Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering
|
|
- Lena Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet och över flera dygn har länge ansetts som komplicerat. Det finns emellertid idag metoder som möjliggör noggranna mätningar av fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet och över flera dygn. Det förefaller därför troligt att vi inom en snar framtid kommer att ha mer och bättre information om energiförbrukning och variationer i energiförbrukning under olika typer av träning bland idrottsmän. Än återstår dock att närmare lära känna dessa metoder. I det följande redovisar vi några resultat från en studie av skridskoåkare, i vilken dessa metoder tillämpats och testats. Ulf Ekelund Agneta Yngve eric poortvliet PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet Många idrottsgrenar är förknippade med en hög energiförbrukning som måste motsvaras av ett lika högt energiintag för att individen ska vara i energibalans. Det anses allmänt att beräkningar av den totala energiförbrukningen från kostregistreringar underskattar den verkliga förbrukningen även om några studier visat på motsatsen. Detta förhållande har bland annat bidragit till att det idag rekommenderas att energiförbrukningen ska bestämmas med andra metoder än kostregistreringar. Alternativt att en kostregistrering kompletteras med någon metod för bestämning av den totala energiförbrukningen och/eller den fysiska aktiviteten (1). De svårigheter som föreligger med att mäta total energiförbrukning och fysisk aktivitet både bland idrottare och i befolkningen i stort bidrar säkert till att kunskapsunderlaget om energibehov och förbrukning bland idrottare, och särskilt unga idrottare, är bristfälligt (2). Av samtliga de metoder som hittills utvecklats för bestämning av fysisk aktivitet eller total energiförbrukning tillhör aktivitetsregistrering med accelerometer och kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering två av de mest lovande. Detta om vi bortser från den precisa men komplicerade och dyra metoden med dubbelmärkt vatten. Vi har i tidigare visat att en accelerometer (Computer Science and Application s Inc.) är tillförlitlig för bestämning av total fysisk aktivitet bland barn (3) och unga idrottare under en period med frivillig träning, i huvudsak löpning (4). Metoden med aktivitetsregistrering med hjälp av accelerometer har dock sina begränsningar eftersom den inte tillförlitligt registrerar all typ av fysisk aktivitet. Detta visade sig då vi jämförde resultaten med avseende på total fysisk aktivitet från accelero- 29
2 Bild 1. En av deltagarna i studien före bestämning av syreupptagningsförmågan med portabel spirometri under ett simulerat tävlingslopp. Foto: Ulf Ekelund 30 metern med dubbelmärktvatten metoden under en period som i huvudsak bestod av teknik- och styrketräning. Det visade sig också att energiförbrukningen vid olika specifika aktiviteter som till exempel inlines, cirkelträning, skridskoimitationer på slideboard och styrketräning med vikter, var signifikant lägre då denna beräknades från accelerometerdata i jämförelse med hjärtfrekvensdata (4). Kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering har i flera studier visat sig ge resultat som på gruppnivå är jämförbara med dubbelmärktvatten metoden med avseende på total energiförbrukning. En förutsättning för att total energiförbrukning ska kunna beräknas, från hjärtfrekvensregistreringen, är att varje individ individuellt kalibreras för sambandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning under olika aktiviteter i laboratoriet. Trots en sådan individuell kalibrering är det inte troligt att de aktiviteter som genomförs i laboratoriet till fullo kan efterlikna den dynamik varmed hjärtfrekvens och energiförbrukning varierar i dagliga livet. Vidare förutsätter hjärtfrekvensmetoden att en individuell hjärtfrekvens (ofta kallad HF FLEX) definieras. Denna hjärtfrekvens används sedan, under registreringen, för att särskilja vila från fysisk aktivitet. Det är inte heller troligt att en enskild hjärtfrekvens (HF FLEX) distinkt kan skilja vila från aktivitet under alla de aktiviteter som det dagliga livet utgörs av. Dessa är de två huvudorsaker som bidrar till att metoden inte kan användas för att bestämma energiförbrukning på individnivå. Vidare har den så kallade HF FLEX definierats olika i olika studier och det är möjligt att definitionen av HF FLEX varierar med undersökningsgrupp. Än återstår således en del arbete för att lära känna metoden. Trots detta måste ändå metoden anses som en av de bättre objektiva metoderna för att bestämma fysiskt aktivitetsmönster och total energiförbrukning under flera dygn. Vi har mer ingående använt den kontinuerliga hjärtfrekvensregisteringen, och även testat den. Vi kommer i det följande att redovisa några resultat från en studie av unga skridskoåkare där vi beräknat energiförbrukning och studerat fysiskt aktivitetsmönster med hjälp av kontinuerlig hjärtfrekvensregistering under olika träningsperioder. Under två av dessa perioder jämfördes också resultat från hjärtfrekvensregistreringen med resultat från dubbelmärktvatten metoden.
3 Metod Uppläggning och försökspersoner Under tre olika tillfällen inom loppet av 5 månader genomfördes kontinuerlig hjärtfrekvensregistering under 3-8 dygn på en grupp unga idrottsmän (skridskoåkare). De tre tillfällena valdes för att avspegla olika träningsperioder. Det första tillfället var en period direkt efter avslutad tävlingssäsong (vår). Denna period bestod enbart av frivillig träning, företrädesvis löpning. Det andra tillfället var ett tredagars träningsläger (försommar). Lägret genomfördes som distansträning på cykel. Under de tre dagarna tillryggalades distanser från 130 till 200 km per dag. Vid det tredje tillfället var träningen inriktad på teknik- och styrketräning. Denna träningsperiod inträffade tidsmässigt precis före den första träningen på is (höst). Vid samtliga tre tillfällen föregicks hjärtfrekvensregistreringarna av en individuell kalibrering för sambandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning. Under den första och tredje perioden bestämdes också total energiförbrukning med dubbelmärktvatten metoden. Undersökningsgruppen bestod av åtta manliga skridskoåkare. Samtliga var vid undersökningstillfället studerande vid idrottsgymnasiet i Eskilstuna. Typen och omfattningen av all träning registrerades i träningsdagbok. Maximal syreupptagningsförmåga Maximal syreupptagningsförmåga bestämdes med indirekt kalorimetri i samband med varje träningsperiod. Bestämningarna genomfördes under ett successivt ökande arbete på ergometercykel till utmattning. Ventilation och gaskoncentrationen i utandningsluften bestämdes med ett portabelt ergospirometer-system (Cosmed K4, Cosmed Srl. Rom). Hjärtfrekvensen registrerades med Polar Vantage NV (Polar Electro OY, Kempele) och laktatkoncentrationen i helblod bestämdes 3 minuter efter avslutat arbete med fotometer (Dr Lange, Göttingen). Samtliga individer uppnådde de i förväg uppställda kriterierna för maximalt arbete. Dubbelmärkt vatten metoden TEE bestämdes med dubbelmärkt vatten metodik under två av träningsperioderna (vår och höst). Metoden har beskrivits översiktligt i en tidigare artikel i detta nummer (6). Kortfattat, efter ett urinprov för att fastställa kroppens bakgrundsinnehåll de bägge stabila isotoperna syre-18 och deuterium ( 2 H) gavs en individuellt uppvägd dos av de bägge isotoperna på kvällen innan undersökningsperiodens början. Denna varade i tio dagar vid de bägge tillfällena (vår och höst) och två urinprov insamlades från dag ett, sex och tio. Urinproven analyserades med avseende på elimineringshastigheten hos isotoperna. Dosering, analysoch beräkningsförfarande genomfördes enligt tidigare beskrivning (7). Individuell kalibrering Beräkning av total energiförbrukning från hjärtfrekvensregistreringen utgår från att samtliga individer genomför en individuell kalibrering för sambandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning. Energiförbrukningen bestäms med indirekt kalorimetri och hjärtfrekvensen med EKG eller pulsur. Mätningarna genomförs under vila och vid olika aktiviteter med varierande intensitet. Energiförbrukning och hjärtfrekvens mättes i denna studie under följande aktiviteter: liggande, sittande och stående vila samt gång med en hastighet motsvarande 4.5 km. h -1 och 6.5 km. h -1, löpning motsvarande 10 km. h -1 samt ergometercykling motsvarande 120 watt och 180 watt. De passiva aktiviteterna (liggande, sittande och stående) föregicks av ca. 30 minuters liggande vila och genomfördes minst tre timmar efter senaste måltid. Samtliga mätningar pågick i 6 minuter och ett medelvärde för energiförbrukning och hjärtfrekvens beräknades för de tre sista minuterna. HF FLEX definierades som medelvärdet av hjärtfrekvensen under vila (liggande, sittande och stående) och den lägsta hjärtfrekvensen vid fysisk aktivitet (gång). Total energiförbrukning (TEE) beräknades som energiförbrukningen (EE) under sömn vilken likställdes med beräknad basalmetabolism (BMR), energiförbrukningen i vila för varje minut som HF FLEX HF och energiförbrukningen i fysisk aktivitet beräknad från den individuella kalibreringen för varje minut som HF > FLEX HF. TEE = EE under sömn + EE under vila + EE under aktivitet Kroppssammansättning Storleken på den fettfria kroppsvikten respektive mängden kroppsfett beräknades efter bestämning av kroppens totalvatteninnehåll med deuterium ( 2 H) utspädning. Dessa bestämningar genomfördes under den första och tredje perioden. Vid samtliga tre perioder beräknades också fettfri kroppsvikt och fettvikt med hjälp av hudvecksmätning (För ytterligare beskrivning av antropometriska metoder hänvisas till annan artikel i detta nummer). Medel ± SD Min Max Längd (m) 1.79 ± Vikt (kg) 75.7 ± Fettfri vikt (kg)a 66.0 ± Kroppsfett (%) 12.8 ± a beräknad från totalvatteninnehåll Tabell 1. Längd, vikt och kroppssammansättning hos unga skridskoåkare (n = 8) Träningsperiodens huvudsakliga innehåll Frivillig träning Distanscykling Teknik / Styrka > 50% VO2max 39 ± ± ± 23 > 70% VO2max 12 ± ± ± 6 Tabell 2. Fysisk aktivitet hos unga skridskoåkare (n=8) under tre olika träningsperioder (3 8 dygn) uttryckt som antal minuter per dag i två olika intensitetsnivåer 31
4 Vidare beräknades, för varje individ, den hjärtfrekvens som motsvarade 50% respektive 70% av maximal syreupptagningsförmåga. Dessa hjärtfrekvenser användes för att under registreringsperioden bestämma tiden som tillbringas i fysisk aktivitet motsvarande dessa intensitetsnivåer. BMR beräknades från prediktionsformler och fysisk aktivitetsnivå (PAL = physical activity level) beräknades som TEE / BMR. Figur 1. Total energiförbrukning (TEE) beräknad från kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering under tre olika träningsperioder hos unga skridskoåkare (n = 8). Medelvärdet för TEE under perioden med distanscykling var signifikant högre jämfört med de två andra perioderna. Statistiska beräkningar En eventuell effekt av träningsperiod (vår, försommar, höst) med avseende på VO 2max, TEE, PAL och tid i fysisk aktivitet motsvarande 50% respektive 70% av VO 2max analyserades med variansanalys. En eventuell effekt av individ, träningsperiod (vår, höst) och metod (DLW, HF) på TEE testades med variansanalys. Post-hoc analyser genomfördes med Tukey test. En statistiskt säkerställd skillnad ansågs föreligga om P < Figur 2. Exempel på en hjärtfrekvensregistrering under en dags distanscykling. Linjen markerar den hjärtfrekvens (HF) som motsvarar 50% av den undersökta individens maximala syreupptagningsförmåga. Figur 3. Total energiförbrukning (TEE) mätt med dubbelmärktvatten (DLW) och kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering (HR) vid två olika perioder med varierande träningsinnehåll (n = 8). Det förelåg ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan metoderna. Resultat Försökspersonernas fysiska karaktäristik redovisas i Tabell 1. Då det inte förelåg någon skillnad mellan perioderna med avseende på kroppssammansättning redovisas endast data från den första perioden. Den maximala syreupptagningsförmågan uttryckt i relation till kroppsvikten var signifikant högre (P < 0.05) vid det sista mättillfället (67.7 ± 4.1 ml. kg. min -1 ) i jämförelse med det första tillfället (64.0 ± 2.5 ml. kg. min -1 ). Individuella förändringar varierade från 1.6 ml. kg. min 1 till 7.2 ml. kg. min -1. TEE var signifikant högre under tredagarsperioden som innefattade distanscykling i jämförelse med de två övriga perioderna (Figur 1). Under denna period uppgick TEE till 30.8 ± 6.1 MJ.d -1. Skillnaden i TEE var i det närmaste obefintlig mellan perioden som innebar frivillig träning (vår) och teknik/styrketränings perioden (höst). TEE var 17.7 ± 3.6 MJ.d -1 och 17.4 ± 2.6 MJ.d -1 för de två perioderna. Den totala fysiska aktiviteten uttryckt som ett PAL värde var också signifikant högre (3.7 ± 0.6) under distanscyklingen i jämförelse med perioden som innebar frivillig träning (2.1 ± 0.3) och perioden med teknik/ styrketräning (2.1 ± 0.3). Tiden i fysisk aktivitet, i detta fall träning, uttryckt i minuter per dag motsvarande 50% respektive 70% av 32
5 VO2max redovisas i Tabell 2. Den genomsnittliga tiden i aktivitet med en intensitet motsvarande 50% av VO2max var under distanscyklingen 231 ± 71 minuter per dag. Med andra ord, individerna var aktiva med en intensitet motsvarande minst ansträngande i storleksordningen 4 timmar per dag under tre dagar. I Figur 2 redovisas hjärtfrekvensen för en av individerna under en dags distanscykling. Hjärtfrekvensen var > 135 slag per minut (= 50% av VO2max ) under 341 minuter. Det förelåg ingen signifikant periodeller metodeffekt för TEE. Beräknad TEE från hjärtfrekvensregistreringen och uppmätt med dubbelmärktvatten metodik från två av träningsperioderna (vår, höst) redovisas i Figur 3. Individuella beräknade värden från HF-metodiken varierade mellan 9% till 24% i jämförelse med uppmätta värden från dubbelmärktvatten metoden. Diskussion Jämförelse DLW och HF metoderna Vi fann att resultaten avseende TEE beräknade från hjärtfrekvensmetoden överensstämde med de uppmätta referensvärdena från dubbelmärktvatten metoden. Detta förhållande påverkades inte av att de studerade individerna bedrev markant olika typer av träning under de bägge perioderna. Den första perioden med frivillig träning kännetecknades av löpträning och till viss del cykelträning medan den andra perioden inkluderade teknikoch styrketräning. Under perioden med löpträning var all träning kontinuerlig medan teknik- och styrketräningsperioden också innehåll delar av intermittent arbete. Den totala träningstiden var högre under den andra perioden. Trots detta förelåg det inte någon skillnad mellan perioderna med avseende på TEE vilket indikerar att av den totala träningstiden under period två inkluderades också vilotid på grund av det till delar förekommande intermittenta aktiviteterna. Resultaten tyder också på att de kalibreringsaktiviteter (gång, cykling och löpning) som vi använde, och som ligger till grund för beräkningen av energiomsättningen under fysisk aktivitet (> FLEX HF), hade förmåga att på ett liknande sätt avspegla förhållandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning trots markanta skillnader i träningsformer mellan perioderna. Total energiförbrukning under olika träningsformer Total energiförbrukning var i det närmaste identisk mellan perioden med frivillig träning och försäsongsträningsperioden (styrka, teknik). Värdet för total fysisk aktivitet (PAL) var identiskt mellan perioderna och indikerar en hög grad av fysisk aktivitet. Det kan tyckas att tiden i fysisk aktivitet, motsvarande ca 40 minuter per dag, och med en intensitet som motsvarade 50% av VO 2max inte är speciellt hög för den studerade gruppen. Det bör dock påpekas att detta är ett medelvärde över 8 dagars mätningar vilket också inkluderar ett antal dagar utan träning. Dessa regelbundet tränande ungdomar uppvisade en relativt låg grad av aktivitet under de dagar som inte inkluderade träning. Det förefaller därför som om en relativt hög aktivitet under träningsdagarna kompenserades med en motsvarade låg aktivitet under vilodagarna. Beräknat TEE var avsevärt högre under träningslägret som innebar distanscykling motsvarande 13 till 20 mil under tre dagar i jämförelse med de två övriga perioderna. Den totala energiförbrukningen under dessa tre dygn uppgick i genomsnitt till nästan 31 MJ per dygn, eller motsvarande 7400 kilokalorier. Dessa värden måste betraktas som extremt höga och är troligen inte möjliga att upprätthålla över en längre tidsperiod. Medelvärdet för PAL var 3.7 vilket i det närmaste är jämförbart med de värden som är uppmätta på skidåkare under träningsläger (9). De beräknade värdena förefaller dock inte orimliga med tanke på att nästan 4 timmar per dag tillbringades med en intensitet som motsvarade minst 50% av den maximala aeroba kapaciteten. Detta kan jämföras med PAL värdet och den totala rapporterade träningstiden i studien av skidåkarna som var 4.0 respektive 212 minuter per dag (9). Slutsats Beräkningen av total energiförbrukning från hjärtfrekvensmetoden tycks ge värden som på gruppnivå överensstämmer med de värden som uppmäts med dubbelmärktvatten metodiken. De redovisade resultaten tyder på en relativt liten variation i total energiförbrukning och fysisk aktivitet hos unga skridskoåkare vid en jämförelse mellan en frivillig träningsperiod och en teknik- och styrketräningsperiod. Den totala energiförbrukningen var däremot i storleksordningen 75% högre under ett tredagars träningsläger bestående av distanscykling. Referenser 1. B Torun, PSW Davies, MBE Livingstone, M Paolisso, R Sackett GB Spurr. Energy requirements and dietary energy recommendations for children and adolescents 1 to 18 years old. Euro J Clin Nutr, 50, Suppl. 1:37-81, JL Thompson. Energy balance in young athletes. Int J Sports Nutr, 8: , U Ekelund, M Sjöström, A Yngve, E Poortvliet, A Nilsson, K Froberg, N Wedderkopp, K Westerterp. Physical activity assessed by activity monitor and doubly labeled water in children. Med Sci Sports Exerc, 33: , U Ekelund, A Yngve, M Sjöström, K Westerterp. Field evaluation of the Computer Science and Application s Inc. activity monitor during running and skating training in adolescent atletes. Int J Sports Med, 21: , E Poortvliet, A Hurtig-Wennlöf. Kroppens sammansättning av betydelse för prestation. Svensk Idrottsforskning, nr 2, A Nilsson, A Hurtig-Wennlöf, U Ekelund. Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet. Svensk Idrottsforskning, nr K Westerterp, L Wouters, WD van Marken Lichtenbelt. The Maastricht protocol for the measurement of body composition and energy expenditure with labeled water. Obes Res, 3, Suppl. 1:49-57, A Sjödin, A Andersson, J Högberg, K Westerterp. Energy balance in cross-country skiers: a study using doubly labeled water. Med Sci Exerc Sports. 26: ,
Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study
Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har
Läs merVärdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar
Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar
Läs merOrgan för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag
Läs merObjektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet
Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet Ökar förståelsen för sambandet mellan aktivitet och hälsa Avsaknad av lämpliga metoder med förmåga att återge mängd och mönster av fysisk aktivitet
Läs merArbetsfysiologi/arbetsprov
Arbetsfysiologi/arbetsprov Basal fysiologisk metodik 3 hp Biomedicinska analytiker 1 oktober 2009 Eva Jansson Mål Diskutera begränsande faktorer för olika typer av arbetsförmågor (aerob, anaerob, styrka)
Läs merÖverviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Läs merIPAQ - en rörelse i tiden
IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen
Läs merSTUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp
STUDIEHANDLEDNING NUTRITIONSSTATUS, 5 hp delkurs i Klinisk nutrition och nutritionsstatus 15 hp ht-15 Kursledare för detta kursmoment: Marie Löf (marie.lof@ki.se) Magdalena Rosell (Magdalena.rosell@ki.se
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-11 (2011-04-29) Tentamen består av 17 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merUthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning
Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning Michel Svensson, Med Dr, Idrottsfysiolog lektor i Idrottsmedicin vid Umeå Universitet VD för Fysiometrics Tävlat i friidrott på elitnivå
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merTräningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)
Träningsfysiologi Mellan teori & praktik (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning) Elittränarutbildningen, Bosön, 2011-05-05 Mikael Mattsson Upplägg Intro Energi Energiprocesser Aerob genomgång
Läs merVarför mäta träningens intensitet?
Varför mäta träningens intensitet? För att träningen ska genomföras med rätt intensitet krävs att alla talar samma språk om hur hårt, hårt egentligen är. De åtta zoner vi använder speglar de huvudsakliga
Läs merFysiska skillnader hos barn och ungdomar
Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar
Läs merHelena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom
SvFF medicinska konferens 22-23 januari 2010 Symposium om Återhämtning Medverkande: Helena Andersson Göran Kentää Björn Ekblom Återhämtning? Omedelbara svaret. Det man inte tänker på.. Skillnad: Träningseffekt
Läs merTENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning
Läs merMSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar
MSG830 Statistisk analys och experimentplanering - Lösningar Tentamen 15 Januari 2015, 8:30-12:30 Examinator: Staan Nilsson, telefon 073 5599 736, kommer till tentamenslokalen 9:30 och 11:30 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merSlutrapport Hästars fosforbehov Projektets syfte, hypoteser och slutsatser
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 Slutrapport Hästars fosforbehov Professor Anna Jansson och Professor
Läs merETT ÅR MED DIN TRÄNING
ETT ÅR MED DIN TRÄNING Bli både större, starkare & snyggare till nästa sommar! TEXT: JOACHIM BARTOLL FOTO: JASON MATHAS Sommaren är över och de flesta av oss ser höst och vinter som en utmärkt tid att
Läs merUnghästprojektet på Wången 2010-2012
Unghästprojektet på Wången 2010-2012 1-3-åriga travhästar fodrade utan kraftfoder och tränade i kortare distanser Den här studien har visat att ettåriga travhästar som utfodras med ett energirikt grovfoder
Läs merOm träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.
Innehållet i denna presentation bygger främst på boken Total Heart Rate Training av Joe Friel. Går att förvärva: ISBN 9781569755624 Det innebär att denna lilla presentation är mycket ytlig jämfört med
Läs merTest av kranspetsvågar i virkesfordon
Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T
Läs merATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Läs merDu är gjord för att röra på dig
Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad
Läs merTräningsprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K.
sprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K. Välkommen att Run Happy tillsammans med Club Running Sweden och Rubin McRaes träningsprogram för dig som har Lidingöloppet som mål. Det här programmet är för
Läs merSUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004
Department of Cardiothoracic Surgery Stig Steen, Professor SUMMARY THE HEDEMORA STUDY 2003-2004 Stig Steen, Maria Buchar, Ewa Larsson Department of Cardiothoracic Surgery Heart-Lung Division of Lund S-221
Läs merRehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation
en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation Av: Anki Sundin, nutritionist (NGruppen) Rehydrering, eller återvätskning, är en stor utmaning för idrottare som tränar hårt och länge i varmt
Läs mer10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat
10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv
Läs merEfter att ha arbetat med det här kapitlet bör du
6 Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du > veta något om hur mycket och på vilket sätt du ska träna > kunna skilja på träning för uthållighet, styrka och rörlighet > förstå uppvärmningens betydelse
Läs merHur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka?
Hur många serier och repetitioner klarar man av på 25 % av 1 RM i snabbstyrka? För att få ut maximalt av sin snabbstyrketräning bör man veta hur många serier och repetitioner man klarar av på olika % av
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merNorrköping 14 juni 2012
Norrköping 14 juni 2012 Träning inför Lidingöloppet personliga träningstankar baserade på erfarenheter och fysiologi. Norrköping 14 juni 2012 Löpträningen Mina egna erfarenheter...och lite fysiologi Min
Läs merKravanalys för fotboll
Idrottshögskolan i Stockholm University College of physical education and sports Kravanalys för fotboll Författare: Andreas Mattsson, Mats Wistedt ht-, Idrottshögskolan i Stockholm Kravanalys för fotboll
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merEffekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merVärdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier
Läs mer6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet
6 Selektionsmekanismernas betydelse för gruppskillnader på Högskoleprovet Sven-Eric Reuterberg Vadar det egentligen som säger att man skallförvänta sig samma genomsnittliga resultat för manliga och kvinnliga
Läs merGUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING
GUNNAR WISMAR BARN OCH UNGDOMSTRÄNING Det är dags att ta fysisk aktivitet på allvar och Fundera över hur/var/på vilket sätt vi vill att barn och vuxna ska utöva den Fysisk inaktivitet är numera en av vårt
Läs mer2015-09-14. Utvärdering Fysprofilen Regionala tester. Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK
2015-09-14 Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Fredrik Johansson Fystränare SVTF Resursperson Tennis SOK Utvärdering Fysprofilen Regionala tester Inledning SvTF har sedan januari 2007 utvärderat tester
Läs merDatasammanställning av KOL-studie
Datasammanställning av KOL-studie Sammanfattning * Jodkol gav en statistiskt säkerställd (p=0.03) förbättring av FEV 1 baseline på 8.2 % jämfört med placebo. * Korrelationsstatistiska beräkningar visar
Läs merFRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE
Kenneth Riggberger FRÅN UNGDOMSBOXARE TILL PROFFSBOXARE Samarbetet med Hampus Henriksson började 2010 då Hampus var 16 år. Jag kommer här att ta upp lite om fysisk träning för boxare. Nu kan jag ingen
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merTräningsfysiologi (Energiprocesser)
Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK
Läs merVIDARKLINIKEN VIDARKLINIKEN 2014. Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D)
VIDARKLINIKEN 2014 Hälsorelaterad livskvalitet och självskattad hälsa (EQ-5D) Tobias Sundberg, Med dr I C The Integrative Care Science Center Järna, mars 2015 VIDARKLINIKEN EN UNIK KOMBINATION AV SKOLMEDICIN
Läs merTräningsprogram för Lidingö Ultra
Träningsprogram för Lidingö Ultra Sluttid: under 5 timmar Förväntad miniminivå vid start: halvmarathon under 2 timmar Det som presenteras här är ett generellt träningsprogram för Lidingö Ultra 50 km med
Läs merFysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)
Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,
Läs merLandstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning
Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merTRÄNINGSINSTRUKTIONER
I. Träningsinstruktioner för 10-12 år Teknik (Koordination) Åldern 10 till 12 år brukar kallas för den motoriska guldåldern, eftersom barn i den här åldern är särskilt mottagliga för inlärning av koordination
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merEXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merVÄLJA FUNKTIONER. 5. 0,0 visas på displayen Vågen är klar att använda. För att välja typ av utskrift, antal utskrifter och språk
INSTRUKTIONSMANUAL VÄLJA FUNKTIONER För att välja typ av utskrift, antal utskrifter och språk 1. Håll in 0:an och on/off knappen samtidigt Släpp när Ptr-1 visas. 2. Välj antal utskrifter Max antal är 9
Läs merLulekamraterna träningsprogram augusti-september 2011
Lulekamraterna träningsprogram augusti-september 2011 Samling Porsöhallen Skogsvallen Ormberget Arcushallen Syfte E L T I R B 10KP MP Parkeringen vid fotbollsplanen. Om träning är förlagd till Skogsvallen
Läs merMethodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes
Sida 1 av 5 Startsidan 2007-11-04 Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes Hans-Ivar Påhlsson, verksam i Visby, försvarade
Läs merMagnetfält från transformatorstationer:
Magnetfält från transformatorstationer: Miljömedicinsk utredning om förväntade magnetfält runt transformatorstationer i centrala Göteborg Peter Molnár Miljöfysiker Mathias Holm Överläkare Göteborg den
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merTrä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning
Trä ningslä rä Att ta ansvar för sin hälsa Människan har funnits på jorden i flera miljoner år. Denna långa tid har varit fylld av fysiskt arbete för att överleva. Jakt, vandringar, krig, jordbruk och
Läs merREGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00
REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL0 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 05 04 08, kl. 8.00 3.00. (a) Signalen u har vinkelfrekvens ω = 0. rad/s, och vi läser av G(i0.) 35 och arg G(i0.)
Läs merEkerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!
Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel
Läs merTandvårdsutbudet i Örebro län 2009
Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7
Läs merInnehåll. Smakprov från boken ORKA! utgiven på www.egetforlag.se
FRIDA SÖDERMARK Innehåll Jag lever min dröm 5 1. Orka 9 2. Hitta din grej 11 3. Hitta tiden 17 4. Utgå från dig själv 27 5. Att sätta upp mål 30 6. Motivation 36 7. Motgångar 43 8. Jämvikt och fokus 50
Läs merTillståndsplikt och övervakning av utsläpp
Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merSvenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010
Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet
Läs mer5 genvägar till mer muskler
5 genvägar till mer muskler Idag verkar det som att allt som är större, snabbare och starkare är bättre. Normen är att gå allt mer mot det extrema. Det gäller allt från extra starka huvudvärkstabletter,
Läs merSjukfusk och prostatacancer
Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,
Läs merProv med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg
VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och
Läs merKosttillskott. Fotbollskonferens 2015 01 16. Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm
1 Kosttillskott Fotbollskonferens 2015 01 16 Professor em. Björn Ekblom Åstrandslaboratoriet GIH, Stockholm Problembild Miljardindustri med intensiv marknadsföring Vetenskapliga underlaget? Känslor - kändisar
Läs merÖvervakning av Utsläpp
Övervakning av Utsläpp 1. Anläggningar 2. Växthusgaser 3. Branscher 4. Undantag 5. Tillståndsplikt 6. Övervakningsmetod och nivåer Lagstiftning och förkortningar Handelsdirektivet: EU-direktiv 2003/87/EG
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merSamband mellan kroppens substratutnyttjande,
Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för livsmedelsvetenskap Samband mellan kroppens substratutnyttjande, energiomsättning och antropometriska mått hos överviktiga barn och
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merRapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad
Rapport över testkörning med selenampuller vid krematoriet i Ystad Sammanställd av Anders Åkesson på uppdrag av krematorierna i Landskrona, Ystad och Trelleborg, 2005-06-13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merSteg 4. Lika arbeten. 10 Diskrimineringslagen
Steg 4. Lika arbeten 10 Diskrimineringslagen [ ] Arbetsgivaren ska bedöma om förekommande löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön. Bedömningen ska särskilt avse skillnader mellan - Kvinnor
Läs merUTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Institutionen för kost- och idrottsvetenskap. Studiehandledning
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Institutionen för kost- och idrottsvetenskap Studiehandledning L9ID45 Idrottsfysiologi med träningslära för idrott och hälsa, 5 hp Avancerad nivå Kursansvarig: Jesper
Läs merAnteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.
Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/2 2007. Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför. Träningens mål är att stimulera kroppens anpassning för att
Läs merFörsäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011
1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merÄlgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas. Folke Fagerlund
Älgobs Ett verktyg i älgförvaltningen - vilka faktorer styr resultatet och hur kan dessa påverkas Folke Fagerlund 60000 Mantimmar obs 2014 ej slutredovisat 50000 I snitt i länet ligger ca 85 % av mantimmarna
Läs merTräning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt?
Träning av kondition och uthållighet: - Kort & hårt eller Långt & lätt? MAT TIAS FOLKESSON (GIH-STUDENT 1997-99) Vad behöver vi bli bra på? Kondition (VO 2 max) Utnyttjandegrad (% av VO 2 max) (Anaerob
Läs merLöneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet. statistikperioden september 1999 till september 2000
Löneutvecklingen inom det statliga förhandlingsområdet statistikperioden september 1999 till september 2000 avtalsperioden för RALS 1998 2001 FÖRORD I december 2000 skickade Arbetsgivarverket, på sedvanligt
Läs merLulekamraterna träningsprogram januari-mars 2014 Datum Tid Samling Syfte Beskrivning R/I 10 kp 10 kp I/R 10 kp
Lulekamraterna träningsprogram januari-mars 2014 Datum Tid Samling Syfte Beskrivning Mån 30/12 19:00 Arcushallen R Sprintträning + löpskolning. 4x(300+200+150) m med gå/joggvila Tis 31/12 Egen träning
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS A VÅREN 2001. Del II
Skolverket hänvisar generellt beträffande provmaterial till bestämmelsen om sekretess i 4 kap 3 Sekretesslagen. För detta material gäller sekretessen till och med utgången av 2011. Anvisningar Provtid
Läs merNär man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:
Numera tränar flera av våra mest framgångsrika travtränare sina hästar belastat, med tryckvagn, i sand eller backe, för att sänka farten och undvika skador. Jag rekommenderar dig att ta del av Marianne
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merMULTI-FUNCTION BODY ANALYSER SCALES PS 5110
MULTI-FUNCTION BODY ANALYSER SCALES PS 5110 SV A B C D E A F G H I G st lb kg G G 3 SVENSKA 29-36 4 SÄKERHET OCH INSTÄLLNINGAR När du använder vågen första gången ska du vara uppmärksam på följande: 77Den
Läs merORIENTERINGENS KRAVPROFIL FRÅN START TILL MÅL PÅ KORTAST MÖJLIGA TID
ORIENTERINGENS KRAVPROFIL FRÅN START TILL MÅL PÅ KORTAST MÖJLIGA TID HELENA JANSSON Leksands OK VM: 2 guld, 5 silver, 6 brons EM: 3 guld, 2 brons Jerringpriset: 4a 2009 5a 2011 2 silver och 3 brons World
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merKondition och styrka för Skå IK Handboll
Kondition och styrka för Skå IK Handboll Innehåll Målsättning...3 Träningsmål...3 Genomförande...3 Planering...3 Lite teori...4 Något om barn och konditionsträning...4 Något om barn och styrketräning...5
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs mer