Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer"

Transkript

1 European Youth Heart Study (EYHS) Om barnens vardagliga aktivitet och gällande rekommendationer Att mäta vardaglig fysisk aktivitet är svårt, särskilt när det gäller barn. Den idag mest tillförlitliga mätmetoden nyttjar rörelsemätare av typ accelerometer. Den tillåter bestämning av den totala aktiviteten för varje minut under en hel dag flera dagar/veckor i en följd. Dessutom kan man se hur aktiviteten är fördelad med avseende på dess intensitet. Vi har på detta sätt studerat tusen svenska skolbarn som en del av vår medverkan i European Youth Heart Study (EYHS). Det visar sig, när nu den fysiska aktiviteten för första gången har mätts på detta sätt, att barn och unga är mycket mer aktiva än vad många föreställer sig. MICHAEL SJÖSTRÖM ULF EKELUND AGNETA YNGVE ANDREAS NILSSON ANITA HURTIG- WENNLÖF PREVNUT VID NOVUM, KAROLINSKA INSTITUTET OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Introduktion Det kan tyckas märkligt. Många hävdar att dagens barn och ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva. De säger samtidigt att vi måste stimulera dem till att bli mer aktiva. Detta utan att någon utförlig, objektiv information finns tillgänglig om hur situationen faktiskt är, eller hur den har utvecklats på senare år. Detta betyder förvisso inte att de som framför dessa åsikter behöver ha fel. Men att en så central aspekt i vårt folkhälsoarbete är så otydligt klarlagd är förvånande. Vi har således inte någon tillförlitlig information som anger hur aktiva, eller inaktiva, barnen och de unga egentligen är i vardagen. Vi vet inte hur den totala aktiviteten är fördelad under dygnet, under veckan eller under olika säsonger. Ej heller vet vi hur länge barnen är inaktiva under dagen, det vill säga hur länge de är stillastående, sitter eller ligger. Anledningen till denna brist på kunnande är att metoder har saknats för en något så när säker bestämning av alla dessa mått. Detta gäller också aktivitetens karaktär (intensitet). Den är av betydelse för hälsoutvecklingen och för utvecklingen av prestationsförmågan. Framgångsrikt arbete med att öka den totala aktiviteten i befolkningen, bland barn som vuxna, förutsätter bra information om den egentliga aktiviteten i vardagen, liksom aktivitetens karaktär. Då först kan ändamålsenliga rekommendationer formuleras, problemen med inaktivitet kan identifieras och effektiva interventioner kan planeras, genomföras och utvärderas. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet definieras som alla de kroppsrörelser vi utför med hjälp av vår muskulatur ( any bodily movement produced by skeletal muscles that results in energy expenditure ) (1). Fysisk aktivitet innefattar således all den aktivitet som vi utför till vardags, det vill säga under transporter, på arbete/skola, i hemmet, samt på fritiden. Den sistnämnda domänen av vardagen inkluderar motion och idrott. Med motion avses sådan aktivitet som utförs planerat, strukturerat och repetitivt med syftet att förbättra eller bibehålla en god allmänkondition (1). Sådan aktivitet bedrivs på en förhöjd intensitets- eller ansträngningsnivå. Den övriga vardagliga aktiviteten utgör till sin omfattning en betydande, ofta helt övervägande, andel av den totala aktiviteten. På vilket sätt och i vilken omfattning denna aktivitet, eller inaktivitet, inverkar på hälsoutvecklingen hos den enskilde är mindre känt, men intresset bland forskare, folkhälsoarbetare och andra aktivitetsförespråkare inriktas nu allt mer mot denna andel av den totala aktiviteten. Det finns ett visst kunnande om den avsiktliga motionens omfattning och dess bestämningsfaktorer bland såväl 62

