Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister

Transkript

1 Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien, RiksSår Per Boström, LINK Medical Research

2 Jävsdeklaration Jag är anställd av LINK Medical Research ett CRO Jag har tidigare varit anställs av olika läkemedelsföretag (Glaxo Wellcome, Sanofi/Sanofi- Aventis, Roche, Bayer) Jag arbetar som konsult inom hälsoekonomi

3 Varför hälsoekonomi?

4 Det ekonomiska postulatet Våra resurser är begränsade Alla resurser har alternativa användningsområden

5 Vilket av två handlingssätt bör man välja? Beräkna deras verkan på gott och ont och välj det som utlovar den största lyckan Jeremy Bentham, 1780-talet Nyttomaximering = utilitarism

6 Vad är hälsoekonomi egentligen? Kostnad Effekt

7 En jämförelse mellan behandlingar Behandling A Effekter A Kostnader A Val Analys och jämförelse Behandling B Effekter B Kostnader B

8 Hälsoekonomi är inte sjukvårdsekonomi

9 Hälsoekonomi Att använda resurserna så effektivt som möjligt

10 Hälsoekonomi och sjukvårdsekonomi Kostnadseffektivitet Kostnad och hälsa Summerar kostnad och hälsa över tid Maximera hälsoeffekter till rimlig kostnad Budget Kostnad Begränsad tidsperiod Hålla budget

11 Kostnader

12 Kostnader - de resurser en åtgärd tar i anspråk Direkta kostnader akutbesök vårddagar primärvård specialistvård vård i hemmet läkemedel hjälpmedel ambulans Indirekta kostnader väntetid restid förtidspensionering minskad produktivitet anhörigas tid

13 Patienten Kliniken Sjukhuset Landstinget Försäkringskassan Kommunen Staten Samhället Perspektiv

14 Effekter

15 Effekter Relevanta för sjukdomen/tillståndet Olika för olika analystyper

16 Exempel på effektmått Vunna levnadsår Diagnostiserade fall Sänkt blodtryck (mmhg) Tid till progression Livskvalitet

17 Kostnadseffektivitetsanalys Exempel på effektmått vid astma/kol: symtomfria dagar PEF FEV 1 livskvalitet vunna levnadsår (LYG) eller QALY

18 Olika typer av hälsoekonomiska analyser Health Economic Analyses Methods with exclusive focus on cost Methods evaluating cost and outcome Cost minimization analysis Cost Identification / Cost of illness Cost benefit analysis Cost Consequence Analysis Cost Effectiveness Analysis Budget Impact Analysis Burden of Illness Analysis Cost Utility Analysis

19 Kostnadseffektivitet

20 Kostnadseffektivitetsplanet Kostnad B A non-inferior B bättre ICER Effekt Inkrementell kostnadseffektivitetskvot

21 Data för hälsoekonomiska analyser RCT eller Real world data?

22 Efficacy / Theory Effectiveness Reality Efficacy: Can the treatment work? Effectiveness: Does the treatment work in the real world? Efficiency: How can this treatment be made most productive in this environment? RCT: Can it work? Clinical practice: Will it work? Images from: Fabian Waechter, MD, MSc; AGES PharmMed

23 Prospektiva randomiserade kontrollerade studier Minimera bias Balanserad population Få störande faktorer (eller åtminstone kontroll på dem) Intern validitet Kostar mycket Tar tid Kanske inte avspeglar situationen i (svenska) vården Kan styra vilka data som samlas in Kliniskt behov styr endpoints - kanske inte lämpliga för kostnadseffektivitetsberäkningar Inte etiskt försvarbart att studera alla frågeställningar

24 Vad kan register tillföra? Population från verkligheten - andra sjukdomar, olika bakgrund Patienter och behandlingar observeras i normal klinisk praxis Beroende av vad registerhållaren tyckte var viktigt att samla in Endpoints kanske inte är lämpliga för kostnadseffektivitetsberäkningar Ofta fler patienter än kliniska prövningar Kan studera en del frågeställningar som inte går att göra i en RCT Populationen som studeras kan skilja sig från hela patientpopulationen Analysen kan kompliceras av att patienter byter behandling under studiens gång Extern validitet

25 Registerdata i hälsoekonomiska analyser Analyser på registermaterial Använda patientdata för att populera hälsoekonomiska modeller

26 Exempel från verkligheten

27 Hur kan vi använda kvalitetsregister som en del i ett kvalitetsarbete? Svenska Intensivvårdsregistret 27

28 Infektioner på IVA - konsekvenser En VAP (ventilator-associerad pneumoni) kostar ca kr extra i förlängd vårdtid, antibiotika och i vissa fall ökad mortalitet. (Hyllienmark 2012) Varje CVKRI (central venkateter-relaterad infektion) episod kostar amerikanska dollar! (Marschall J et al. Infect Control Hosp Epidemiol 2008) Brist på intensivvårdsplatser lägst antal per capita i Europa förutom Portugal VAP och CVKRI medför längre vårdtider mindre plats för andra patienter! Lidande för patienten! Svenska Intensivvårdsregistret 28

29 VAP Karolinska Huddinge IVA Svenska Intensivvårdsregistret 29

30 Central venkateter-relaterad infektion CVKRI CVKRI per 1000 kateterdygn Karolinska Huddinge IVA ,99 4,35 2,2 1,95 1,09 0, "CVK-dagar" "CVK-dagar" "CVK-dagar" "CVK-dagar" "CVK-dagar" "CVK-dagar" Svenska Intensivvårdsregistret 30

31 En besparing med ca 2,5 3,0 miljoner SEK om man jämför de sämsta åren mot de bästa! Fig Svenska Intensivvårdsregistret 31

32 CVKRI/1000 dygn Karolinska Huddinge IVA 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 4,2 CVKRI/1000 kateterdygn 0,27 CVKRI/1000 kateterdygn I snitt ca 3500 kateterdygn/år 0, En besparing med ca 2,6 miljoner SEK om man jämför det sämsta året mot det bästa! (Beräkning: 4,2 CVKRI x 3,5 x $ (3500 kateterdygn per år) = ca $ år 2011 jämfört 0,27 CVKRI x 3,5 x = $ år 2013 Skillnad $ = SEK Fig Svenska Intensivvårdsregistret 32

33 Vi kan inte bara samla data vi måste validera dom både lokalt och centralt..

34 Sen kan vi använda våra data för kvalitetsprojekt och nå mätbara resultat för patienterna!

35 Kvalitetsregister - en guldgruva för förbättringsarbete! Svenska Intensivvårdsregistret 35

36

37 Kvalitetsregister är hälsoekonomi Kvalitetsregisterkonferensen 2016 Ola Rolfson Johan Kärrholm, Göran Garellick, Cecilia Rogmark, Henrik Malchau, Hans Lindahl, Maziar Mohaddes Swedish Hip Arthroplasty Register Centre of Registers Västra Götaland Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg

38 Resurser (input) Produktionsprocess Befolkningshälsa (output)

39 public reporting data sharing register feedback loop unit registration implementing best practice

40 Porter and Teisberg: measurement and public reporting of patient results is the single most important step in reforming health care systems... nobody wants to be worst in class

41 Hur mäter vi hälsa? Proxy-mått Lab-test Undersökningsfynd Andel i behandling Komplikationer Direkta hälsomått Mortalitet Patient-rapporterad hälsa

42 Protesöverlevnad Foto: Göran Garellick

43

44 Implantatöverlevnad 10 år Andel reop inom 2 år 96 2,4 95 2,3 94 2,2 93 2, , ,

45 Fig. 4 Survivorship curves (with 95% confidence intervals) for total hip arthroplasty implants in the United States, Sweden, and Norway. Savings: 100 million in 7 years Kurtz S. M. et.al. J Bone Joint Surg 2007:89:

46 90-dagars mortalitet % 90 dagar mortalitet År

47 90-dagars mortalitet % 90 dagar mortalitet År

48 Trender EQ-5D index

49 Trender smärta

50 Trend tillfredsställelse

51 Bättre utfall över tiden Minskande andel omoperationer Lägre mortalitet Bättre patient-rapporterat ufall

52 Kostnad per patient och vårdtid KPP (justerad enl KPI 2014) Vårdtid (dagar) , , , , , , , , kr -2,5 dagar

53 Värdebaserad vård Värde Utfall Kostnad

54 TACK!

55

56 Hur mycket kostar det att läka ett sår?

57 Heltidstjänster: dsk/usk för sårbehandling > 5000 patienter I hela Sverige Utan RiksSår tjänster Med RiksSår 722 tjänster SLL Utan RiksSår 260 tjänster Med RiksSår 130 tjänster Blekinge Utan RiksSår 25 tjänster Med RiksSår 13 tjänster Region Skåne Utan RiksSår 138 tjänster Med RiksSår 69 tjänster

58 Halvering av kostnader för behandling per läkt patient i RiksSår Kostnader för sårmaterial Kostnader för kompression Personalkostnader Total kostnader Högskolan Väst Öien RF, Forssell H, Ragnarson Tennvall G. Cost consequences due to reduced ulcer healing times - analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment. Int Wound J Jun 30. doi: /iwj [Epub ahead of print] Öien RF. Mall för omhändertagande minskade kostnader för svårläkta sår. Läkartidningen. 2015;112:DL7I Lakartidningen.se

59 Minskad sårläkningstid med 64%. 2009: 146 dagar 2015: 53 dagar Dagar

60 Kostnader för att läka sår Personal 87% Omläggningsmaterial 13% Öien RF, Forssell H, Ragnarson Tennvall G. Cost consequences due to reduced ulcer healing times - analyses based on the Swedish Registry of Ulcer Treatment. Int Wound J Jun 30. doi: /iwj [Epub ahead of print] Öien RF. Mall för omhändertagande minskade kostnader för svårläkta sår. Läkartidningen. 2015;112:DL7I Lakartidningen.se Högskolan Väst

61 SPECIALISTMOTTAGNING SÅRCENTRUM Sårmottagning Såransvarig/Kontinuitet/Kompetens Undersökning enligt RiksSår Rutin för läkarmedverkan diagnos Anpassad behandling Rutiner omkring bedömning och behandling av sårinfektion Uppföljning Sårombud SÅRGRUPP SÅRSKOLA SSiS

62 RiksSår satser på Tidig och rätt diagnos Snabb behandling Adekvata undersökningar/operationer Uppföljning till sårläkning Team med läkare Läkartid (år 2016) på vårdcentral 1 359:- Kärlundersökningar Ankeltrycksmätning 465:- Tåtrycksmätning 1465:- Artärduplex 1980:-, Venduplex 1505:- Åderbråcksoperation :- RiksSår vill förebygga svårläkta sår undvika recidiv Sjukhusvistelser kr dygn (år 2009) Amputationer Amputation ovanför fotleden fram till sårläkning c:a :- Amputation nedom fotleden c:a :- när hela vårdkedjans kostnader beaktas. Till detta kommer indirekta och sekundära kostnader. Telemedicin och RiksSår Hanna Wickström, doktorand, Lunds universitet Pinch grafting i primärvård 5.9 ggr billigare än på sjukhus

63

64 Nytänkande med patientfokus Antibiotikabehandling för svårläkta sår under 6 månader innan registrering i RiksSår % Antibiotikabehandling under läkningstid i RiksSår En kraftig minskning av antibiotika- ordination från 69% till 22% för behandling av sår genom användning av RiksSår ( ) 1. Oien et al. Healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open RiksSårsdata

65 Vårdskada

66 Vårdskada

67 Nedsatt livskvalitet Smärta Social isolering

68 Nytänkande med patientfokus Nationellt kvalitetsregister för svårläkta ben-, fot- och trycksår för att ge patienterna Rätt diagnos Optimal behandling Uppföljning till sårläkning Genom att använda RiksSår har forskning visat Minskad läkningstid 145 dagar (2009) till 53 dagar (2015) Halverade behandlingskostnader Minskad antibiotikabehandling RiksSår har idag ~ 5000 patienter

69 Specialistföreningar representerade i RiksSår Sårsjuksköterskor i Sverige (SSiS), Svensk sjuksköterskeförening Distriktssköterskeföreningen (DSF) Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) Distriktsläkarföreningen (DLF), Sveriges läkarförbund (SLF) Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi (SSDV) Svensk Kirurgisk Förening, Svensk Geriatrisk Förening (SGF) STRAMA RG Aktiv Rehabilitering (ideell förening för personer med ryggmärgsskada) IGF (International Diabetes Federation) Aawc (Association for the Advancement of Wound Care s) RiksSår samarbetar med EWMA (European Wound Management Association) EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) DGfW, Deutsche Gesellschaft für Wundheilung und Wundbehandlung AWMA, Australian Wound Management Association Masaryk University, Faculty of Medicine, BRNO, Czech Republic CWMA (Czech Wound Management Association), där vi tillsammans

70 RiksSårs styrgrupp Rut Öien, distriktsläkare, docent i allmänmedicin, registerhållare, Sårcentrum Blekinge Nina Åkesson, fil.kand, distriktssköterska, nationell koordinator, Sårcentrum Blekinge Åsa Boström, docent, dermatolog ordförande i styrgruppen, Uppsala Kristina Nordin, administrativ sekreterare Henrik Forssell, docent, kirurg, statistiker, Karlskrona Christina Lindholm, professor, omvårdnad, Sophiahemmet Högskola Madeleine Stenius, undersköterska/utbildningsansvarig, Rehab Station Stockholm Dag Salaj, geriatriker, chefläkare, Capio Geriatrik Dalen, Stockholm Linda Jervidal, distriktssköterska, Östersund, regional koordinator för norra Sverige Jan Apelqvist, docent, endokrinolog, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Mårten Eriksson, allmänläkare, ortoped, Kisa Britt-Louise Andersson, sjuksköterska, sårsamordnare, Växjö, Lena Blomgren, med.dr, kirurg, Karolinska institutet Olle Nelzén, docent, kirurg, Kärnsjukhuset, Skövde Hanna Wickström, allmänläkare, doktorand, Sårcentrum Blekinge Emma Sisth, ST-läkare i allmänmedicin Alexandra Forssgren, överläkare, dermatolog, Skaraborgs sjukhus Skövde o Bensårscentrum Inger Jardevi, patient- och anhörigföreträdare, ordf. i PASS (Patientförening för Svårläkta Sår) Harry Hansson, patient- och anhörigföreträdare Anna Trinks, registerhållare, Senior alert Kristina Malmsten, utvecklingsledare, Senior alert Camilla Brodén, projektledare UCR Astrid Lundevall, överläkare, Strama, Stockholm (adjungerad medlem)

71

72 Att tänka på om man vill ta in hälsoekonomiska mått Fundera på vilka analyser ni skulle vilja göra Vilken typ av data skulle behövas? Resurser, inte kostnader Kolla gärna med någon annan som skulle kunna tänkas göra analyser på ert material Kostnadseffektivitet, inte kostnadsreduktion

73 Vad kan hälsoekonomen inte göra? Hälsoekonomi kan visa värde, inte skapa värde Ingen effekt ingen kostnadseffektivitet

74 Tack för uppmärksamheten!

75

76 Extrabilder

77 QALY Quality-adjusted life years 1 QALY-vinst 0 Tid

78 Livskvalitet över tid Hälsorelaterad livskvalitet Full hälsa Med behandling Utan behandling Död t 1 t 2 Tid

79 Hälsoekonomisk modellerng

80 Hälsoekonomisk modellering 100% 0 t Tid

81 Hälsoekonomisk modellering Extrapolering för att fånga hela hälsovinsten Välj rätt tidshorisont (olika för olika sjukdomar) 1,00 Total överlevnad 0,80 0,60 0,40 Antal vunna levnadsmånader 0,20 Observerad överlevnad Extrapolerad överlevnad Tid

82 Kom ihåg! All models are wrong, but some are useful It s better to be approximately right than precisely wrong

83