Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer"

Transkript

1 European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga mätmetoden nyttjar rörelsemätare av typ accelerometer. Den tillåter bestämning av den totala aktiviteten för varje minut under en hel dag flera dagar/veckor i en följd. Dessutom kan man se hur aktiviteten är fördelad med avseende på dess intensitet. Vi har på detta sätt studerat tusen svenska skolbarn som en del av vår medverkan i European Youth Heart Study (EYHS). Det visar sig, när nu den fysiska aktiviteten för första gången har mätts på detta sätt, att barn och unga är mycket mer aktiva än vad många föreställer sig. MICHAEL SJÖSTRÖM ULF EKELUND AGNETA YNGVE ANDREAS NILSSON ANITA HURTIG- WENNLÖF PREVNUT VID NOVUM, KAROLINSKA INSTITUTET OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Introduktion Det kan tyckas märkligt. Många hävdar att dagens barn och ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva. De säger samtidigt att vi måste stimulera dem till att bli mer aktiva. Detta utan att någon utförlig, objektiv information finns tillgänglig om hur situationen faktiskt är, eller hur den har utvecklats på senare år. Detta betyder förvisso inte att de som framför dessa åsikter behöver ha fel. Men att en så central aspekt i vårt folkhälsoarbete är så otydligt klarlagd är förvånande. Vi har således inte någon tillförlitlig information som anger hur aktiva, eller inaktiva, barnen och de unga egentligen är i vardagen. Vi vet inte hur den totala aktiviteten är fördelad under dygnet, under veckan eller under olika säsonger. Ej heller vet vi hur länge barnen är inaktiva under dagen, det vill säga hur länge de är stillastående, sitter eller ligger. Anledningen till denna brist på kunnande är att metoder har saknats för en något så när säker bestämning av alla dessa mått. Detta gäller också aktivitetens karaktär (intensitet). Den är av betydelse för hälsoutvecklingen och för utvecklingen av prestationsförmågan. Framgångsrikt arbete med att öka den totala aktiviteten i befolkningen, bland barn som vuxna, förutsätter bra information om den egentliga aktiviteten i vardagen, liksom aktivitetens karaktär. Då först kan ändamålsenliga rekommendationer formuleras, problemen med inaktivitet kan identifieras och effektiva interventioner kan planeras, genomföras och utvärderas. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet definieras som alla de kroppsrörelser vi utför med hjälp av vår muskulatur ( any bodily movement produced by skeletal muscles that results in energy expenditure ) (1). Fysisk aktivitet innefattar således all den aktivitet som vi utför till vardags, det vill säga under transporter, på arbete/skola, i hemmet, samt på fritiden. Den sistnämnda domänen av vardagen inkluderar motion och idrott. Med motion avses sådan aktivitet som utförs planerat, strukturerat och repetitivt med syftet att förbättra eller bibehålla en god allmänkondition (1). Sådan aktivitet bedrivs på en förhöjd intensitets- eller ansträngningsnivå. Den övriga vardagliga aktiviteten utgör till sin omfattning en betydande, ofta helt övervägande, andel av den totala aktiviteten. På vilket sätt och i vilken omfattning denna aktivitet, eller inaktivitet, inverkar på hälsoutvecklingen hos den enskilde är mindre känt, men intresset bland forskare, folkhälsoarbetare och andra aktivitetsförespråkare inriktas nu allt mer mot denna andel av den totala aktiviteten. Det finns ett visst kunnande om den avsiktliga motionens omfattning och dess bestämningsfaktorer bland såväl 62

2 Fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser som utförs med muskler. Om den ökat eller minskat kan bero på hur man mäter? Foto Leif Carlson barn som vuxna. Det finns däremot inte i något land data om den totala fysiska aktiviteten i befolkningen, hur den fördelas med avseende på kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, etc. Aktivitetens karaktär, det vill säga den intensitet den bedrivs på, och hur länge den pågår (durationen), samt hur ofta aktiviteten i fråga återkommer (frekvensen) är obekant. Av detta följer att de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet, bland såväl barn som vuxna, inte är sakligt underbyggda i en omfattning som vore önskvärd. Dagens rekommendationer Dagens rekommendationer om hur mycket fysisk aktivitet som erfordras för att främja hälsa och förebygga sjukdom i den vuxna befolkningen formulerades av bland andra HEA i England (1994) (2), och av CDC/ACSM i USA 1995 (3) och lyder; Every adult should accumulate 30 minutes or more of moderate-intensity physical activity on most, preferably all, days of the week [...] intermittent bouts of physical activity, as short as 8 to 10 minutes, totaling 30 minutes or more on most days provide beneficial health and fitness effects. Liknande rekommendationer fördes fram vid ungefär samma tidpunkt vad beträffar barn och unga. De föreskriver, i sammanfattning, fysisk aktivitet på något förhöjd nivå i 30 (4) respektive 60 minuter (5) dagligen. Underlaget för råden om 30 respektive 60 minuters aktivitet, eller mer, på en ansträngningsnivå, som är något högre än den vardagliga ( moderateintensity ), dvs en nivå motsvarande rask promenad, eller högre, utgörs av resultat från en del epidemiologiska studier, bland andra de sk Harward alumini-studierna. De bygger också på extrapoleringar av andra resultat och erfarenheter, samt på en del antaganden. Fokus har varit sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom. Men det vetenskapliga underlaget för detta påstående är vid en närmare granskning inte så handfast som man skulle kunna önska. Bland annat har kunskapen om arten och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, inte minst bland unga individer, har varit bristfällig. Fysisk aktivitet i vardagen är emellertid, som anges inledningsvis, svår att mäta, särskilt bland unga (6). Vi har på vår enhet under senare år arbetat med att pröva och utveckla metoder för bestämning av den fysiska aktiviteten bland barn och unga. Metoderna kan vara antingen subjektiva eller objektiva. Subjektiva metoder Aktivitetsdagböcker och enkäter är exempel på subjektiva metoder. Dagboksmetoden har visat sig vara en tillförlitlig metod vid studier av ungdomar i tonåren (7,8), men kräver en betydande arbetsinsats. Dessutom förutsätter den en aktiv medverkan under flera dagar av den undersökte. Enkäter är därför vanligast förekommande i befolkningsstudier. De är billiga att ta fram och kan enkelt distribueras ut till ett stort antal individer. Tillförlitligheten i svaren är dock inte särskilt god. Det gäller särskilt barn från ca 10-årsåldern och nedåt. Då enkätfrågorna ofta är retrospektiva kan svårighet att minnas ge upphov till fel. Likaså kan oklart definierade termer, som exempelvis avser intensiteten i en aktivitet, ge upphov till missförstånd. Det finns en klar tendens att överskatta sin aktivitet (9). För många kan det vara svårt att hålla isär idealbilden, om hur fysiskt aktiv man bör vara, från den verkliga bilden. En annan svårighet med enkäter har att göra med just det faktum att de är enkla att ta fram. Detta har inneburit att ett mycket stort antal formulär finns, som dessutom oftast använts bara någon enstaka gång. Frågorna är olika, och svaren är inte jämförbara, vilket gör att en samlad bild av aktivitetsläget inte kan fås. Ej heller kan tendenser skönjas. Visserligen torde det finnas fog för påståendet att aktiviteten har minskat de senaste decennierna. Vilken art och mer precis omfattning som denna minskning har är dock mindre bekant. Mot bakgrund av detta har The International Physical Activity Ques- 63

3 tionnaire (IPAQ) nyligen utvecklats (10). Det är en uppsättning formulär (kort respektive långt, för självifyllande respektive intervju) som är utvecklat och testat gemensamt av en internationellt sammansatt grupp av forskare på området. Ett 25-tal centra från alla världsdelar har medverkat i det omfattande testarbetet. Frågorna i det långa formuläret är indelade i fyra kategorier och som avser tid i fysisk aktivitet under de senaste sju dagarna i arbete, under transport, i hemmet och under fritid. Den sammanlagda tiden i aktivitet från de fyra kategorierna ger således ett mått på den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Frågorna om tid i aktivitet inom varje kategori är vidare indelade med avseende på intensiteten, vilket ger värdefull information om individens rörelsemönster. Dessutom täcker frågorna också tid i sittande (inaktivitet) under dagen. Arbetet med att testa de olika versionerna har fallit väl ut. Formuläret har uppvisat en acceptabel reproducerbarhet och validitet (tillförlitlighet) ställt mot en objektiv metod. Därför överväger nu WHO liksom EU att inkludera formuläret, eller anpassade versioner av det, i sina globala program för övervakning av hälsoutvecklingen. Vi på PrevNut vid Novum har haft en central roll i det bakomliggande utvecklingsarbetet och leder också det fortsatta arbetet med att utveckla och ytterligare förbättra formulären (10). Nyligen har en miljömodul tagits fram som särskilt beaktar bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet i vår omgivning. Sammanställda resultat från kvalitetstestningen av IPAQ kan läsas på projektets hemsidor, från vilka också formulären kan laddas ner. Objektiva metoder Behovet av en tillförlitlig objektiv metodik att använda vid bestämning av fysisk aktivitet på större urvalsgrupper är stort. Fördelen med en sådan är att flera av de kända felkällorna förenade med subjektiva metoder (enkäter) kan undvikas (11). Dessutom utgör en objektiv metod med god tillförlitlighet det enda acceptabla valet av referensmetod vid valideringar av subjektiva metoder. Dubbelmärkt vatten metodik (DLW), hjärtfrekvensregistrering och rörelsemätare (accelerometrar) är de mest använda metoderna. DLW metoden kan bestämma den totala energiförbrukningen över tid med mycket bra precision, men är samtidigt allt för dyr för att användas Figur 1. Visar utfallet av ett dygns registrering av aktivitet med hjälp av accelerometer (infälld). Den mängd arbete som utförts för varje minut under dygnets vakna tid redovisas minut för minut i form av aktivitetsmarkeringar (counts) och bildar en kurva. Mått på total aktivitet erhålles, och dessutom kan andelen av tiden, liksom antalet tillfällen, som mängden arbete överstiger vissa intensitetsnivåer tas fram. På så sätt kan man också få fram antalet minutrar som individen varit aktiv på olika nivåer (exempelvis måttligt och högt intensiv aktivitet). i större studier. Dess oförmåga att bestämma aktivitetsmönster är även en anledning till behov av andra objektiva metoder. Hjärtfrekvensregistrering och rörelsemätning med accelerometer kan båda användas för att bestämma såväl aktivitetens intensitet och duration som dess frekvens (8,11). Fördelen med accelerometer är att den är behändig att handskas med. Instrumentet, en liten plastdosa som bärs runt midjan, registrerar kroppsrörelser minut för minut under flera dagar eller veckor (Figur 1). Dess mätvärde (counts) återger därmed en mer direkt mätning av den fysiska aktiviteten, vilket är en styrka jämfört med den mer indirekta mätningen av aktivitet som sker vid hjärtfrekvensregistrering. De flesta tillgängliga accelerometrar registrerar de rörelser som sker vertikalt (uniaxial mätare). Figur 1 visar exempel på en registrering över en dag av vaken tid. Vi har genomfört utvärderingar av en sådan rörelsemätare, en uniaxial accelerometer (av märket CSA/MTI), den idag mest använda, dels vad gäller test av dess validitet mot DLW metodik (12), och dels dess förmåga till noggrann analys av intensitetsmönster (13). Den har i båda avseendena visat goda resultat. En svaghet är svårigheten att korrekt kunna spegla ökningen i energiförbrukning som sker vid cykling, gång i trappor eller stillastående aktiviteter, etc. Den kan heller inte användas i vatten. Instrumentet är trots dessa felkällor att anse som ett lämpligt verktyg för att spegla hela det vakna dygnets fysiska aktivitet. Metoden och utrustningen har också fått ett genomslag globalt och är flitigt använda i fältstudier för bestämning av mängd och mönster av fysisk aktivitet. Vi har nu, som ett led i ett internationellt samarbete, med beteckningen EYHS, också tillämpat metoden för att ta reda på hur aktiva barnen egentligen är i vardagen, och hur denna aktivitet är fördelad med avseende på dess intensitet. EYHS The European Youth Heart Study (EYHS) är ett europeiskt forskningsprojekt som studerar sambanden mellan livsstilsfaktorer (t.ex. fysisk aktivitet och kostvanor) under barnoch ungdomsåren och andra idag kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i vuxenlivet (14). En gemensam databas i vilken data från samtliga länder ingår gör det möjligt att studera eventuella skillnader mellan länder och kulturer samt att studera eventuella dos-respons förhållanden mellan livsstilsfaktorer och hälsomarkörer. Det långsiktiga målet är att skapa underlag för primär-preventiva strategier riktade till barn och ungdomar med avsikten att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom i vuxenlivet. Varje deltagande land ska testa och mäta 1000 barn, av vilka 500 är barn i åldern 9-10 år (årskurs 3 i Sverige) och 500 är ung- 64

4 Tabell 1. Ålder, längd och vikt på de undersökta barnen, samt tid i minuter de varit fysiskt aktiva på måttlig (3-6 METs) respektive hög (6 METs eller högre) intensitetsnivå (medelvärde ± SD) Pojkar (n=202) Ålder (yrs) 9.5 ± ± ± ± 0.4 Längd (cm) 139 ± ± ± ± 6.3 Vikt (kg) 33.6 ± ± ± ± 9.2 Måttlig 183 ± ± ± ± 22 Högintensiv 34 ± ± 15 16±12 11 ± 10 Totalt 217 ± ± ± ± 28 domar, år gamla (årskurs 9). Hittills har datainsamlingar genomförts i Danmark, Sverige, Estland, Portugal och Norge. Material och metoder Underlaget för de resultat som redovisas i detta arbete är de data som insamlats med rörelsemätare, accelerometer (Computer Science and Applications Inc, CSA model WAM 7164, obs notera att företaget som idag marknadsför utrustningen heter MTI, och utrustningen Actigraph AM7164). De undersökta barnen, som utvalts genom ett slumpmässigt förfarande från skolor i Örebro respektive Stockholmsområdet (Tabell 1), har burit mätaren i fyra dagar vardera under vaken tid. Under hela denna tid har information om aktiviteten registrerats och sammanfattats för varje minut. För godkänd registrering har krävts minst tio timmars registrering per dag och under minst tre dagar. I en del fall har tekniska problem med rörelsemätaren hindrat korrekt registrering. Sammanlagt mer än 800 barn har på detta sätt blivit kartlagda. Förutom totalaktiviteten, uttryck i totalt antal counts per dag, alternativt counts per dag och minut (korrektion för att olika individer bär mätaren under olika tid), har tiden i minuter på en måttligt respektive högt intensiv nivå kunnat beräknas. För detta har vi använt oss av ett speciellt analysprogram, som vi utvecklat själva. 9 år 15 år Flickor (n=237) Pojkar (n=156) Flickor (n=208) 9-10 årsåldern respektive årsåldern. Den yngre åldersgruppen var i stort något mer aktiv än den äldre. Fördelning av den totala aktiviteten skiljde sig åt mellan grupperna. De yngre barnen var mer aktiva på dagen, medan de äldre hade en markerad aktivitetstopp vid tiden. Båda gruppernas genomsnittliga aktivitet efter hand under dagen visade när de tog sig till och från skolan, när de hade lunch, och så vidare. På liknande sätt kan aktiviteten under skolåret illustreras. Barnen är klart mer aktiva i början av skolåret (september), medan totalaktiviteten sjunker påtagligt under hösten för att vara procent lägre under vintermånaderna. Under våren tilltar aktiviteten på nytt. Den tid uttryckt i minuter som barnen var aktiva på en måttligt respektive högintensiv nivå framgår av Tabell 1. Sammantaget var 9- åringarna i genomsnitt aktiva på en hälsostärkande nivå (3-6 METs) under 217 (pojkar) respektive 184 minuter (flickor), av vilket 34 respektive 16 minuter var aktivitet på högintensiv nivå (6 METs eller) mer). Figur 3 visar Figur 2. Genomsnittliga kurvor som visar mängden aktivitet (uttryckt som aktivitetsmarkeringar, sk counts, per minut) under en skoldag bland ca 400 barn i 9-10-årsåldern respektive årsåldern. Den yngre gruppen är något mer aktiv totalt and den äldre, och dessutom har den sin aktivitet annorlunda fördelad under dagen. Resultat Den insamlade informationen gjorde det möjligt att illustrera hur den totala aktiviteten fördelade sig under en medeldag, exempelvis en skoldag. Figur 2 visar genomsnittliga värden under hela dagen för ca 400 barn i Figur 3. Box-plots som visar det totala antalet minuter av aktivitet på måttlig respektive hög intensitetsnivå bland pojkar och flickor i de två åldersgrupperna. Den ljusa linjen i respektive box visar medianvärdet. 65

