ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen"

Transkript

1 ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare (CSA). En mindre grupp, ca 30 personer, registreras per vecka och besvarar samtidigt aktivitetsformuläret, för att därmed möjliggöra en kartläggning inte bara av graden och arten av fysisk aktivitet i befolkningen, utan även årstidernas inverkan på aktiviteten. Magnus liljegren Hälsoplanerare Kamilla Nylund magisterstud Maria Hagströmer forskarstud Michael Sjöström docent PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet ABC är den första studie i vårt land som använder sig av ett nationellt och representativt urval av den svenska befolkningen för att kartlägga både graden och arten av fysisk aktivitet. Tidigare under åren har en serie undersökningar gjorts, för att mäta i huvudsak den avsiktliga motionens omfattning bland innevånarna (Tabell 1). Eftersom all fysisk aktivitet är av betydelse för den enskildes hälsoutveckling, och politiker och hälsoadministratörer allt mer högljutt frågar efter bättre underlag för det hälsofrämjande arbetet, är det angeläget att en studie kommer till stånd som tar fram erforderliga data om fysisk aktivitet ute i vårt samhälle. Namnet ABC står för Attitude, Behavior and Change, vilket också antyder att inte bara beteendet (aktiviteten) som sådan studeras utan även de medverkandes inställning till fysisk aktivitet undersöks, samt i vilken omfattning de är benägna att ändra graden av sin aktivitet. En serie kostfrågor är också inbakade i enkätmaterialet. Det huvudsakliga instrumentet är IPAQ, och då den långa versionen som kartlägger de senaste sju dagarnas aktivitet (se separat artikel i detta nummer). IPAQ har utvecklats i ett internationellt samarbete, där vår grupp varit mycket aktiv, och förväntas bli använt i en utbredd, kanske global omfattning. Detta gör i sin tur att framtagna data i ABC studien kommer att kunna jämföras med motsvarande data framtagna i andra länder. IPAQ är en enkät, en subjektiv metod, för bestämning av fysisk aktivitet i befolkningen. Den långa versionen mäter aktiviteten i flera av det vakna dygnets domäner, under transport, på arbetet, på fritiden (inkl motionsvanor), och under arbete i hemmet. För varje domän anger den medverkande hur lång tid, uttryckt i minuter, som han/hon de senaste sju dagarna varit aktiv, särskilt med avseende på aktivitet på något ansträngande och/eller mycket ansträngande nivå. Även tid i inaktivitet, som sittande, registreras. Samtidigt görs på samma personer en kartläggning av aktiviteten per minut med en objektiv metod, nämligen rörelsemätare (CSA). En sådan möjliggör en vidare prövning av tillförlitligheten hos IPAQ. Den framtagna 39

2 informationen möjliggör samtidigt en mer utvecklad tolkning av erhållna IPAQ-data. I detta sammanhang redovisas en del inledande data. Bilden av den totala aktiviteten, som den framstår nu med mer utförliga data, kan komma att leda till en omprövning av gällande rekommendationer om 30 minuters fysisk aktivitet dagligen. Material och metod Urval. Gjordes enligt slumpförfarande ur SCB:s befolkningsregister och omfattar totalt 3000 svenska män och kvinnor i åldrarna år. I denna redovisning presenteras ett axplock av data från 669 individer, dvs samtliga de som tillfrågades om medverkan i undersökningen under veckorna 35 till 52, år En första kontakt med de utvalda individerna togs per telefon, vilket gjordes av ett professionellt telemarketingföretag (Markör AB, Örebro) som anlitats för uppgiften. De uppringda informerades om studiens uppläggning. De tillfrågades om de ville medverka i studien, vilket i så fall skulle innebära ett åtagande under en vecka med daglig registrering av rörelser under all vaken tid, samt ifyllande av ett aktivitetsoch kostformulär efter registreringsperiodens slut. De som avböjde medverkan tillfrågades om de ville vara med i en bortfallsanalys, genom att besvara en kortare enkät med vissa demografiska data. Registreringar. Varje vecka gjordes registreringar på cirka 30 individer. Dagarna före själva mätveckan skickades en rörelsemätare (CSA Model 7164), samt enkäter och utförliga instruktioner, ut till de medverkande per post. De bar sedan rörelsemätaren under en vecka, från tidigt på morgonen till sent på kvällen varje dag, med undantag för tid i dusch och bassäng. Avvikelser från upplagt program noterades i dagboksblad. Efter genomförd registreringsvecka besvarades enkäten (IPAQ, lång version, senaste 7 dagarna), som var utökad med frågor om förändringsbenägenhet och om bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet. Dessutom ingick ett sk foodfrequency formulär (FFQ) om vissa matvanor, särskilt intag av frukt och grönt (denna del av studien redovisas inte i detta sammanhang). Insatsen avslutades med att rörelsemätaren, med alla registrerade data inlagrade i själva mätaren, återsändes per post i förfrankerat kuvert tillsammans med enkäterna. 40 Mätaren avlästes efter återkomsten, genom att data överfördes till dator via en avläsare, och ställdes in för en kommande registrering. Den skickades sedan ut till nästa försöksperson. Bortfall. Deltagandet i studien har så här långt vida överskridit förväntningarna. Av de 669 individer som under perioden tillfrågades tackade 439 (63 %) ja till att medverka i studien. Av de 248 deltagarna (37%) som tackade nej valde 182 (74 %) att besvara en bortfallsenkät. För de 66 individer (9%) som tackade nej till deltagande och som inte ville besvara botfallsenkäten finns enbart uppgifter om kön och bostadsort från SCB:s urval. En förklaring till det höga deltagandet kan vara att rekryteringen skett i samarbete med ett professionellt telemarketingföretag. De medverkande erbjöds en provprenumeration på någon av tidningarna ICA-kuriren, Hemma Bäst eller Hälsa. Resultat Ålder hos de medverkande samt vissa kroppsmått, utbildningsbakgrund och upplevt hälsotillstånd framgår av Tabell 2. Hela 96,5% av deltagarna var födda i Sverige. Tabell 3 visar de medverkandes beredskap till förändring av sina aktivitetsvanor. Av tabellen framgår att drygt en av tre medverkande (35%) upplever sig vara fysiskt aktiva/ motionärer, medan nära på två av tre (61%) uppfattar sig vara mindre fysiskt aktiva. Av dessa har 12 procent bestämt sig för att öka aktiviteten, medan 25 procent enbart har tänkt sig öka den. Nio procent har inga planer alls på att öka den nuvarande nivån. Resterande 15 procent har de senaste månaderna varit mindre aktiva, jämfört med tidigare. CSA data. Figur 1 visar en slumpmässigt vald dygnsregistrering från en av deltagarna. Den sammanlagda aktiviteten, uttryckt i counts, för varje minut av dygnet (totalt 1x440 minuter) finns redovisad i diagrammet. Betydande variationer förekommer under dygnets lopp. Av figuren framgår översiktligt antalet episoder med minst 1 minuts längd med aktivitet på intensiteter motsvarande måttligt hög eller hög (ca 50 respektive 70 procent av maximal syreupptagningsförmåga). Data från varje dags registrering kan sedan användas för att ta fram genomsnittliga värden för hela veckan, eller för vardagar respektive helgdagar. Data från registreringarna kan läggas samman för ett antal individer, för att få fram genomsnittlig aktivitet och aktivitetens fördelning över dagen med avseende på intensitet. Figur 2 visar ett sådant exempel. Figuren visar hur aktivitetens omfattning varierar timme för timme mellan två olika grupper på 20 personer vardera (de tjugo yngsta och de tjugo äldsta, medelålder i resp grupp 21 år och 69 år) under en genomsnittsdag av hel vecka från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Gruppernas totala aktivitet under hela dagen är i stort lika, men spridningen över dagen skiljer sig åt markant. De äldre är mer aktiva än de yngre på förmiddagen, medan de yngre är betydligt aktivare än de äldre sent på eftermiddagen och kvällen. IPAQ-data. Totalt rapporterad tid i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna för hela gruppen var ( minuter). Den fördelade sig på tid i inaktivitet ( minuter) och tid i aktivitet ( minuter). Den inaktiva tiden utgjordes i första hand av tid i sittande ( minuter). Figur 3 visar hur gruppen i sin helhet är fördelad vad avser tid i sittande på en vardag respektive en helgdag. I genomsnitt tillbringade deltagarna 58 minuter per dag stillasittande i någon typ av motorfordon. Den aktiva tiden kunde vara av hög intensitet (24+53 minuter) eller av något måttlig intensitet ( minuter). Fördelningen av den aktiva tiden i hög intensitet låg i genomsnitt på 11 min (arbete), 7 min (hem/ trädgård) och 6 min (fritid). För aktivitet i måttlig intensitet fördelade sig tiden i genomsnitt på 24 min (arbete), 35 min (hem/trädgård), 24 min (fritid) och 24 min (gång). Figur 4 visar, hur lång tid de medverkande tillbringat för transport till fots eller cykel. I genomsnitt är tiden 11 minuter per dag, men spridningen är avsevärd, och 38 procent har överhuvudtaget inte alls förflyttat sig till fots eller med cykel under en sammanhängande period av tio minuter under den senaste veckan. Figur 5 visar hur tid för promenader på fritiden, i genomsnitt 14 minuter, är fördelade. Av den framkommer att en betydande del, 43% av de medverkande, inte promenerat alls på sin fritid den senaste veckan. Endast 16% av de medverkande har redovisat daglig tid promenader på 30 minuter eller mer. Figur 6 visar hur de medverkande redovisat aktiviteten på fritiden. Promenader är ej med då dessa redovisas separat. Sextio procent har inte varit aktiva alls på sin fritid på i måttlig

3 Vid bedömning av individens totala fysiska aktivitet måste även arbetsdagen inberäknas. Foto: Michael Brannäs eller mycket ansträngande intensitet den senaste veckan. I genomsnitt har gruppen under de senaste sju dagarna varit aktiv i 6 minuter per dag under fritiden på en mycket ansträngande nivå. En mindre grupp, 29 procent, anger sig ha varit aktiva på fritiden vid två tillfällen eller fler de senaste sju dagarna. Diskussion Detta är första gången nationella data redovisas, som beskriver på vilket sätt och i vilken omfattning svenska folket är fysiskt aktiva. Framtagna data kommer dessutom att kunna jämföras med liknande data framtagna på andra håll med samma metod. Tolkningen av erhållen information är emellertid än så länge svår, inte bara för att materialet i denna sammanställning representerar kanske en fjärdedel av det totala materialet som fortfarande samlas in, utan framför allt därför att det inte finns några liknande uppgifter från andra studier att jämföra med, annat än våra egna, exempelvis Ekeröstudien (se separat arbete i detta nummer). En omfattande informationsmängd kommer efter hand att finns tillgänglig eftersom IPAQ nu är på väg att användas i en lång rad nationella studier i såväl Europa som övriga världen. Jämförelsen med data från den sk Ekerö-studien, i vilken 200 slumpmässigt utvalda och telefonintervjuade individer i en kommun i västra Stockholm ingick, är intressant. En serie data är snarlika, medan andra skiljer sig åt. Det senare gäller tid för aktivitet i något ansträngande intensitet i hemmet och i trädgård, som i bägge fallen var klart högre än vad genomsnittet i riket i övrigt tycks vara. Detta är inte förvånande eftersom Ekerö är en kommun i Stockholms län med mycket hög andel villaboende. I båda fallen var det en förvånande hög sammanlagd total tid för aktivitet i något ansträngande eller mycket ansträngande fysisk aktivitet. Data från de två undersökningarna stödjer varandra, vilket gör att tillförlitligheten hos IPAQ som instrument indirekt får stöd. Den generella rekommendationen om 30 minuters något ansträngande aktivitet, underförstått i form av motion, blir med detta ifrågasatt. Om nu aktiviteter under transporter och exempelvis i trädgård på samma intensitetsnivå som motionspromenader ska räknas in följer de flesta med råge den rekommendationen. En fortsatt diskussion om den rekommendationen kommer säkerligen att följa. Genomsnittlig tid ägnad åt promenader och cykel till och från arbetet/ skolan, eller tid för promenader på fritiden, var 11 respektive 14 minuter. Man ska vid tolkningen komma ihåg att fördelningen av tid för dessa aktiviteter i den undersökta gruppen var synnerligen sned. En betydande andel, kring 40 procent redovisade ingen tid alls i sådana aktiviteter under de senaste sju dagarna, medan en mindre grupp hade betydligt högre värden. Fortsatta analyser av de två grupperna, dvs de inaktiva och de mycket aktiva kan komma att ge värdefull information om dessa gruppers levnadsförhållanden, inställning till aktivitet, osv 41

4 vilket torde vara viktigt att beakta i planeringen av aktivitetsfrämjande årgärder. Antalet redovisade motionstillfällen var lågt, vilket inte överraskar, utan stämmer överens med tidigare framtagen information om motionsvanor, bland annat i en serie arbeten som Lars-Magnus Engström och medarbetare medverkat till. Nu ska man komma ihåg att tiden för den nu aktuella delen av ABC-undersökningen var sen höst och tidig vinter, vilket är en period då vädret ofta gör motionerande mindre attraktivt. Informationen framtagen med rörelsemätare kan användas på många sätt, exempelvis som framgår av Figur 2. Noterbart är att den äldre gruppen (medel 69 år) i stort tycks vara lika aktiv totalt som den yngre (21 år), även om insatserna görs på olika tid på dagen. Om detta uttrycker en förhållandevis låg aktivitet i den yngre gruppen eller en extra och hittills okänd hög aktivitet hos de äldre, eller en kombination av båda, får förbli oklart, eftersom få angränsande data som kan bistå i tolkningen föreligger. Kompletteringen av ABC-studien med mätning av accelerometer ger utan tvivel möjligheter till ökad belysning av IPAQ-data. Tid i dagligt sittande var hög såväl under vardag som helgdag. Sittande under en helgdag antyder graden av inaktiv livsstil, medan tid i sittande på arbetet inte behöver vara uttryck för hur man beter sig rent fysiskt på övrig tid. Mätningar av aktivitet har hittills inte särskilt analyserat den inaktiva tiden, men ett ökat intresse för inaktivitet tycks föreligga. ABC/IPAQ svarar upp mot detta intresse genom att tydligt beakta även inaktiviteten. Sammanfattningsvis, nu redovisade inledande data från ABC-studien visar på den mångfald av information som IPAQ, ibland i kombination med rörelsemätare, tar fram. Överraskande förhållanden kommer i dagen, och en fortsatt bearbetning får ge vid handen vilket värde denna information har. Befolkningens aktivitetsvanor är snedfördelade i flera viktiga avseenden, inte bara vad avser den avsiktliga motionen. Den för hälsoutvecklingen viktiga något ansträngande rapporterade aktiviteten är av en omfattning som förvånar. Här torde en diskussion om dagens rekommendationer bli oundviklig. Kost och Motion i Sverige 1971 Socialstyrelsen (Stockholm 1973) Kost och Motion 1978 Sifo (Stockholm 1978) ULF om folkets levnadsvanor SCB (Rapport nr 56) Liv 90 Folksam (Rapport 1) ULF om folkets levnadsvanor SCB (Rapport 85) Motion och Idrott 1997 Idrottsutredningen (SOU 1997:188) A Pan-EU Survey on consumer European Commision (1999) Attitudes to Physical Activity, Body-weight and Health Tabell 1. Tidigare befolkningsstudier gjorda i Sverige och Europa om fysisk aktivitet Jag är Studie Ursprung Män Kvinnor Spridning n= 80 n=147 n= 227 Ålder Vikt Längd BMI Utbildning (%) Folkskola Gymnasieskola 2-år Gymnasieskola 3-år< Högskola Annan utb 1 3 Självupplevd hälsa (%) Utmärkt Mkt bra Bra Någorlunda Dålig 2 1 Tabell 2. Basdata om medverkande personer i ABC-studien hösten inte särskilt fysiskt aktiv och jag planerar inte att öka min nuvarande nivå inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har tänkt att öka min aktivitet inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har bestämt mig för att öka min aktivitet fysiskt aktiv/motionär, men har endast varit det de senaste 6 månaderna fysiskt aktiv/motionär och har varit det längre än 6 månader tillbaka jag brukade vara fysiskt aktiv, men har de senaste månaderna varit mindre akti Vet ej 4 8 Tabell 3. Tabell över förändringsbenägenheten avseende fysisk aktivitet Andel (%) Antal Figur 1. Registrering av en persons fysiska aktivitet med rörelsemätare (CSA) minut för minut under ett helt dygn (1440 minuter). Aktiviteten uttrycks i markeringar (sk counts). 42

5 Figur 2. Genomsnittlig aktivitet registrerad med rörelsemätare (CSA) timme för timme under dygnets vakna timmar för 20 äldre personer (fyllda staplar) (medel 69 år) och 20 yngre personer (medel 21 år). Figur 4. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för transporter till fots eller cykel i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna (n=244). Figur 3a. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en vardag (n=242). Figur 5. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för promenader på fritiden i genomsnitt per dag de senaste sju dagarna (n=251). Figur 3b. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en helgdag (n=245). Figur 6. Antal motionstillfällen under de senaste 7 dagarna (n=247). 43

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990 LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor Nuläge och förändring sedan 1990 Kontakt Professor emeritus Björn Ekblom bjorn.ekblom@gih.se Doktorand Gustav Olsson gustav.olsson@gih.se

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer

Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Alltmer tid ägnas åt teknik

Alltmer tid ägnas åt teknik Alltmer tid ägnas åt teknik och teknikgapet minskar mellan yngre och äldre. Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är gjord

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här:

EXEMPEL Ett hälsopaket med 3 träffar kan till exempel se ut så här: EnergiBalans är ett komplett kostdataprogram som du använder när du ger kostråd till dina klienter. Här får du veta mer om hur allt fungerar och tips på hur du kan arbeta med programmet. ARBETA TIDSEFFEKTIVT

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor. Juni 2010. 23 juni Helen Nilsson

Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor. Juni 2010. 23 juni Helen Nilsson Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor Juni 2010 23 juni Helen Nilsson 1862 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Majblomman. Intervjuerna

Läs mer

Novus Parallellstudie Självrekryterade jämfört med Slumpmässigt rekryterade paneler. Torbjörn Sjöström VD Novus Group

Novus Parallellstudie Självrekryterade jämfört med Slumpmässigt rekryterade paneler. Torbjörn Sjöström VD Novus Group Novus Parallellstudie Självrekryterade jämfört med Slumpmässigt rekryterade paneler Torbjörn Sjöström VD Novus Group 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Om Novus - den nya generationens undersökningsföretag...

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Höga läsfärdigheter bland unga

Höga läsfärdigheter bland unga Höga läsfärdigheter bland unga Foto: Anne Dillner, Bildarkivet Sex av tio unga svenskar har goda kunskaper i läsning, jämfört med fyra av tio bland äldre. Det framgår av en internationell undersökning

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG Anders Drejare Handledare doktor Anders Wimo Adjungerad professor Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Hälsoprofil Mjärdevimodellen

Hälsoprofil Mjärdevimodellen Hälsoprofil Mjärdevimodellen Anette Ericsson, företagssköterska Landstingshälsan Örebro 2012-08-21 Utgångsläget inför arbetet kring ny hälsoprofil Missnöje med befintlig metod. Otidsenlig, manuell tidskrävande

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Örebro Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Örebro Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning

Läs mer

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor

Svenska folkets idrotts- och motionsvanor Svenska folkets idrotts- och motionsvanor 1 Svenskarnas idrottsvanor Vi vet att idrott och motion tillhör svenskarnas mest populära fritidsintressen. Men hur mycket motionerar vi? Vilka idrotter ägnar

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Enkätundersökning om solvanor

Enkätundersökning om solvanor Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen

Läs mer

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Serviceundersökning 2012 Örebro Kommun Bakgrund och syfte För att följa upp kvaliteten i verksamheterna har Örebro Kommun låtit genomföra en brukarundersökning för servicetjänster. Undersökningen är en

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning

Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Uppföljning av cykeltrafik genom resvaneundersökning Annika Nilsson Trivector Traffic (Stockholm) Resvaneundersökning (RVU) Enda sättet att mäta andel! Kräver tillräckligt antal svar på lokal nivå för

Läs mer

Effektmätning av gratistidningen

Effektmätning av gratistidningen Effektmätning av gratistidningen Nr 8, november 011 Kampanjnummer: 01150 Målgrupp: Konsument, villahushåll Utskicksperiod: måndag 7 november, v. 45, 011 Mätperiod: slutet v 45 början 48, 011 Mediaeffekter

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil

Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Hälsoläget på en statlig myndighet Kartläggning med Previas Friskprofil Författare: Ulla Jark AB Previa Borlänge Handledare: Margareta Torgèn Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60

Läs mer

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun

Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 1 Serviceundersökning 2013 Örebro Kommun 2 Innehållsförteckning Inledning -Bakgrund och syfte 5 -Urval och svarsfrekvens 6 -Bortfallsanalys 9 -Frågorna 11 -Läsanvisning 13 Resultat -Bakgrund 14 -Totalresultat

Läs mer

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror

Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror Anledningar till hastighetsöverträdelser vid ATK-kameror [En intervjustudie med bötfällda bilister] Heléne Haglund [2009-06-09] Inledning Syftet med den här studien är att undersöka vilka anledningar som

Läs mer

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009

Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Hur vet man att man är på rätt väg? Folkhälsorådet Skellefteå 17 juni 2009 Lars Weinehall Professor i allmänmedicin och epidemiologi Till och med 2008 8000 7367 N=119 963 6000 5478 6410 6666 6946 6280

Läs mer

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB

Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB Mobil täckning TeliaSonera Sverige AB TNS Sifo AB 2013-04-29 Bakgrund och metod Bakgrund/syfte Telia Sonera Sverige AB ville genomföra en mätning för att se vilken mobiloperatör som svenska folket upplever

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Naturvetarnas chefer inom skogen

Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarnas chefer inom skogen Naturvetarna genomförde under ett par veckor under våren 2012 en enkät riktad till chefer i skogsbranschen. Syftet med enkäten var att fånga upp hur det ser ut för chefer

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1

BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 BILENS ROLL I DEN DAGLIGA RÖRLIGHETEN. Utveckling av bilinnehav och bilanvändning i Sverige mellan 1978 och 1994. 1 Lars-Gunnar Krantz och Bertil Vilhelmson Kulturgeografiska institutionen, Handelshögskolan

Läs mer

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008

Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Linköpings kommun Statistik & Utredningar Sten Johansson 013 20 88 52 2009-01-29 RVU-08 RESVANEUNDERSÖKNINGEN I LINKÖPING 2008 Postadress: Besöksadress: Telefon: 013-20 88 52 Fax: 013-26 35 26 Linköpings

Läs mer

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%) Allmän hälsa Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av Norrbotten Riket Norrbotten Riket 2014 2010 2014 2014 2010 2014 16-29 år 82,7 86 83,6 79,5

Läs mer

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner

Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner Inget stöd bland svenska folket för Anders Borgs sänkta lägstalöner - En undersökning av svenska folkets inställning till lägstalöner

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Undersökning om mailanvändningi jobbet

Undersökning om mailanvändningi jobbet Undersökning om användningi jobbet Genomförd av i-page 2009 Bakgrund & syfte i-page är ett konsultföretag inom e-postkommunikation. Vi hjälper företag, organisationer och myndigheter att kommunicera via

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik

Verkliga förseningar för tågpendlare. Jämförelse med officiell statistik Verkliga förseningar för tågpendlare Jämförelse med officiell statistik Föreningen TIM-Pendlare www.timpendlare.se Januari 2015 1 Sammanfattning Förseningar i tågtrafiken är ett stort problem för resenärerna

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Sånnahallen - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Nordeas undersökning om fickpengar 2015

Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Nordeas undersökning om fickpengar 2015 Emma Persson Privatekonom 20/4/2015 Summering x Trenden att inte ge sina barn vecko- eller månadspeng stärks ytterligare. Hela 44 procent av föräldrar ger antingen

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Marknadsundersökning

Marknadsundersökning Bohuslän - Dals Golfdistriktsförbund Projektarbete sommaren 2004 Marknadsundersökning Underlag för byggandet av nya golfbanor 2005-02-28 Utfört av: Louise Svensson Annika Strandh Uddevalla-Vänersborgs

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter:

THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013. Konsulter: THE IGNORANCE SURVEY: SVERIGE NOVEMBER 2013 Konsulter: Mats Elzén Per Fernström 0720 700329 0739 403919 mats.elzen@novus.se per.fernstrom@novus.se OM THE IGNORANCE SURVEY Novus genomför och utvecklar en

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (7)

Tjänsteskrivelse 1 (7) Tjänsteskrivelse 1 (7) 2010-08-10 FRN 2009/82 Fritidsnämnden Redovisning av fritidsvanor bland personer med viss funktionsnedsättning, genomförd i samarbete med FUB, föreningen för utvecklingsstörda barn

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer