Inledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Utrikesdepartementet Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster m.m. (COM (2017) 256 final) Inledning Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivaren med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster m.m. (COM (2017) 256 final) och EU-kommissionens konsekvensanalys avseende detta förslag. Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om följande. Hur den gemensamma digitala ingången ska se ut och vad den ska omfatta. Kvalitetskriterier för tillhandahållandet av information samt förklaringar av de förfaranden och hjälptjänster som ingången kommer att länka till. Allmänna kvalitetskrav ställs också när det gäller onlineförfaranden och avseende hjälp- och problemlösningstjänsterna. En mekanism för elektroniskt utbyte av bevis ska finnas och EU-kommissionen ges befogenhet att fastställa de tekniska funktionerna hos en sådan. Det krävs också att medlemsstaterna utser nationella samordnare och att dessa får ett specifikt ansvar när det gäller ingången. Alternativa lösningar I EU-kommissionens konsekvensanalys definieras följande sex problem som ska åtgärdas: brist på information online, brist på medvetenhet och svårigheter att finna befintlig information, bristande kvalitet på information, brist på onlinelösningar för processer vilket leder till (onödig) pappershantering, bristande tillgänglighet till digitala lösningar för utländska användare samt bristande överblick över problem med den inre marknaden. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 För att åtgärda problemen analyseras, utöver nollalternativet att inte genomföra någon förändring 1, följande tre alternativ. Alternativ 1: samordnade (en per land) digitala portaler för företag och medborgare på nationell nivå. Alternativ 2: EU-samordnat angreppssätt, som innebär en kombination av bästa lösningar på nationell och europeisk nivå. Alternativ 3: en fullt ut harmoniserad lösning som innebär att förmedling av information centraliseras och procedurer harmoniseras på EU-nivå. EU-kommissionens konsekvensanalys Aktörer som berörs av förslaget I konsekvensutredningen anges att medborgare och företag, offentlig förvaltning (både nationell och europeisk) samt beslutsfattare berörs av problemen och hur de åtgärdas. Analyser av effekter för företag Effekterna som olika lösningsalternativ ger för företag kan sammanfattas enligt följande. Nollalternativet anges vara förenligt med att viss utveckling sker mot fler onlinelösningar än vad som finns idag, genom initiativ som medlemsstaterna redan arbetar med. Det anges bli fortsatt svårare för företag från en medlemsstat eller tredje land att etablera sig en annan medlemsstat eftersom nationella myndigheter väntas prioritera inhemska företags behov. Medvetenheten om befintliga digitala lösningar förväntas förbli låg. Sammantaget bedöms nollalternativet innebära att vissa framsteg kommer att ske men ett systematiskt större steg framåt kommer inte att kunna realiseras. När det gäller alternativ 1 anges att det kommer att bli lättare och billigare för användare att finna information och hindren mot gränsöverskridande verksamhet kommer att underlättas. Etablerande av minimikriterier för kvalitet anges medföra att det kommer bli mycket lättare att finna och förstå nationella regler. Under förutsättning att frivilliga åtgärder för att skapa digitala lösningar genomförs av medlemsstaterna anges det kunna medföra förbättrade möjligheter att kunna uppfylla nationella bestämmelser, väsentliga besparingar i tid och pengar, i synnerhet i fall som gäller gränsöverskridande verksamhet 2. Att information görs tillgänglig på fler än ett EU-språk liksom att onlineförfaranden görs tillgängliga för fler än inhemska aktörer anges också medföra väsentliga besparingar i tid och pengar, i synnerhet i fall som gäller gränsöverskridande verksamhet. Samordning av dagens (olika) kontaktpunkter för företag anges leda till att det blir mycket lättare för användare att finna rätt tjänster och att kvaliteten på tjänsterna förbättras. Samordnade insatser för att informera om digitala tjänster anges medföra att användares medvetenhet om tillgängliga tjänster förbättras och tid sparas för företag. Den enda kostnad som anges finnas för användarna till följd av alternativ 1 är att det krävs en insats för användare om de ska lämna feedback online, vilket ställs i relation till att samma användare får en bättre överblick över de problem som totalt rapporteras av alla användare och en möjlighet att påverka den inre marknadens utveckling. Den nytta som följer av alternativ 1 och som EU-kommissionen anger kan beräknas uppges omfatta följande. Att varje nationell portal ska vara sökbar, att de tre kontaktpunkterna blir en samt att kvaliteten 1 Här används begreppet nollalternativ. I EU-kommissionens konsekvensanalys används för samma alternativ begreppet baseline scenario (Impact Assessment (SWD2017) 213 final del 1/3). 2 Cross-border översätts konsekvent till gränsöverskridande i detta yttrande. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 på information online ska uppfylla vissa minimikrav anges medföra en besparing på mellan 3,5 och 46 miljarder euro årligen för berörda företag. 3 Att flera förfaranden ska kunna genomföras online genom frivilliga insatser från medlemsstaterna anges medföra besparingar på omkring 3,5 miljarder euro årligen 4. Sammantaget bedöms besparingen kunna bli mellan 7 och 49,5 miljarder euro för företagen 5. Avseende alternativ 2 anges att minimikrav på kvalitet, med gemensam uppföljning från EUkommissionen och medlemsstaterna, kommer göra det mycket lättare för användare att finna och förstå nationella regler. Vidare väntas det medföra besparingar i tid, minskad osäkerhet och färre obesvarade förfrågningar. Den obligatoriska digitalisering och tillgängliggörande av förfaranden för icke inhemska företag som alternativ 2 innehåller anges leda till väsentliga förbättringar i företags möjligheter att hantera nationella regelkrav, i synnerhet i fall med gränsöverskridande verksamhet vilket i sin tur anges leda till väsentliga besparingar i tid och pengar. Införandet av ett it-verktyg för att kunna verifiera digitalt i gränsöverskridande verksamhet anges leda till stora minskningar i administrativ börda när befintliga nationella dokument och data kan användas gränsöverskridande. Det medför även att behov av översättning, validering och användande av pappersdokument för att säkerställa äkthet försvinner. En gemensam (för hela EU) sökfunktion för tillgängliga tjänster anges medföra att det blir väsentligt lättare att finna rätt tjänster och att kvaliteten på tjänster ökar. I övrigt anges alternativet huvudsakligen ge samma effekter som alternativ 1. Beräkningar av de nyttor som alternativ 2 medför, och som EU-kommissionen bedömer kan beräknas, anges ge följande resultat. Förbättringarna i sökbarhet och tillgänglighet till information online anges medföra besparingar mellan 4 och 48 miljarder euro årligen för företag. 6 Den obligatoriska digitaliseringen av förfaranden anges medföra potentiella besparingar på i storleksordningen 7 miljarder euro (varav 6,5 miljarder euro anges vara inhemska företag i respektive medlemsstat och 48,1 miljoner avser gränsöverskridande användare) 7. Ett gemensamt gränssnitt för gränsöverskridande användning av dokument och data anges medföra besparingar på 126 miljoner euro. Den sammanlagda nyttan för företag anges indikativt bli mellan 11,1 och 55,1 miljarder euro årligen 8. När det gäller alternativ 3 anges att skapandet av en gemensam databas medför mycket lättare navigering för användarna eftersom all information kommer att vara tillgänglig i helt harmoniserat format. Det anges också bli betydligt lättare att jämföra de regler som tillämpas i olika medlemsstater. När det gäller minimikrav på kvalitet anges alternativ 3 medföra väsentligt bättre möjligheter att finna tillförlitlig information och onlineförfaranden som är användarvänliga. Onlineförfaranden som är harmoniserade i hela EU anges medföra en väsentlig förbättring för användarna när det gäller att hantera de viktigaste förfarandena i gränsöverskridande verksamhet. Gemensamma insatser för att informera om it-tjänster anges leda till förbättrad medvetenhet om dessa tjänster bland användarna. I övrigt anges alternativ 3 ge samma effekter för användare som alternativ 2 eller när det gäller feedback från användare samma som alternativ 1. 3 Besparingen avser situationen när företagen gör sökningar på de nio ämneskategorier som företag typiskt sett efterfrågar mest. Se tabell 6.4, sid 45 i EU-kommissionens konsekvensanalys (Impact Assessment (SWD2017) 213 final del 1/3). 4 Även detta belopp anges gälla för sökningar på de nio kategorierna som företagen vanligtvis efterfrågar. Se tabell 6.4.(a.a.). 5 Summa av besparingarna enligt ovan, lågt (3,5 + 3,5 miljarder euro= 7 miljarder) respektive högt (46+3,5= 49,5 miljarder euro) räknade. (A.a.) 6 Avser även i detta fall informationssökning som berör de nio vanligaste ämnesområden som företag efterfrågar. Se tabell 6.9, sid. 56. (A.a.). 7 Även i detta fall avses de nio vanligaste ämnesområden/ förfaranden som företag efterfrågar. Se tabell 6.9. (A.a.). 8 Summan är summan av de tidigare refererade nyttorna, högt respektive lågt beräknade. Det kan noteras att EUkommissionen betonar siffrornas indikativa karaktär. Se tabell 6.9. (a.a.). Postadress Webbplats E-post 3/5

4 Beräkningar av nytta, med samma reservationer som för de andra alternativen, anges ge följande resultat. Företag bedöms kunna göra kostnadsbesparingar på mellan 4,4 och 50,4 miljarder euro årligen till följd av den gemensamma söklösningen och fullt ut harmoniserade utformningen av information m.m. Ändringar i förfaranden som följer av alternativ 3 anges medföra möjliga kostnadsbesparingar på 174 miljoner euro för företag med gränsöverskridande verksamhet. Samlad effekt för företag anges lågt räknat bli besparingar på 4,6 miljarder euro och 50,6 miljarder euro 9. Mot bakgrund av den konsekvensanalys som har refererats ovan, förordar EU-kommissionen det aktuella förslaget till förordning, vars inriktning överensstämmer med alternativ 2. Regelrådets bedömning av EU-kommissionens konsekvensanalys Regelrådets synpunkter på EU-kommissionens analys Regelrådet kan övergripande konstatera att EU-kommissionens analys innehåller information om hur förslaget kan väntas påverka företag generellt och att det även finns kvantifierade uppskattningar av vilka besparingar som kan uppnås genom förslaget. Under förutsättning att dessa beräkningar är rimliga och relevanta även för svenska företag skulle förslaget kunna medföra en väsentlig potential till besparingar för de svenska företagen. Det finns emellertid inte information som specifikt visar hur förslaget skulle kunna medföra besparingar och kostnader för företag med hemvist i olika medlemsstater i EU. Det går inte att utifrån befintlig information sluta sig till vilka effekterna specifikt för svenska företag skulle kunna väntas bli. Det finns i bilagor till konsekvensutredningen mer landspecifik information när det gäller bland annat hur medlemsstaterna skiljer sig åt avseende upplevda svårigheter att får tillgång till information online. Det finns också uppgifter om hur medlemsstaternas befintliga kontaktpunkter för företag bedöms fungera. Trots att viss sådan information således finns i bilagorna är Regelrådets bedömning att det inte utifrån befintligt material går att omedelbart sluta sig till vad effekterna skulle kunna bli för svenska företags del. Mot den samlade bakgrunden finner Regelrådet att det är motiverat att ta fram en kompletterande svensk konsekvensutredning. Rekommendationer avseende en kompletterande svensk konsekvensutredning Som nyss nämnts förordar Regelrådet att det tas fram en kompletterande svensk konsekvensutredning. Det förefaller enligt Regelrådets bedömning vara väsentligt att få information som gör det lättare att bedöma nyttan för svenska företag av förslaget. En kompletterande svensk konsekvensutredning skulle kunna ta upp och söka belysa i vart fall frågeställningarna nedan. 1. Upplever svenska företag att det finns hinder för export till andra medlemsstater i EU, som är relaterade till i vilken mån dessa medlemsstater erbjuder digitala förfaranden för myndighetskontakter vid tillträde till medlemsstatens marknad och i övrigt? 2. Har svenska företag problem kopplade till andra medlemsstaters digitala tillgänglighet som kan väntas bli åtgärdade genom det förslag som EU-kommissionen har lämnat? 3. I vilken utsträckning exporterar svenska företag till länder som i dagsläget bedöms ha lägst digital tillgänglighet? 4. Finns det särskilda problem för de mindre företagen när det gäller vilka digitala lösningar som finns i samband med export till andra medlemsstater i EU? 5. Om ja, kan sådana problem väntas bli åtgärdade genom förslaget? 9 Se tabell 6.12, sid 63 (a.a.). Postadress Webbplats E-post 4/5

5 6. Finns det särskilda problem för företag, relaterade till vilken bransch som de är verksamma i, som kan åtgärdas genom bättre digital tillgänglighet i medlemsstaterna, enligt förslaget. 7. Finns det problem för svenska företags möjligheter till export till andra medlemsstater som är kopplade till medlemsstaters digitala tillgänglighet och som inte blir lösta genom förslaget utan skulle behöva åtgärdas på annat sätt? Sammanfattning Som har refererats ovan bedömer Regelrådet att den konsekvensutredning som har tagits fram av EUkommissionen innehåller information om effekter som förslaget kan ge för företag. Dessa uppgifter indikerar att det kan finnas potential till betydande besparingar. Det är emellertid oklart i vilken mån som dessa besparingar, om de realiseras, skulle kunna komma svenska företag till godo eller hur stor del av effekten som skulle kunna beröra de svenska företagen. Regelrådet gör bedömningen att en kompletterande svensk konsekvensutredning bör göras, för att tydliggöra såväl i vilken utsträckning som svenska företag berörs av de problem som förslaget avser åtgärda som i vilken mån de svenska företagen skulle kunna dra nytta av den möjliga positiva effekt som förslaget enligt EU-kommissionens konsekvensanalys kan medföra. Regelrådet behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 27 juni 2017 I beslutet deltog Pernilla Lundqvist, ordförande, Annika Bergman, Karin Hellerstedt, Lars Silver och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Per Högström Pernilla Lundqvist Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5