2 Fysisk aktivitet omfattar alla kroppsrörelser som utförs med muskler. Om den ökat eller minskat kan bero på hur man mäter? Foto Leif Carlson barn som vuxna. Det finns däremot inte i något land data om den totala fysiska aktiviteten i befolkningen, hur den fördelas med avseende på kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, etc. Aktivitetens karaktär, det vill säga den intensitet den bedrivs på, och hur länge den pågår (durationen), samt hur ofta aktiviteten i fråga återkommer (frekvensen) är obekant. Av detta följer att de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet, bland såväl barn som vuxna, inte är sakligt underbyggda i en omfattning som vore önskvärd. Dagens rekommendationer Dagens rekommendationer om hur mycket fysisk aktivitet som erfordras för att främja hälsa och förebygga sjukdom i den vuxna befolkningen formulerades av bland andra HEA i England (1994) (2), och av CDC/ACSM i USA 1995 (3) och lyder; Every adult should accumulate 30 minutes or more of moderate-intensity physical activity on most, preferably all, days of the week [...] intermittent bouts of physical activity, as short as 8 to 10 minutes, totaling 30 minutes or more on most days provide beneficial health and fitness effects. Liknande rekommendationer fördes fram vid ungefär samma tidpunkt vad beträffar barn och unga. De föreskriver, i sammanfattning, fysisk aktivitet på något förhöjd nivå i 30 (4) respektive 60 minuter (5) dagligen. Underlaget för råden om 30 respektive 60 minuters aktivitet, eller mer, på en ansträngningsnivå, som är något högre än den vardagliga ( moderateintensity ), dvs en nivå motsvarande rask promenad, eller högre, utgörs av resultat från en del epidemiologiska studier, bland andra de sk Harward alumini-studierna. De bygger också på extrapoleringar av andra resultat och erfarenheter, samt på en del antaganden. Fokus har varit sambandet mellan fysisk aktivitet och hjärt-kärlsjukdom. Men det vetenskapliga underlaget för detta påstående är vid en närmare granskning inte så handfast som man skulle kunna önska. Bland annat har kunskapen om arten och graden av fysisk aktivitet i befolkningen, inte minst bland unga individer, har varit bristfällig. Fysisk aktivitet i vardagen är emellertid, som anges inledningsvis, svår att mäta, särskilt bland unga (6). Vi har på vår enhet under senare år arbetat med att pröva och utveckla metoder för bestämning av den fysiska aktiviteten bland barn och unga. Metoderna kan vara antingen subjektiva eller objektiva. Subjektiva metoder Aktivitetsdagböcker och enkäter är exempel på subjektiva metoder. Dagboksmetoden har visat sig vara en tillförlitlig metod vid studier av ungdomar i tonåren (7,8), men kräver en betydande arbetsinsats. Dessutom förutsätter den en aktiv medverkan under flera dagar av den undersökte. Enkäter är därför vanligast förekommande i befolkningsstudier. De är billiga att ta fram och kan enkelt distribueras ut till ett stort antal individer. Tillförlitligheten i svaren är dock inte särskilt god. Det gäller särskilt barn från ca 10-årsåldern och nedåt. Då enkätfrågorna ofta är retrospektiva kan svårighet att minnas ge upphov till fel. Likaså kan oklart definierade termer, som exempelvis avser intensiteten i en aktivitet, ge upphov till missförstånd. Det finns en klar tendens att överskatta sin aktivitet (9). För många kan det vara svårt att hålla isär idealbilden, om hur fysiskt aktiv man bör vara, från den verkliga bilden. En annan svårighet med enkäter har att göra med just det faktum att de är enkla att ta fram. Detta har inneburit att ett mycket stort antal formulär finns, som dessutom oftast använts bara någon enstaka gång. Frågorna är olika, och svaren är inte jämförbara, vilket gör att en samlad bild av aktivitetsläget inte kan fås. Ej heller kan tendenser skönjas. Visserligen torde det finnas fog för påståendet att aktiviteten har minskat de senaste decennierna. Vilken art och mer precis omfattning som denna minskning har är dock mindre bekant. Mot bakgrund av detta har The International Physical Activity Ques- 63

3 tionnaire (IPAQ) nyligen utvecklats (10). Det är en uppsättning formulär (kort respektive långt, för självifyllande respektive intervju) som är utvecklat och testat gemensamt av en internationellt sammansatt grupp av forskare på området. Ett 25-tal centra från alla världsdelar har medverkat i det omfattande testarbetet. Frågorna i det långa formuläret är indelade i fyra kategorier och som avser tid i fysisk aktivitet under de senaste sju dagarna i arbete, under transport, i hemmet och under fritid. Den sammanlagda tiden i aktivitet från de fyra kategorierna ger således ett mått på den totala omfattningen av fysisk aktivitet. Frågorna om tid i aktivitet inom varje kategori är vidare indelade med avseende på intensiteten, vilket ger värdefull information om individens rörelsemönster. Dessutom täcker frågorna också tid i sittande (inaktivitet) under dagen. Arbetet med att testa de olika versionerna har fallit väl ut. Formuläret har uppvisat en acceptabel reproducerbarhet och validitet (tillförlitlighet) ställt mot en objektiv metod. Därför överväger nu WHO liksom EU att inkludera formuläret, eller anpassade versioner av det, i sina globala program för övervakning av hälsoutvecklingen. Vi på PrevNut vid Novum har haft en central roll i det bakomliggande utvecklingsarbetet och leder också det fortsatta arbetet med att utveckla och ytterligare förbättra formulären (10). Nyligen har en miljömodul tagits fram som särskilt beaktar bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet i vår omgivning. Sammanställda resultat från kvalitetstestningen av IPAQ kan läsas på projektets hemsidor, från vilka också formulären kan laddas ner. Objektiva metoder Behovet av en tillförlitlig objektiv metodik att använda vid bestämning av fysisk aktivitet på större urvalsgrupper är stort. Fördelen med en sådan är att flera av de kända felkällorna förenade med subjektiva metoder (enkäter) kan undvikas (11). Dessutom utgör en objektiv metod med god tillförlitlighet det enda acceptabla valet av referensmetod vid valideringar av subjektiva metoder. Dubbelmärkt vatten metodik (DLW), hjärtfrekvensregistrering och rörelsemätare (accelerometrar) är de mest använda metoderna. DLW metoden kan bestämma den totala energiförbrukningen över tid med mycket bra precision, men är samtidigt allt för dyr för att användas Figur 1. Visar utfallet av ett dygns registrering av aktivitet med hjälp av accelerometer (infälld). Den mängd arbete som utförts för varje minut under dygnets vakna tid redovisas minut för minut i form av aktivitetsmarkeringar (counts) och bildar en kurva. Mått på total aktivitet erhålles, och dessutom kan andelen av tiden, liksom antalet tillfällen, som mängden arbete överstiger vissa intensitetsnivåer tas fram. På så sätt kan man också få fram antalet minutrar som individen varit aktiv på olika nivåer (exempelvis måttligt och högt intensiv aktivitet). i större studier. Dess oförmåga att bestämma aktivitetsmönster är även en anledning till behov av andra objektiva metoder. Hjärtfrekvensregistrering och rörelsemätning med accelerometer kan båda användas för att bestämma såväl aktivitetens intensitet och duration som dess frekvens (8,11). Fördelen med accelerometer är att den är behändig att handskas med. Instrumentet, en liten plastdosa som bärs runt midjan, registrerar kroppsrörelser minut för minut under flera dagar eller veckor (Figur 1). Dess mätvärde (counts) återger därmed en mer direkt mätning av den fysiska aktiviteten, vilket är en styrka jämfört med den mer indirekta mätningen av aktivitet som sker vid hjärtfrekvensregistrering. De flesta tillgängliga accelerometrar registrerar de rörelser som sker vertikalt (uniaxial mätare). Figur 1 visar exempel på en registrering över en dag av vaken tid. Vi har genomfört utvärderingar av en sådan rörelsemätare, en uniaxial accelerometer (av märket CSA/MTI), den idag mest använda, dels vad gäller test av dess validitet mot DLW metodik (12), och dels dess förmåga till noggrann analys av intensitetsmönster (13). Den har i båda avseendena visat goda resultat. En svaghet är svårigheten att korrekt kunna spegla ökningen i energiförbrukning som sker vid cykling, gång i trappor eller stillastående aktiviteter, etc. Den kan heller inte användas i vatten. Instrumentet är trots dessa felkällor att anse som ett lämpligt verktyg för att spegla hela det vakna dygnets fysiska aktivitet. Metoden och utrustningen har också fått ett genomslag globalt och är flitigt använda i fältstudier för bestämning av mängd och mönster av fysisk aktivitet. Vi har nu, som ett led i ett internationellt samarbete, med beteckningen EYHS, också tillämpat metoden för att ta reda på hur aktiva barnen egentligen är i vardagen, och hur denna aktivitet är fördelad med avseende på dess intensitet. EYHS The European Youth Heart Study (EYHS) är ett europeiskt forskningsprojekt som studerar sambanden mellan livsstilsfaktorer (t.ex. fysisk aktivitet och kostvanor) under barnoch ungdomsåren och andra idag kända riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom i vuxenlivet (14). En gemensam databas i vilken data från samtliga länder ingår gör det möjligt att studera eventuella skillnader mellan länder och kulturer samt att studera eventuella dos-respons förhållanden mellan livsstilsfaktorer och hälsomarkörer. Det långsiktiga målet är att skapa underlag för primär-preventiva strategier riktade till barn och ungdomar med avsikten att minska förekomsten av hjärt- och kärlsjukdom i vuxenlivet. Varje deltagande land ska testa och mäta 1000 barn, av vilka 500 är barn i åldern 9-10 år (årskurs 3 i Sverige) och 500 är ung- 64

4 Tabell 1. Ålder, längd och vikt på de undersökta barnen, samt tid i minuter de varit fysiskt aktiva på måttlig (3-6 METs) respektive hög (6 METs eller högre) intensitetsnivå (medelvärde ± SD) Pojkar (n=202) Ålder (yrs) 9.5 ± ± ± ± 0.4 Längd (cm) 139 ± ± ± ± 6.3 Vikt (kg) 33.6 ± ± ± ± 9.2 Måttlig 183 ± ± ± ± 22 Högintensiv 34 ± ± 15 16±12 11 ± 10 Totalt 217 ± ± ± ± 28 domar, år gamla (årskurs 9). Hittills har datainsamlingar genomförts i Danmark, Sverige, Estland, Portugal och Norge. Material och metoder Underlaget för de resultat som redovisas i detta arbete är de data som insamlats med rörelsemätare, accelerometer (Computer Science and Applications Inc, CSA model WAM 7164, obs notera att företaget som idag marknadsför utrustningen heter MTI, och utrustningen Actigraph AM7164). De undersökta barnen, som utvalts genom ett slumpmässigt förfarande från skolor i Örebro respektive Stockholmsområdet (Tabell 1), har burit mätaren i fyra dagar vardera under vaken tid. Under hela denna tid har information om aktiviteten registrerats och sammanfattats för varje minut. För godkänd registrering har krävts minst tio timmars registrering per dag och under minst tre dagar. I en del fall har tekniska problem med rörelsemätaren hindrat korrekt registrering. Sammanlagt mer än 800 barn har på detta sätt blivit kartlagda. Förutom totalaktiviteten, uttryck i totalt antal counts per dag, alternativt counts per dag och minut (korrektion för att olika individer bär mätaren under olika tid), har tiden i minuter på en måttligt respektive högt intensiv nivå kunnat beräknas. För detta har vi använt oss av ett speciellt analysprogram, som vi utvecklat själva. 9 år 15 år Flickor (n=237) Pojkar (n=156) Flickor (n=208) 9-10 årsåldern respektive årsåldern. Den yngre åldersgruppen var i stort något mer aktiv än den äldre. Fördelning av den totala aktiviteten skiljde sig åt mellan grupperna. De yngre barnen var mer aktiva på dagen, medan de äldre hade en markerad aktivitetstopp vid tiden. Båda gruppernas genomsnittliga aktivitet efter hand under dagen visade när de tog sig till och från skolan, när de hade lunch, och så vidare. På liknande sätt kan aktiviteten under skolåret illustreras. Barnen är klart mer aktiva i början av skolåret (september), medan totalaktiviteten sjunker påtagligt under hösten för att vara procent lägre under vintermånaderna. Under våren tilltar aktiviteten på nytt. Den tid uttryckt i minuter som barnen var aktiva på en måttligt respektive högintensiv nivå framgår av Tabell 1. Sammantaget var 9- åringarna i genomsnitt aktiva på en hälsostärkande nivå (3-6 METs) under 217 (pojkar) respektive 184 minuter (flickor), av vilket 34 respektive 16 minuter var aktivitet på högintensiv nivå (6 METs eller) mer). Figur 3 visar Figur 2. Genomsnittliga kurvor som visar mängden aktivitet (uttryckt som aktivitetsmarkeringar, sk counts, per minut) under en skoldag bland ca 400 barn i 9-10-årsåldern respektive årsåldern. Den yngre gruppen är något mer aktiv totalt and den äldre, och dessutom har den sin aktivitet annorlunda fördelad under dagen. Resultat Den insamlade informationen gjorde det möjligt att illustrera hur den totala aktiviteten fördelade sig under en medeldag, exempelvis en skoldag. Figur 2 visar genomsnittliga värden under hela dagen för ca 400 barn i Figur 3. Box-plots som visar det totala antalet minuter av aktivitet på måttlig respektive hög intensitetsnivå bland pojkar och flickor i de två åldersgrupperna. Den ljusa linjen i respektive box visar medianvärdet. 65

5 antalet minuter på hälsostärkande aktivitetsnivå bland pojkar och flickor i respektive åldersgrupp, inklusive medianvärdet. Diskussion Den genomsnittliga totala aktiviteten inbegrep aktivitet på måttlig eller hög intensitetsnivå i en överraskande hög omfattning. Förvisso kan metodologiska förklaringar finnas. De så kallade cut-off -gränserna som använts, det vill säga de som definierar när en aktivitet är på normal, respektive måttlig eller hög intensitetsnivå, kan diskuteras. De gränser vi använt oss av i denna redovisning är vedertagna bland flertalet experter på området. Man bör även hålla i minnet att rörelsemätarna som använts snarare underregistrerar än överregistrerar aktiviteterna i fråga. Detta gäller bland annat registreringen av cykelarbete, gång i trappor och arbeten som i första hand inbegripit armar och överkropp. Simning och lek i vatten är heller inte medtagna, eftersom rörelsemätaren kan skadas av vatten. Dessutom missas en hel del, framför allt högintensivt arbete, som ju ofta sker i kortare sekvenser. Detta därför att arbetet under den registrerade minuten i övrigt är så på så pass låg nivå att genomsnittet för hela minuten inte blir särskilt högt. Vi bedömer därför de framtagna värdena på totalaktiviteten som acceptabelt representativa för de genomförda arbetena på respektive intensitetsnivåer. En fortsatt metodologisk diskussion får utvisa hur de korta episoderna av högintensivt arbete ska hanteras. En betydande andel, för att inte säga alla, av de 9-10-åriga barnen tycktes vara aktiva i 30 respektive 60 minuter per dag totalt (Figur 4). Bland de äldre ungdomarna, det vill säga de som är år, är andelen som uppfyller 30-minuters rekommendation, fortfarande hög, ca 95%, medan 60- minuters rekommendationen uppfylls av ca 2/3 av barnen, något sämre för flickorna än pojkarna. Dessa resultat är jämförbara med de tidigare resultat vi redovisat då fysisk aktivitet och total energiförbrukning mättes med kontinuerlig hjärtfrekvensregistrering hos en grupp 14- till 15-åriga ungdomar, speciellt om hänsyn tas till skillnader i definition av intensitet mellan studierna (15). Håller därmed dagens rekommendationer om minst 30 respektive 60 minuters aktivitet dagligen? Nej, det gör de inte. Rekommendationer som i stort 100 procent av individerna i Figur 4. Andelen pojkar respektive flickor i de två åldersgrupperna som uppfyller gällande 30 respektive 60 minuters rekommendationer om fysisk aktivitet på hälsostärkande intensitetsnivå. berörda åldersgrupper uppfyller saknar värde, särskilt om det samtidigt och högljutt från olika håll förs fram att barnen är alltför inaktiva. Det finns därför skäl att ta upp en diskussion om nu gällande rekommendationer. Mycket behöver här diskuteras och rekommendationen eller andra inarbetade synsätt kanske omprövas. Exempelvis bör mer utvecklad hänsyn bör tas till ålder och kön hos de växande individerna, kanske också kroppssammansättning (BMI). Basen för dessa diskussioner måste vara data, som på ett tillförlitligt sätt beskriver den fysiska aktivitetens karaktär och omfattning i nu berörda grupper av barn och ungdomar. Dessutom krävs betydligt bättre data som beskriver sambanden mellan fysisk aktivitet och olika mått på hälsa bland barn och unga. EYHS är ett steg i den riktningen, men bara en början. Longitudinella studier som utnyttjar objektiva metoder för att mäta fysisk aktivitet är nödvändiga för att uttala sig om orsak och verkan med avseende på aktivitet och hälsa. Skolidrotten - vår kommentar Riksidrottsförbundet (RF) presenterade sommaren 2002 ett förslag till ändring av skollagen som ger eleverna rätt till organiserad fysisk aktivitet 30 minuter varje dag. Vi kommenterade situationen offentligt i DN Debatt den 16 augusti. Vi föreslog att frågan utreds bättre så att sakläget tydliggörs och välgrundade beslut kan tas. Nu finns förslaget i budgetpropositionen för Vi anförde i DN Debatt att formuleringarna som använts, bland annat i en trycksak från RF i ärendet, visar att det råder en väldig begreppsförvirring och brist på kunnande om centrala sakförhållanden. Välmenta beslut kan nu komma att tas för att blidka en högljudd opinion, men dessvärre på osakligt underlag. I slutändan kanske de som behöver mest stöd inte får detta på grund av den missriktade ambitionen. Som påtalats tidigare i detta arbete saknar vi objektiva data som visar att barnens totala fysiska aktivitet har minskat. Och om nu en faktisk minskning visar sig föreligga, i vilka avseenden har aktiviteten i så fall gått ner? Vilka hälsoproblem är följden av denna förmodade nedgång, vilka är drabbade? Vad behöver i så fall åtgärdas? Och hur? Följer en aktiv livsstil under barnaåren med genom livet? Löser man verkligen problemen med kroniska sjukdomar i vuxen ålder med att öka utrymmet för idrott under skoldagen? En del, men bara en del, av den hälsostärkande aktiviteten under en vanlig dag utgörs av motion och träning. Den absoluta merparten av sådan aktivitet utförs i situationer som inte har med avsiktlig motion eller idrott, än mindre med skolans idrottstimmar, att göra. Varför då denna koncentration på skolidrotten? Låt oss ta exemplet med ett antal barn i klass tre i årsåldern. Dessa barn är, som visas i detta arbete, aktiva på en hälsobringande intensitetsnivå i genomsnitt mer än 200 minuter per dag. Sammantaget är barnen aktiva minuter under en vanlig terminsvecka. Jämför tiden med RF:s förslag om 30 minuter organiserad fysisk aktivitet per dag. På vilket avgörande sätt och i vilken omfattning bidrar dessa minuter till barnens hälsa och hälsoutveckling? Resultatet blir bara en marginell ökning av den totala aktiviteten. Vi vet heller inte om en ökad aktivitet under 66

6 skoltid bidrar till att den totala aktiviteten under dygnet ökar. Det kan lika gärna bli så att motsvarande aktivitet inte utförs under fritiden om barnen haft gympa (motsv) under skoldagen. Är då något vunnet? Och vet vi att det är de mest behövande som tillgodogör sig den utökade aktiviteten på skoltid? Vad vi behöver är en mer ingående och välgjord dokumentation av nuläget, av det slag som redovisas i detta arbete. Vi kan då genom mer utförliga analyser bättre identifiera problemen och kanske också bättre förstå de bakomliggande orsakerna till inaktiviteten. När vi har svaren kan politiska beslut tas och mer genomtänkta och utförliga handlingsplaner upprättas. Metoder kan utvecklas för att nå avsedda personer eller grupper och på ett sådant sätt att den önskade förändringen verkligen åstadkoms och förhoppningsvis blir bestående. Att främja en aktiv livsstil bland barn och vuxna är en viktig uppgift i folkhälsoarbetet. Om en utökning av ämnet idrott och hälsa i skolarbetet, eller om fysisk aktivitet organiserad på annat sätt, visar sig vara lösningen på problemet är det naturligtvis glädjande, men vi har i dagsläget inget sakligt stöd för detta. Att förändra den fysiska aktiviteten hos befolkningen är svårare än så och förutsätter både tålamod och skicklighet. I det arbetet måste även kostfrågorna ingå. Det så kallade Eurodietprojektet (16) angav att strategierna för ett framgångsrikt folkhälsoarbete på kost- och aktivitetsområdet ska vara samordnade, multidisciplinära, uttömmande och bestående. De ska inbegripa en rad åtgärder som samtidigt är riktade mot individen, gruppen och befolkningen i sin helhet. Förändringsprocessen ska pågå på olika arenor, däribland skolan, och inom olika målgrupper. Processen ska vara förankrad i den offentliga förvaltningen och hela det lokala, regionala, nationella och internationella samhälle vi lever i. Den nu föreslagna lagändringen är en allför isolerad företeelse, och måste för att få effekt kombineras med en hel del andra åtgärder. Vi vet ännu inte vilka dessa är. Tanken att tillförsäkra barnen mer aktivitet är i grunden således god, men att enbart åtgärda en enskild omständighet, som nu är på väg att ske, är exempel på dåligt folkhälsoarbete. Kanske är det samtidigt ett sätt att förflytta ansvaret från föräldrar, samhällsplanerare och andra till skolan, som inte är bättre förberedd för den uppgiften än andra. Ansvarig utbildnings-/skolminister bör således avvakta med lagändringar, eller motsvarande åtgärder, till dess att en saklig diskussion förts om problemets verkliga omfattning och innehåll samt bakomliggande faktorer. Kanske är det dessa som i första hand ska åtgärdas, bland annat faktorer i omgivningen, och inte inaktiviteten som sådan. Sammanfattningsvis Det visar sig således, när nu den fysiska aktiviteten för första gången har mätts så att såväl total aktivitet som rörelsemönster kunnat beskrivas, att barn och unga är mycket mer aktiva än vad många föreställer sig. Exempelvis är en genomsnittlig 9-10 åring fysiskt aktiv mer än 200 minuter per dag på en hälsostärkande intensitetsnivå. Dagens rekommendationer om 30/60 minuters aktivitet, som ofta hänvisas till, är tilltagna i underkant, och knappast av värde i det hälsofrämjande arbetet. Diskussionen om 30 minuters organiserad fysisk aktivitet under skoldagen hamnar med detta i en speciell dager. Ett effektivt hälsofrämjande arbete förutsätter mer och bättre information om sakläget, så att det förmodade problemets karaktär kan preciseras och dess verkliga bakgrund tydliggöras. Först då kan ändamålsenliga strategier formuleras. Där är vi inte ännu. Referenser 1. C Caspersen, K Powell, G Christenson. Physical activity, exercise and physical fitness: Definitions and distinctions for health-related research. Public Health Rep,100: , AJ Killoran, P Fentem, C Caspersen. Moving on. International perspectives on promoting physical activity. Health Education Authority, R Pate, M Pratt, S Blair, et al. Physical activity and public health: A recommendation from the Centers of Disease Control and Prevention and the American College of Sports and Medicine. JAMA, 273: , J Sallis, K Patrick. Physical activity guidelines for adolescents: consensus statement. Pediatr Exerc Sci, 6: , S Biddle, J Sallis, N Cavill (eds). Young and Active? Young People and Health Enhancing Physical Activity Evidence and Implications. London: Health Education Authority, M Sjöström, U Ekelund, A Yngve A. Hur aktiva är våra barn och ungdomar? Sv Idrottsforskning, Nr. 4:14-17, U Ekelund, A Yngve, M Sjöström. Total daily energy expenditure and patterns of physical activity in adolescents assessed by two different methods. Scand J Med Sci Sports, 9: , U Ekelund, A Nilsson, M Sjöström. Den svåra konsten att mäta fysisk aktivitet. Erfarenheter från arbetet med Örebro Youth Activity Study. Sv Idrottsforskning, Nr. 2: 44-49, GE Duncan, S Sydeman, MG Perri, M Limacher, AD Martin. Can sedentary adults accurately recall the intensity of their physical activity? Prev Med, 33:18-26, M Sjöström, A Yngve, U Ekelund, M Hagströmer. IPAQ en rörelse i tiden. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:13-17, A Nilsson, A Hurtig-Wennlöf, U Ekelund. Objektiva metoder för bestämning av fysisk aktivitet. Ökad förståelse för sambandet mellan aktivitet och hälsa. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:8-12, U Ekelund, M Sjöström, A Yngve et al. Physical activity assessed by activity monitor and doubly labeled water. Med Sci Sports Exerc, 33: , A Nilsson, U Ekelund, A Yngve, M Sjöström. Assessing physical activity among children with accelerometers using different time sampling intervals and placements. Pediatr Exerc Sci, 14:75-84, A Hurtig-Wennlöf, E Poortvliet, M Liljegren, K Nylund. Aerob arbetsförmåga samvarierar med en totala fysiska aktiviteten hos flickor. Axplock ur den svenska delen av European Youth Heart Study. Sv Idrottsforskning, Nr. 2:50-54, U Ekelund, M Sjöström, A Yngve. Total daily energy expenditure and pattern of physical activity measured by minute-byminute heart rate monitoring in year old Swedish adolescents. Eur J Clin Nutr, 54: , M Sjöström, L Stockley. Toward public health nutrition strategies in the European Union to implement food based dietary guidelines and to enhance healthier lifestyles. Public Health Nutrition, 4: ,

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen

ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC Grundläggande om fysisk aktivitet i befolkningen ABC mäter fysisk aktivitet hos ett nationellt urval av befolkningen. Insamlingen av data pågår under ett år. Som instrument används IPAQ och rörelsemätare

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar

Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar Värdering av fysisk aktivitet och total energiförbrukning hos ungdomar (Assessment of physical activity and energy expenditure in adolescents) Metoder att mäta omfattningen av fysisk aktivitet hos ungdomar

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande

Läs mer

Att mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv

Att mäta fysisk aktivitet. FA från ett historiskt perspektiv. Upplägg. Evidens. FA epidemiologi. Fysisk aktivitet. - utifrån ett folkhälsoperspektiv Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 1/2 25 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum Karolinska

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Medicinska, hälsoskäl

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Vad är fysisk aktivitet? All typ av kroppsrörelse som ger en energiomsättning fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast FaR-teamet HSN 5 Göteborg c/v All typ av

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande Leg.sjukgymnast,MSc, doktorand Centrum för Allmänmedicin Karolinska Instiutet Ökad fysisk aktivitet efter 50 lönar sig! 2 205 50-åriga män, följdes

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter Gabriella Eliason Leg BMA Universitetslektor Institutionen för hälsovetenskap och medicin Örebro Universitet 2014-10-15 1 Kronisk obstruktiv

Läs mer

Att mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv

Att mäta fysisk aktivitet. Upplägg. Human evolution: from Homo Sapiens to Homo Sedentary? - utifrån ett folkhälsoperspektiv Att mäta fysisk aktivitet - utifrån ett folkhälsoperspektiv Fysisk aktivitet på recept (FAR) utbildningsdag 22/9 2005 Maria Hagströmer, Leg sjukgymnast, MSc Enheten för preventiv näringslära vid Novum

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset

Träning som en del av vardagen. Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Träning som en del av vardagen Ulrika Einarsson Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset 25 min senare Rekommendationer finns om träning/fysisk aktivitet för personer med MS Rekommendationer

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Korrelation och kausalitet

Korrelation och kausalitet Korrelation och kausalitet samt lite metodologi, källkritik och vetenskapsjournalistik I tidningen ser du en artikel med rubriken "Överviktiga är sjukare". Betyder detta att övervikt orsakar dålig hälsa?

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012

Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Klimatförtroendebarometern Så tycker folket 2012 Sifo undersökning, beställd av Hagainitiativet, om svenska folkets syn företags klimatinformation och deras trovärdighet (juni 2012) BAKGRUND Hagainitiativet

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund. Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter

Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund. Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter Datum 2013-01-22 Kategori Personvågar Kund GP+ Skribent Linn Björklund Test 8 personvågar Billig våg utklassar dyra konkurrenter Det är inte bara 1 400 kronor i prisskillnad mellan vågarna i vårt test.

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Upphovsrätt - tillgänglighet

Upphovsrätt - tillgänglighet Upphovsrätt - tillgänglighet SF-36 Hälsoenkät är försedd med copyright knuten till Medical Outcomes Trust (MOT), 20 Park Plaza, Suite 1014, Boston, MA 02116-4313 och till Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010

Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år 2010 Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde, Tibro och Töreboda år Anita Boij Rapport :6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Skolmaten i Hjo, Mariestad, Skövde Tibro och Töreboda år Rapport :6 ISBN 978-91-977837-1-2

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström

Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström. NIH 7 mars 2007. L-M Engström Trender inom barn- och ungdomsidrotten Lars-Magnus Engström NIH 7 mars 2007 Uppföljningsstudie I Över 2000 elever i åk 3, 6 & 9 år 2001 samt samma elever tre år senare 2004 48 slumpmässigt utvalda skolor

Läs mer

Den goda kundtjänsten

Den goda kundtjänsten Den goda kundtjänsten Kanalerna som svenskarna föredrar till kundtjänsten 2013 En internationell undersökning om konsumenters attityder till kundtjänsten Interactive Intelligence www.inin.com/se Innehållsförteckning

Läs mer

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser

Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Friskvård / Hälsoutveckling på arbetsplatser Generation 1 Generation 2 Generation 3 1920 1970 1970 2010 På gång i Sverige, finns i USA Rubrik: Frisksport Hälsopedagogik Hälsoutveckling Fokus: Kul Aktiviteter

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade

Incitamentsprogram i svenska börsnoterade Incitamentsprogram i svenska börsnoterade bolag Studie genomförd av KPMG 2010 AUDIT TAX ADVISORY Inledning KPMG har genomfört en studie av de incitamentsprogram som föreslagits i svenska börsbolag under

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

MERITFÖRTECKNING. Anställningar. Externa uppdrag. Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge

MERITFÖRTECKNING. Anställningar. Externa uppdrag. Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge MERITFÖRTECKNING Johan Faskunger Apelvägen 23 146 48 Tullinge Personnummer: 1973-02-13 Mobil: 070 272 33 99 Tel (hem): 08-392058 E-post: johan.faskunger@proactivity.se Anställningar 2009-2012: Statens

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Vuxnas deltagande i utbildning

Vuxnas deltagande i utbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Vuxnas deltagande i 18 Vuxnas deltagande i Innehåll Fakta om statistiken... 372 Kommentarer till statistiken... 374 18.1 Andel deltagare i åldern 25 64 år i formell eller

Läs mer

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Primärvården Göteborg HSN 5 225 000 invånare 50 primärvårdsenheter Varför r skall vi arbeta med

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare

Socialförvaltningen i Örebro kommun. Brukarundersökning. Bemötande våren 2012. Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare Socialförvaltningen i Örebro kommun Brukarundersökning Bemötande våren 2012 Sammanställd av: Marie Kindahl Karlsson Administrativ samordnare INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Redovisning av frågor

Läs mer

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv ESPAD 2011 Svenska elevers drogvanor i ett europeiskt perspektiv Ulf Guttormsson ulf.guttormsson@can.se Björn Hibell bjorn.hibell@can.se 31 maj 2012 Bakgrund Svenska skolundersökningar sedan 1971 Önskemål

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott

Kortanalys. Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott Kortanalys Alkohol- och drogpåverkan vid misshandel, hot, personrån och sexualbrott URN:NBN:SE:BRA-590 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Johanna Olseryd Omslagsillustration: Susanne Engman Produktion:

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling www.vgregion.se/farteamhsn5 fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling Biomedicin 1900-tal Levnadsvanor, hälsa 2000-tal Livsstilsintervention det är väl dyrt det? Hälsoekonomisk beräkning QALY

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-12-15 ~SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-12-15 14 (16).- 267 Svar på motion om mer idrott i skolan D nr 2014/885- la INLEDNING Lars Aldefors (FP) och Annica Aspenbom

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet

Sportläger med dykning och fallskärmshoppning. Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Sportläger med dykning och fallskärmshoppning Johan Jendle Docent ÖL Endokrin och Diabetescentrum Karlstad Hälsoakademin Örebro Universitet Idrott och diabetes Den som har diabetes bör stimuleras att vara

Läs mer

Sammanfattning. Rapportens syfte

Sammanfattning. Rapportens syfte Sammanfattning En viktig källa till information om utvecklingen av kunskaper och färdigheter i den svenska skolan är de återkommande internationella jämförande studierna. Dessa studier har under 2000-talet

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan?

Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan? 2015-03-20 Fysisk aktivitet och påverkan på prestation på olika sätt genetiska förutsättningar och vad händer med hjärnan? Jessica Norrbom PhD, Forskare Institutionen för Fysiologi & Farmakologi, Karolinska

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten

Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid för patienten - Vitalis 2015 Tieto Tidstjuvar i vården - effektiv informationshantering kan ge bättre vård och mer tid

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg

Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor. Februari 2014 / Solveig Friberg Val av utbildning och skola efter årskurs 9 i Kimitoöns svenska skolor Februari 01 / Solveig Friberg 1. Allmänt Under slutet av 01 har elever i årskurs 8 och 9 besvarat en enkät om hur de ser på val av

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungtransplantation öppenvård Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer