Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet
|
|
- Gun Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet Ökar förståelsen för sambandet mellan aktivitet och hälsa Avsaknad av lämpliga metoder med förmåga att återge mängd och mönster av fysisk aktivitet med god tillförlitlighet i större urvalsgrupper har utgjort en begränsande faktor för vår förståelse av sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa. För att öka kunskapen inom detta område är en fortgående utveckling och utvärdering av såväl etablerade som nytillkomna metoder för bestämning av fysisk aktivitet i dess olika dimensioner av största vikt. Andreas Nilsson Anita hurtigwennlöf Ulf Ekelund PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet Subjektiva metoder, exempelvis enkäter, är ofta använda för bestämning av fysisk aktivitet. Dessa instrument är dock förenade med brister. Ta barn som exempel. Barns förmåga att minnas och kunna redogöra för sina aktivitetsvanor är troligen sämre i jämförelse med vuxna vilket gör subjektiva metoder olämpliga i unga åldersgrupper. Barns fysiska aktivitetsmönster är dessutom rent metodologiskt mer komplicerat att mäta då detta karaktäriseras som högfrekvent spontan aktivitet med kort duration och snabba variationer av hög och låg intensitet (1). Det finns idag objektiva metoder med förmåga att mäta fysisk aktivitet med avseende på dess intensitet, duration och frekvens. Dessutom kan total energiförbrukning bestämmas med god tillförlitlighet. Mått på energiförbrukningen bidrar med viktig och intressant information angående den totala fysiska aktiviteten hos individer och endast objektiva metoder kan presentera ett sådant mått med acceptabel validitet och reproducerbarhet. Energiförbrukningen kan bestämmas genom direkt mätning av syre- och koldioxidförbrukningen eller indirekt genom att exempelvis mäta hjärtfrekvensen. Problemet är dock att metoder som direkt kan mäta energiförbrukning med hög tillförlitlighet är opraktiska att använda i fältstudier medan metoder lämpliga för detta istället uppvisar lägre tillförlitlighet. Samtliga de objektiva metoder som idag finns tillgängliga är förenade med brister och valet av metod är avhängigt både av praktiska orsaker och undersökningens syfte. Ett antal krav kan dock ställas på de använda metoderna. Metoden ska ha prövats (validerats) för den dimension av aktivitet som den är avsedd att mäta. Metoden ska i så liten utsträckning som möjligt påverka försökspersonernas normala levnadsvanor. Mätinstrumentet ska vara så konstruerat att det tål de påfrestningar som det kan tänkas utsättas för (t.ex. barns lek) utan att mätdata påverkas. De mest använda objektiva metoderna idag är dubbelmärkt vatten metoden, hjärtfrekvensregistrering samt aktivitetsmätare i form av accelerometrar och pedometrar, där alla i olika grad uppfyller de ovan nämnda kraven för bestämning av fysisk aktivitet. Dubbel-märkt vatten metoden Dubbelmärkt vatten metoden (DLW) är för närvarande den mest tillförlitliga metoden för bestämning av total ener- 8
2 Tabell 1. Summering av styrkor och svagheter förenade med objektiva metoder för mätning av fysisk aktivitet Metod Fördelar Nackdelar Dubbelmärkt vatten metoden Hjärtfrekvensregistrering Accelerometer Pedometer Ger tillförlitligt mått på total energiförbrukning (TEE) Ger tillförlitligt mått på energikostnad från fysisk aktivitet (TEE-BMR) Kräver liten insats av testpersonen och påverkar ej dennes normala levnadsvanor Ger mått på total energiförbrukning (TEE) Ge information om intensitet, duration och frekvens av den fysiska aktiviteten Kan användas på relativt stora urvalsgrupper inkluderande barn och ungdomar Kan användas under bad/simning Ger mått på total mängd fysisk aktivitet Ger information om intensitet, duration och frekvens av den fysiska aktiviteten Kan med fördel användas på unga urvalsgrupper Kan lagra stora mängder data Billig kostnad i förhållande till övriga objektiva metoder Kan användas på stora urval giförbrukning (TEE) utanför laboratoriemiljö. Metoden anses därför också som den bäst lämpade som referensmetod vid valideringar av andra mätmetoder för bestämning av fysisk aktivitet. Metoden har använts sedan 1950-talet men användes inte på människor förrän på 1980-talet på grund av de höga kostnader som följer med metodförfarandet. Energiförbrukningen bestäms genom att testpersonerna dricker en mängd vatten som är märkt i den mening att vattnet innehåller väteisotopen deuterium ( 2 H) och syreisotopen syre-18 ( 18 O). Isotopernas aktivitet i kroppen skiljer sig inget från de vanliga isotoperna ( 1 H och 16 O) men då väte och syre av naturen är mer ovanliga i form av deuterium och syre-18 är dess aktivitet enklare att upptäcka och studera. De båda isotoperna är naturligt förekommande. Därför tas först ett urinprov då kroppens basnivå av de aktuella isotoperna bestäms. Mängden av märkta isotoper som intas är individuellt baserat på kroppsvikten. En av isotoperna (deuterium) elimineras från kroppen via vattenomsättningen (främst via urin och svett) medan den andra (syre-18) elimineras både via vattenomsättningen och koldioxidproduktionen. Koldioxidproduktionen kan därför bestämmas genom att man undersöker differensen i elimineringshastighet mellan isotoperna sedan de intogs. Analysen av mängd isotoper som försvunnit sedan testperiodens början görs via urinprov som tas under testperiodens gång. Testperioden varierar men pågår oftast mellan 1-3 veckor. För att kunna bestämma energiförbrukningen utifrån koldioxidproduktion krävs information om testpersonens respiratoriska kvot (RQ). Kolhydrater, fett och protein ger var för sig olika RQ och då vår kost är en blandning av dessa makronäringsämnen blir RQ-värdet svår att bestämma exakt. Ibland används ett medeltal på 0.85 som RQ men osäkerheten kring riktigheten av en uppskattad RQ anses ensamt kunna ge ett bestämningsfel av energiförbrukningen runt 3 %. RQ-värdet kan dock predikteras via en så kallad food quotient (FQ) vilket kan bestämmas utifrån testpersonens kostintag under testperioden. En respiratorisk kvot bestämd via FQ anses ge högre tillförlitlighet än ett antaget medelvärde. Resultatet från dubbelmärkt vatten metoden har jämförts med motsvarande resultat mätt via indirekt kalorimetri i kalorimetrikammare och visats kunna bestämma energiförbrukningen med en felmarginal på mellan 4 till 7 % på gruppnivå (9). Metodens fördelar innefattar till exempel att den är helt ofarlig och kräver liten insats av testpersonerna (Tabell). En annan viktig fördel är att metoden inte på något sätt påverkar testpersonernas dagliga levnadsvanor. Metodens nackdelar inbegriper den tidskrävande analysen samt de höga kostnader för isotoperna och den analysutrustning som krävs. De höga kostnaderna medför också att studier knappast kan genomföras på större Tekniskt krävande analysförfarande (avancerad teknisk utrustning samt personal med expertis) Kostnad ( kr per dos beroende på kroppsstorlek). Kan därför ej användas på större urvalsgrupper Indirekt mått på fysisk aktivitet. Behov av individuell kalibrering av varje testperson är tid- och arbetskrävande Hjärtfrekvensen påverkas av andra faktorer än fysisk aktivitet (kroppsläge, stress, temperatur, typ av aktivitet) Okänslig för aktiviteter såsom cykling, statiska arbeten, snöskottning etc. Behov av algoritmer för att omvandla count-värde till energiförbrukning Kan ej användas vid bad/ simning Ger ej mått på intensitet och duration av den fysiska aktiviteten Kan ej tillförlitligt prediktera energiförbrukning urvalsgrupper, vilket kan begränsa möjligheter att kunna dra mer generella slutsatser av materialet. Resultatet som erhålls från dubbelmärkt vatten metoden kan på ett sätt anses begränsat då enbart den totala energiförbrukningen presenteras, ingen information om testpersoners fysiska aktivitetsmönster kan således ges. Dock, genom att känna till testpersonens basalmetabolism (BMR) så kan den del av TEE som härrör från fysisk aktivitet bestämmas (AEE = TEE BMR). Det ska dock poängteras att energiförbrukning, vare sig uttryckt 9
3 Rörelsemätare (accelerometer) som TEE eller AEE, inte är ett perfekt mått på fysisk aktivitet på grund av att dessa variabler påverkas av kroppsvikten men även ålder och kön. Resultatet från DLW mätningar kvantifieras därför hellre i form av fysisk aktivitetsnivå (PAL = TEE / BMR) vilket möjliggör jämförelser mellan grupper av olika kön och ålder. Hjärtfrekvensregistrering Registrering av hjärtfrekvens (HF) är en flitigt använd metod för bestämning av fysisk aktivitetsmönster men också energiförbrukning bland både barn och vuxna. Bakgrunden till metodens utveckling bygger på att det finns ett tydligt samband mellan hjärtfrekvens och syreupptagning under aeroba arbeten där skillnader i regressionslinjens lutning mellan individer kan förklaras av deras olika aeroba arbetskapacitet (Figur 1). Vältränade individer uppvisar således en lägre hjärtfrekvens vid en given arbetsbelastning (syreupptagning) jämfört med otränande. Genom att känna till det individuella förhållandet mellan hjärtfrekvens och 10 syreupptagning kan därmed energiförbrukningen beräknas utifrån hjärtfrekvensdata. Det är möjligt att uppskatta energiförbrukningen utifrån ett genomsnittligt HF-värde från exempelvis en dags mätning, vilket också gjorts i tidigare studier, men risken för en hög felprocent av resultatet ökar med detta tillvägagångssätt då HF ej är en tillförlitlig markör för energiförbrukning under vila eller lätta aktiviteter. Kroppsläge, stress eller arbeten med små muskelgrupper, exempelvis armarbete, är också kända faktorer vilka påverkar förhållandet mellan HF och syreupptagningen. För att minska det eventuella metodfelet vid beräkning av energiförbrukning från en genomsnittlig HF bör en kalibrering genomföras där sambandet HR VO 2 fastställs för varje individ i urvalsgruppen. Detta sker genom att HR och VO 2 samtidigt mäts via indirekt kalorimetri under olika typer arbete, exempelvis gång och löpning på löpband. Mätning sker under olika intensiteter då individen uppnått steady-state vid varje arbetsnivå. Dessutom mäts HR och VO 2 under olika former av vila såsom liggande, sittande och stående. Vid analys av datamaterial från hjärtfrekvensregistrering används ofta en så kallad HF FLEX för att skilja mellan fysisk aktivitet och inaktivitet. Definitionen och därmed bestämningen av HF FLEX skiljer sig något studier emellan. HF FLEX har definierats som det faktiska medelvärdet av det högsta HF-värdet i vila (stående) och det lägsta värdet under arbete men också som detta medelvärde + 10 slag/min. Det föreligger idag inte konsensus om vilken definition som bör användas och det är möjligt att faktorer som till exempel individens träningsstatus påverkar HF FLEX. Dessutom är det troligt att HF FLEX kan variera för samma individ från ett mättillfälle till ett annat. Energiförbrukningen kan beräknas genom att resultatet delas upp i tre delar: all tid som är lika med eller understiger HF FLEX, all tid som överstiger HF FLEX samt all sovtid. Det uppmätta individuella förhållandet mellan HF och VO 2 under
4 arbete och i vila kan sedan användas för beräkning av energiförbrukningen under varje minut för all vaken tid. Energiförbrukningen under sovtid beräknas antingen utifrån predikterad eller uppmätt BMR. Vid bestämning av fysiskt aktivitetsmönster registreras hjärtfrekvensen varje minut vilket ger möjlighet att få en detaljerad bild över aktivitetsmönstret under specifika perioder av dagen. Intressanta aspekter av ett sådant datamaterial är exempelvis antalet minuter per dag som individer tillbringar över en specifik intensitet. Dessa resultat kan därefter ställas i relation till fastställda rekommendationer om fysisk aktivitet hos den aktuella urvalsgruppen. Rekommendationer angående lämpliga intensitetsnivåer för en förbättrad fysisk hälsa eller prestationsförmåga anges ofta i % av VO 2max. Tidigare studier, främst bland unga, har använt fasta HF gränser (tex. 140 slag / min) för att beräkna tid i denna intensitet. Fasta HF-gränser kan medföra att tillförlitligheten hos data minskar, även om kön tagits i beaktande, eftersom hjärtfrekvensens respons på ett arbete skiljer sig mellan individer främst beroende på deras olika fysiska arbetsförmåga. Detta understryker vidare behovet av individuella kalibreringar för att få fram tillförlitliga gränsvärden. Kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering med HF FLEX metoden har visat sig kunna uppskatta energiförbrukning med god tillförlitlighet på gruppnivå jämfört med motsvarande värden från dubbelmärkt vatten metoden och indirekt kalorimetri (Tabell) (4). Metoden kan därtill beskriva intensitet, duration och frekvens på ett detaljerat sätt. Moderna HF mätare har kapacitet att lagra data upp till 130 timmar vid registrering med en minuts intervall innan nedladdning krävs. Andra fördelar är att metoden kan användas på relativt stora urvalsgrupper och att den är användbar på barn och unga. Dock kan saker som dålig kontakt mellan sändarbälte och mottagare eller i det fall där mätningen avbryts under dagen och måste sättas igång igen vålla problem, detta speciellt då försöksgruppen är barn. Den främsta svagheten med metoden är, att HF är ett indirekt mått på fysisk aktivitet och inte enbart påverkas av variationer i energiförbrukning. HF är en god indikator för energiförbrukning under arbete men klart osäkrare i vila där exempel som känslomässiga reaktioner, temperatur, kroppsläge, rökning påverkar HF. Även typen Figur 1. Illustration av det linjära sambandet mellan hjärtfrekvens (HF) och syreupptagning (VO2) för två olika individer. Figur 2. Relationen mellan PAL (TEE/BMR) och total aktivitet uttryckt i counts per minut från mätning med accelerometer. PAL är beräknat utifrån total energiförbrukning (TEE) uppmätt med dubbelmärkt vatten metoden och predikterad basalmetabolism (BMR). av arbeten som utförs (kontinuerliga eller intermittenta) kan påverka HF olika i förhållande till den energiförbrukning som krävs för det aktuella arbetet. Den individuella felmarginalen vid uppskattning av total energiförbrukning via HF FLEX metoden kan därför uppgå till 20 % (5). Aktivitetsmätare Utvecklingen av aktivitetsmätare syftar till att kunna bestämma den fysiska aktiviteten genom en direkt mätning av rörelse till skillnad från indirekta mått som hjärtfekvensregistrering. Bakgrunden till metoden kan sägas ha en lång historia då förmodligen den första typen av aktivitetsmätare, den mekaniska pedometern, uppfanns av Leonardo da Vinci för cirka 500 år sedan. Idag används främst elektroniska pedometrar men själva principen för dess mätfunktion är densamma som för den mekaniska. Pedometern registrerar ett värde för varje vertikal acceleration som sker och ett totalt värde över rörel- 11
5 serna eller stegen kan sedan presenteras. Genom användning av pedometrar kan därmed också olika sträckor beräknas utifrån resultatet om steglängden under arbetet är känd. Den elektroniska pedometern, Yamax Digiwalker (SW-701) har i ett par studier (2, 8) validerats mot indirekt kalorimetri under olika aktiviteter och visat sig att under gång kunna registrera antal steg inom rimlig felmarginal, speciellt vid högre hastighet. Det har dock samtidigt konstaterats att pedometern inte är tillförlitlig vad gäller uträkning av sträckor på grund av att steglängden förändras med högre hastighet. Detta medför därmed att energiförbrukningen kan underskattas (Tabell). Det faktum att intensiteten inte kan bestämmas utan enbart stegfrekvens gör pedometern till ett tveksamt verktyg vid bestämning av fysisk aktivitet i mera seriösa sammanhang. Accelerometern kan ses som en vidare utveckling av rörelsemätare med pedometern som utgångspunkt. Accelerometern registrerar alltså förekomst av kroppsrörelser men till skillnad från pedometern kan även rörelsens intensitet mätas. Detta gör att accelerometern kan användas till att både beskriva mängd och mönster av fysisk aktivitet. Accelerometern bärs antingen bak på ryggen eller på höften med hjälp av ett bälte och registrerar sedan frekvensen och intensiteten i kroppens accelerationer som sammantaget bildar ett värde, vanligen kallat counts, som då representerar summan av accelerationerna under ett självvalt intervall. Detta intervall innebär oftast varje minut och accelerometern har då en kapacitet att registrera och lagra data under flera veckor utan nedladdning, vilket är en fördel både vid studier med stora urval eller längre mätperioder. Dess ringa storlek och vikt gör att instrumentet inte utgör något besvär att använda i de flesta situationer, med undantag för bad eller simning undantaget då instrumentet ej tål vatten. Accelerometern kan speciellt ses som lämplig att använda på urvalsgrupper med barn då ingen insats från försökspersonen mer än att bära den all vaken tid krävs. Dessutom har accelerometern fördelen gentemot hjärtfrekvensregistrering att mätningen ej kan störas eller bli avbruten under mätperiodens gång då mätningen ej går att avbryta manuellt. De flesta kommersiellt tillgängliga accelerometrar mäter kroppsrörelser vertikalt, där Computer Science and Applications s (CSA) accelerometer är 12 ofta använd. CSA accelerometern har validerats mot dubbelmärkt vatten metoden bland barn under naturliga levandsförhållanden där counts visade sig återspegla energiförbrukningen med god överensstämmelse (Figur 2) (6). På senare tid har också accelerometrar med kapacitet att mäta rörelser både i vertikal, segmental samt horisontalplanet utvecklats. Trots att modellen teoretiskt borde ha bättre förutsättning för att fånga all typ av aktivitet har validering av en sådan modell, Tracmor, visat ett likartat samband mellan energiförbrukning och counts jämfört med en uniaxial (ex. CSA) (3). För att kunna presentera resultat över tid i olika intensitetsnivåer används specifika cut-off-gränser med avseende på count värdet. Kalibreringar för att fastställa vilka count-värden som motsvarar en viss syreupptagning och därigenom energiförbrukning har genomförts i laboratoriet bland vuxna försökspersoner (7). Då vårt aktivitetsmönster är komplext och inbegriper andra typer av rörelser än bara gång och löpning krävs en utveckling av dessa cut off-gränser för att få en säkrare överensstämmelse mellan erhållet count värde och den faktiska intensiteten. Nackdelar med metoden är exempelvis att viktbärande aktiviteter, cykling och tunga men relativt stillastående aktiviteter såsom snöskottning och olika typer av trädgårdsarbete ej reflekteras i registreringen (Tabell). Accelerometern får, dessa svagheter till trots, ändå anses som lämpad till att mäta total mängd aktivitet under dagen, särskilt med tanke på att tid i specifika aktiviteter som exempelvis cykling trots allt reflekterar en mycket liten del av den totala aktiviteten under ett dygn. Slutord Vilken metod som kan anses som det bästa valet vid bestämning av fysisk aktivitet är svår att svara på. Då metoder med bäst tillförlitlighet också ofta innebär höga kostnader och krävande analys måste detta ställas i relation till forskarens förutsättningar, bortsett då från att själva forskningsfrågan i sig och urvalsgruppens storlek ofta krymper valmöjligheterna. En strävan bör dock vara att i den mån det är möjligt använda objektiva metoder när det gäller bestämning av fysisk aktivitet. Speciellt med tanke på att det lilla vi idag vet om aktivitetsmönster i alla åldersgrupper främst baserats på subjektiva metoder. Det är också viktigt att understryka att metoder som används har blivit ordentligt utvärderade och att denna utvärdering genomförts med en etablerad objektiv referensmetod, företrädesvis dubbelmärkt vatten metoden. Referenser 1. Bailey R, Olson J, Pepper S, Porszasz J, Barstow T, Cooper D. (1995) The level and tempo of children s physical activities: an observational study. Med Sci Sports Exerc 27: Bassset D, Ainsworth B, Swartz A, Strath S, O Brien W, King G. (2000) Validity of four motion sensors in measuring moderate intensity physical activity. Med Sci Sports Exerc, 32 (Suppl 9): Bouten C, Verboeket-van de Venne W, Westerterp K, Verduin M, Janssen J. (1996) Daily physical activity assessment: comparison between movement registration and doubly labeled water. J Appl Physiol, 81: Cessay S, Prentice A, Day K, Murgatroyd P, Goldberg G. (1989) The use of heart rate monitoring in the estimation of energy expenditure: a validation study using indirect whole-body calorimetri. Br J Nutr, 61: Davidson L, McNeill G, Haggarty P, Franklin M. (1997) Free-living energy expenditure of adult men assessed by continous heart-rate monitoring and doublylabelled water. Br J Nutr, 78: Ekelund U, Sjöström M, Yngve A, Poortvliet E, Nilsson A, Froberg K, Wedderkopp N, Westerterp K. (2001) Physical activity assessed by activity monitor and doubly labeled water in children. Med. Sci. Sports Exerc., Vol. 33, Freedson PS, Melanson E, Sirard J. Calibration of the Computer Science and Applications, Inc. accelerometer. Med Sci Sports Exerc, 30: , Hendelman D, Miller K, Baggett C, Debold E, Freedson P. (2000) Validity of accelerometry for the assessment of moderate intensity physical activity in the field. Med Sci Sports Exerc, 32 (Suppl 9): Schoeller D. (1988) Measurements of energy expenditure in free living humans by using doubly labeled water. J Nutr, 118:
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag
Läs merEnergiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering
Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet
Läs merDen svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study
Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har
Läs merVärdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar
Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar
Läs merEkerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!
Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel
Läs merOm barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer
European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga
Läs merIPAQ - en rörelse i tiden
IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen
Läs merAtt mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv
Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 1/2 25 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum Karolinska
Läs merEXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merÖverviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande
Läs merValidering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet
Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Lena Kallings Med dr, lektor fysisk aktivitet och hälsa Studien utförd av Forskargruppen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH : Gustav
Läs merDeltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merAtt mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv
Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 22/9 2005 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande
Läs merforskning pågår Barn, fysisk aktivitet och hälsa Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Barn, fysisk aktivitet och hälsa AV: PATRICK BERGMAN OCH MARIA HAGSTRÖ MER Sammanfattning Kost och fysisk aktivitet hos barn och vuxna är högaktuella debattämnen
Läs merTENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet
Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:
Läs merAtt bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården.
Att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården. Hagströmer, Maria; Wisén, Anita; Hassmén, Peter Published in: Läkartidningen Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published
Läs merLångvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014
Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Övervikt Vuxna Sverige BMI 40% 30% 28% 5% 12% 20% 7% 10% Källa:
Läs merForskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet
1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd
Läs merAerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study
Aerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study The European Youth Heart Study (EYHS) studerar riskfaktorer för
Läs merABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen
ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare
Läs merTräningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE
Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov
Läs merArbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens
Arbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens Lena Forsberg ST-läkare, med. dr. Karolinska Solna Innehåll Sinusknutan Hjärtfrekvens i vila och arbete Estimering av HF max HF max
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Lars Andersson Technical Manager, Intertek 2016-09-09 Agenda Kalibrering del 1. Vad är det och behövs det egentligen? Vilka är kraven och hur möter vi dom? Är
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil 2018 Case Mätningens startdatum 28.03.2018 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs mer2004-11-14. Manual för RN - 20. www.radonelektronik.se
2004-11-14 Manual för RN - 20 www.radonelektronik.se Display för direktavläsning av radonhalt Blinkande indikering för pågående mätning. Blinkar rött vid fel eller vid störning! Beskrivning Radonmätaren
Läs merAtt studera förskolebarns fysiska aktivitet
Att studera förskolebarns fysiska aktivitet Peter Pagels 1 Anders Raustorp 2 1 Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och
Läs merATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Läs merFysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS Effekter av fysisk aktivitet. Total fysisk aktivitet Arbete
Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS 2017 Äldres hälsa och fysisk aktivitet i ett livsperspektiv 27/9 2016 Maria Hagströmer, leg sjukgymnast, docent Karolinska Institutet,
Läs merFörändringsarbete - Fysiskt inaktiv person
GÖTEBORGS UNIVERSITET Sahlgrenska akademien Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sjukgymnastprogrammet Förändringsarbete - Fysiskt inaktiv person Studieperson Kön: Kvinna Ålder: 54 år Längd:
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen
Läs merTräningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda
Träningsfysiologi Korsbryggecykeln Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna som ATP Kolhydrater, fett och protein Vilken enegikälla som används beror på tillgång och på arbetets intensitet Kolhydrater
Läs merTräningsfysiologi (Energiprocesser)
Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merBruksanvisning. Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se. För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: 2006-05 - 01
Bruksanvisning För support och nedladdning av aktuell programvara kontakta: Swema AB Tel: 08-940090 www.swema.se 2006-05 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt
Läs merOm träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.
Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med
Läs merTiden. Vad är resultatet av detta. Elevbeteende i gymnastikundervisning. Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser
Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser Forskning kring gymnastikundervisning I början främst beskrivande forskning Olika instrument att samla in data (ALT-PE, CAFIAS, Jyväskylä,
Läs merNationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat
Läs merJämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Jämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar Författare: Jonna Bouvin Elin Mattson Examinator:
Läs merSTUDIEHANDLEDNING. NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13
STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp, ht-13 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Eric Poortvliet (eric.poortvliet@ki.se
Läs merFirstbeat Follow-Up. Firstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Follow-Up Firstbeat Livsstilsanalys FIRSTBEAT LIVSSTILSANALYS HJÄRTSLAGS- MÄTNING PERSONLIG RAPPORT FEEDBACK LIVSSTILS- FÖRÄNDRINGAR UPPFÖLJNING 30 personer genomgick analysen mellan 07.05.2017-10.06.2018
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merKapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN
Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två
Läs merRehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation
en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation Av: Anki Sundin, nutritionist (NGruppen) Rehydrering, eller återvätskning, är en stor utmaning för idrottare som tränar hårt och länge i varmt
Läs mer6. Bedöma och styra fysisk aktivitet
6. Bedöma och styra fysisk aktivitet Författare Maria Hagströmer, medicine doktor, universitetslektor, legitimerad sjukgymnast, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, sektionen för
Läs merMätning av lågfrekventa magnetfält i bilar
Sida: 1/6 MÄTPROTOKOLL Datum: 2010-03-03 Vår referens: SSM 2010/861 Författare: Jimmy Estenberg Fastställd: Hélène Asp, 2010-03-03 Mätning av lågfrekventa magnetfält i bilar Syftet med mätningarna var
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merHanden på hjärtat, hur fysiskt aktiv är du?
Handen på hjärtat, hur fysiskt aktiv är du? -en validering av enkätfrågor om fysisk aktivitet ur SIH-studien för vuxna med hjälp av accelerometern GT3X Elin Månsson, Matilda Pamelius L4A GYMNASTIK- OCH
Läs merGT3X. -En valideringsstudie av en ny accelerometer. Manne Godhe Victor Stoltz
GT3X -En valideringsstudie av en ny accelerometer Manne Godhe Victor Stoltz GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 9:2010 Hälsopedagogprogrammet: 2007-2010 Handledare: Örjan Ekblom 1 Förord Vi vill
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merH A M M E R S PORT A G
H A M M E R S PORT A G 5.1 Datorknappar DELETE: - Ett kort tryck på den här knappen återställer det aktiverade värdet i inställningsläget - Ett kort tryck på den här knappen i genomsnitts-/trip-läge aktiverar
Läs merBruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055
Bruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055 SM 3112-67 HUR DU ANVÄNDER DATORN När datorn är nollställd kommer samtliga värden visa 00:00, och alla funktionerna kommer blinka samtidigt överst
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merMetoder att träna kondition på!
Metoder att träna kondition på! På vilket sätt kan du träna kondition och vilket sätt är effektivast? Träna kondition! Det finns flera olika sätt att träna kondition på som jag nämnt under de lektioner
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merBestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon
Bestämning av hastighetskonstant för reaktionen mellan väteperoxid och jodidjon Jesper Hagberg Simon Pedersen 28 november 2011 Chalmers Tekniska Högskola Institutionen för Kemi och Bioteknik Fysikalisk
Läs merVad säger forskningen om stillasittandet?
VARMT VÄLKOMNA! Vad säger forskningen om stillasittandet? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsenheten, Tema hjärtakärl Karolinska Universitetssjukhuset, Solna förändrat
Läs merIntramuskulär koordination (koordination inom en muskel)( antalet samtidigt insatta motoriska enheter i rörelsen början)
SAMMANSTÄLLT AV KENNETH RIGGBERGER Jag har genom åren träffat många aktiva som säger att de vill bli mer explosiva i sin idrott och att de även vill bli snabbare. För mig är all idrott power = kraft x
Läs mer9 FAKTA OM PULSTRÄNING
9 FAKTA OM PULSTRÄNING 1 2 Varför pulsträning? Pulsträning hjälper dig att öka prestationen både på kortare och längre distanser. Det positiva med pulsträning är att du alltid tränar utifrån dina förutsättningar
Läs merKondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?
Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje
Läs merStyrketräning - Grundprinciper
Styrketräning - Grundprinciper Kort om mig Utbildning: Idrottsvetenskap Idrottsmedicin Elittränarutbildning Andra utbildningar Uppdrag inom idrotten Baskettränare Fystränare SISU Idrottsutbildarna Väst
Läs merFartbestämning med Dopplerradar
Vågrörelselära, 5 poäng 007 03 14 Uppsala Universitet Projektarbete Fartbestämning med Dopplerradar Per Mattsson, FA Olov Rosén, FA 1 1. Innehållsförteckning. Sammanfattning......3 3. Inledning......3
Läs merSkolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi
1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer
Läs merLilla. för årskurs 8 & 9
Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna
Läs merHealthperformance.se. Testmanual. Tester för skolungdom. Copyright Health Performance
Healthperformance.se Testmanual Tester för skolungdom Copyright Health Performance Innehåll 1 Bakgrund... 2 2 Tester... 3 3 Styrketester... 4 3.1 Push up... 4 3.2 Situpsstolen... 4 4 Explosivitet... 5
Läs merNO x -föreskriftens krav enligt NFS 2004:6 och SS-EN 14181
Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Gunnar yquist 005-05-04 O x -föreskriftens krav enligt FS 004:6 och SS-E 48 Krav på mätningarna av utsläpp av kväveoxider från förbränningsanläggningar
Läs merEnergiomsättning hos barn med obesitas
Energiomsättning hos barn med obesitas Mia Berglund UPPSALA UNIVERSITET Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism 30 HP HT 2008 Studerande: Mia Berglund Handledare: Anders Forslund Roger Olsson Innehållsförteckning
Läs merMätning av Aerob effekt / VO2 max. Träningslära 1 ht2018
Mätning av Aerob effekt / VO2 max Träningslära 1 ht2018 Innehåll Grundläggande utgångspunkter för mätning av VO2max VO 2max begreppet vs VO 2Peak, kriterier för VO 2max, testprotokoll, standardisering,
Läs merOBS! Vi har nya rutiner.
KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare
Läs merKONDITION TRÄNINGSRAPPORT
KONDITION TRÄNINGSRAPPORT Gör ett eget träningsprogram för perioden: Utgå från nedanstående punkter n Vilken är din målsättning med träningsperioden? n Planera din konditionsträning. n Tänk igenom både
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Läs merRAPPORT TR Vibrationsutredning Kv Sälgen 6, Karlstad
RAPPORT TR 10174557.01 Vibrationsutredning Kv 2012-12-21 Upprättad av: Bo Bredberg Granskad av: Andreas Wennblom Godkänd av: Bo Bredberg Q:\TR_101557_ 201212021.docx RAPPORT 10174557 Vibrationsutredning
Läs merFöre du använder din pedometer
Instruktionsmanual Före du använder din pedometer Varning Undvik att ha pedometern i direkt solljus, - Undvik slag eller hög tryck mot LCD-displayen, - Använd inte vätskor för att rengöra pedometern, -
Läs merSkillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Skillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn En jämförelse gjord med accelerometer mellan barn som lider av obesitas och en normalviktig
Läs merInaktiv = Överviktig?
Inaktiv = Överviktig? - En kvantitativ studie av överviktigas och icke överviktigas fysiska aktivitet Mikaela Hasselgren Per Nilsson GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Examensarbete 95:2006 Lärarutbildningen:
Läs merTESTRAPPORT BungyPump of Sweden MODO SPORTS ACADEMY
TESTRAPPORT -Gång med BungyPump träningsstavar i jämförelse med gång med odämpade stavar och gång utan stavar. Ett projekt i samarbete mellan BungyPump of Sweden och MODO SPORTS ACADEMY 1 TRÄNINGSSTAVAR
Läs merGenomförande Ekblom Bak-testet (1 av 2)
Genomförande Ekblom Bak-testet (1 av 2) 1. Lägg in deltagares uppgifter i Plustoo och välj den högre individuellt anpassade effekten 2. Kontrollera att standardiseringskraven är uppfyllda 3. Förklara Borg
Läs merUthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning
Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå
Läs merStatistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX
Statistisk undersökning och jämförelser mellan några volumetriska kärl. XXXXXXX Prov för nivå Väl Godkänd i statistik/kvalitetskontroll 1c) Gör de beräkningar som krävs för bestämning av validitet och
Läs merLIVSSTILSANALYS TOLKNING AV RAPPORT
LIVSSTILSANALYS TOLKNING AV RAPPORT FÖRBEREDANDE ENKÄT Genomsnittliga svar (Firstbeat databas 2016) PERSONLIGA UPPGIFTER OCH MÄTUPPGIFTER Personliga uppgifter påverkar analysresultaten. Exakt information
Läs merwww.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01
www.radonelektronik.se Bruksanvisning www.radonelektronik.se 2006-03 - 01 Beskrivning R1 gör exakt vad som krävs av en radonmätare. Vid en radonhalt på 200 Bq/m 3 tar det endast 4 timmar att uppnå en statistisk
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Kalibrering av instrument för elektriska installationer Lars Andersson Technical Manager, Intertek Kontroll och provning före idrifttagning viktiga mätningar enl.
Läs merKalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Kalibrering av instrument för elektriska installationer Lars Andersson Technical Manager, Intertek Kontroll och provning före idrifttagning viktiga mätningar enl.
Läs merVärdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier
Läs merMätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument
Mätningar av kvävedioxid med diffusionsprovtagare parallellt med direktvisande instrument Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum (VMC) IVL Svenska Miljöinstitutet Miljöförvaltningen i Göteborg
Läs mer3.8 Känslighetsanalys av modell. Introduktion. Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU
. Känslighetsanalys av modell Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I kapitel. presenteras en modell över skörd av utvinnbart socker per ha som funktion av fyra variabler ph i matjorden, sådatum,
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merMekanisk liggkomfort hos sängar/madrasser
Mekanisk liggkomfort Man hör ofta att en säng är skön att ligga i - att den ger god komfort. Med detta underförstås, att sängen är mjuk och att den därmed har förmåga att fördela kroppstyngden så, att
Läs merSeismik. Nils Ryden, Peab / LTH. Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola
Seismik Nils Ryden, Peab / LTH Nils Rydén, Peab / Lunds Tekniska Högskola MetodgruppenVTI 091015 Nils Ryden, Peab / LTH Disposition VTI 091015 Bakgrund ljudvågor och styvhetsmodul Mätning i fält Mätning
Läs merFaktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad
Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor
Läs merTräning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Upplägg:
Träning av uthållighet molekylärbiologisk teknik ger vetenskaplig evidens till nya träningsmodeller. Kent Sahlin, Åstrandlaboratoriet, GIH Upplägg: Allmänt om kondition och uthållighet Lite fysiologi och
Läs merTräningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Läs merGHQ-12 General Health Questionnaire-12
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Den ursprungliga versionen av GHQ (General Health Questionnaire) utvecklades som ett instrument för screening av psykiatriska störningar. Den har
Läs merVTlnotat. Statens väg- och trafikinstitut
VTlnotat Hummer: T 110 Datum: 1991-07-04 Titel: Hastighetsutvecklingen för personbilar på landsvägar i Sverige. Mätningar fr 0 m 1980 t 0 m juni 1991. Författare: Göran K Nilsson #M Avdelning: Trafik Projektnummer:
Läs mer