Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar
|
|
- Gustav Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar har utvärderats i en avhandling från Enheten för Preventiv Näringslära, Karolinska Institutet. Avhandlingen ger kunskap om vilka metoder som är lämpliga att använda då omfattningen av fysisk aktivitet ska bestämmas. Detta kan förbättra möjligheterna att studera sambanden mellan fysisk aktivitet och hälsa hos den växande individen, vilket i sig skapar förutsättningar att uttala sig om huruvida dagens barn och ungdomar är tillräckligt fysiskt aktiva. Ulf Ekelund Institutionen Idrott och Hälsa, Örebro Universitet Tonåren är, bortsett från det första levnadsåret, den mest händelserika perioden av en människas liv med avseende på tillväxt och utveckling. Den normala tillväxten under denna period, och företrädesvis under pubertetsåren, kännetecknas av en snabb tillväxt av vikt och längd, förändringar i kroppssammansättning, förändringar i kroppens hormonsystem och av primära och sekundära könskaraktärer. Fysisk aktivitet anses som en av flera betydelsefulla faktorer som påverkar tillväxt och utveckling. Den nödvändiga omfattningen av fysisk aktivitet för detta är däremot inte känd (Bouchard och Malina, 1991, Parizkova, 1996). Det finns också en oro över att dagens barn och unga inte är tillräckligt fysiskt aktiva och att detta påverkar de ungas hälsoutveckling. Vi vet till exempel att andelen överviktiga barn och ungdomar ökar över hela världen (Chinn et al, 1998; Hulens et al, 2001; Rasmussen et al, 1998; Seidell et al, 1995; Thomsen et al, 1999; Troiano och Flegal, 1998). Detta i kombination med en beräknad minskning av energiintaget med i storleksordningen kcal. per dag under de senaste 40 till 50 åren (Durnin, 1992) har anförts som indirekta bevis för en minskad grad av fysisk aktivitet. Även om det verkar troligt att omfattningen av fysisk aktivitet minskat under de senaste decennierna finns det tyvärr inga mätdata angående omfattningen av fysisk aktivitet som stöder denna uppfattning. Vi har alltså bristfälliga kunskaper om den totala omfattningen av fysisk aktivitet såväl bland vuxna som bland barn och unga. Dessutom är det vetenskapliga underlaget som bekräftar att fysisk aktivitet skulle vara gynnsam för de ungas hälsoutveckling svagt (Alpert och Wilmore, 1994; Armstrong och Simons-Morton, 1994; Boreham och Riddoch, 2001; Leonard 2001; Riddoch 1998; Rowland, 2001). Orsakerna till detta har ansetts bero på de svårigheter som är förenade med att mäta fysisk aktivitet bland unga och avsaknaden av tillförlitliga mätmetoder (Boreham och Riddoch, 2001; Rowland, 2001). Varför behöver då mätmetodiken utvecklas? Det finns alltså ett antal skäl som talar för att mätmetodiken för att uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet och den totala energiförbrukningen (TEE) under normala 36
2 livsbetingelser behöver utvecklas och utvärderas. För det första, för att avgöra vilken eller vilka dimensioner av fysisk aktivitet som påverkar en specifik hälsovariabel och med vilken omfattning både unga och äldre behöver vara fysiskt aktiva för att aktiviteten ska ha en gynnsam effekt. Detta kan i sin tur utgöra underlag för revideringar av de rekommendationer som idag finns för omfattningen fysisk aktivitet i ett hälsofrämjande perspektiv (Kohl III et al, 2000; Wareham och Rennie, 1998). För det andra, tillförlitliga metoder som med precision kan uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet och där ibland hur stor andel av dagen som tillbringas i stillasittande respektive fysisk aktivitet med olika intensitet är nödvändiga för att kunna definiera orsak - verkan samband mellan fysisk aktivitet och hälsa, eller för att definiera tröskelvärden för en specifik hälsovariabel (Wareham och Rennie, 1998; Lamonte och Ainsworth, 2001). För det tredje, jämförelser av omfattningen av fysisk aktivitet mellan olika grupper och möjligheten att följa förändringar av fysisk aktivitet över tid i en given grupp kräver tillförlitliga mätmetoder (Kohl III et al, 2000; Wareham och Rennie, 1998). För det fjärde, noggranna och precisa mätmetoder är betydelsefullt för att utvärdera effekterna av interventionsstudier och för att skapa möjlighet att kontrollera eventuella förändringar av den vardagliga fysiska aktiviteten i randomiserade studier. Slutligen, rekommendationer för energiintag i olika grupper av befolkningen ska baseras på mätningar av energiförbrukningen (WHO, 1985). Metoder att uppskatta fysisk aktivitet Fysisk aktivitet har definierats som kroppsrörelse utförd av skelettmuskulaturen och som resulterar i en energiåtgång över den basala nivån (Caspersen et al, 1985). Fysisk aktivitet kan anses vara ett beteende medan en förhöjd energiförbrukning är en följd av fysisk aktivitet. Figur 1 visar översiktligt sambanden mellan kroppsrörelse, fysisk aktivitet och energiförbrukning. Direkta och indirekta metoder för att kvantifiera fysisk aktivitet och energiförbrukning redovisas också. De olika metoder som idag finns tillgängliga för att uppskatta fysisk aktivitet och energiförbrukning kan grovt indelas i subjektiva och objektiva metoder. De subjektiva metoderna bygger på självrapporterade data via Mätmetoder Objektiv / Direkt: Accelerometer Dubbelmärkt vatten (DLW) Objektiv / Indirekt: Hjärtfrekvensregistrering Hjärtfrekvensregistrering (HR FLEX) Subjektiv / Direkt: Aktivitetsdagbok Aktivitetsdagbok Subjektiv / Indirekt: Enkät Enkät Figur 1. En översikt över sambanden mellan kroppsrörelse, fysisk aktivitet och energiförbrukning. Ett antal vanligt förekommande mätmetoder för att kvantifiera fysisk aktivitet och energiförbrukning är inkluderade. enkät, intervju eller dagbok medan de objektiva metoderna direkt eller indirekt mäter graden av fysisk aktivitet och/eller energiförbrukningen. En utförlig beskrivning av olika mätmetoder har nyligen redovisats i ett temanummer av Svensk Idrottsforskning (Nr. 2, 2001). I den föreliggande avhandlingen har fyra olika metoder använts. Dessa är dubbelmärkt vatten metoden (DLW), hjärtfrekvensregistering med individuell kalibrering för förhållandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning (HF FLEX), aktivitetsregistrering med accelerometer samt aktivitetsdagbok. Dubbelmärktvatten metoden Denna metod är den enda metod som med precision kan bestämma TEE över en längre tidsperiod (1 3 veckor). Metoden har bidragit till att ge värdefull information om TEE från så skilda grupper som spädbarn till högaktiva idrottsmän. Metoden ger ett mått på TEE och kan tillsammans med information om individens vilometabolism användas för att beräkna den totala fysiska aktiviteten, det så kallade phy- sical activity level (PAL = TEE / RMR [vilometabolism]). DLW-metoden är därmed den idag bästa metoden för att validera andra tekniker som uppskattar den totala energiförbrukningen eller den totala omfattningen av fysisk aktivitet. I korta drag bygger metoden på att de två stabila isotoperna deuterium ( 2 H) och syre-18 ( 18 O) elimineras från kroppen med olika hastighet. Deuterium elimineras via vattenomsättningen och syre-18 via både vattenomsättningen och koldioxidproduktionen. Genom att bestämma bakgrundsinnehållet av isotoperna (vanligen genom urinprov) innan administrering av en individuell dos av de bägge isotoperna, och därefter under och efter mätperioden, kan elimineringshastigheten av isotoperna beräknas. Skillnaden i elimineringshastighet är ett mått på koldioxidproduktionen och därmed indirekt på energiförbrukningen. Hjärtfrekvensregistrering Kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering är en vanlig metod för att uppskatta omfattningen av fysisk aktivitet, inte 37
3 minst bland barn och unga. Ett antal olika definitioner för att bestämma intensiteten av fysisk aktivitet då hjärtfrekvensen registreras finns rapporterade i litteraturen. En vanlig definition utgår från att beräkna hur många minuter de unga varit aktiva med en intensitet motsvarande ett bestämt värde för hjärtfrekvensen (Armstrong et al, 1990; Armstrong och Bray, 1991; DuRant et al. 1992; Gilbey och Gilbey, 1995; Gilliam et al, 1981; Janz et al, 1992; MacConnie et al, 1982; McManus och Armstrong 1995). En hjärtfrekvens motsvarande 140 slag per minut och160 slag per minut har angetts motsvara måttlig respektive kraftig fysisk aktivitet (Armstrong et al, 1990; Armstrong och Bray, 1991; McManus och Armstrong 1995; Sallo och Silla, 1997). Tillförlitligheten hos dessa absoluta hjärtfrekvensnivåer för att ange intensitet är dock inte klarlagda. Det kan antas, men är inte heller klarlagt, att dessa absoluta nivåer påverkas av kön, ålder, konditionsnivå eller kroppssammansättning. Hjärtfrekvensregistrering med individuell kalibrering (HF FLEX) Eftersom hjärtfrekvensen förhåller sig linjärt till energiförbrukningen under dynamiskt muskelarbete kan registrering av hjärtfrekvensen användas för att indirekt beräkna energiförbrukningen. Det linjära sambandet är individuellt. Detta samband kan heller inte utnyttjas för att beräkna energiåtgången under vila. För att råda bot på detta har den så kallade HF FLEX metoden utvecklats (Spurr et al, 1988). Denna utgår från att hjärtfrekvensen och energiförbrukningen mäts under standardiserade viloförhållande, vanligen liggande, sittande och stående samt under olika former av arbete (t.ex. gång och löpning). En individuell hjärtfrekvens (HF FLEX) identifieras för att diskriminera mellan vila och fysisk aktivitet under registreringsperioden. Energiförbrukningen i vila beräknas då hjärtfrekvensen är HF FLEX och likställs med ett medelvärde av den uppmätta energiförbrukningen i vila. Energiförbrukningen under fysisk aktivitet beräknas från det individuella registrerade sambandet mellan hjärtfrekvens och energiförbrukning under den tid då hjärtfrekvensen > HF FLEX. Metodens tillförlitlighet för att uppskatta TEE har utvärderats i relation till DLW metoden i ett flertal studier bland både vuxna och unga med varierande aktivitetsnivåer (Livingstone et al, 1990; Heini et al, 1991; Davidson et 38 al, 1997; Lovelady et al, 1993; Racette et al, 1995; Fogelholm et al, 1998; McCloskey et al, 2001; Livingstone et al, 1992; Maffeis et al, 1995; van den Berg-Emons et al, 1996). Det finns minst två faktorer som påverkar metodens tillförlitlighet och precision. För det första, definitionen av FLEX HR. Denna har vanligen definierats som medelvärdet av den högsta hjärtfrekvensen under stående vila och den lägsta hjärtfrekvensen uppmätt under lätt fysisk aktivitet vid den individuella kalibreringen. Ytterligare definitioner av FLEX HR inbegriper medelvärdet av samtliga registreringar i vila och den lägsta hjärtfrekvensen under arbete, alternativt medelvärdet av hjärtfrekvensen i vila och under arbete + 10 slag. Det är inte känt om olika definitioner av FLEX HR kommer att påverka beräknad TEE då metoden används bland ungdomar. En annan faktor som har föreslagits påverka metodens tillförlitlighet är huruvida de relativt begränsade aktiviteterna som utgör underlag för den individuella kalibreringen verkligen är representativa för samtliga de fysiska aktiviteter som genomförs i det dagliga livet. Detta kan exempelvis röra sig om idrottsmän som varierar sin träning beroende på säsong. Accelerometer Att registrera kroppens acceleration i ett eller flera plan med så kallad accelerometer är en direkt mätning av den fysiska aktiviteten. Metoden bygger på principen att vid kroppsrörelse kommer accelerationen av kroppen vara proportionell mot energiförbrukningen. Det bör framhållas att endast dynamiskt muskelarbete registreras med en accelerometer. Då dessa instrument används för att kvantifiera den vardagliga fysiska aktiviteten måste man alltså anta att statiskt arbete endast utgör en liten del av den totala fysiska aktiviteten. Olika typer av accelerometrar finns kommersiellt tillgängliga och många har utvärderats under standardiserade förhållande i laboratoriet (se t.ex. Sirard och Pate, 2001; Westerterp, 1999). Endast ett fåtal studier har emellertid prövat tillförlitligheten hos dessa instrument med avseende att bestämma den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Sådana studier bör göras genom en jämförelse med PAL beräknat från en bestämning av TEE från DLW metoden. Bouten et al. (1996) fann att en treaxlad accelerometer signifikant korrelerade (r = 0.58) med PAL hos en grupp unga vuxna. Liknande resultat fann vår grupp då den totala fysiska aktiviteten uppmätt med en en-axlad accelerometer jämfördes med total energiförbrukning (TEE) och PAL uppmätt med DLW-metoden hos en grupp 9-åriga barn (Ekelund et al. 2001). Tillförlitligheten hos denna typ av accelerometrar behöver dock utvärderas ytterligare i olika grupper med varierande grad av fysisk aktivitet. Det kan antas att en accelerometer är mindre tillförlitlig för att bestämma den totala fysiska aktiviteten för individer som regelbundet utövar aktiviteter som ger upphov till en liten grad av vertikal kroppsacceleration (exempelvis cykling, rullskridsko, styrketräning). Aktivitetsdagbok Aktivitetsregistrering med aktivitetsdagbok är en subjektiv metod där individen själv rapporterar tid och intensitet av fysisk aktivitet under ett förutbestämt antal dygn. En ofta använd aktivitetsdagbok utgår från att den huvudsakliga aktiviteten rapporteras var femtonde minut (Bouchard et al, 1983). Detta ställer relativt höga krav på medverkan av undersökningspersonerna och metoden lämpar sig inte för barn. Metoden ger möjlighet att beräkna den totala energiförbrukningen och också hur lång tid som individen är fysiskt aktiv i olika intensitetsnivåer. Beräkningen av TEE bygger på att varje aktivitetskategori (totalt 9) motsvarar en multipel av energiförbrukningen i vila. Metoden har jämförts med DLWmetoden och visat sig vara tillförlitlig för beräkning av TEE hos en grupp 15-åriga ungdomar (Bratteby et al, 1997). Det är oklart om metoden också är tillförlitlig för beräkning av den tid som tillbringas i fysisk aktivitet med olika intensitet. En sådan prövning kan genomföras genom en samtidig mätning av fysisk aktivitet med hjälp av hjärtfrekvensregistrering med individuell kalibrering. Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att öka vår förståelse för användbarheten och tillförlitligheten av olika mätmetoder för fysisk aktivitet då de används i grupper av normal-aktiva ungdomar och unga idrottsmän. Vidare syftade avhandlingen till att öka kunskaperna om omfattningen av fysisk aktivitet i ungdomsgruppen. De ingående delarbetena presenteras i
4 I. Ekelund U, Yngve A, Sjöström M. (1999) Total daily energy expenditure and patterns of physical activity assessed by two different methods in adolescents. Scand J Med Sci Sports, 9; II. Ekelund U, Poortvliet E, Yngve A, Hurtig-Wennlöv A, Nilsson A, Sjöström M. (2001) Heart rate as an indicator of the intensity of physical activity in human adolescents. Euro J Appl Physiol. 85; III. Ekelund U, Sjöström M, Yngve A, Nilsson A. (2000) Total daily energy expenditure and pattern of physical activity measured by minute-by-minute heart rate monitoring in year old Swedish adolescents. Eur J Clin Nutr, 54; IV. Ekelund U, Yngve A, Westerterp K, Sjöström M. (2002) Energy expenditure assessed by heart rate and doubly labeled water in young athletes. Med Sci Sports Exerc, 34(8) (in press) V. Ekelund U, Yngve A, Sjöström M, Westerterp K. (2000) Field evaluation of the Computer Science and Application s Inc. activity monitor during running and skating training in adolescent athletes. Int J Sports Med, 21; Tabell 1. Delarbeten ingående i avhandlingen. Figur 2. Total energiförbrukning (TEE) beräknad från en aktivitetsdagbok var signifikant korrelerad till TEE från FLEX HR metoden. Figur 3. Tid i måttlig och kraftig intensitet av fysisk aktivitet (MVPA) från FLEX HR metoden och från aktivitetsregistrering med dagbok. Det förelåg ett signifikant samband mellan metoderna. Tabell 1. Är aktivitetsdagbok en tillförlitlig metod för att uppskatta fysisk aktivitet hos ungdomar? (Delarbete I) I denna studie registrerade 30 ungdomar (14-16 år) sin omfattning av fysisk aktivitet med aktivitetsdagbok över 3 dygn. Samtidigt registrerades hjärtfrekvensen kontinuerligt enligt FLEX HR metoden. Resultaten visade en god överensstämmelse mellan metoderna med avseende på TEE och den tid som ungdomarna var fysiskt aktiva med måttlig intensitet eller högre (Figur 2 och 3). De absoluta värdena för TEE (MJ. d -1 ) och tid i fysik aktivitet med måttlig intensitet och högre var inte signifikant skilda mellan metoderna. För enskilda individer kunde däremot skillnaden vara betydande. Är absoluta värden för hjärtfrekvens tillförlitliga för att definiera intensiteten av fysisk aktivitet? (Delarbete II) Syftet var att fastställa huruvida absoluta värden för hjärtfrekvens är användbara för att definiera intensiteten av fysisk aktivitet då kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering används. Vidare avsågs att utröna en eventuell påverkan av konditionsnivå och kroppssammansättning för sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning bland ungdomar. Totalt 127 ungdomar (60 pojkar, 67 flickor) genomförde steady-state arbeten och därefter ett maximalt arbetsprov på rullande matta. För samtliga individer bestämdes det individuella förhållandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning. Resultaten visade att det inte förelåg någon könsskillnad då hjärtfrekvensen predikterades från relativa värden för syreupptagning (40, 60, 80% PVO 2 ). Däremot var predikterade värden för syreupptagning (mlo 2. kg - 1. min -1 ) vid absoluta värden för hjärtfrekvens (120, 140 och 160 slag. min -1 ) signifikant skilda mellan könen. En vidare analys visade att den aeroba arbetsförmågan (PVO 2 ) påverkade de beräknade syreupptagningsvärdena från de absoluta hjärtfrekvenserna. En absolut hjärtfrekvens motsvarande 140 slag. min -1 (vanligen definierad som måttlig intensitet) motsvarade exempelvis syreupptagningsvärden som varierade mellan 13.7 till 41.1 mlo 2. kg -1. min -1, eller 3.9 till 11.7 METs (multipel av RMR). Sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning (VO 2 ) uttryckt i absoluta och relativa värden framgår av Figur 4. I Tabell 2 redovisas förslag till absoluta och relativa värden för olika intensitetsnivåer då fysisk aktivitet studeras i ungdomsgruppen. Resultaten innebär att absoluta hjärtfrekvenser inte bör användas för att ange intensitetsnivåer då fysisk aktivitet studeras med kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering bland ungdomar. Fysisk aktivitet i relation till publicerade rekommendationer (Delarbete III) Åttiotvå slumpmässigt utvalda ungdomar av de som deltagit i delstudie II inkluderades. För samtliga registrerades hjärtfrekvensen under 3 dygn. TEE, PAL och tid i fysisk aktivitet motsvarande 4.5 gånger energiförbrukningen i vila, 50 respektive 70% PVO 2 registrerades. Resultaten visade att den största andelen av tiden som ungdomarna var aktiva bestod av aktivitet med låg intensitet. I genomsnitt var ungdomarna fysiskt aktiva under en timma per dag med måttlig intensitet men de individuella skillnaderna var stora. I storleksordningen 30% av ungdomarna var inte fysiskt aktiva under minst 30 minuter per dag med måttlig intensitet. Vidare framgår det tydligt att Kategori HR (slag.min -1 ) % HR max %PVO 2 MET Pojkar Flickor Low < 120 < 60 < 40 < 5 < 4 Moderate Vigorous Very vigorous > 160 > 81 > 70 > 11 > 10 Tabell 2. Föreslagna värden för absolut och relativ intensitet baserade på det individuella sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning hos 127 ungdomar. 39
5 Figur 6. Total energiförbrukning bestämd med FLEX HR metoden (TEE HR) och med dubbelmärktvatten metoden (TEE DLW) under två olika träningsperioder hos unga skridskoåkare. Olika definitioner av FLEX HR (TEE HR 1, TEE HR2) påverkade inte överensstämmelsen med DLW metoden. beroende på vilken rekommendation för omfattningen av fysisk aktivitet som appliceras så kommer slutsatserna om andelen aktiva ungdomar att variera (Figur 5). Figur 4. Sambandet mellan hjärtfrekvens (HR) och syreupptagning (VO 2 ) uttryckt i absoluta värden (överst) och uttryckt i relation till maximal hjärtfrekvens (%HRmax) och maximal syreupptagning (%PVO 2 ) hos 127 pojkar och flickor. Observera skillnaden för regressionslinjens lutning mellan könen då värdena uttrycks i absoluta tal. Figur 5. Andelen ungdomar (n = 82) som var fysiskt aktiva i enlighet med olika rekommendationer för hälsofrämjande fysisk aktivitet. TEE uppskattad med FLEX HR metoden i jämförelse med DLW-metoden (Delarbete IV) FLEX HR metoden och TEE mätt med DLW metodik jämfördes hos 8 unga idrottsmän (skridskoåkare). Samtliga mätningar genomfördes under två olika träningsperioder. Syftet var att studera en eventuell effekt av olika definitioner av FLEX HR och av olika träningsperioder då TEE beräknades från FLEX HR metoden. Trots att det förelåg en signifikant skillnad mellan de olika definitionerna av FLEX HR och trots att träningen under de två perioderna var olika förelåg ingen skillnad mellan metoderna med avseende på TEE. Figur 6 visar sambandet mellan TEE uppmätt med DLW metodiken och TEE beräknat från FLEX HR. Resultaten tyder därmed på att TEE beräknat från FLEX HR metoden inte påverkas av definitionen av FLEX HR eller av olika träningsperioder. Tillförlitligheten hos en accelerometer för att uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet (Delarbete V) Den totala omfattningen av fysisk aktivitet mättes med en en-axlad accelerometer i samma grupp som deltog i Delstudie IV. Total fysisk aktivitet från accelerometern var signifikant korrelerad till TEE och PAL under den av träningsperioderna då skridskoåkarna mestadels ägnade sig åt löp- 40
6 med accelerometer. Accelerometern har begränsningar då fysisk aktivitet mäts i vissa specifika grupper. Figur 7. Energiförbrukning uppskattad från accelerometerdata och från hjärtfrekvensdata under olika träningsformer hos unga skridskoåkare. träning. Under den andra perioden, som i huvudsak var en teknikträningsperiod, ingick slideboard träning, rullskridskor, teknikövningar och styrketräning. Under denna period förelåg inget signifikant samband mellan data från accelerometern och TEE respektive PAL. Då energiförbrukningen under olika träningsformer beräknades från accelerometerdata respektive från hjärtfrekvensdata framkom stora skillnader (Figur 7). Endast under löpning var energiförbrukningen jämförbar. För övriga aktiviteter var den beräknade energiförbrukningen 1.7 till 5 gånger lägre, beräknat från accelerometern. Det förefaller därmed som om accelerometern har begränsningar för att uppskatta den totala omfattningen av fysisk aktivitet åtminstone i grupper med ett specifikt aktivitetsmönster. Kommentarer och slutsatser Aktivitetsregistrering med en relativt enkel aktivitetsdagbok visade sig på gruppnivå vara jämförbar med den betydligt mera komplicerade FLEX HR metoden. Eftersom självrapporterad fysisk aktivitet fortfarande är den vanligaste metoden i större epidemiologiska studier kan aktivitetsdagboken vara ett alternativ till frågeformulär. Det bör dock påpekas att metoden är krävande för deltagarna. En noggrann instruktion före registreringen och regelbunden kontakt under registreringsperioden skapar förutsättningar för en korrekt registrering. Vidare bör man vara medveten om att beräkningen av TEE bygger på att de olika aktivitetskategorierna motsvarar ett givet uppskattat värde för aktivitetens energiåtgång. Metoden kommer troligen att underskatta TEE för grupper av vältränade individer såsom idrottsmän. Då omfattningen av fysisk aktivitet värderas med hjärtfrekvensregistrering bör en individuell kalibrering ske för sambandet mellan hjärtfrekvens och syreupptagning. Den vanligt förekommande metoden som innebär att intensiteten anges i form av absoluta hjärtfrekvensvärden omöjliggör en korrekt tolkning av resultaten. En alternativ metod för att ange intensitet vid hjärtfrekvensregistrering innebär att ange intensiteten i förhållande till hjärtfrekvensen i vila (1.5 respektive 1.75 x HR vila ) (DuRant et al, 1993; Logan et al, 2000). Det är dock oklart vilka absoluta och relativa värden för syreupptagning som korresponderar till dessa intensitetsnivåer. En förhållandevis stor andel av ungdomarna (30%) som studerades var inte fysiskt aktiva i enlighet med de rekommendationer som idag finns för fysisk aktivitet bland unga. Det bör dock betonas att dessa rekommendationer i minst lika hög grad är baserade på uppfattningar om vilken omfattning av fysisk aktivitet som är hälsosam som på empiriska data. Vi har idag bristfälliga kunskaper om TEE och fysisk aktivitet bestämt med objektiva metoder såväl bland barn som ungdomar. Dessutom är det som kan tyckas självklart, nämligen att fysisk aktivitet har en gynnsam påverkan på de ungas hälsoutveckling, inte väldokumenterat i litteraturen. Då fysisk aktivitet mäts i en specifik grupp som unga idrottsmän tycks FLEX HR metoden vara att föredra i jämförelse med aktivitetsmätning Slutord Trots en omfattande utveckling av tekniker för att mäta fysisk aktivitet under det senaste årtiondet finns det idag ingen metod som på ett tillförlitligt sätt kan användas för att bestämma samtliga dimensioner av fysisk aktivitet. Ytterligare kunskaper om de befintliga metodernas fördelar och nackdelar är nödvändig och nya metoder behöver introduceras. Valet av metod för att bestämma fysisk aktivitet beror på den vetenskapliga frågeställningen, studiepopulationen och undersökningens genomförande. Vidare måste praktiska och ekonomiska aspekter beaktas. Generellt kan sägas att då fysisk aktivitet ska bestämmas bland barn och unga bör en objektiv metod, alternativt en aktivitetsdagbok, som är väl validerad i den tänkta målgruppen användas. Hittills finns det alltför många exempel när detta inte skett. Avhandlingen och en fullständig referenslista kan rekvireras från Ulf Ekelund, Inst Idrott och Hälsa, Örebro Universitet, Örebro, ulf.ekelund@ioh.oru.se 41
Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study
Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har
Läs merEnergiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering
Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet
Läs merObjektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet
Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet Ökar förståelsen för sambandet mellan aktivitet och hälsa Avsaknad av lämpliga metoder med förmåga att återge mängd och mönster av fysisk aktivitet
Läs merÖverviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva
S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande
Läs merOrgan för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10
Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag
Läs merAtt mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv
Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 1/2 25 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum Karolinska
Läs merEkerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!
Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merKondition hos barn & ungdomar
Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt
Läs merTENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet
Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:
Läs merOm barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer
European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga
Läs merEXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR ht-09 Delkurs 3, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET ARBETSFYSIOLOGI ht-09 (091116) Examinationen består av 12 frågor, några med tillhörande följdfrågor.
Läs merForskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet
1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd
Läs merArbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology. Arbetsfysiologi. Exercise physiology
Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology Ingvar Holmér Chuansi Gao Kalev kuklane Ergonomienheten Designvetenskaper Lunds tekniska högskola Arbets- och idrottsfysiologi Exercise physiology 7,5 hp
Läs merEXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Inriktning Idrott och hälsa, ht-09 Delkurs 8, Idrottsfysiologi EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Examinationen består av 10 frågor, några med tillhörande
Läs merIPAQ - en rörelse i tiden
IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen
Läs merAtt mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv
Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 22/9 2005 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum
Läs merVärdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC
Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier
Läs merValidering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet
Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Lena Kallings Med dr, lektor fysisk aktivitet och hälsa Studien utförd av Forskargruppen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH : Gustav
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys VAD VISAR LIVSSTILSUTVÄRDERINGEN? Puls 845ms En livsstilsutvärdering hjälper dig att hantera stress, återhämta dig bättre och träna rätt. Utvärderingen
Läs merforskning pågår Barn, fysisk aktivitet och hälsa Sammanfattning
forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Barn, fysisk aktivitet och hälsa AV: PATRICK BERGMAN OCH MARIA HAGSTRÖ MER Sammanfattning Kost och fysisk aktivitet hos barn och vuxna är högaktuella debattämnen
Läs merBästa konditionsträningen på 30 min
Bästa konditionsträningen på 30 min - Örjan Ekblom -Forskare vid Åstrandlaboratoriet, GIH -Arbetar främst med studier kring hälsoeffekter av fysisk aktivitet och kondition. -Även intresserad av prestationsutveckling,
Läs merDeltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys 2018 Case Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil 2018 Case Mätningens startdatum 28.03.2018 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merAerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study
Aerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study The European Youth Heart Study (EYHS) studerar riskfaktorer för
Läs merFysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?
Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet
Läs merLandstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning
Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar
Läs merFysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta
Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga
Läs merTräning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset
Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer
Läs merVärdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark
Värdering av möjligheterna att statistiskt klarlägga förändringar av fosforutlakningen från jordbruksmark Bakgrund Jordbruksverket planerar att i utvalda typområden undersöka i vilken utsträckning utlakningen
Läs merFysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS Effekter av fysisk aktivitet. Total fysisk aktivitet Arbete
Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS 2017 Äldres hälsa och fysisk aktivitet i ett livsperspektiv 27/9 2016 Maria Hagströmer, leg sjukgymnast, docent Karolinska Institutet,
Läs merTräningsfysiologi (Energiprocesser)
Träningsfysiologi (Energiprocesser) Vad spelar det för roll för boxare? Mikael Mattsson? Boxning: Vilka krav? Hur ska man träna? 1 PINNSTOLEN ÄTA TRÄNA SOVA HELHETSPERSPEKTIV TEKNIK FYSIK KOST SÖMN TAKTIK
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319)
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110319) Examinationen består av 10 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt
Läs merSkelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter
Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv
Läs merArbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens
Arbetsprovets sensitivitet och specificitet vid låg hjärtfrekvens Lena Forsberg ST-läkare, med. dr. Karolinska Solna Innehåll Sinusknutan Hjärtfrekvens i vila och arbete Estimering av HF max HF max
Läs merTesta din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande
Testa din hälsa! -En interaktiv föreläsning om träning och stillasittande Jonas Johansson Idrottsfysiolog Medicine doktor i Folkhälsa Projektkoordinator KRAFT Andreas Hult Medicine doktor i Idrottsmedicin
Läs merKombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång?
OMT/FYIM Kongress/Årsmöte 20-21 mars 2015 Kombinerad träning kan muskeln bli snabb, stark och uthållig på samma gång? Tommy Lundberg Karolinska Institutet Acknowledgements Inst. för hälsovetenskap, Mittuniversitetet
Läs merHälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA
Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige
Läs merFYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)
FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr
Läs merSkolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi
1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer
Läs merStillasittande & ohälsa
Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa
Läs merPilotstudie Kedjetäcket
Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i
Läs mer3.8 Känslighetsanalys av modell. Introduktion. Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU
. Känslighetsanalys av modell Hans Larsson och Olof Hellgren, SLU Introduktion I kapitel. presenteras en modell över skörd av utvinnbart socker per ha som funktion av fyra variabler ph i matjorden, sådatum,
Läs merTräningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare
Träningsmyter Niklas Psilander Doktorand KI/GIH Fystränare - Niklas Psilander - 39 år - Bor i Täby - Familj: Maria, Gustav, Erik och David - Forskare på GIH samt fystränare inom både styrka och kondition
Läs merVad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson
Vad beror benägenheten att återvinna på? Annett Persson 12 mars 2011 Innehåll 1 Inledning 2 1.1 Bakgrund............................... 2 1.2 Syfte.................................. 2 1.3 Metod.................................
Läs merBruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055
Bruksanvisning för dator Abilica WinElip 2.0 Art. 555 055 SM 3112-67 HUR DU ANVÄNDER DATORN När datorn är nollställd kommer samtliga värden visa 00:00, och alla funktionerna kommer blinka samtidigt överst
Läs merÖverdriven oro för kombinationsträning
Överdriven oro för kombinationsträning Många som vill öka sin muskelmassa och styrka undviker uthållighetsträning. En vanlig åsikt är nämligen att man inte bör kombinera styrkeoch uthållighetsträning.
Läs merKonditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne
Konditionstesta reumatiker till vilken nytta? Sofia Hagel, Dr Med Vet leg sjukgymnast Reumatologiska Kliniken SUS EPI-Centrum Skåne Konsekvens av att leva med reumatisk sjukdom Trötthet - fatigue Smärta
Läs merAnvändarmöte. Arbetsprov och lungfunktion. Fall 3 Ergospirometri vid cystisk fibros. Anette Rickenlund
Användarmöte Arbetsprov och lungfunktion Fall 3 Ergospirometri vid cystisk fibros Anette Rickenlund Tisdag den 13 november 2018 Ve det barn som smakar salt när man kysser deras panna, för det är förhäxat
Läs merVägledning vid förändringsprocesser
Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa
Läs merTRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET
TRÄNING AV KROPP OCH KNOPP VID STRESS STÄRKER MINNET Therese Eskilsson Lektor, Med Dr, leg sjukgymnast Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi, Umeå universitet Stressrehabilitering, Norrlands
Läs merTiden. Vad är resultatet av detta. Elevbeteende i gymnastikundervisning. Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser
Baserar sig på data från direkt observation av gymnastikklasser Forskning kring gymnastikundervisning I början främst beskrivande forskning Olika instrument att samla in data (ALT-PE, CAFIAS, Jyväskylä,
Läs merAtt vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer
Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer Malin Backman, Onkologisjuksköterska, Med. dr, Omvårdnadsansvarig Tema Cancer Tema Cancer,
Läs merMinnet, inlärningen, koncentrationsförmågan
Minnet, inlärningen, koncentrationsförmågan - Göteborg 170517 Mats Börjesson, professor, överläkare, FESC, FACC CHP, Inst of Food and Nutrition, and Sports Science & Inst of Neuroscience and Physiology,
Läs merHANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR
_1 HANDBOK FÖR KLUBBMEDLEMMAR SUUNTO FITNESS SOLUTION Komma igång! Suunto Fitness Solution är ett nytt sätt för dig att få ut mer av träningen. Systemet registrerar dina aktiviteter, ger en bild i realtid
Läs merTisdagen den 16 januari 2007 9-14
STOCKHOLMS UNIVERSITET TENTAMEN MATEMATISKA INSTITUTIONEN Statistik för naturvetare Avd. Matematisk statistik Tisdagen den 16 januari 2007 Tentamen för kursen Statistik för naturvetare Tisdagen den 16
Läs merJämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Jämförelse av total energiomsättning och fysisk aktivitetsnivå mellan könen hos överviktiga ungdomar Författare: Jonna Bouvin Elin Mattson Examinator:
Läs merEXAMINATION KVANTITATIV METOD
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till
Läs merMätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2
%swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...
Läs merEffekter av träning på vibrationsplatta
Idrottshögskolan i Stockholm, VT 2001 Kurs: Specialidrott med inriktning mot träning och prestation 41-60p Uppgift: Populärvetenskaplig artikel Av: Linda Liljedahl Effekter av träning på vibrationsplatta
Läs merFysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan?
2015-03-20 Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan? Jessica Norrbom PhD, Forskare Institutionen för Fysiologi & Farmakologi, Karolinska
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merUNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION
UNGKOMP MÄTNING AV DELTAGARNAS PROGRESSION Mätning av deltagarnas progression 1 av 13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Resultat progressionsmätning 1 1.1 Inledning 1 1. Resultat per frågeställning 5 1.3 Skillnader
Läs merFysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH
Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merEnergiomsättning hos barn med obesitas
Energiomsättning hos barn med obesitas Mia Berglund UPPSALA UNIVERSITET Enheten för Klinisk Nutrition och Metabolism 30 HP HT 2008 Studerande: Mia Berglund Handledare: Anders Forslund Roger Olsson Innehållsförteckning
Läs merFysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet
Fysisk aktivitet vid cancer Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet anne-sophie.mazzoni@pubcare.uu.se Fysisk aktivitet vid cancer DEL 1 Vad vet vi om fysisk aktivitet vid
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM
STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Fysikexperiment, 7,5 hp, för FK2002 Onsdagen den 15 december 2010 kl. 9-14. Skrivningen består av två delar A och B. Del A innehåller enkla frågor och
Läs merExamensarbete. Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Examensarbete Fysisk aktivitet hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma Författare Lisa Rydh Linda Sandström Examensarbete i Vårdvetenskap
Läs merFysisk träning vid hjärtsjukdom
Fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider Med Dr. leg sjukgymnast Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning? 1 Definition of Physical activity and Exercise
Läs merHur aktiva är vuxna?
Våra inaktiva barn Daniel Berglind, PhD Departement of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Centre for Epidemiology and Community Medicine (CES), Stockholm County's Health Care District (SLSO)
Läs merResultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet
Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat
Läs merAtt bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården.
Att bedöma och utvärdera fysisk aktivitet vid rådgivning i vården. Hagströmer, Maria; Wisén, Anita; Hassmén, Peter Published in: Läkartidningen Published: 2015-01-01 Link to publication Citation for published
Läs merFysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande
Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes
Läs merKvalitetssäkring av modellberäkningar
Modellanvändning för en renare tätortsluft Kvalitetssäkring av modellberäkningar Innehåll Vad kan jag göra åt det? Vilka kvalitetskrav finns på modellberäkningar? Hur kan man utföra en utvärdering mot
Läs merFysiska skillnader hos barn och ungdomar
Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar
Läs merTentamen i momentet Träningslära Vt-10 (2010-04-29)
Tränarprogrammet Träningslära B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet Träningslära Vt-10 (2010-04-29) Tentamen består av 16 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merSänkningen av parasitnivåerna i blodet
4.1 Oberoende (x-axeln) Kön Kön Längd Ålder Dos Dos C max Parasitnivå i blodet Beroende (y-axeln) Längd Vikt Vikt Vikt C max Sänkningen av parasitnivåerna i blodet Sänkningen av parasitnivåerna i blodet
Läs merÅldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa
Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar
Läs merFrämja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet
Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet Normalt beteende i en onormal miljö? Fysisk aktivitet vid behandling av övervikt och fetma Kost Beteendeförändring
Läs merVad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Läs merValidering grundläggande aspekter. Ulf Örnemark
Validering grundläggande aspekter Ulf Örnemark SKKLF och SSKF Utbildningsdagar Vår Gård, Saltsjöbaden 6-7 februari 2013 Innehåll Validering, verifiering och några andra grundläggande begrepp Några nedslag
Läs merIdrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott?
Idrottsforskning 2018 Hur får vi en hållbar ungdomsidrott? 16 oktober 2018 Varför är så många elitidrottande ungdomar skadade? Philip von Rosen, PhD, Karolinska Institutet Är många skadade? Få prospektiva
Läs merTillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten
Bilaga II Tillägg till produktresumé och bipacksedel framlagt av den Europeiska läkmedelsmyndigheten Denna produktresumé och bipacksedel är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen kan senare
Läs merH A M M E R S PORT A G
H A M M E R S PORT A G 5.1 Datorknappar DELETE: - Ett kort tryck på den här knappen återställer det aktiverade värdet i inställningsläget - Ett kort tryck på den här knappen i genomsnitts-/trip-läge aktiverar
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. vårdvetenskap- tvärvetenskap
vårdvetenskap- tvärvetenskap Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla
Läs merKONDITION TRÄNINGSRAPPORT
KONDITION TRÄNINGSRAPPORT Gör ett eget träningsprogram för perioden: Utgå från nedanstående punkter n Vilken är din målsättning med träningsperioden? n Planera din konditionsträning. n Tänk igenom både
Läs merSkillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Skillnader i fysisk aktivitet mellan obesa och normalviktiga barn En jämförelse gjord med accelerometer mellan barn som lider av obesitas och en normalviktig
Läs merMöjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
Läs merFirstbeat Livsstilsanalys
Firstbeat Livsstilsanalys Case 2017 Livsstilsanalys RAPPORT FÖR INTRODUKTIONSFRÅGOR Profil Case 2017 Mätningens startdatum 14.09.2015 RESULTAT AV FRÅGORNA Jag tror att jag är tillräckligt fysiskt aktiv
Läs merViktig, ung och stolt. Göteborg 080515.
Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir
Läs merFysisk Aktivitet och KOL
Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa
Läs merFEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?
FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten? Socialstyrelsens riktlinjer för vård vid astma och KOL + Läkemedelsverket Livlinan!? FEV 1 /FEV 6 -mätning
Läs merArbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport 2009 Arbets- och miljömedicin Lund Kommentarer och riskbedömning avseende provtagning och analys av inomhusluft i nio fastigheter på Gullviksområdet Kristina Jakobsson Håkan Tinnerberg Kommentarer
Läs merBUS Becks ungdomsskalor
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Becks ungdomsskalor (BUS) är ett instrument för att bedöma emotionell och social problematik hos barn och ungdomar. Instrumentet består av fem delskalor
Läs merOmtentamen II i momentet Träningslära 2011-08-20
Tränarprogrammet Träningslära 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Omtentamen II i momentet Träningslära 2011-08-20 Tentamen består av 14 frågor, varav några med tillhörande följdfrågor.
Läs merFysisk aktivitet icke farmakologisk metod
Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk
Läs merPERIODISERA DIN TRÄNING
PERIODISERA DIN TRÄNING - En föreläsning av Luke & Annie Dragstra, - Hälsovetare & Triathlon coach DRAGSTRA SPORTS PROMOTION Bakgrund Vad är egentligen träning? Hur definerar vi träning? Är det någon skillnad
Läs merInnehåll. Träning,testning och prestation. VSC/MiUn:s. Tränarkonferens. Idrottfysiologins start i Sverige. Varför ville Assar bli testad?
VSC och MiUn Tränarkonferens April, 26 Träning,testning och prestation VSC/MiUn:s Tränarkonferens Bengt Saltin Mittuniversitetet Två skid giganter som klarade sig bra utan några tester! Innehåll Idrottfysiologins
Läs mer