omvärld, har handlat om Storbritanniens utträde ur EU, brexit, om de tullar som införts av USA på stål och aluminium, om de många frihandelsavtal EU förhandlar och moderniseringen av världshandelsorganisationen WTO. I årets redovisning anges, liksom i tidigare årsredovisningar, nyckeltal på flera områden. I de fall dessa nyckeltal inte varit möjliga att ta fram för tidigare år framgår detta. Nedan följer en kortare sammanfattande bedömning inom respektive verksamhetsområden. En väl fungerande inre marknad Kommerskollegiums arbete med att verka för en väl fungerande inre marknad har varit tillfredsställande. Under 2018 pågick flera parallella förhandlingar inom EU. I flera av förhandlingarna har Kommerskollegium bistått Regeringskansliet med analyser av olika förslag inom ramen för inremarknadsstrategin för varor och tjänster samt strategin för en digital inre marknad. Kommerskollegium har i förhandlingarna främst fokuserat på förslagen om ett förbättrat anmälningsförfarande för tjänstedirektivet, om förordning om onlinebaserade förmedlingstjänster (plattformar) och om revidering av EU-förordningen om ömsesidigt erkännande på varuområdet. Kollegiet har även deltagit i en referensgrupp som bistått Regeringskansliet i samband med förhandlingarna om etablerandet av den Europeiska arbetsbyrån. Den utredning vi bedömer har haft störst påverkan är rapporten om efterlevnad av EU-rätten, publicerad Utredningen, In Quest of Compliance Promoting Effective Enforcement of the EU Single Market samt kommunikationsinsatserna kopplade till utredningen, har gjort avtryck i EU:s arbete för en förbättrad inre marknad. Frågan om vikten av efterlevnad av EU-rätten har blivit prioriterad av Sverige och andra Kommerskollegium Årsredovisning

13 medlemsländer och dessutom fått en framträdande plats i slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars Vi kopplar detta arbete direkt till myndighetens mål att verka för en väl fungerande inre marknad, vilket en korrekt efterlevnad av de gemensamma reglerna är en förutsättning för. EU:s externa handelspolitik Kommerskollegiums verksamhet inom området EU:s externa handelspolitik har gett goda resultat såväl inom analys som inom förhandlingar. Även om brexit till sin karaktär rör många av Kommerskollegiums områden, redovisar vi verksamheten gällande brexit under EU:s externa handelspolitik. Utredningen, Efter brexit analys av svenska intressen inför kommande förhandlingar, som lämnades över till regeringen i början av året, har rönt stort intresse från flera av våra målgrupper. Under året har också flera diskussionsunderlag och positionspapper gällande brexit analyserats. Vår bedömning är att vi levererat gedigna kunskapsunderlag till regeringen och nått fram med relevant information till svenska företag. En annan utredning som, utöver brexitutredningen, fått mycket uppmärksamhet var ett samarbete mellan Kommerskollegium och Unctad, en rapport med titeln The Use of the EU s Free Trade Agreements, om hur EU:s frihandelsavtal används. Rapporten introducerade bland annat nya sätt på hur användande av frihandelsavtal kan mätas. Rapporten har presenterats och rönt intresse vid seminarier såväl i Bryssel och på OECD i Paris, som på WTO i Genève och vid seminarier i Stockholm. Arbetet med de många frihandelsavtal EU förhandlar har varit i fokus under året, dels avseende de nyligen färdigförhandlade avtalen EU- Kanada (Ceta), EU-Japan och EU-Singapore och dels avseende en rad pågående frihandelsavtalsförhandlingar. I de senare har Kommerskollegium bistått Regeringskansliet med synpunkter. Utöver arbetet med stöd under förhandlingarna har en utredning publicerats om vilka effekter frihandelsavtal har på företag i länder som inte deltar i avtalen, Free Trade Agreements and Countries Outside. Arbetet med frihandelsavtalen i form av analys och förhandlingsstöd är centralt för att uppnå Kommerskollegiums mål att verka för en handelspolitik inom EU som bygger på frihandel. Kommerskollegium ska även verka för ett starkt, multilateralt handelssystem, vilket har satt världshandelsorganisationen WTO i fokus Kommerskollegium Årsredovisning

14 under året. Kollegiet har ombetts, av Regeringskansliet, att analysera och ge förslag till prioriteringar kring vilka plurilaterala avtal som är av intresse för Sverige att driva inom WTO. Förhandlingar som förs inom ramen för e-handelsinitiativet i WTO har särskilt analyserats, vilket berör många delar av Kommerskollegiums verksamhetsområden, såsom immaterialrätt, tjänster, varuhandel, handelsprocedurer och dataflöden. Vår bedömning är att vi mött Regeringskansliets önskemål och behov. Handelsutvecklingen Kommerskollegiums arbete med att följa och analysera utveckling och tendenser i den internationella handeln har varit tillfredsställande, dels vad gäller det analytiska arbetet och dels vad gäller förmedlingen av vår kunskap. Fem publikationer som rör handelsutvecklingen togs fram under 2018, fyra av dem var handelsstatistiska rapporter och den femte behandlade effekter av olika typer av ekonomisk integration. Förutom den generella sammanställningen av statistik har kollegiet bland annat besvarat ett uppdrag i kollegiets regleringsbrev att analysera hur handeln (import och export) är kopplad till den svenska sysselsättningen, såväl totalt som fördelat efter relevanta sektorer och geografiska regioner. Svaret delades upp i två delar, en för export och en för import. Det första delsvaret, Sveriges utrikeshandels koppling till sysselsättning region- och sektorsfördelad statistik, utgjordes av en rapport med statistik över antalet sysselsatta som understöds av export. Statistiken var fördelad efter sektorer och handelspartner. Delsvar två, Importens betydelse för svensk ekonomi, undersökte importens koppling till sysselsättning. Kollegiet förmedlade på olika sätt vår kunskap om handelsutvecklingen vid 39 tillfällen under året. Ett konkret uttryck för det ökade intresset för handelsfrågorna och för Kommerskollegiums resultat, är den markanta ökningen av besök från skolklasser. Antalet presentationer om handel och handelsutveckling för skolklasser, främst från gymnasieskolor, fördubblades 2018 jämfört med Även undervisningsmaterialet, som vi redovisar under rubriken Kommunikationsinsatser nedan, spreds bredare under 2018 än under något tidigare år. Open Trade Gate Sweden Kommerskollegiums kontaktpunkt Open Trade Gate Sweden (OTGS) har till uppgift att bistå exportörer i utvecklingsländer med information om gällande regler för export till Sverige och övriga EU. Målet för verksamheten är att öka kunskapen hos exportörer i utvecklingsländer och därmed möjliggöra marknadstillträde till Sverige och EU. Under Kommerskollegium Årsredovisning

15 2018 har 176 skriftliga förfrågningar tagits emot, varav 71 var regelrelaterade frågor. Detta är en minskning jämfört med 2017 då 247 frågor inkom varav 92 var regelrelaterade. Under 2018 har informationsinsatser genomförts av olika karaktär. Sammanlagt sex exportseminarier har genomförts vilket är två färre än Under 2016 påbörjades ett internt arbete med att analysera OTGS verksamhet, vilket resulterade 2018 i ett inriktningsbeslut för att tydliggöra mål, förväntade resultat och indikatorer för OTGS verksamhet. OTGS har under 2018 även påbörjat arbetet med att utveckla långsiktiga samarbeten. I Tanzania pågår en förstudiefas kring projektets innehåll och längd. I Ukraina finns det ett etablerat samarbete som handlar om kapacitetsuppbyggnad inom handelsområdet för berörda intressenter har en insats genomförts gentemot kvinnliga entreprenörer. OTGS blev 2018 medlem i nätverket Trade Related Instruments Connected (TRIC), vilket ökar möjligheterna till samarbete med andra OTGSliknande funktioner i Europa. Handelsrelaterat utvecklingssamarbete Kommerskollegiums arbete med handelsrelaterat utvecklingssamarbete har varit tillfredsställande under året. Kommerskollegium har fortsatt bedriva handelsrelaterat utvecklingssamarbete i Ecuador, Zambia och Ukraina och har genomfört förberedande arbete för nya samarbeten bland annat i Bangladesh. Det långsiktiga, Sidafinansierade, projektet i Liberia har fortgått, med sikte på ett avslut vid halvårsskiftet Syftet med Kommerskollegiums insats i Liberia är att bidra till att landets relativt nya WTO-medlemskap till fullo kan utnyttjas, och därmed i förlängningen gynna det liberianska folket. Arbetet under året har resulterat bland annat i att kontaktpunkterna för TBT och SPS utvecklats och arbetet sker nu delvis utifrån den vägledning som gemensamt har arbetats fram. Samarbetet med Ukrainas ekonomiministerium avslutades under Ett konkret resultat är etablerandet av ett forum för tekniska regler, enligt den struktur Kommerskollegium arbetat fram. Syftet är att få till stånd en effektivare kommunikation och förtroendet mellan regelgivare och näringsliv i Ukraina, för att öka regeltransparensen och motverka tekniska handelshinder. I Zambia samarbetar kollegiet med tre universitet för att stärka den handelspolitiska utbildningen. Fokus är att höja kompetensen hos de Kommerskollegium Årsredovisning

16 zambiska lektorer som genomför utbildningen. Lektorerna deltar i Trade Academy där viss del av utbildningen har skräddarsytts för denna målgrupp. Under 2018 har de zambiska lektorerna fått nya handelspolitiska kunskaper och en ökad förståelse för nya pedagogiska verktyg som de idag använder i sin undervisning, vilket har resulterat i ett förbättrat undervisningsmaterial samt en mer självständig och fördjupad undervisning inom handelspolitiska sakfrågor. Detta framkom efter intervjuer med universitetens lektorer. Dessutom har universiteten tagit steget till att mer långsiktigt stärka verksamheten, då de under året har utvecklat och antagit kursplaner samt avsatt resurser för att genomföra kurserna. Samarbetet med handelsministeriet i Ecuador har tagit fart under Samarbetet inkluderar fyra sakområden: ursprungsregler, tekniska handelshinder, tjänstehandel och handel och hållbarhet. På området handel och hållbarhet har arbetet till stor del fokuserat på framtagandet av en handbok för implementering av hållbarhetskapitel inom frihandelsavtal. EU-kommissionen har varit involverad och ser möjligheter till att handboken kan komma att användas även av andra länder. Under 2018 genomfördes en tredje omgång av handelskursen Trade Academy: en långsiktig satsning på avancerad handelspolitisk utbildning för tjänstemän från utvecklingsländer, där kollegiets sakområden finns representerade på bredden. Under hösten 2018 påbörjade 24 deltagare från 8 utvecklingsländer Trade Academy. Enligt utvärderingarna från deltagarna får kursen ett genomgående mycket gott betyg. Deltagarna anger att de fått ökade kunskaper i sitt arbete och haft möjlighet att dela med sig av lärdomarna till kollegor. Hållbar utveckling Kommerskollegiums arbete med de olika dimensionerna av hållbar utveckling har stärkts ytterligare under året, särskilt inom miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Verksamheten har utvecklats från att domineras av utredningsarbete till mer av extern kommunikation av kollegiets kompetens. Det interna arbetet med att integrera hållbarhet i kollegiets eget arbete har fortsatt, även i det handelsrelaterade utvecklingssamarbetet. Kommerskollegium har fortsatt bidra till regeringens feministiska utrikespolitik genom att fokusera på kopplingarna mellan handel och jämställdhet, såväl genom en rad kommunikativa insatser som påbörjat utredningsarbete. Kommerskollegium Årsredovisning

17 Flera av Kommerskollegiums förslag från utredningen 2017 om stärkt genomförande och efterlevnad av hållbarhetskapitel i frihandelsavtal har tagits ombord och förts fram av EU-kommissionen. Kommerskollegium har varit fortsatt engagerat i projektet Myndigheter för hållbar utveckling. Vidare har kollegiet utvidgat samarbetet med andra myndigheter, civilsamhällesorganisationer och aktörer på hållbarhetsområdet genom en referensgrupp för handel och hållbar utveckling, i syfte att stärka samverkan och synliggöra kopplingarna mellan handel och de olika dimensionerna av hållbarhet. Ekonomiska sanktioner Kommerskollegium är behörig myndighet för att hantera vissa uppgifter avseende ekonomiska sanktioner riktade mot sammanlagt elva länder. Kollegiet bedömer att sanktionsarbetet har genomförts med tillfredsställande resultat, då exporttillstånd, samråd och frågor från företagen har kunnat hanteras på ett rättssäkert sätt. Under 2018 har Kommerskollegium beslutat i 114 ärenden om exporttillstånd och samråd om exporttillstånd vilket är en minskning från 159 ärenden under Minskningen beror främst på ett minskat antal begäranden om samråd från andra medlemsstater i EU rörande Ryssland. Kommunikationsinsatser Under 2018 ökade medias intresse för Kommerskollegiums expertis på många områden, inte minst när USA införde tullar på stål och aluminium. Samtidigt fortsatte det mediala intresset för brexit och utvecklingen av svensk utrikeshandel. Kollegiets experter medverkade under året i ett stort antal inslag och direktsändningar i radio och TV samt i tidningsartiklar. Antalet omnämnanden i redaktionell media var betydligt högre än För att möta företagens och andra målgruppers behov av korrekt information skapades en särskild webbportal med information om USA:s stål- och aluminiumtullar samt EU:s motåtgärder och skyddstullar. Även en portal om EU-Japanavtalet publicerades. Kommerskollegiums nyhetsbrev för företag Utrikeshandelsnytt möjliggjorde en snabb och direkt informationsspridning till företag och branschorganisationer. Det stigande allmänna intresset för handelspolitiska frågor avspeglade sig även i ett ökat antal studiebesök av skolklasser och ett rekordstort antal beställningar av undervisningsmaterialet Varför handlar vi med omvärlden? Antalet övriga presentationer för organisationer, andra myndigheter, företag eller medverkan vid seminarier låg i princip på samma nivå som Kommerskollegium Årsredovisning

18 Under 2018 fortsatte Kommerskollegium att vidareutveckla sin kommunikation. Flera interna utbildningsinsatser genomfördes för att stärka hela personalens kommunikativa kompetens. Det gällde presentationsteknik, användande av visuella hjälpmedel samt klarspråk. Kollegiets totala kostnader I tabellen nedan redovisas kollegiets kostnader, totalt och per verksamhet enligt kapitel 3 9. Tabell 1: Kostnader per verksamhet Utfall i löpande priser (mkr). År Mkr andel mkr andel mkr andel En väl fungerande inre 31,0 28,8 % 29,9 29,6 % 30,8 29,8 % marknad EU:s externa handelspolitik 36,3 33,7 % 33,6 33,3 % 37,5 36,3 % Handelsutvecklingen 11,3 10,5 % 10,4 10,3 % 11,8 11,4 % Open Trade Gate Sweden 5,9 5,4 % 5,0 5,0 % 4,9 4,7 % Handelsrelaterat 16,8 15,5 % 16,5 16,4 % 17,1 16,6 % utvecklingssamarbete Hållbar utveckling* 5,7 5,3 % 4,5 4,5 % - - Ekonomiska sanktioner 0,8 0,8 % 1,0 1,0 % 1,2 1,2 % Summa kostnader (mkr) 107,9 100 % 100,9 100 % 103,3 100 % * Hållbar utveckling redovisades i årsredovisningen för 2016 under EU:s externa handelspolitik men redovisas från och med 2017 under ett eget avsnitt. De totala kostnaderna uppgick till 107,9 miljoner kronor vilket är en ökning med cirka 7 miljoner kronor jämför med Orsakerna till kostnadsförändringarna kommenteras närmare i slutet av kapitel 3 9 nedan. Några nyckeltal I tabellen nedan finns en summering för hela kollegiet av de nyckeltal som återfinns och närmare beskrivs under kapitel 3 9. Nyckeltalen visar att kollegiet utöver arbete med analyser och utredningar, aktivt deltar i internationella forum samt anordnar bland annat seminarier och utbildningar för att sprida sitt budskap. I tabellen finns även några representativa nyckeltal hämtade från kapitel 10 om årets kommunikationsinsatser som bland annat visar efterfrågan på de resultat som kollegiet tar fram. Kommerskollegium Årsredovisning

19 Tabell 2: Nyckeltal* År Expedierade utredningar/ yttranden/brev Antal framtagna publikationer m.m Antal internationella möten som Kommerskollegium deltagit i Antal seminarier/konferenser/ utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid Utvecklingssamarbete Antal långsiktiga projekt Antal insatser utanför Sverige Antal insatser i Sverige Open Trade Gate Sweden (OTGS) Antal seminarier Antal regelfrågor Antal övriga frågor Antal sanktionsärenden Nedladdat antal av årets publikationer Omnämnanden i media *Tidigare år har statistik på besök respektive sidvisningar på presenterats men på grund av mätproblem 2017 och 2018 är den statistiken borttagen. Kommerskollegium Årsredovisning

20 3 En väl fungerande inre marknad Kommerskollegium ska arbeta för en väl fungerande inre marknad som kännetecknas av fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital, och som bidrar till tillväxt och konkurrenskraft. Inom området EU:s inre marknad ska kollegiet bland annat verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Tabell 3: Publikationer, möten, seminarier, m.m. År Antal framtagna publikationer m.m Antal möten i EU som Kommerskollegium deltagit i om EU:s inre marknad Antal seminarier/konferenser/utbildningar som Kommerskollegium hållit i eller framträtt vid varav i Sverige utanför Sverige Som framgår av tabellen ovan har antalet framtagna publikationer om den inre marknaden minskat. Den främsta anledningen har varit att Kommerskollegium har bistått Regeringskansliet med expertstöd vid flera parallella förhandlingar i Bryssel. Kommerskollegium har även behövt prioritera insatser inför det brittiska utträdet ur EU, brexit. En stärkt inre marknad Kommerskollegium har bistått Regeringskansliet i samband med förhandlingar och analyserat olika förslag inom ramen för inremarknadsstrategin för varor och tjänster samt strategin för en digital inre marknad. Kollegiets medverkan i förhandlingarna har främst rört förslagen om ett förbättrat anmälningsförfarande för tjänstedirektivet, om förordning om online-baserade förmedlingstjänster (plattformar), och förordning om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på varuområdet (varuförordningen). Kollegiet har även deltagit i en referensgrupp som bistått Regeringskansliet i samband med förhandlingarna om etablerandet av den Europeiska arbetsbyrån. Inre marknaden 25 år Med anledning av att den inre marknaden fyllde 25 år under 2018 inledde kollegiet en analys av läget på den inre marknaden. Detta arbete utgör en grund för mer fördjupade analyser som vi avser att göra inför kommande EU-kommission som väntas tillträda under hösten Kollegiet tog även fram vissa nyckeltal om effekter för Sverige av den inre marknaden Kommerskollegium Årsredovisning

21 inför ett seminarium om 25-årsjubileet anordnat av Utrikesdepartementet där kollegiet medverkade. Efterlevnad av EU-rätten År 2016 publicerade kollegiet rapporten In quest of compliancepromoting effective enforcement of the EU Single Market. Under 2018 har rapporten varit aktuell och kollegiet har presenterat och diskuterat slutsatserna vid möten med tjänstemän vid ekonomiministeriet 1 i Nederländerna, finländska tjänstemän vid svenska ambassaden i Helsingfors samt vid ett möte med Solvit-tjänstemän anordnat av Nederländerna i Bryssel. Vi bedömer att vår rapport har gjort ett avtryck eftersom frågan om efterlevnad av EU-rätten blivit prioriterad av Sverige och andra medlemsländer och dessutom fått en framträdande plats i slutsatserna från Europeiska rådets möte i mars Digitala frågor De digitala inremarknadsfrågorna har varit i fokus under Kommerskollegium har gett stöd till Regeringskansliet i samband med förhandlingar i Bryssel, bland annat avseende den så kallade plattformsförordningen. Kollegiet har också arbetat med förhandlingarna av dataflödesförordningen som avslutades Kollegiet har bland annat medverkat vid ett seminarium hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS). Kommerskollegium har deltagit i flera seminarier och workshops under året; i en workshop i Bryssel och i ett seminarium i Almedalen anordnade av Europaparlamentets utskott för den Inre marknaden och konsumentskydd, i ett öppet samråd vid Europahuset i Stockholm, i ett seminarium i näringsutskottet i Riskdagen, samt i ett seminarium anordnat i Almedalen om dataekonomin där vi bland annat presenterade kollegiets arbete med plattformar. Utstationering Kollegiet har under året fokuserat på analys av det så kallade ändringsdirektivet 2 och hade en förordnad expert i den grupp som är kopplad till utredningen om genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. 1 Ministerie van Ekonomische Zaken en Klimat 2 Direktiv 2018/957 om ändring av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster. Kommerskollegium Årsredovisning

22 3.1 Analyser och utredningar på inremarknadsområdet Kommerskollegium arbetar för en väl fungerande inre marknad genom analyser i utredningar och yttranden. En viktig källa till analyserna är de hinder som anmälts till kollegiet av företag och privatpersoner, antingen direkt till kollegiet eller genom Solvit. Tabell 4: Expedierade utredningar, yttranden och brev År antal tim antal tim antal tim Utredningar/yttranden /brev Kollegiets utredningsverksamhet inom den inre marknaden har ökat jämfört med tidigare år. Ökningen i både tid och antal expedierade handlingar beror främst på att kollegiet bidragit i förhandlingarna inom EU:s inre marknad. Nedan presenteras några av kollegiets viktigare insatser under året. Förberedelser inför Storbritanniens utträde ur EU har även genererat en hel del arbete. Det redovisas dock under avsnitt Personrörlighet Kommerskollegium har sedan flera år genom sitt arbete i Solvit tagit emot ärenden om svårigheter som EU-medborgare och deras familjemedlemmar har för att bli folkbokförda och få personnummer. Problemet utgör ett hinder för den fria rörligheten för personer men har trots stor uppmärksamhet, såväl nationellt som på EU-nivå, inte fått någon lösning. Under 2017 fick Skatteverket i uppdrag att bland annat se över hur tillämpningen av regler och rutiner i folkbokföringsärenden förhåller sig till EU-rätten. Med anledning av detta uppdrag kontaktade Skatteverket kollegiet, som delade med sig av sina erfarenheter och bidrog med sakkunskap på området. Uppdraget slutfördes genom två delredovisningar under Bortsett från ändringar som innebär en generösare bedömning av vad som godkänns som heltäckande sjukförsäkring innehåller redovisningarna inga åtgärder eller förslag som kollegiet bedömer kunna lösa personnummerproblemen inom en snar framtid. Fri rörlighet för tjänster I syfte att bättre förstå vilka hinder som svenska tjänsteföretag möter på den inre marknaden, anordnade Kommerskollegium under hösten 2018 ett möte med företrädare för ett antal bransch- och Kommerskollegium Årsredovisning

23 näringslivsorganisationer samt fackförbund. Deltagarna diskuterade bland annat svårigheter som deras medlemmar möter på den inre marknaden samt vilka frågor som nästkommande EU-kommission bör prioritera. Andra frågor som lyftes var oro över dels regelbördan, dels upplevda brister gällande efterlevnaden av befintliga regelverk. Ytterligare en fråga var personrörlighetens betydelse för tjänsterörligheten. Immaterialrätt Kommerskollegium har under året följt utvecklingen av EU:s immaterialrättsliga lagstiftning med ett särskilt fokus på den digitala inre marknaden. Detta mot bakgrund av Kommerskollegiums uppdrag från Utrikesdepartementet att utreda vilka regler som påverkar bland annat anspråk på och delning av data. 3.2 Kontaktpunkterna enligt tjänstedirektivet och varuförordningen Kommerskollegium har i uppdrag att utveckla kontaktpunkterna för tjänster och varor. Kontaktpunkten för tjänster Sedan 2010 tillhandahåller varje medlemsstat inom EU en eller flera elektroniska kontaktpunkter för information om fri rörlighet för tjänster. Den svenska kontaktpunkten, en del av Verksamt.se, tillhandahålls genom ett samarbete mellan Tillväxtverket, Konsumentverket och Kommerskollegium. Var och en av dessa tre myndigheter ansvarar för olika funktioner hos kontaktpunkten. Kommerskollegium samordnar myndigheternas arbete, bland annat genom att vara sammankallande till möten med arbetsgrupp och styrgrupp. Under året träffades arbetsgruppen två gånger och styrgruppen två gånger. Utöver detta har arbetsgruppen haft en rad avstämningar i olika frågor som rör kontaktpunkten för tjänster via e-post och telefon. Kommerskollegium har under året uppdaterat och utvecklat arbetsplanen för kontaktpunkten för tjänster från Kommerskollegium har även haft många kontakter med olika behöriga myndigheter om krav på egenhändig namnteckning vid ansökan om tjänstetillstånd och avsaknad av information på engelska, samt utvärderat om Verksamt.se är komplett och innehåller information om nyligen beslutade tjänstetillstånd. Kommerskollegium svarar också för den servicefunktion som kontaktpunkten tillhandahåller. Servicefunktionen har bland annat till Kommerskollegium Årsredovisning

24 uppgift att svara på frågor från tjänsteleverantörer och tjänstemottagare om tolkning och tillämpning av EU:s regler för tjänster. Tabell 5: Kontaktpunkten för tjänster - servicefunktionen År Antal inkomna frågor Servicefunktionen besvarade 34 frågor under året, en minskning jämfört med 2017 då 60 frågor besvarades. En klar majoritet av frågorna rörde regler för olika affärsverksamheter, bland annat hur man praktiskt ska gå till väga för att starta ett företag. Kontaktpunkten för varor Sedan 2009 tillhandahåller varje medlemsstat inom EU en eller flera kontaktpunkter för information om fri rörlighet för varor. Kommerskollegium ansvarar för den svenska kontaktpunkten, som tillhandahåller information om svenska regler för varor till myndigheter och företag. Tabell 6: Kontaktpunkten för varor År Antal inkomna frågor Kontaktpunkten för varor besvarade 70 frågor, en ökning jämfört med 2017 då 59 frågor besvarades. De frågor som kontaktpunkten för varor hanterade under 2018 berörde många olika myndigheters verksamhetsområden. 3.3 Kontaktpunkt och samordning enligt arbetstagardirektivet Sedan 2016 har Kommerskollegium i uppdrag att vara kontaktpunkt enligt arbetstagardirektivet (2014/54/EU) och att samordna berörda myndigheters arbete med att främja likabehandling av EU-medborgare och deras familjemedlemmar. Inom ramen för vårt samordningsuppdrag anordnade kollegiet under året två möten med de myndigheter 3 som vi bedömer att flest EU-medborgare möter. På mötena diskuterade vi aktuella frågor och utbytte erfarenheter 3 Arbetsmiljöverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Universitets- och högskolerådet, Svenska institutet och Sveriges kommuner och landsting. Kommerskollegium Årsredovisning

25 kring personrörlighet på den inre marknaden. Inom ramen för vårt samordningsuppdrag träffade vi även arbetsmarknadens parter för att diskutera utstationering och kommissionens förslag om den europeiska arbetsmyndigheten. Kollegiet har också deltagit i möte i Rådgivande kommittén för arbetskraftens fria rörlighet, samt i möte med övriga aktörer i medlemsstaterna med uppdrag enligt arbetstagardirektivet. 3.4 Myndighetssamarbetet inom ramen för Internal Market Information System (IMI) Kommerskollegium är nationell samordnare för det myndighetssamarbete som omfattas av IMI. Samordningsfunktionen innefattar främst att registrera och utbilda behöriga myndigheter i systemet. Vidare ingår att övervaka frågeflödet och se till att svenska myndigheter och andra medlemsländers myndigheter får svar på frågor i tid. Kollegiet fungerar som en kontakt mellan svenska myndigheter och EU-kommissionen. Kommerskollegium dokumenterade och interagerade under 2018 med olika motparter vid 202 tillfällen. 3.5 Kommunikationsinsatser och EU-rättsligt stöd Kommerskollegium informerar andra myndigheter, näringslivet och allmänheten om EU:s inre marknad, med syfte att verka för ett enhetligt genomförande och en korrekt tillämpning av EU-rätten i Sverige. Kommerskollegium anpassar kommunikationen efter målgrupperna statliga myndigheter och kommuner, näringsliv och EU-medborgare Kommunikationsinsatser och stöd riktade mot statliga myndigheter och kommuner Kommerskollegium har fortsatt genomfört utbildningsinsatser för myndigheter och informerat om anmälningsproceduren för tekniska föreskrifter samt principen om ömsesidigt erkännande. Kollegiet har föreläst på Transportstyrelsens föreskriftsutbildningar och hållit presentationer för Livsmedelsverket, Skatteverket, Naturvårdsverket och Swedac. Inom ramen för Forum för Tekniska Regler (FTR) har kollegiet vid fyra tillfällen samlat myndigheter, standardiseringsorganisationer, företag och branschorganisationer samt Regeringskansliet, för att informera och samråda om utvecklingen inom tekniska regelområdet i EU och globalt. Kommerskollegium Årsredovisning

26 Kollegiet har i egenskap av expertmyndighet deltagit i Marknadskontrollrådet vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) Kommunikationsinsatser och stöd riktade till näringslivet Kollegiet anordnade det årliga seminariet European Businesses Exporting to Sweden som riktar sig till EU- och EES-ländernas ambassader i Sverige och relevanta handelsfrämjande organisationer. Temat för årets seminarium var byggsektorn. Kommerskollegium medverkade vid mässan Eget Företag i Stockholm under temana Digitala tjänster och Ny i Sverige genom bemanning av en monter tillsammans med flera andra statliga myndigheter. Uppemot personer besökte mässan under tre dagar. Kollegiets monter besöktes av cirka 200 personer. Kommerskollegium presenterade Solvit-funktionen vid konferensen EU Open for Business i Stockholm Framtagande av webbplatsen Working in Sweden Kollegiet har tillsammans med flera andra myndigheter 4 tagit fram webbplatsen Working in Sweden, som riktar sig till privatpersoner som vill arbeta i Sverige eller företag som vill bedriva verksamhet i Sverige. 3.6 Handelshinder och fri rörlighet inom EU Tillämpning och analys av anmälningsprocedurerna och arbetet inom ramen för (EU) 2015/1535 och WTO/TBT I Kommerskollegiums arbete med anmälningsdirektivet ingår att granska remisser från myndigheter och Regeringskansliet, anmäla svenska författningsförslag till kommissionen och WTO:s TBT-sekretariat och bevaka anmälningar från andra medlemsländer. I uppdraget ingår även att årligen analysera svenska och utländska anmälningsärenden. Under 2018 granskade och yttrade sig Kommerskollegium över totalt 229 förslag till föreskrifter och andra författningar, varav 117 var föreskriftsförslag från myndigheter (se tabell 11). Jordbruksverket, Transportstyrelsen och Boverket remitterade flest förslag. Av de 229 förslagen som Kommerskollegium granskade omfattades 37 förslag av anmälningsskyldighet enligt anmälningsdirektivet, medan 4 Svenska institutet, Arbetsmiljöverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen. Kommerskollegium Årsredovisning

27 kollegiet bedömde att 163 förslag inte aktualiserade anmälningsplikt. I 29 fall gjordes det inte någon bedömning av anmälningsskyldighet eftersom det inte var relevant. Tabell 7: Anmälningar enligt anmälningsdirektivet av förslag till tekniska föreskrifter År Svenska anmälningar enl. direktiv (EU)2015/1535 Svenska anmälningar enligt WTO:s TBT-avtal Totalt anmäldes 713 förslag till kommissionen av de deltagande medlemsländerna under år 2018, vilket är ungefär lika många anmälningar som under år Jordbruks-, fiske- och livsmedelssektorn stod för flest anmälningar under Som framgår av tabellen ovan har kollegiet anmält 54 förslag till tekniska regler av svenska myndigheter och Regeringskansliet, vilket är en ökning med 20 anmälningar jämfört med Av de 54 anmälningarna stod myndigheter för 29 anmälningar och Regeringskansliet för 25. Flera förslag som anmälts av myndigheterna är följdändringar i föreskrifter på grund av tidigare anmälda lag- och förordningsförslag, 5 vilket till viss del förklarar ökningen. Vidare har antalet anmälningar från Regeringskansliet ökat med nästan 50 procent (från 13 till 25 anmälningar) från 2017 till Det finns ingen entydig förklaring till ökningen, men kollegiet har noterat att både antalet departement som anmält förslag och antalet anmälningar per departement har ökat. De tre sektorer som dominerat bland anmälningarna utgörs av transport med 24 procent, kemiska produkter med 22 procent och hem- och fritidsutrustning med 15 procent. 5 Finansdepartementets förslag till spelförordning 2018/00635 Kommerskollegium Årsredovisning

28 Tabell 8: Reaktioner på förslag som anmälts enligt anmälningsdirektivet År (DU: Detaljerade utlåtanden) (K: Kommentarer) Svenska reaktioner på utländska förslag Reaktioner från medlemsländer på svenska förslag Reaktioner från kommissionen på svenska förslag 2018 DU 2018 K 2017 DU 2017 K 2016 DU 2016 K Anmärkning: Statistiken avser antalet förslag som fått reaktioner, inte det sammanlagda antalet reaktioner. Observera att statistiken är preliminär för 2018 eftersom reaktioner får lämnas till och med 31 mars En korrigering har gjorts av antalet kommentarer 2016, från 7 till 10. Alla länder som deltar i anmälningsproceduren samt EU-kommissionen har möjlighet att reagera på anmälda förslag, antingen i form av en kommentar eller genom den skarpare formen, ett detaljerat utlåtande. Antalet svenska förslag som fick reaktioner från medlemsländerna uppgick till två under 2018, varav ett var detaljerat utlåtande. Detta är att jämföra med totalt sex reaktioner under Däremot har antalet reaktioner från kommissionen ökat från tre till åtta under 2018, varav ett var ett detaljerat utlåtande. Kommerskollegium bedömer att detta beror på att antalet anmälningar ökat väsentligt jämfört med Kommerskollegium bevakar också förslag som anmäls av övriga länder och reagerar på uppdrag av regeringen på förslag som riskerar att påverka den fria rörligheten negativt. Kollegiet lämnade synpunkter i form av kommentarer på fyra förslag, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år. Kommerskollegium har vid två tillfällen deltagit på möten med EUkommissionens kommitté för anmälningsdirektivet Arbete med anmälningar enligt tjänstedirektivet Sedan förordningen (2009:1078) om tjänster på den inre marknaden trädde i kraft 2009 har Kommerskollegium uppdraget att arbeta med anmälan av nya och förändrade krav på tjänsteverksamhet till EUkommissionen. Sedan hösten 2013 sker anmälningarna via IMI-systemet. Myndigheterna anmäler själva sina föreskrifter i IMI. Sedan godkänns anmälningarna av Kommerskollegium för vidarebefordran till EU- Kommerskollegium Årsredovisning