ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen"

Transkript

1 ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare (CSA). En mindre grupp, ca 30 personer, registreras per vecka och besvarar samtidigt aktivitetsformuläret, för att därmed möjliggöra en kartläggning inte bara av graden och arten av fysisk aktivitet i befolkningen, utan även årstidernas inverkan på aktiviteten. Magnus liljegren Hälsoplanerare Kamilla Nylund magisterstud Maria Hagströmer forskarstud Michael Sjöström docent PrevNut vid Novum, Stockholms läns landsting och Karolinska institutet ABC är den första studie i vårt land som använder sig av ett nationellt och representativt urval av den svenska befolkningen för att kartlägga både graden och arten av fysisk aktivitet. Tidigare under åren har en serie undersökningar gjorts, för att mäta i huvudsak den avsiktliga motionens omfattning bland innevånarna (Tabell 1). Eftersom all fysisk aktivitet är av betydelse för den enskildes hälsoutveckling, och politiker och hälsoadministratörer allt mer högljutt frågar efter bättre underlag för det hälsofrämjande arbetet, är det angeläget att en studie kommer till stånd som tar fram erforderliga data om fysisk aktivitet ute i vårt samhälle. Namnet ABC står för Attitude, Behavior and Change, vilket också antyder att inte bara beteendet (aktiviteten) som sådan studeras utan även de medverkandes inställning till fysisk aktivitet undersöks, samt i vilken omfattning de är benägna att ändra graden av sin aktivitet. En serie kostfrågor är också inbakade i enkätmaterialet. Det huvudsakliga instrumentet är IPAQ, och då den långa versionen som kartlägger de senaste sju dagarnas aktivitet (se separat artikel i detta nummer). IPAQ har utvecklats i ett internationellt samarbete, där vår grupp varit mycket aktiv, och förväntas bli använt i en utbredd, kanske global omfattning. Detta gör i sin tur att framtagna data i ABC studien kommer att kunna jämföras med motsvarande data framtagna i andra länder. IPAQ är en enkät, en subjektiv metod, för bestämning av fysisk aktivitet i befolkningen. Den långa versionen mäter aktiviteten i flera av det vakna dygnets domäner, under transport, på arbetet, på fritiden (inkl motionsvanor), och under arbete i hemmet. För varje domän anger den medverkande hur lång tid, uttryckt i minuter, som han/hon de senaste sju dagarna varit aktiv, särskilt med avseende på aktivitet på något ansträngande och/eller mycket ansträngande nivå. Även tid i inaktivitet, som sittande, registreras. Samtidigt görs på samma personer en kartläggning av aktiviteten per minut med en objektiv metod, nämligen rörelsemätare (CSA). En sådan möjliggör en vidare prövning av tillförlitligheten hos IPAQ. Den framtagna 39

2 informationen möjliggör samtidigt en mer utvecklad tolkning av erhållna IPAQ-data. I detta sammanhang redovisas en del inledande data. Bilden av den totala aktiviteten, som den framstår nu med mer utförliga data, kan komma att leda till en omprövning av gällande rekommendationer om 30 minuters fysisk aktivitet dagligen. Material och metod Urval. Gjordes enligt slumpförfarande ur SCB:s befolkningsregister och omfattar totalt 3000 svenska män och kvinnor i åldrarna år. I denna redovisning presenteras ett axplock av data från 669 individer, dvs samtliga de som tillfrågades om medverkan i undersökningen under veckorna 35 till 52, år En första kontakt med de utvalda individerna togs per telefon, vilket gjordes av ett professionellt telemarketingföretag (Markör AB, Örebro) som anlitats för uppgiften. De uppringda informerades om studiens uppläggning. De tillfrågades om de ville medverka i studien, vilket i så fall skulle innebära ett åtagande under en vecka med daglig registrering av rörelser under all vaken tid, samt ifyllande av ett aktivitetsoch kostformulär efter registreringsperiodens slut. De som avböjde medverkan tillfrågades om de ville vara med i en bortfallsanalys, genom att besvara en kortare enkät med vissa demografiska data. Registreringar. Varje vecka gjordes registreringar på cirka 30 individer. Dagarna före själva mätveckan skickades en rörelsemätare (CSA Model 7164), samt enkäter och utförliga instruktioner, ut till de medverkande per post. De bar sedan rörelsemätaren under en vecka, från tidigt på morgonen till sent på kvällen varje dag, med undantag för tid i dusch och bassäng. Avvikelser från upplagt program noterades i dagboksblad. Efter genomförd registreringsvecka besvarades enkäten (IPAQ, lång version, senaste 7 dagarna), som var utökad med frågor om förändringsbenägenhet och om bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet. Dessutom ingick ett sk foodfrequency formulär (FFQ) om vissa matvanor, särskilt intag av frukt och grönt (denna del av studien redovisas inte i detta sammanhang). Insatsen avslutades med att rörelsemätaren, med alla registrerade data inlagrade i själva mätaren, återsändes per post i förfrankerat kuvert tillsammans med enkäterna. 40 Mätaren avlästes efter återkomsten, genom att data överfördes till dator via en avläsare, och ställdes in för en kommande registrering. Den skickades sedan ut till nästa försöksperson. Bortfall. Deltagandet i studien har så här långt vida överskridit förväntningarna. Av de 669 individer som under perioden tillfrågades tackade 439 (63 %) ja till att medverka i studien. Av de 248 deltagarna (37%) som tackade nej valde 182 (74 %) att besvara en bortfallsenkät. För de 66 individer (9%) som tackade nej till deltagande och som inte ville besvara botfallsenkäten finns enbart uppgifter om kön och bostadsort från SCB:s urval. En förklaring till det höga deltagandet kan vara att rekryteringen skett i samarbete med ett professionellt telemarketingföretag. De medverkande erbjöds en provprenumeration på någon av tidningarna ICA-kuriren, Hemma Bäst eller Hälsa. Resultat Ålder hos de medverkande samt vissa kroppsmått, utbildningsbakgrund och upplevt hälsotillstånd framgår av Tabell 2. Hela 96,5% av deltagarna var födda i Sverige. Tabell 3 visar de medverkandes beredskap till förändring av sina aktivitetsvanor. Av tabellen framgår att drygt en av tre medverkande (35%) upplever sig vara fysiskt aktiva/ motionärer, medan nära på två av tre (61%) uppfattar sig vara mindre fysiskt aktiva. Av dessa har 12 procent bestämt sig för att öka aktiviteten, medan 25 procent enbart har tänkt sig öka den. Nio procent har inga planer alls på att öka den nuvarande nivån. Resterande 15 procent har de senaste månaderna varit mindre aktiva, jämfört med tidigare. CSA data. Figur 1 visar en slumpmässigt vald dygnsregistrering från en av deltagarna. Den sammanlagda aktiviteten, uttryckt i counts, för varje minut av dygnet (totalt 1x440 minuter) finns redovisad i diagrammet. Betydande variationer förekommer under dygnets lopp. Av figuren framgår översiktligt antalet episoder med minst 1 minuts längd med aktivitet på intensiteter motsvarande måttligt hög eller hög (ca 50 respektive 70 procent av maximal syreupptagningsförmåga). Data från varje dags registrering kan sedan användas för att ta fram genomsnittliga värden för hela veckan, eller för vardagar respektive helgdagar. Data från registreringarna kan läggas samman för ett antal individer, för att få fram genomsnittlig aktivitet och aktivitetens fördelning över dagen med avseende på intensitet. Figur 2 visar ett sådant exempel. Figuren visar hur aktivitetens omfattning varierar timme för timme mellan två olika grupper på 20 personer vardera (de tjugo yngsta och de tjugo äldsta, medelålder i resp grupp 21 år och 69 år) under en genomsnittsdag av hel vecka från tidigt på morgonen till sent på kvällen. Gruppernas totala aktivitet under hela dagen är i stort lika, men spridningen över dagen skiljer sig åt markant. De äldre är mer aktiva än de yngre på förmiddagen, medan de yngre är betydligt aktivare än de äldre sent på eftermiddagen och kvällen. IPAQ-data. Totalt rapporterad tid i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna för hela gruppen var ( minuter). Den fördelade sig på tid i inaktivitet ( minuter) och tid i aktivitet ( minuter). Den inaktiva tiden utgjordes i första hand av tid i sittande ( minuter). Figur 3 visar hur gruppen i sin helhet är fördelad vad avser tid i sittande på en vardag respektive en helgdag. I genomsnitt tillbringade deltagarna 58 minuter per dag stillasittande i någon typ av motorfordon. Den aktiva tiden kunde vara av hög intensitet (24+53 minuter) eller av något måttlig intensitet ( minuter). Fördelningen av den aktiva tiden i hög intensitet låg i genomsnitt på 11 min (arbete), 7 min (hem/ trädgård) och 6 min (fritid). För aktivitet i måttlig intensitet fördelade sig tiden i genomsnitt på 24 min (arbete), 35 min (hem/trädgård), 24 min (fritid) och 24 min (gång). Figur 4 visar, hur lång tid de medverkande tillbringat för transport till fots eller cykel. I genomsnitt är tiden 11 minuter per dag, men spridningen är avsevärd, och 38 procent har överhuvudtaget inte alls förflyttat sig till fots eller med cykel under en sammanhängande period av tio minuter under den senaste veckan. Figur 5 visar hur tid för promenader på fritiden, i genomsnitt 14 minuter, är fördelade. Av den framkommer att en betydande del, 43% av de medverkande, inte promenerat alls på sin fritid den senaste veckan. Endast 16% av de medverkande har redovisat daglig tid promenader på 30 minuter eller mer. Figur 6 visar hur de medverkande redovisat aktiviteten på fritiden. Promenader är ej med då dessa redovisas separat. Sextio procent har inte varit aktiva alls på sin fritid på i måttlig

3 Vid bedömning av individens totala fysiska aktivitet måste även arbetsdagen inberäknas. Foto: Michael Brannäs eller mycket ansträngande intensitet den senaste veckan. I genomsnitt har gruppen under de senaste sju dagarna varit aktiv i 6 minuter per dag under fritiden på en mycket ansträngande nivå. En mindre grupp, 29 procent, anger sig ha varit aktiva på fritiden vid två tillfällen eller fler de senaste sju dagarna. Diskussion Detta är första gången nationella data redovisas, som beskriver på vilket sätt och i vilken omfattning svenska folket är fysiskt aktiva. Framtagna data kommer dessutom att kunna jämföras med liknande data framtagna på andra håll med samma metod. Tolkningen av erhållen information är emellertid än så länge svår, inte bara för att materialet i denna sammanställning representerar kanske en fjärdedel av det totala materialet som fortfarande samlas in, utan framför allt därför att det inte finns några liknande uppgifter från andra studier att jämföra med, annat än våra egna, exempelvis Ekeröstudien (se separat arbete i detta nummer). En omfattande informationsmängd kommer efter hand att finns tillgänglig eftersom IPAQ nu är på väg att användas i en lång rad nationella studier i såväl Europa som övriga världen. Jämförelsen med data från den sk Ekerö-studien, i vilken 200 slumpmässigt utvalda och telefonintervjuade individer i en kommun i västra Stockholm ingick, är intressant. En serie data är snarlika, medan andra skiljer sig åt. Det senare gäller tid för aktivitet i något ansträngande intensitet i hemmet och i trädgård, som i bägge fallen var klart högre än vad genomsnittet i riket i övrigt tycks vara. Detta är inte förvånande eftersom Ekerö är en kommun i Stockholms län med mycket hög andel villaboende. I båda fallen var det en förvånande hög sammanlagd total tid för aktivitet i något ansträngande eller mycket ansträngande fysisk aktivitet. Data från de två undersökningarna stödjer varandra, vilket gör att tillförlitligheten hos IPAQ som instrument indirekt får stöd. Den generella rekommendationen om 30 minuters något ansträngande aktivitet, underförstått i form av motion, blir med detta ifrågasatt. Om nu aktiviteter under transporter och exempelvis i trädgård på samma intensitetsnivå som motionspromenader ska räknas in följer de flesta med råge den rekommendationen. En fortsatt diskussion om den rekommendationen kommer säkerligen att följa. Genomsnittlig tid ägnad åt promenader och cykel till och från arbetet/ skolan, eller tid för promenader på fritiden, var 11 respektive 14 minuter. Man ska vid tolkningen komma ihåg att fördelningen av tid för dessa aktiviteter i den undersökta gruppen var synnerligen sned. En betydande andel, kring 40 procent redovisade ingen tid alls i sådana aktiviteter under de senaste sju dagarna, medan en mindre grupp hade betydligt högre värden. Fortsatta analyser av de två grupperna, dvs de inaktiva och de mycket aktiva kan komma att ge värdefull information om dessa gruppers levnadsförhållanden, inställning till aktivitet, osv 41

4 vilket torde vara viktigt att beakta i planeringen av aktivitetsfrämjande årgärder. Antalet redovisade motionstillfällen var lågt, vilket inte överraskar, utan stämmer överens med tidigare framtagen information om motionsvanor, bland annat i en serie arbeten som Lars-Magnus Engström och medarbetare medverkat till. Nu ska man komma ihåg att tiden för den nu aktuella delen av ABC-undersökningen var sen höst och tidig vinter, vilket är en period då vädret ofta gör motionerande mindre attraktivt. Informationen framtagen med rörelsemätare kan användas på många sätt, exempelvis som framgår av Figur 2. Noterbart är att den äldre gruppen (medel 69 år) i stort tycks vara lika aktiv totalt som den yngre (21 år), även om insatserna görs på olika tid på dagen. Om detta uttrycker en förhållandevis låg aktivitet i den yngre gruppen eller en extra och hittills okänd hög aktivitet hos de äldre, eller en kombination av båda, får förbli oklart, eftersom få angränsande data som kan bistå i tolkningen föreligger. Kompletteringen av ABC-studien med mätning av accelerometer ger utan tvivel möjligheter till ökad belysning av IPAQ-data. Tid i dagligt sittande var hög såväl under vardag som helgdag. Sittande under en helgdag antyder graden av inaktiv livsstil, medan tid i sittande på arbetet inte behöver vara uttryck för hur man beter sig rent fysiskt på övrig tid. Mätningar av aktivitet har hittills inte särskilt analyserat den inaktiva tiden, men ett ökat intresse för inaktivitet tycks föreligga. ABC/IPAQ svarar upp mot detta intresse genom att tydligt beakta även inaktiviteten. Sammanfattningsvis, nu redovisade inledande data från ABC-studien visar på den mångfald av information som IPAQ, ibland i kombination med rörelsemätare, tar fram. Överraskande förhållanden kommer i dagen, och en fortsatt bearbetning får ge vid handen vilket värde denna information har. Befolkningens aktivitetsvanor är snedfördelade i flera viktiga avseenden, inte bara vad avser den avsiktliga motionen. Den för hälsoutvecklingen viktiga något ansträngande rapporterade aktiviteten är av en omfattning som förvånar. Här torde en diskussion om dagens rekommendationer bli oundviklig. Kost och Motion i Sverige 1971 Socialstyrelsen (Stockholm 1973) Kost och Motion 1978 Sifo (Stockholm 1978) ULF om folkets levnadsvanor SCB (Rapport nr 56) Liv 90 Folksam (Rapport 1) ULF om folkets levnadsvanor SCB (Rapport 85) Motion och Idrott 1997 Idrottsutredningen (SOU 1997:188) A Pan-EU Survey on consumer European Commision (1999) Attitudes to Physical Activity, Body-weight and Health Tabell 1. Tidigare befolkningsstudier gjorda i Sverige och Europa om fysisk aktivitet Jag är Studie Ursprung Män Kvinnor Spridning n= 80 n=147 n= 227 Ålder Vikt Längd BMI Utbildning (%) Folkskola Gymnasieskola 2-år Gymnasieskola 3-år< Högskola Annan utb 1 3 Självupplevd hälsa (%) Utmärkt Mkt bra Bra Någorlunda Dålig 2 1 Tabell 2. Basdata om medverkande personer i ABC-studien hösten inte särskilt fysiskt aktiv och jag planerar inte att öka min nuvarande nivå inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har tänkt att öka min aktivitet inte särskilt fysiskt aktiv, men jag har bestämt mig för att öka min aktivitet fysiskt aktiv/motionär, men har endast varit det de senaste 6 månaderna fysiskt aktiv/motionär och har varit det längre än 6 månader tillbaka jag brukade vara fysiskt aktiv, men har de senaste månaderna varit mindre akti Vet ej 4 8 Tabell 3. Tabell över förändringsbenägenheten avseende fysisk aktivitet Andel (%) Antal Figur 1. Registrering av en persons fysiska aktivitet med rörelsemätare (CSA) minut för minut under ett helt dygn (1440 minuter). Aktiviteten uttrycks i markeringar (sk counts). 42

5 Figur 2. Genomsnittlig aktivitet registrerad med rörelsemätare (CSA) timme för timme under dygnets vakna timmar för 20 äldre personer (fyllda staplar) (medel 69 år) och 20 yngre personer (medel 21 år). Figur 4. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för transporter till fots eller cykel i genomsnitt per dag under de senaste sju dagarna (n=244). Figur 3a. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en vardag (n=242). Figur 5. Angiven tid i minuter, mätt med IPAQ, för promenader på fritiden i genomsnitt per dag de senaste sju dagarna (n=251). Figur 3b. Angiven tid i timmar, mätt med IPAQ, i sittande den senaste veckan på en helgdag (n=245). Figur 6. Antal motionstillfällen under de senaste 7 dagarna (n=247). 43

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa

Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Avdelning för hälsofrämjande - www.ltdalarna.se/folkhalsa Innehållsförteckning Inledning... 1 Metod... 1 Svarsfrekvens... 1 Variabelförklaring... 3 Statistik och tolkning... 4 Kalibreringsvikt... 4 Stratifiering

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Lena Kallings Med dr, lektor fysisk aktivitet och hälsa Studien utförd av Forskargruppen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH : Gustav

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Nationell Patientenkät Primärvård 2017 Resultatrapport för Region Norrbotten PATIENTSÄKERHETRÅDET UPPRÄTTAD 2018-04-18 ANSVARIG FÖR RAPPORTEN EVA SJÖLUND Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990

LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor. Nuläge och förändring sedan 1990 LIV 2013 -levnadsvanor och prestationsförmåga hos svenska män och kvinnor Nuläge och förändring sedan 1990 Kontakt Professor emeritus Björn Ekblom bjorn.ekblom@gih.se Doktorand Gustav Olsson gustav.olsson@gih.se

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

4 Fritidsaktiviteter i översikt

4 Fritidsaktiviteter i översikt Fritidsaktiviteter i översikt 53 4 Fritidsaktiviteter i översikt I detta kapitel ges en översiktligt belysning av de fritidsaktiviteter som mätts i ULF hos den vuxna befolkningen i Sverige. Avsikten med

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Varför öva tillsammans?

Varför öva tillsammans? Varför öva tillsammans? - övningsverksamhet i Sverige Niclas Karlsson niclas.karlsson@msb.se Uppdrag Samordna, genomföra och stödja regionala, nationella och internationella övningar inom området samhällsskydd

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Enkätundersökning om solvanor

Enkätundersökning om solvanor Enkätundersökning om solvanor Genomförd av Markör Marknad och Kommunikation AB på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten 24 november-2 december 211 Om undersökningen Strålsäkerhetsmyndigheten vill med undersökningen

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

Bilaga 2 Enkät till lärare

Bilaga 2 Enkät till lärare riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 2 Enkät till lärare I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till lärare samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län

Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län 1 Fritidshemmens arbete med fysisk aktivitet och matvanor i Jönköpings län Fysisk aktivitet och goda matvanor är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor etableras i tidig ålder

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen

Läs mer

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros

Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Första besök Tack för att du tar dig tid att svara på samtliga frågor! All information du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor

En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor En frisk skolstart - föräldrastöd för bra mat- och rörelsevanor Mat och cancer 25 januari 2017 Liselotte Schäfer Elinder, docent Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL Institutionen för folkhälsovetenskap,

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Riksmaten Ungdom. En nationell undersökning av ungdomars matvanor Riksmaten Ungdom.

Riksmaten Ungdom. En nationell undersökning av ungdomars matvanor Riksmaten Ungdom. Riksmaten Ungdom En nationell undersökning av ungdomars matvanor Riksmaten Ungdom. Samarbete mellan Livsmedelsverket och KI för att även mäta fysisk aktivitet. 181112 1 Syften med att mäta fysisk aktivitet

Läs mer

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Levnadsvanor

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Bollnäs Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Bollnäs Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård

Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern. Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Befolkningsundersökning 2010 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Kumla Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Kumla Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Kumla Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Friluftsliv och naturupplevelser

Friluftsliv och naturupplevelser 2019 Friluftsliv och naturupplevelser viktiga resurser i folkhälsoarbetet Visby, Gotland 8 maj 2019 kajsa.mickelsson@folkhalsomyndigheten.se https://youtu.be/stbfxlfzgf4 Folkhälsa Folkhälsa är ett begrepp

Läs mer

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4

INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 INLEDNING... 3 SYFTE... 3 METOD... 3 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 3 FRÅGEFORMULÄR... 3 SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING... 4 Bortfall... 4 RESULTAT SAMTLIGA RESPONDENTER...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019 Resultat för Borås Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer

Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Lidköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård 2011-10-11 1(6) Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård Del 3 Jämförelse mellan KPP-kostnader och ACG-ersättningen Projektet om hur ACG kan användas inom primärvård lämnade en

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor. Juni 2010. 23 juni Helen Nilsson

Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor. Juni 2010. 23 juni Helen Nilsson Novus Allmänheten om Majblomman och dess tre sakpolitiska frågor Juni 2010 23 juni Helen Nilsson 1862 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Majblomman. Intervjuerna

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den avdelning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt avdelningen och vi hoppas att du vill

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län 1 Folkhälsoavdelningen Marit Eriksson Förskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län Fysisk aktivitet, goda matvanor och god ljudmiljö är av stor betydelse för vår hälsa

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Mora Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Mora Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Hallsberg Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Hallsberg Hemtjänst Om undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2017 Syftet med undersökningen är att kartlägga de äldres uppfattning om

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Karlskoga Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Karlskoga Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Karlskoga Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning

Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning 1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-16 Social- och omsorgskontoret Äldreomsorgsnämnden Behovet av boende för finsktalande somatiskt sjuka - redovisning av utredning Dnr: 15/51 Sammanfattning av ärendet Äldreomsorgsnämnden

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Bil, cykel, gång, taxi eller buss? Din syn på ditt barns resor till skolan I denna enkät vill vi veta vad du tycker om ditt barns resor till skolan. Besvara frågorna så noggrant som möjligt. Det finns

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Kungsholmen Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman

Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002. Jan Wretman Preliminär rapport över enkät om intresset för surveymetodik 2002 Jan Wretman Statistiska Institutionen Stockholms Universitet 106 91 Stockholm e-mail: jan.wretman@stat.su.se Rapport nr. 27 från projektet

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Brukarundersökning 2017

Brukarundersökning 2017 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2017-11-07 ON 2017/0102 53515 Omsorgsnämnden Brukarundersökning 2017 Förslag till beslut Omsorgsnämnden antecknar informationen till

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Hallsberg Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Hallsberg Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal

ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal Bilaga 2 Magisterutbildning i ergonomi MTO Cecilia Karlsson 1 av 8 ENKÄT för att undersöka vad som kan påverka upplevd hälsa i rygg och ben hos vårdpersonal Det är känt och vetenskapligt bekräftat att

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg

Läs mer

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Götene Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Götene Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning

Guide. Att genomföra en resvaneundersökning Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag

Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag En rapport om de viktigaste frågorna för småföretagarna i Sverige. Företagarens vardag i Sundsvall 2015 www.pwc.se/smaforetag Introduktion Företagarens vardag är rapporten som belyser de utmaningar och

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors

Sånnahallen. - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus. Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Sånnahallen - En kvantitativ utvärdering av verksamheten vid Sånnahallen i Åhus Genomförd av: Daniel Granqvist och Lars Jennfors Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Metod... 3 4. Resultat

Läs mer