Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad

Transkript

1 YTTRANDE Dnr Utrikesdepartementet Enheten för exportfrämjande och inre marknaden Europa - ja, men hur? svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad Slutrapport i utredningen Försteg till nationell strategi för att utveckla den inre marknaden i Sverige. Här sammanfattar vi slutsatserna från våra undersökningar om svenska myndigheters, domstolars respektive företags uppfattning om EU:s inre marknad tio år efter det svenska EU-inträdet. Våra intervjuundersökningar: Det finns påtagliga kunskapsbrister om den inre marknaden hos svenska förvaltningsmyndigheter, domstolar och företag. Men attityden till den inre marknaden är i grunden positiv. Våra slutsatser: Vi bedömer de bristande kunskaperna som ett stort problem som hindrar Sverige från att ta vara på de möjligheter som den inre marknaden kan ge. Men det finns även andra hinder som behöver åtgärdas. EU-rättens ställning behöver klargöras. Genomgående behövs ökade kunskaper om EU och om den inre marknaden och dess regelverk. Förvaltningsmyndigheterna måste få tydligare direktiv av regeringen. De måste kunna delta i de europeiska nätverken för att tidigt, och i samspel med övriga EU-länder, kunna ta till vara svenska intressen. Det behövs bättre möjligheter att kontrollera det svenska införlivandet av EU-rättsakter. Inom domstolsväsendet behöver EU-kompetensen uppgraderas och tillräckliga resurser avsättas för att förbättra den fortlöpande utbildningen och möjligheterna att följa rättsutvecklingen inom EU. Svenska företag behöver få grundläggande information om den inre marknaden och ha tillgång till kurser i bl.a. grundläggande EU-rätt. Information om affärsmöjligheter och regelverk bör finnas samlad på ett ställe. B O X 6803, S T O C K H O L M B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89 T E L E F O N : , FAX E - P O S T : R E G I S T R A T O K O M M E R S. S E W W W.KOMMERS.SE

2 Yttrande 2(7) 1 Svenska intressenter om EU:s inre marknad Sverige tycks ännu stå litet vid sidan av De strategiskt viktiga områdena Klargörande av EU-rättens ställning Ökad kunskap Tydligare direktiv till myndigheterna... 4 Sverige kommer in sent i EU:s beslutsprocess... 4 Myndigheterna måste vara med i de europeiska nätverken... 4 Våra förslag Uppgradering av EU-kompetensen hos domstolarna... 5 Risken finns att enskildas rättigheter inte tas till vara... 5 Det behövs en uppgradering av EU-kompetensen... 5 Våra förslag Bättre information till företagen... 6 Få företag känner till sina rättigheter... 6 Våra förslag Även för kommunerna spelar EU-medlemskapet en viktig roll... 7

3 Yttrande 3(7) 1 Svenska intressenter om EU:s inre marknad Regeringskansliet har gett Kommerskollegium i uppdrag att kartlägga och analysera svenska intressenters attityder till och kunskaper om EU:s inre marknad och hur den påverkat verksamheten. Analysen ska visa på problem, möjligheter och strategiskt viktiga områden att åtgärda eller lyfta fram. Vi har i tre delrapporter 1 redovisat svenska myndigheters, domstolars respektive företags uppfattning om den inre marknaden. Här sammanfattar vi slutsatserna från undersökningarna och lägger till några övergripande slutsatser. 2 Sverige tycks ännu stå litet vid sidan av Det intryck vi fått när vi kartlagt svenska intressenters uppfattning om EU:s inre marknad är att inställningen till EU är i grunden positiv. Men Sverige tycks ännu tio år efter det svenska EU-inträdet stå litet vid sidan av det europeiska samarbetet. Det är inte viljan att vara med som saknas. För att kunna tänka strategiskt behövs kunskaper. Bristande kunskaper är därmed ett stort problem. Internationaliseringen och EU-medlemskapet förutsätter dessutom att administrativa och andra nationella anpassningar görs. Att detta ännu inte skett i tillräcklig utsträckning är ytterligare ett problem. 3 De strategiskt viktiga områdena För att samarbetet mellan de 28 länderna i EU/EES ska skapa ett mervärde för alla inblandade krävs nationella anpassningar. Även i Sverige behöver arbetssätt och strukturer ses över och justeras. Vi tror att detta, tillsammans med ökade kunskaper, skulle göra det lättare för svenskarna att utnyttja möjligheterna och kunna påverka utvecklingen, även inom EU. Våra förslag syftar till att stödja en sådan utveckling Vi drar slutsatserna att EU-rättens ställning behöver klargöras, kunskaperna om Europa och EU förbättras, myndigheterna få tydligare direktiv, EU-kompetensen hos domstolarna uppgraderas och företagen få tillgång till bättre information. 1 Europa ja, men hur?. Rapport om svenska förvaltningsmyndigheter Europa ja, men när? Rapport om svenska domstolar Visst är EU vår hemmamarknad nästan all export går dit. Rapport om svenska företag

4 Yttrande 4(7) 3.1 Klargörande av EU-rättens ställning Av de tre undersökningar vi gjort framgår att EU-rättens ställning i förhållande till svensk rätt inte är självklar. Hos förvaltningsmyndigheter har det förekommit att EU-rätten medvetet åsidosatts. Hos svenska domstolar saknas tillräckliga kunskaper. Att lagstiftningen och dess innehåll inte är allmänt känd är inte förvånande. Däremot är det allvarligt att våra myndigheter, som ska tillämpa bestämmelserna, ibland inte känner till dem eller medvetet kan kringgå dem. Här finns en uppenbar risk att svenska medborgare och företag går miste om rättigheter som följer av EU-rätten. Våra förslag om att förtydliga regeringens grundläggande styrinstrument för myndigheterna kan till en del innebära ett klargörande. Verksförordningen, såväl som myndighetsinstruktionerna och regleringsbreven, bör således kompletteras med en Europadimension. Detta så att fördragsförpliktelserna inlemmas på ett naturligt sätt. 3.2 Ökad kunskap Svenskarnas kunskaper om Europasamarbetet kommer successivt att förbättras. Det finns också en växande insikt om behovet av att öka kompetensen på EUrättens område. Vår bedömning av läget i dag är emellertid att det generellt sett finns stora utbildningsbehov i Sverige. Kunskapsbristen är delvis en generationsfråga och kunskaperna varierar stort hos de grupper vi undersökt. Utbildningsinsatser behövs hos förvaltningsmyndigheter och domstolar såväl som hos företag. 3.3 Tydligare direktiv till myndigheterna Sverige kommer in sent i EU:s beslutsprocess Representanter för myndigheterna uttrycker oro för många frågor. Det är allt från osäkerhet om vilka mandat man har vid förhandlingar, via behovet av att skydda svenska hjärtefrågor, till en otymplig nationell införlivandeprocess. Det finns dessutom problem med samordningen mellan regeringskansliet och förvaltningsmyndigheter såväl som förvaltningsmyndigheter sinsemellan. En effekt av problemen inom myndighetsvärlden är att Sverige kommer in allt för sent i den europeiska beslutsprocessen. Det gör att möjligheterna att ta till vara svenska intressen och att vara med och påverka utvecklingen inom EU minskar. En annan effekt är att det svenska införlivandet av EU-rättsakter försenas. Myndigheterna måste vara med i de europeiska nätverken Beslut fattas tidigt i europeiska nätverk. För att Sverige ska kunna dra nytta av den inre marknaden måste myndigheterna vara med och kunna agera i dessa nätverk. Det är där möjligheterna finns att i samspel med övriga EU driva svenska intressen.

5 Yttrande 5(7) Detta europeiska sätt att arbeta måste bejakas om Sverige ska kunna bli en proaktiv medlem i EU. Vi anser att det är fullt möjligt inom ramen för nuvarande organisation av den svenska förvaltningen. Det som krävs är att uppgifter delegeras till myndigheterna och att regeringen utnyttjar sina styrinstrument på rätt sätt. Våra förslag Vi föreslår att verksförordningen kompletteras så att fördragsförpliktelserna som följer av Sveriges EU-medlemskap framgår, att myndigheternas instruktioner kompletteras med en Europadimension och används för att tydliggöra kraven på samordning mellan myndigheter, att de årliga regleringsbreven utnyttjas till att delegera uppgifter till myndigheterna och ge dem de befogenheter som behövs för att det svenska förhandlingsarbetet ska fungera effektivt och att myndigheterna rekommenderas att ta fram strategier för sitt EU-arbete. 3.4 Uppgradering av EU-kompetensen hos domstolarna Risken finns att enskildas rättigheter inte tas till vara Vår undersökning av svenska domstolar tyder på att EU-rätten fortfarande är en främmande fågel inom det svenska domstolsväsendet. Den känns främmande för många och systemet med förhandsutlåtanden uppfattas som komplicerat. Svenska författningar som införlivar EU-rättsakter anses svåra att granska kritiskt. Flera i vår intervjuundersökning menar att risken finns att enskildas rättigheter inte tas till vara. Domarkåren efterlyser mer och bättre utbildning och möjligheter att hålla sig à jour med rättsutvecklingen. Konsekvenserna av situationen inom det svenska domstolsväsendet är att svenska medborgare och företag faktiskt kan gå miste om rättigheter som följer av EUrätten. Detta intryck förstärks av svårigheten att kontrollera införlivandet av EUrättsakter. Svenska författningar som införlivar EU-direktiv är inte alltid korrekta. Enligt vår undersökning av förvaltningsmyndigheterna har det förekommit såväl rena misstag som att myndigheter tagit sig nationella friheter vid införlivandet. Det behövs en uppgradering av EU-kompetensen Vårt intryck av domstolsväsendets situation är att det knappast räcker med att återuppta tidigare gjorda satsningar för att höja EU-kompetensen. Det räcker inte med kurser som ger snabb orientering och överblick. Ambitionsnivån måste höjas. Det krävs helt enkelt en allmän uppgradering av EU-kompetensen inom domstolsväsendet. I annat fall kan Sverige inte på ett tillfredställande sätt fullgöra kraven som ställs genom EU-medlemskapet. Våra förslag Mot den här bakgrunden föreslår vi

6 Yttrande 6(7) att regeringen vidtar åtgärder för att höja domstolarnas kapacitet att hantera fall där EU-rätten har betydelse, att regeringen ser över möjligheterna att förbättra kontrollen av det svenska införlivandet av EU-rättsakter och att tillräckliga resurser avsätts för att domstolsväsendet ska kunna förbättra den fortlöpande utbildningen och möjligheterna att på nära håll följa rättsutvecklingen inom EU. 3.5 Bättre information till företagen Få företag känner till sina rättigheter Undersökningen av svenska företag visar att det är endast ett fåtal som känner till vilka rättigheter och möjligheter de har vid handel på den inre marknaden. Bara hälften av företagen vet vad begreppet inre marknad står för. En av de främsta orsakerna till att företagen inte utnyttjar inre marknadens fulla potential är att de helt enkelt inte känner till vilka möjligheter som finns. En förutsättning för att svenska företag ska bli mer aktiva på den inre marknaden är att de känner till att den existerar, vilka länder som ingår och vilka grundläggande rättigheter de har vid handel med övriga länder. Först när de har denna kunskap kan de välja om de vill utnyttja fördelarna med Sveriges medlemskap i den inre marknaden. Företagens grundinställning till den inre marknaden är positiv. En majoritet av företagen ser den inre marknaden främst som en möjlighet medan endast en knapp tiondel anser att den utgör ett hot. Med detta faktum som utgångspunkt finns det goda möjligheter att genom olika insatser få företagen att i ökad omfattning utnyttja möjligheterna som den inre marknaden erbjuder. Våra förslag Vi föreslår att den strategi för den inre marknaden som Utrikesdepartementet avser att ta fram bör innehålla följande åtgärder Samtliga företag bör erhålla grundläggande information om den inre marknaden. Denna information bör kompletteras med goda exempel på företag som vunnit fördelar som en direkt följd av att de utnyttjar den inre marknaden. Om exemplen dessutom är fördelade på företagsstorlek, sektor och region kommer informationen att bli än mer effektiv. Samarbete bör sökas med etablerade kanaler såsom handelskamrar, Företagarnas riksorganisation, Svenskt näringsliv och dess branschorgan. Med hänvisning till vårt tidigare yttrande om EU-information vill vi på nytt föra fram förslaget om en web-portal och ett call centre med länkar till samtliga organisationer som informerar om såväl regelverk som affärsmöjligheter. Få företag vet var de kan få information om den inre marknaden. Genom att skapa en gemensam portal, placerad hos en redan väl känd organisation, kan vi underlätta för de företag som vill ha hjälp.

7 Yttrande 7(7) Företag som vill lära sig mer bör ha tillgång till kurser om såväl grundläggande EU-rätt som mer specialiserade kurser om regelverket som styr en viss sektor. Hur dessa utbildningsinsatser ska organiseras och finansieras bör utredas närmare. Kollegiet anser dock att sakmyndigheternas expertkunskaper bör utnyttjas i detta arbete. En aspekt som skulle kunna ingå är skapandet av ett register över myndighetspersoner som finns tillgängliga för utbildningsinsatser. Åtgärder bör vidtas för att den inre marknadens positiva effekter ska lyftas fram i ökad omfattning. 4 Även för kommunerna spelar EU-medlemskapet en viktig roll Den kartläggning vi gjort av svenska intressenter visar att det finns behov av ökade kunskaper och av administrativa och andra anpassningar som följer av internationaliseringen och det svenska EU-medlemskapet. Vår undersökning har omfattat svenska förvaltningsmyndigheter, domstolar och företag. Men även för kommunerna spelar medlemskapet i EU en central roll. Det är många gånger kommunerna som har att tillämpa EU-regler som beslutats på central nivå i EU och i Sverige. Detta kanske utan att man i någon större utsträckning har engagerats i den föregående processen. Kommunerna har inte bara att tillämpa centralt beslutade EU-regler, utan fungerar även som aktörer i den viktiga upphandlingen av varor och tjänster. Vi menar att det är angeläget att även undersöka attityderna till och kunskaperna om EU och dess inre marknad hos våra kommuner. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av stf generaldirektören Elisabeth Dahlin, kommerseråden Håkan Jonsson och Brita Schedin, pressekreteraren Ingrid Lindeberg, utredaren Tomas Lindell samt enhetsrådet Kristina Langéen Jakobsson, föredragande. Enligt Kommerskollegiums beslut Kristina Langéen Jakobsson