5 antalet minuter på hälsostärkande aktivitetsnivå bland pojkar och flickor i respektive åldersgrupp, inklusive medianvärdet. Diskussion Den genomsnittliga totala aktiviteten inbegrep aktivitet på måttlig eller hög intensitetsnivå i en överraskande hög omfattning. Förvisso kan metodologiska förklaringar finnas. De så kallade cut-off -gränserna som använts, det vill säga de som definierar när en aktivitet är på normal, respektive måttlig eller hög intensitetsnivå, kan diskuteras. De gränser vi använt oss av i denna redovisning är vedertagna bland flertalet experter på området. Man bör även hålla i minnet att rörelsemätarna som använts snarare underregistrerar än överregistrerar aktiviteterna i fråga. Detta gäller bland annat registreringen av cykelarbete, gång i trappor och arbeten som i första hand inbegripit armar och överkropp. Simning och lek i vatten är heller inte medtagna, eftersom rörelsemätaren kan skadas av vatten. Dessutom missas en hel del, framför allt högintensivt arbete, som ju ofta sker i kortare sekvenser. Detta därför att arbetet under den registrerade minuten i övrigt är så på så pass låg nivå att genomsnittet för hela minuten inte blir särskilt högt. Vi bedömer därför de framtagna värdena på totalaktiviteten som acceptabelt representativa för de genomförda arbetena på respektive intensitetsnivåer. En fortsatt metodologisk diskussion får utvisa hur de korta episoderna av högintensivt arbete ska hanteras. En betydande andel, för att inte säga alla, av de 9-10-åriga barnen tycktes vara aktiva i 30 respektive 60 minuter per dag totalt (Figur 4). Bland de äldre ungdomarna, det vill säga de som är år, är andelen som uppfyller 30-minuters rekommendation, fortfarande hög, ca 95%, medan 60- minuters rekommendationen uppfylls av ca 2/3 av barnen, något sämre för flickorna än pojkarna. Dessa resultat är jämförbara med de tidigare resultat vi redovisat då fysisk aktivitet och total energiförbrukning mättes med kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering hos en grupp 14- till 15-åriga ungdomar, speciellt om hänsyn tas till skillnader i definition av intensitet mellan studierna (15). Håller därmed dagens rekommendationer om minst 30 respektive 60 minuters aktivitet dagligen? Nej, det gör de inte. Rekommendationer som i stort 100 procent av individerna i Figur 4. Andelen pojkar respektive flickor i de två åldersgrupperna som uppfyller gällande 30 respektive 60 minuters rekommendationer om fysisk aktivitet på hälsostärkande intensitetsnivå. berörda åldersgrupper uppfyller saknar värde, särskilt om det samtidigt och högljutt från olika håll förs fram att barnen är alltför inaktiva. Det finns därför skäl att ta upp en diskussion om nu gällande rekommendationer. Mycket behöver här diskuteras och rekommendationen eller andra inarbetade synsätt kanske omprövas. Exempelvis bör mer utvecklad hänsyn bör tas till ålder och kön hos de växande individerna, kanske också kroppssammansättning (BMI). Basen för dessa diskussioner måste vara data, som på ett tillförlitligt sätt beskriver den fysiska aktivitetens karaktär och omfattning i nu berörda grupper av barn och ungdomar. Dessutom krävs betydligt bättre data som beskriver sambanden mellan fysisk aktivitet och olika mått på hälsa bland barn och unga. EYHS är ett steg i den riktningen, men bara en början. Longitudinella studier som utnyttjar objektiva metoder för att mäta fysisk aktivitet är nödvändiga för att uttala sig om orsak och verkan med avseende på aktivitet och hälsa. Skolidrotten - vår kommentar Riksidrottsförbundet (RF) presenterade sommaren 2002 ett förslag till ändring av skollagen som ger eleverna rätt till organiserad fysisk aktivitet 30 minuter varje dag. Vi kommenterade situationen offentligt i DN Debatt den 16 augusti. Vi föreslog att frågan utreds bättre så att sakläget tydliggörs och välgrundade beslut kan tas. Nu finns förslaget i budgetpropositionen för Vi anförde i DN Debatt att formuleringarna som använts, bland annat i en trycksak från RF i ärendet, visar att det råder en väldig begreppsförvirring och brist på kunnande om centrala sakförhållanden. Välmenta beslut kan nu komma att tas för att blidka en högljudd opinion, men dessvärre på osakligt underlag. I slutändan kanske de som behöver mest stöd inte får detta på grund av den missriktade ambitionen. Som påtalats tidigare i detta arbete saknar vi objektiva data som visar att barnens totala fysiska aktivitet har minskat. Och om nu en faktisk minskning visar sig föreligga, i vilka avseenden har aktiviteten i så fall gått ner? Vilka hälsoproblem är följden av denna förmodade nedgång, vilka är drabbade? Vad behöver i så fall åtgärdas? Och hur? Följer en aktiv livsstil under barnaåren med genom livet? Löser man verkligen problemen med kroniska sjukdomar i vuxen ålder med att öka utrymmet för idrott under skoldagen? En del, men bara en del, av den hälsostärkande aktiviteten under en vanlig dag utgörs av motion och träning. Den absoluta merparten av sådan aktivitet utförs i situationer som inte har med avsiktlig motion eller idrott, än mindre med skolans idrottstimmar, att göra. Varför då denna koncentration på skolidrotten? Låt oss ta exemplet med ett antal barn i klass tre i årsåldern. Dessa barn är, som visas i detta arbete, aktiva på en hälsobringande intensitetsnivå i genomsnitt mer än 200 minuter per dag. Sammantaget är barnen aktiva minuter under en vanlig terminsvecka. Jämför tiden med RF:s förslag om 30 minuter organiserad fysisk aktivitet per dag. På vilket avgörande sätt och i vilken omfattning bidrar dessa minuter till barnens hälsa och hälsoutveckling? Resultatet blir bara en marginell ökning av den totala aktiviteten. Vi vet heller inte om en ökad aktivitet under 66

6 skoltid bidrar till att den totala aktiviteten under dygnet ökar. Det kan lika gärna bli så att motsvarande aktivitet inte utförs under fritiden om barnen haft gympa (motsv) under skoldagen. Är då något vunnet? Och vet vi att det är de mest behövande som tillgodogör sig den utökade aktiviteten på skoltid? Vad vi behöver är en mer ingående och välgjord dokumentation av nuläget, av det slag som redovisas i detta arbete. Vi kan då genom mer utförliga analyser bättre identifiera problemen och kanske också bättre förstå de bakomliggande orsakerna till inaktiviteten. När vi har svaren kan politiska beslut tas och mer genomtänkta och utförliga handlingsplaner upprättas. Metoder kan utvecklas för att nå avsedda personer eller grupper och på ett sådant sätt att den önskade förändringen verkligen åstadkoms och förhoppningsvis blir bestående. Att främja en aktiv livsstil bland barn och vuxna är en viktig uppgift i folkhälsoarbetet. Om en utökning av ämnet idrott och hälsa i skolarbetet, eller om fysisk aktivitet organiserad på annat sätt, visar sig vara lösningen på problemet är det naturligtvis glädjande, men vi har i dagsläget inget sakligt stöd för detta. Att förändra den fysiska aktiviteten hos befolkningen är svårare än så och förutsätter både tålamod och skicklighet. I det arbetet måste även kostfrågorna ingå. Det så kallade Eurodietprojektet (16) angav att strategierna för ett framgångsrikt folkhälsoarbete på kost- och aktivitetsområdet ska vara samordnade, multidisciplinära, uttömmande och bestående. De ska inbegripa en rad åtgärder som samtidigt är riktade mot individen, gruppen och befolkningen i sin helhet. Förändringsprocessen ska pågå på olika arenor, däribland skolan, och inom olika målgrupper. Processen ska vara förankrad i den offentliga förvaltningen och hela det lokala, regionala, nationella och internationella samhälle vi lever i. Den nu föreslagna lagändringen är en allför isolerad företeelse, och måste för att få effekt kombineras med en hel del andra åtgärder. Vi vet ännu inte vilka dessa är. Tanken att tillförsäkra barnen mer aktivitet är i grunden således god, men att enbart åtgärda en enskild omständighet, som nu är på väg att ske, är exempel på dåligt folkhälsoarbete. Kanske är det samtidigt ett sätt att förflytta ansvaret från föräldrar, samhällsplanerare och andra till skolan, som inte är bättre förberedd för den uppgiften än andra. Ansvarig utbildnings-/skolminister bör således avvakta med lagändringar, eller motsvarande åtgärder, till dess att en saklig diskussion förts om problemets verkliga omfattning och innehåll samt bakomliggande faktorer. Kanske är det dessa som i första hand ska åtgärdas, bland annat faktorer i omgivningen, och inte inaktiviteten som sådan. Sammanfattningsvis Det visar sig således, när nu den fysiska aktiviteten för första gången har mätts så att såväl total aktivitet som rörelsemönster kunnat beskrivas, att barn och unga är mycket mer aktiva än vad många föreställer sig. Exempelvis är en genomsnittlig 9-10 åring fysiskt aktiv mer än 200 minuter per dag på en hälsostärkande intensitetsnivå. Dagens rekommendationer om 30/60 minuters aktivitet, som ofta hänvisas till, är tilltagna i underkant, och knappast av värde i det hälsofrämjande arbetet. Diskussionen om 30 minuters organiserad fysisk aktivitet under skoldagen hamnar med detta i en speciell dager. Ett effektivt hälsofrämjande arbete förutsätter mer och bättre information om sakläget, så att det förmodade problemets karaktär kan preciseras och dess verkliga bakgrund tydliggöras. Först då kan ändamålsenliga strategier formuleras. Där är vi inte ännu. Referenser 1. C Caspersen, K Powell, G Christenson. Physical activity, exercise and physical fitness: Definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep,100: , AJ Killoran, P Fentem, C Caspersen. Moving on. International perspectives on promoting physical activity. Health Education Authority, R Pate, M Pratt, S Blair, et al. Physical activity and public health: A recommendation from the Centers of Disease Control and Prevention and the American College of Sports and Medicine. JAMA, 273: , J Sallis, K Patrick. Physical activity guidelines for adolescents: consensus statement. Pediatr Exerc Sci, 6: , S Biddle, J Sallis, N Cavill (eds). Young and Active? Young People and Health Enhancing Physical Activity Evidence and Implications. London: Health Education Authority, M Sjöström, U Ekelund, A Yngve A. Hur aktiva är våra barn och ungdomar? Sv Idrottsforskning, Nr. 4:14-17, U Ekelund, A Yngve, M Sjöström. Total daily energy expenditure and patterns of physical activity in adolescents assessed by two different methods. Scand J Med Sci Sports, 9: , U Ekelund, A Nilsson, M Sjöström. Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet. Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study. Sv Idrottsforskning, Nr. 2: 44-49, GE Duncan, S Sydeman, MG Perri, M Limacher, AD Martin. Can sedentary adults accurately recall the intensity of their physical activity? Prev Med, 33:18-26, M Sjöström, A Yngve, U Ekelund, M Hagströmer. IPAQ en rörelse i tiden. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:13-17, A Nilsson, A Hurtig-Wennlöf, U Ekelund. Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet. Ökad förståelse för sambandet mellan aktivitet och hälsa. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:8-12, U Ekelund, M Sjöström, A Yngve et al. Physical activity assessed by activity monitor and doubly labeled water. Med Sci Sports Exerc, 33: , A Nilsson, U Ekelund, A Yngve, M Sjöström. Assessing physical activity among children with accelerometers using different time sampling intervals and placements. Pediatr Exerc Sci, 14:75-84, A Hurtig-Wennlöf, E Poortvliet, M Liljegren, K Nylund. Aerob arbetsförmåga samvarierar med en totala fysiska aktiviteten hos flickor. Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:50-54, U Ekelund, M Sjöström, A Yngve. Total daily energy expenditure and pattern of physical activity measured by minute-byminute heart rate monitoring in year old Swedish adolescents. Eur J Clin Nutr, 54: , M Sjöström, L Stockley. Toward public health nutrition strategies in the European Union to implement food based dietary guidelines and to enhance healthier lifestyles. Public Health Nutrition, 4: ,

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study

Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study Forskarnas och allmänhetens intresse för fysisk aktivitet bland barn och unga har

Läs mer

IPAQ - en rörelse i tiden

IPAQ - en rörelse i tiden IPAQ - en rörelse i tiden Svenskt initiativ snart global standard Bakgrunden är lika uppenbar som lösningen är självklar; Det saknas, förvånande nog, ett instrument för mätning av fysisk aktivitet i befolkningen

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering

Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Energiförbrukning och fysisk aktivitet bland unga elitidrottare en tillämpning av kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering Att med noggrannhet mäta fysisk aktivitet och total energiförbrukning utanför laboratoriet

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR)

FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR) FYSISK AKTIVITET FÖR BARN OCH UNGDOMAR (0-17 ÅR), idrottslärare, med dr Örjan Ekblom, fysiolog, med dr Ulrika Berg barnläkare, med dr Patrick Bergman, sjukgymnast, med dr Li Villard, sjukgymnast, med dr

Läs mer

forskning pågår Barn, fysisk aktivitet och hälsa Sammanfattning

forskning pågår Barn, fysisk aktivitet och hälsa Sammanfattning forskning pågår VETENSKAPLIG RED. BIRGIT RÖSBLAD Barn, fysisk aktivitet och hälsa AV: PATRICK BERGMAN OCH MARIA HAGSTRÖ MER Sammanfattning Kost och fysisk aktivitet hos barn och vuxna är högaktuella debattämnen

Läs mer

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande

Läs mer

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA

Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Hälsa hos gående och cyklister nya forskningsprojektet PASTA Annika Nilsson Footer 1 Om forskningsprojektet PASTA Startade i november 2013 och ska pågå i 4 år Det största forskningsprojektet i Sverige

Läs mer

Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet

Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet Ökar förståelsen för sambandet mellan aktivitet och hälsa Avsaknad av lämpliga metoder med förmåga att återge mängd och mönster av fysisk aktivitet

Läs mer

Att mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv

Att mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 1/2 25 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum Karolinska

Läs mer

Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC

Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Värdera Fysisk aktivitet eller Bestämning av Aerob Fitness? Bengt Saltin CMRC Varför bestämma Fitness (och ej Fysisk Aktivitet)! Argument I Objektivt bestämd aerob fitness utgör i alla prospektiva studier

Läs mer

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10

Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Organ för Centrum för Idrottsforskning Nummer 2 2001 Årgång 10 Tema Att mäta fysisk aktivitet Sök forskningsbidrag från CIF för år 2002. Centrum för idrottsforskning (CIF) vill härmed meddela att projektbidrag

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet

Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Validering av Socialstyrelsens screeningfrågor om fysisk aktivitet Lena Kallings Med dr, lektor fysisk aktivitet och hälsa Studien utförd av Forskargruppen för fysisk aktivitet och hälsa, GIH : Gustav

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt

Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar

Fysiska skillnader hos barn och ungdomar Fysiska skillnader hos barn och ungdomar För att kunna vara en bra lärare i idrott och hälsa så är det viktigt att vara väl medveten om elevernas fysiska utveckling så att man utefter det kan dra kopplingar

Läs mer

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH

Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Fysisk aktivitet för barn och ungdomar Örjan Ekblom, docent Åstrandlaboratoriet, GIH Exponering Mekanism Riskfaktorer Utfall Begreppet fysisk aktivitet Fysisk aktivitet Hjärta/kärl Plaque CVD - Intensitet

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa

Åldrande och fysisk. aktivitet. Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut. Avdelningen för barns & äldre hälsa Åldrande och fysisk 1 aktivitet Anna Jansson, Med dr. Statens folkhälsoinstitut Avdelningen för barns & äldre hälsa Varför bör samhället prioritera ett hälsosamt åldrande Argument 1 Andelen äldre ökar

Läs mer

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen?

Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen? Seksjon for forebyggende, helsefremmende og organisatoriske tiltak Är det möjligt att öka fysisk aktivitet i befolkningen? Eva Denison, forskare, professor Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten

Läs mer

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet

Fysisk aktivitet och hälsa. Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet och hälsa Patrik Wennberg, läkare vid Bureå Hälsocentral forskare och lärare vid Umeå Universitet Fysisk aktivitet är dagens bästa köp i folkhälsa -JM Morris, 1996 Läkemedlet fysisk aktivitet

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Nya tider, nya hälsoproblem

Nya tider, nya hälsoproblem XXXXXX även för den som motionerar - vad kan vi göra? Nya tider, nya hälsoproblem Mai-Lis Hellénius överläkare och professor Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS Effekter av fysisk aktivitet. Total fysisk aktivitet Arbete

Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS Effekter av fysisk aktivitet. Total fysisk aktivitet Arbete Fysisk aktivitet och hälsa effekter, att mäta fysisk aktivitet, FYSS 2017 Äldres hälsa och fysisk aktivitet i ett livsperspektiv 27/9 2016 Maria Hagströmer, leg sjukgymnast, docent Karolinska Institutet,

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan

Se till att fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8: Introducera fler barn till idrotten och föreningen i skolan 13.7 Motion nr 8 Svenska Skolidrottsförbundet: Se till fler barn introduceras till idrotten och föreningen i skolan Motionärens

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

http://www.wcrf.org/

http://www.wcrf.org/ http://www.wcrf.org/ Non communicable disease - NCD Allt fler lever längre med kroniska sjukdomar Den tyngsta sjukdomsbördan i världen Ca 40% alla >15 år har minst en kronisk sjukdom Av dem > 65 år har

Läs mer

Att mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv

Att mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 22/9 2005 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum

Läs mer

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

2011-08-22. Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 31 augusti 2011 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014

Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden. Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Långvarigt stillasittande - en hälsofara i tiden Elin Ekblom Bak, PhD Gymnastik- och idrottshögskolan, Stockholm Göteborg, 8 oktober 2014 Övervikt Vuxna Sverige BMI 40% 30% 28% 5% 12% 20% 7% 10% Källa:

Läs mer

Fysisk träning vid hjärtsjukdom

Fysisk träning vid hjärtsjukdom Fysisk träning vid hjärtsjukdom Åsa Cider Med Dr. leg sjukgymnast Vad tror Du att en person med hjärtsjukdom kan/får utföra för fysisk aktiviet och träning? 1 Definition of Physical activity and Exercise

Läs mer

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef.

Presentation. Jan-Eric Ekberg. Enheten Idrottsvetenskap/Department of. Forskningsområde: Skolämnet idrott och. Biträdande enhetschef. Presentation Jan-Eric Ekberg Biträdande enhetschef Enheten Idrottsvetenskap/Department of Sport Sciences Malmö högskola/malmo University Forskningsområde: Skolämnet idrott och hälsa Skolämnet Idrott och

Läs mer

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss?

Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Varför är så många fysiskt inaktiva när det är så bra för oss? Motions- och hälsopsykologiska reflektioner om motivation och fysisk aktivitet Mattias Johansson 2017-04-21 1 I en ofta citerad studie framkom

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Det Europeiska Hjärthälsofördraget

Det Europeiska Hjärthälsofördraget Det Europeiska Hjärthälsofördraget Förord Sjuk- och dödlighet Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos Europeiska kvinnor och män (1). Sådan sjukdom förorsakar nära hälften av alla dödsfall

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Vad är folkhälsovetenskap?

Vad är folkhälsovetenskap? Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet 2 september 2010 karin.guldbrandsson@ki.se 1. Vad är hälsa? Vad är sjukdom? 2. Vad är folkhälsa? 3. Vad är ett folkhälsoproblem?

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning

Landstingets vision. År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Fysisk aktivitet eller stillasittande? Regelbunden fysisk aktivitet är en skyddsfaktor mot många sjukdomar

Läs mer

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen?

Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? NYCKELN TILL EN FRISK GENERATION hur får vi världens friskaste barn? Sitting is the new smoking Nya hälsofaror som lurar. Vad säger forskningen? Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare,

Läs mer

Stillasittande barn: hälso- och samhällseffekter. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet

Stillasittande barn: hälso- och samhällseffekter. Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet Stillasittande barn: hälso- och samhällseffekter Daniel Berglind PhD, Post-doc Departement of Public Health Sciences Karolinska Institutet Agenda Stillasittande/Fysisk aktivitet Rekommendationer och prevalens

Läs mer

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun

Attitydundersökning värdskap. Härjedalens kommun Attitydundersökning värdskap Härjedalens kommun Innehåll INNEHÅLL 2 INLEDNING 3 ANSTÄLLDA 4 FÖRTROENDEVALDA 7 INVÅNARNA 10 ATTITYDER TILL HÄRJEDALENS KOMMUN/ANSTÄLLDA 10 ATTITYDER TILL FÖRTROENDEVALDA

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa

Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa Från träning för kondition till fysisk aktivitet för hälsa om synen på rekommendationer för allmänheten över tid Under slutet av 1970-talet kom de första rekommendationerna för fysisk aktivitet från the

Läs mer

Norra Sveriges MONICAundersökning

Norra Sveriges MONICAundersökning Personnummer:_ Namn: MONICA-nummer: Norra Sveriges MONICAundersökning En kampanj mot hjärt-kärlsjukdom och diabetes 2009 FRÅGEFORMULÄR DEL 2 + 2009 Sida - 1 + Frågor rörande LIVSKVALITET OCH SOCIALT STÖD

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Aerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study

Aerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study Aerob arbetsförmåga samvarierar med den totala fysiska aktiviteten hos flickor Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study The European Youth Heart Study (EYHS) studerar riskfaktorer för

Läs mer

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier

Systematiska översikter. Ledord: systematik och transparens. Projektgruppen. systematisk sökning av studier SYSTEMATISK GRANSKNING AV METODER FÖR ATT FRÄMJA FYSISK AKTIVITET Metoder för att främja fysisk (MFA) Fysisk (FA) Hälsa/ Livskvalitet BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH RESULTAT Bernt Lindahl, överläkare

Läs mer

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet

TENTAMEN. Fysiologi tema träning, 4,5 hp. Sjukgymnastprogrammet Nummer: 1 TENTAMEN Fysiologi tema träning, 4,5 hp Sjukgymnastprogrammet Ansvarig för tentamen: Eva Jansson, avd. för klinisk fysiologi, institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet Nummer:

Läs mer

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta

Fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling. Fysisk form. Komponenter. Träning = systematisk fysisk aktivitet, ofta Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och träning vid cancer och cancerbehandling Helena Igelström Forskare, leg. fysioterapeut Uppsala universitet Onkologidagarna, Umeå 2015 Fysisk aktivitet = alla kroppsliga

Läs mer

Barn och ungdomar om doping 090529

Barn och ungdomar om doping 090529 Barn och ungdomar om doping 090529 Om undersökningen Undersökningen genomfördes under maj 2009 i form av en digital enkät. Enkäten distribuerades via datainsamlingsföretaget Cint. I undersökningen deltog

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet

Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns plan för jämlik folkhälsa och social uthållighet Kultur och fritidsnämnden 2016-05-25 1 (5) Kultur- och fritidsförvaltningen Förvaltningskontoret KFN/2016:109 Sara Nordlund 016 710 7032 Kultur och fritidsnämnden Yttrande över remiss- Eskilstunas kommuns

Läs mer

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad

Förslag till nytt idrottspolitiskt program för Stockholms stad SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIVA AVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-07-05 Handläggare: Carola Östling Telefon: 08-508 15 055 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2012-08-28 Förslag till

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Evidensgrader för slutsatser

Evidensgrader för slutsatser Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm

Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm 1 PM :91 Ulf Eriksson Lena Smidfelt Rosqvist -12-01 Cyklingens hälsoeffekter i Stockholm en utredning med HEAT Sammanfattning Syftet med denna utredning är att studera cyklandets utveckling till och från

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I

9803/05 mru/bas,um,al/ss 1 DG I EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 6 juni 2005 (10.6) (OR. en) 9803/05 SAN 99 INFORMERANDE NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9181/05 SAN 67 Ärende: Utkast till rådets

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Skolenkäten våren 2016

Skolenkäten våren 2016 Dnr 2015:7261 Skolenkäten våren 2016 Fördjupad analys om respekt mellan elever och lärare www.skolinspektionen.se Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

Vägledning vid förändringsprocesser

Vägledning vid förändringsprocesser Vägledning vid förändringsprocesser och mätning av v hälsa och stress Av Dan Hasson Doktorand vid Uppsala universitet Leg Sjuksköterska vid CEOS. D et är vanligt att mäta olika aspekter av hälsa, ohälsa

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!??

FaR - Fysisk aktivitet på recept. Människans utveckling Är det möjligt...? Det vet väl alla att det är nyttigt att röra på sig.!?? Prevnut 15 maj 2009 FaR - Fysisk aktivitet på recept FaR - Fysisk aktivitet på recept Ing-Mari Dohrn MSc, leg sjukgymnast vetenskaplig bakgrund rekommendationer praktisk tillämpning Människans utveckling

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

D-vitamin. Näringsrekommendationer

D-vitamin. Näringsrekommendationer THE SAHLGRENSKA ACADEMY UNIVERSITY OF GOTHENBURG D-vitamin Näringsrekommendationer Elisabet Rothenberg, docent, dietist adjungerad lektor avdelningen för klinisk näringslära, Sahlgrenska universitetssjukhuset,

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer