Öresundskomiteen 10 år

Transkript

1 Öresundskomiteen 10 år

2 Förord Tio år med Öresundskomiteen är en lång tid - men kanske ändå inte. Sveriges medlemskap i EU och Öresundsbrons ålder har bara några år på nacken. Vi lever fortfarande i en pionjärtid även om vi som var med för tio år sedan kan tycka att nu har vi gått in i vardagen. Men jag minns anställningsintervjun på Malmö Stadshus, löneförhandlingarna på Amtsgården i Glostrup och när jag anställde Bjarne Andersen- min förste medarbetare. Vi gick runt i Nyhavn och letade lokaler samtidigt som vi diskuterade vårt första visionsdokument och verksamhetsplan. Den var på två OH-bilder och antogs med acklamation av Öresundskomiteen. Sedan dess har vi avhållit 40 Öresundskomiteen-möten och mycket har hänt såväl i som utanför Öresundskomiteen. Integrationen över Sundet har tagit fart men samtidigt har vi haft en integrationsprocess i Skåne och i Hovedstadsområdet. Det har varit en tid av stark förändring och positiv dynamik. Så kommer det att fortsätta. När vi nu firar 10-års jubileum har vi bett journalisten Sture Näslund att gå tillbaka i arkiven samt tala med en del av de personer som genom åren följt och deltagit i Öresundskomiteens arbete. Denna publikation ger således en bred bild över hur några nyckelpersoner värderar utvecklingen. Det är en intressant läsning som speglar att mycket har hänt. Här ges även den del bilder från Öresundskomiteens inre liv och en del tankar om framtiden. Vi har gjort en tidsaxel, där Öresundskomiteens viktigaste uppgifter, aktiviteter och projekt är registrerade år för år. Till slut finns en översikt över några av de projekt som Öresundskomiteen tagit initiativ till eller varit direkt involverade i. God förnöjelse med läsningen! Med vänliga hälsningar Birger Olofsson Direktör Öresundskomiteen Öresundskomiteen etableres og formulerer sin vision for Øresundsregionen Indflytning i lokaler på Holbergsgade 14,3 Konkurrence om logo udskrevet Ideer om en fælles olympiade i Øresundsregionen lanceres

3 Öresundskomiteen - 10 år - Det var en alldeles fantastisk tillställning med pompa och ståt. Vi hade alla en känsla av att vi deltog i någonting mycket viktigt. Joakim Ollén, tidigare kommunalråd i Malmö, beskriver hur det var när Öresundskommittén bildades vid en ceremoni i Köpenhamns rådhus. - Det var väldigt högtidligt. Vi gick fram en och en från varje huvudman och skrev under papperet. Joakim Ollén talade både på svenska och danska om den historiska händelsen att bägge sidor åter förenats i en region. Regionrådet Henrik Hammar beskriver hur han minns ceremonin i Köpenhamns rådhus för tio år sedan då tanken på en Öresundsregion fick både sitt konkreta och symboliska uttryck i och med att politiker på bägge sidor av Sundet samlades i en gemensam grupp för att förverkliga den vision som långsamt hade vuxit fram. Joakim Ollén blev kommitténs förste ordförande och man började, om än med blygsamma resurser, försöka förverkliga de idéer som skulle förvandla det ekonomiskt och socialt skamfilade området vid Sundet till en bärkraftig region i Europa. Sturskt och stolt förklarade man också att kommitténs namn var ett egennamn och att det i fortsättningen skulle stavas Öresundskomiteen; alltså en blandning av danska och svenska. Første nyhedsbrev udsendes Översundscup i atletik og håndbold afholdes i Landskrona Øresundscup i sejlsport på Øresund Øresundsregionen udpeget som EU-støtteberettiget region Premiere på filmen The Sound of Green and Blue De to stater underskriver et fælles miljøprogram Øresundsdagene afholdes i Roskilde

4 Är man i kris... Historien om Öresundsregionen började naturligtvis inte med denna kommitté. Tanken på en fast förbindelse över Sundet hade funnits i mer än 100 år innan den blev verklighet. På det utvecklingsoptimistiska 60-talet drömde man om Örestad, en sammanhängande randstad längs Sundets stränder, med broar både i norr och söder och en ny storflygplats på Saltholm. Även i Nordiska rådet fick tanken på regional utveckling fäste. Först var det Nordkalotten som var i fokus, sedan drogs intresset till bl a Öresundsområdet. År 1964 inrättades Öresundsrådet som skulle diskutera frågor av gemensamt intresse och främja de kulturella förbindelserna. En fråga diskuterades inte, nämligen var en kommande fast förbindelse över Sundet skulle byggas. Oenigheten var för stor. Öresundsrådet trampade vatten, någon region var inte i sikte. Rådet var mest en social sammanslutning där man åt middag en gång om året, säger en av medlemmarna i Öresundskomiteen. I slutet av 80-talet utsattes både Malmö och Köpenhamn för svåra påfrestningar. Traditionella basindustrier lades ner, arbetslösheten ökade dramatiskt, folk flyttade till andra orter. I Malmö började en vision ta form hos Joakim Ollén, då kommunalråd, numera generaldirektör i Lantmäteriet. I början på 90-talet närmade sig Sverige EU och Ollén säger att han såg ett nytt Europa med helt andra möjligheter för Öresundsregionen. Om Ollén var något av en primus motor i dessa tankar fann han snabbt en själsfrände i Köpenhamn, överborgmästaren Jens Kramer Mikkelsen. De två bildade en informell allians, och Öresundskomiteen kunde bildas år 1993, fyld av visioner och framtidshopp. Under samma tid försökte skånska politiker skapa en administrativ enhet av landskapet Skåne. Några år senare kunde också Region Skåne bildas, en viktig händelse i integrationen av Öresundsregionen. Även om Ollén och Kramer Mikkelsen var pådrivande fanns det omkring dem flera andra politiker och ämbetsmän som starkt bidrog till att visionen fick form och färg. Intresset var störst på den skånska sidan, men småningom byggdes även viljan till regionalt samarbete upp hos danskarna. I stadgarnas första paragraf slås fast att Öresundskomiteen är en politisk plattform för lokala och regionala myndigheter, som skall medverka till att säkra legitimitet och folklig förankring av integrationsprocessen i hela regionen. Varför man ville ha denna plattform framgår av nästa paragraf: Syftet med Öresundskomiteens verksamhet är att stärka och synliggöra regionen såväl nationellt som internationellt för att därigenom skapa en grund för en ökad tillväxt i Öresundsregionen i ekonomiskt, kulturellt och socialt hänseende. Vad sker om dessa formuleringar inte förvandlas till handfast verklighet? Öresundskomiteens direktör från starten för tio år sedan, Birger Olofsson, säger: -Då skulle vi stagnera. Skåne är för litet för att vara synligt på en större arena. Det gäller även för Köpenhamn. Men tillsammans, med mer än tre miljoner invånare, har vi en unik möjlighet om vi samarbetar inom forskning, utveckling, infrastruktur och arbetsmarknad. Öresundskomiteen har blivit en symbol för visionen om en väl integrerad Öresundsregion som ska stå stark och attraktiv i norra Europa. En del kritiker anser att politikerna varit överoptimistiska. Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö och kommitténs nuvarande ordförande, bemöter kritiken: - Är man i kris gäller det att skapa ett psykologiskt klimat där folk ser alternativa lösningar och möjligheter. Ett sådant klimat skapar man inte med lågmält tal. Men man måste också vara ärlig. När man målar upp en vision ska man inte sätta någon tidsgräns, det har jag inte gjort. Man talar i stället om möjligheter och förutsättningar. Politikerna kan skapa en arena, kratta manegen, men sedan måste andra aktörer in på banan. Fælles studiekatalog over Øresundsuniversiteterne STUDENT 95 udgives Fælles Uddannelsesmesse i Pumpehuset i København Gymnasiesamarbejdet NUTS og Metro/Petri startes Öresundskomiteens Kulturforum dannes Projekt Kortlægning af det fælles arbejdsmarked starter Översundscup i atletik, håndbold og svømning Interrreg IIA godkendt Øresundsdagene afholdes i Kristianstad

5 Hur blev det? I tio år har Öresundskomiteen verkat. Utan formell makt. Utan beslutsrätt. Har den därmed varit något annat än den middagsätarklubb som en del politiker kallar föregångaren Öresundsrådet? -Vi har säkrat några ramar inom vilken integrationen kan utvecklas, säger Kristian Ebbensgaard, amtsborgmästare i Roskilde amt och medlem i Öresundskomiteen sedan starten. Ett exempel är Medicon Valley Academy. Hade inte kommittén funnits hade det tagit mycket lång tid innan den verksamheten kommit igång. En annan politiker som varit med från början, regionrådet i Skåne Henrik Hammar, anser att Öresundskomiteen varit i högsta grad berättigad. - Vi hade en mycket framgångsrik start, beroende på att vi förde mycket öppna samtal om vilka frågor vi borde syssla med för att skapa tillväxt. Vibeke Storm Rasmussen, amtsborgmästare i Köpenhamns amt är delvis kritisk mot arbetet i Öresundskomiteen: - Det är otroligt viktigt att vi har detta forum där vi möts och diskuterar, men jag är besviken över att vi inte lyckats sätta fokus på det jag kallar den allmänna utväxlingen mellan öresundsborna. - Min dröm om Öresundskomiteen var att den skulle vara mycket mer aktiv i att förmedla kontakter över Sundet mellan idrottsföreningar, kulturföreningar, skolklasser, underlätta invånarnas vardagsupplevelser. Du ska vänja dig till att ta dig över bron, vänja dig vid att leva ett liv tillsammans med folket på andra sidan. Därför behöver vi gemensamma vardagsupplevelser. Jag har t ex flera gånger föreslagit att grupper från fritidsföreningar och liknande ska kunna åka gratis över bron för att öka vardagskontakterna. -Varför har inte kommittén skapat dessa kontakter? - Man har helt enkelt varit för upptagen av att diskutera storpolitiska frågor. De kan vara viktiga, men vi måste också skapa lusten att vara tillsammans. En svaghet men även en styrka för Öresundskomiteen har varit att alla beslut tagits i enighet. Det lär ha förekommit en enda gång att en fråga varit på väg till omröstning. Denna koncensus har stärkt gruppen utåt, men samtidigt har en del frågor lagts åt sidan. Exempel på detta är kärnkraftverket i Barsebäck och fristaden Christiania i Köpenhamn. Två verkliga symbolfrågor i umgänget mellan danskar och svenskar, men som Öresundskomiteen valt att inte ha någon mening om. Medlemmarna i den 32 medlemmar stora kommittén har också fått erfara att trots gemensamma intressen finns också tydliga skillnader mellan det danska och det svenska. En sådan är den politiska kulturen. Svenskarna har betydligt fler heltidspolitiker än danskarna. Å andra sidan har de danska ämbetsmännen ett större inflytande på den politiska processen än de svenska. -I Malmö sysslar politikerna för mycket med detaljer, säger Jens Kramer Mikkelsen i Köpenhamn. -Jag hävdar att politikerna inte ska komma in på slutet i den politiska processen som några kriarättare, säger Ilmar Reepalu i Malmö. Ju tidigare man är med, desto mer makt har man som politiker att påverka en fråga. Denna skillnad i politisk vardag har blivit ett välkänd fenomen för politikerna - och ämbetsmännen - i Öresundskomiteen. Matchmaking Gymnasiekonference afholdes i Malmö Konference om Øresundsregionens virtuelle universitet Fælles markedsføringsstrategi for Øresundsregionen Arbejdsmarkedskonference på Holmen Kulturkonference på Færgen Kronborg De første skridt til at etablere Medicon Valley Academy Udgivelse af en rapport om sundhed og helse i Øresundsregionen Øresundsregionen udpeget som modelregion i Europa

6 De viktiga EU-pengarna Många politiker i Öresundskomiteen nämner EU som en viktig medspelare i arbetet att skapa en Öresundsregion, vid sidan av behovet att ta radikala grepp för att lyfta regionen ur den ekonomiska och sociala kris som rådde i slutet av 80-talet. - Regionen föddes ur det elände som Malmö och Köpenhamn hamnat i, säger Ilmar Reepalu, kommunalråd i Malmö och Öresundskomiteens nuvarande ordförande. -Men det hände inte mycket i Öresundskomiteen förrän EU:s interregpengar kom. Utan dessa pengar hade inte kommittén varit något annat än ett något större och kanske något intensivare Öresundsråd, menar Reepalu. EU:s interregprogram ingår i unionens strukturfond, och de pengar som anslås ska göra det möjligt för offentliga organisationer och myndigheter att samarbeta över nationsgränserna. Reepalu kopplar också kommitténs framtid till interregpengarna. -Öresundskomiteen behövs för den interregomgång som nu pågår, men får vi inte fler pengar därifrån kommer inte kommittén att kunna motiveras. Men hittills har den utan tvekan varit ett nödvändigt organ, enligt kommitténs ordförande. Köpenhamns överborgmästare Jens Kramer Mikkelsen säger om EU:s ekonomiska stöd: - Det har gjort att utvecklingen går lite fortare, men det är inte EU-pengarna i sig som gör det. Tempot stimuleras men det är helt avgörande att mobilisera en bred folklig kraft för integrationen. Det gör man via utbildningsinstitutioner, kulturlivet, tillväxtområden i näringslivet. Det betyder mer än politiker som säger fina ting vid festliga tillfällen. Det nuvarande interreg-programmet, det som kallas Interreg IIIA - har givit Öresundsregionen drygt 30 miljoner euro, därtill kommer samma belopp från mottagarna av pengarna. EU-pengarna har varit som en utvecklingsbank och genom att administrera och kanalisera dessa pengar har Öresundskomiteen spelat en mycket central roll när det skapats ny infrastruktur, nätverksbyggande och därmed ökad integration. Kontaktpunkt Øresund Interreg-konference Politisk arbejdsgruppe for kollektivtrafiken i Regionen nedsættes Øresundsuniversitetet etableres The Birth of a Region fælles international markedsføring startes Øresund Business Integration etableres Öresundskomiteen initerer Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd. Mediesamarbejde mellem TV-Lorry/SVT Malmö Afholdelse af AEBR s bestyrelsesmøde, (international organisation for grænseregionalt samarbejde)

7 Nord-syd-konflikt? Den utdragna diskussionen om en bro över Öresund visade på en inbyggd spänning mellan norra och södra delen av öresundsområdet. På 60-talet kunde man på vägen ut från Helsingborg till Sofiero se en stor skylt som förkunnade att här skulle öresundsbron byggas. Idag är bron byggd - mellan Malmö och Köpenhamn. Besvikelsen i Helsingborg var stor. Man befarande onda tider för färjetrafiken till Helsingör. Bakom oron låg gammal antagonism mellan Malmö och Helsingborg, Skånes två största städer. En antagonism som är långt större än mellan Helsingör och Köpenhamn. Från sitt tjänsterum i Helsingborgs rådhus kan kommunalrådet Tomas Nordström se statyn av Magnus Stenbock, den svenske generalguvernören över Skåne som slog danskarna i ett avgörande slag utanför Helsingborg, därmed var Skåne definitivt skilt från övriga Danmark. Nordström ser också tydligt husen i tvillingstaden Helsingör på andra sidan vattnet. Han är ny medlem i Öresundskomiteen, men han säger ändå att det är ett viktigt organ. -Men visst, det handlar mycket om Malmö och Köpenhamn på mötena. -Har förbindelsen i söder negativt påverkat utvecklingen i norra Öresund? - Nej, det tycker jag inte, även om vi var bekymrade när beslutet togs. Det fanns en mycket stark opinion här mot att bron byggdes i Malmö. Anledningen till att vi inte fick bron tror jag främst var arbetsmarknadsskäl. Malmö var ju hårt drabbat av krisen för några år sedan. Tomas Nordström är starkt övertygad om att inom år finns det en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Därmed skulle 60-talets tanke på ett Örestad få nytt liv. Hela regionen skulle knytas samman på ett effektivt sätt. Øresundsregionens miljøtilstand klarlagt Regeringerne starter harmoniseringsarbejdet Hotlinefunktion baner vej for ØresundDirekt Projekt STRING driver på Femern Bæltforbindelsen Student 98 Fælles kulturkalender Forarbejdet med Interreg IIIA indledes

8 Ett Öresundsparlament? Hur länge kan en organisation med politiker från två länder fortsätta att fungera utan att kräva större befogenheter än vad den har haft under de första tio åren? Svaren på frågan varierar. Henrik Hammar: - I framtiden får vi se ett Europa där gränsöverskridande organ får befogenheter att besluta i frågor som nationell lagstiftning tidigare reglerat helt och hållet. Kristian Ebbensgaard: -En kommitté med beslutsrätt ligger inte inom den tidshorisont som jag kan överblicka. Tomas Nordström: -EU kan ju inte besluta allt i Bryssel. Därför får vi kanske regionala organ som har rätt att besluta om trafik, utbildning, miljö och arbetsmarknad. Jens Kramer Mikkelsen är den som tydligast markerar sin åsikt. Han har ju tidigare som en försöksballong föreslagit att införa en särskild öresundsskatt. Han säger: -Om 20 år finns det i Öresundsregionen ett överordnat, kraftfullt organ med rätt att fatta beslut i öresundsfrågor. -Ett öresundsparlament? - Jag vill inte vara så konkret att jag talar om ett parlament eller en öresundsregering. Gör jag det kommer alla möjliga politiska och byråkratiska invändningar. Därför väljer jag att inte vara mer precis, men jag är övertygad om att när historien skrivs kommer jag att få rätt. Benchmarking af Øresundsregionens miljø Storstrøm, Vestsjælland og Bornholms amter medlemmer af Öresundskomiteen Öresundskomiteens sekretariat flytter til Øresundshuset Regionen får sit eget brand Øresund - The Human Capital

9 Det nationella intresset Ju mer Öresundsregionen integreras, desto större spänning mellan regionen och nationalstaterna Danmark och Sverige. Det är ett tillspetsat påstående, men rymmer en hel del sanning. En annan del av sanningen tycks vara att nationalstaterna ibland visar ett förvånansvärt litet intresse för regionen. Frågan om vilket stat som ska ha beskattningsrätten av gränspendlarna i regionen är ett tydligt exempel på att nationella intressen kan vara svåra att förena. Efter flera års ältande har de nationella regeringarna inte kunnat, eller velat enas om en lösning. Skattefrågan är en angelägenhet för regeringarna, men följs naturligtvis med stort intresse av Öresundskomiteen. Av kommitténs 32 medlemmar har tre varit med från starten för tio år sedan. Det är Köpenhamns överborgmästare Jens Kramer Mikkelsen, regionrådet i Region Skåne Henrik Hammar och amtsborgmästaren i Roskilde amt Kristian Ebbensgaard. De har med andra ord lång erfarenhet av förhållandet stat-region. Jens Kramer Mikkelsen säger: -Staterna har inte visat tillräckligt intresse för regionen. Bortsett från besluten om bron och staternas engagemang i Metrobygget i Köpenhamn och Citytunneln i Malmö tycker jag inte att regeringarna visat något helhjärtat intresse. -Jag tror att de känner en viss rädsla. Det är ju ett nytt fenomen att utveckla en region över en riksgräns. För Danmark är det nog också ett problem att en så stark stad som Köpenhamn är fräck nog att skapa en stad över riksgränsen. Det har regeringen svårt att hantera, men det löser sig med tiden. Henrik Hammar vill inte säga att regeringarna motarbetar integrationen, men: - Jag tror att regeringarna ibland har svårt att inse att det egna landets regelsystem ibland måste anpassas till det andra landets. Man har i nationalstaten varit så van vid att man har full beslutanderätt över det egna territoriet. Samtidigt finns det en rad områden i regionen där det behövs harmoniseringar för att inte tillväxt och integration ska hindras. Kommer spänningen mellan det regionala och nationella att öka? -Det är en process som pågår i hela Europa. Jag hade hoppats att EU:s framtidskonvent skulle slå fast vilka frågor som ska handläggas på nationell, regional och lokal nivå. Men så blir det nog inte. Kristian Ebbensgaard säger så här om regeringarnas oförmåga att lösa den nu så beryktade skattefrågan: -Om de danska och svenska regeringarna tog skattefrågan på allvar är jag säker på attt man kunde finna en lösning som begränsar olämporna med den lagstiftning som gäller idag. -Ska man harmonisera lagarna på viktiga sociala områden ska nästan alla lagar ändras eftersom det inte finns någon regional lagstiftning för detta. En drivkraft kan vara att när även Sverige blivit medlem i EU får vi fler och fler EU-lagar som bidrar till harmoniseringen. Om Danmark och Sverige haft euron som gemensam valuta hade det nog också gett en starkare integration. - I Öresundskomiteen har jag ofta gjort mig impopulär genom att säga att vi inte kan ha speciella lagar för vårt område, det måste vara nationella lagar som gäller. Øresund Identity Network etableret Slutrapport fra Miljøprogrammet godkendes af komiteen Interreg IIIA godkendt Harmoniseringsarbejdet intensiveres Öresundskomiteen deltager ved åbningen af broen Öresundskomiteen deltager ved EXPO 2000 Öresundskomiteen deltager ved Øresundsdagene i London

10 Nätverk, inte en region! Uffe Palludan är en välkänd framtidsforskare som under lång tid studerat Öresundsregionen och som tidigt argumenterade för en vision om en gränsöverskridande region. Han arbetar sedan 1988 vid Instituttet for fremtidsforskning i Köpenhamn där han är forskningschef. Inte minst danskarna såg för ett tiotal år sedan med stor skepsis på en Öresundsregion liksom på planerna på en fast förbindelse över Sundet. Det fanns heller inte någon större förståelse för tanken på nationellt plan. Palludan berättar att han en gång i början av 90-talet höll ett föredrag i Ängelholm om sin vision. Efteråt kom en kvinna i publiken fram till honom och sade: -Det föredraget får du inte hålla i Stockholm. Då får vi ingen bro! Enligt Uffe Palludan har danskarnas intresse för en bro och region succesivt ökat. -Danskarna visste inte för tio år sedan vad som fanns på andra sidan Öresund. Man visste inte vad Malmö var. Däremot visste skåningarna att Köpenhamn existerade. De hade en rosenröd bild av Köpenhamn och Danmark med turism, handel, Tivoli; det som bara är en liten del av verkligheten. Trots sina visioner är Uffe Palludan idag skeptisk inför begreppet Öresundsregionen. -Idag är jag utless på ordet region. Problemet är att en region avgränsar sig från något annat. Jag vill idag hellre tala om Öresundsnätverk. Och han fortsätter: -Öresundsregionen är inte summan av de kommuner som finns där. Regionen är de människor som bor där, de företag som är verksamma där och som samarbetar över Sundet, helt oavhängiga av vad Kramer Mikkelsen eller Reepalu säger. Öresundsregionen är de nätverk som skapas. Några av dem har skapats av den offentliga sektorn, andra på helt privata initiativ. Regioner är inte den offentliga sektorn utan verkligheten, sociala strukturer. Borgmästarna kan rita hur många röda linjer de vill på sina kartor, det är inte det saken gäller. Regionen handlar om näringslivet och befolkningarna. Med detta påstående kan man undra om Uffe Palludan anser att Öresundskomiteen har spelat någon roll. - Utvecklingen hade inte varit densamma utan kommittén. Det är viktigt att politiker på var sin sida kan mötas och samtala. Utan Öresundskomiteen är det inte säkert att Jens Kramer Mikkelsen i Köpenhamn och Ilmar Reepalu i Malmö någonsin hade hälsat på varandra! Öresundskomiteen har också varit viktig för administrationen av EU:s interregpengar. Øresundsregionen - en af de reneste storbyregioner i Europa Öresundskomiteen bliver medlem af METREX, Øresund Identity Network bliver til Øresund Network AB Afslutning af Beskæftigelsespagt Øresundsregionen Pulje til projekter til Folkelig forankring oprettes OECD-studie af Øresundsregionen indledes

11 Öresundskomiteens børn et antal eksempler Erhvervsliv Öresund Business Integration Medicon Valley Academy Öresund IT Academy Öresund Food Network Europas Maritime Udviklingscenter CMP, Copenhagen Malmö Port Turismeforum Öresundsstatistik Højere uddannelse forskning Øresundsuniversitetet Turisthögskola i Helsingborg Øresund Science Region Samfund Harmoniseringsarbejdet ØresundDirekt Skolesamarbejde ØAR Øresundsregionens Arbejdsmarkedspolitiske Råd Miljøprogram STRING, Southwestern Baltic Sea Transregional Area Kultur og medier TV samarbejde TV-Lorry / STV Malmö Radiosamarbejde Øresund Direkt Sproget forbinder skoleprojekt Øresund Network Kulturbroen Ansvarig utgivare: Birger Olofsson, direktör Författare: Sture Näslund Foto: Henrik Nielsen, Viktoria Blomberg samt Öresundskomiteens arkiv Layout: Mikael Forth Tryckår: 2003 Grænseregionalt arbejdsmarked i Øresundsregionen starter Samarbejde med Øresund Network om Øresundkompass Etablering af Øresundsinstituttet Samarbejde med Göteborg Oslo Den Skandinaviska Arenan etableres Samarbejdet i de nordiske grænseregioner intensiveres

12 Gammel Kongevej 1 DK-1610 København V Telefon: Telefax: info@oresundskomiteen.dk Internet: