RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR14-125"

Transkript

1 RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår, NKR RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Svårläkta sår innefattar ben-, fot- och trycksår, diabetesfotsår, sårskador, tumörer, reumatiska sår och vårdskador som sår vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp. 1% av befolkningen drabbas någon gång av svårläkta sår och hög ålder är den viktigaste riskfaktorn. Majoriteten av patienterna har nedsatt livskvalitet med smärta, sömnsvårigheter och oro. I Blekinge (150,000 invånare) har RiksSår bidragit till sjunkande prevalens, minskad behandlingstid och för sjukvården betydande kostnadsreduktion på 7 miljoner kronor, vilket för riket skulle motsvara 450 miljoner kronor. RiksSårs syfte - att medverka till att svårläkta sår tillförsäkras en strukturerad diagnostik, behandling och kontinuitet genom såransvarig - att verka tvärprofessionellt - att påvisa läkningstid i klinisk praxis i relation till diagnos och behandling - att identifiera riskfaktorer för utebliven eller fördröjd sårläkning - att bidra till lokal och nationell kvalitetsutveckling - att medverka till rationell antibiotikabehandling - att påvisa livsstilsfaktorernas betydelse för sårläkningen - att medverka till ökad kostnadseffektivitet - generera ny kunskap - bidra till en strukturerad dokumentation - utgöra grund för nationella kvalitetsindikatorer inom aktiv sårläkning -att genomföra kliniskt patientnära forskning. Processmått Mätning av blodcirkulation (Doppler) Sårytemätning (cm²) Mätning av sårsmärta (VAS skala) Riskbedömning - trycksår (Nortonskala) Kontinuitet genom såransvarig Rökavvänjning, fysisk aktivitet, dietråd Rationell antibiotikabehandling RiksSår utgör ett enhetligt nationellt uppföljningssystem för svårläkta sår, som följer kvalitetsindikatorerna inom omvårdnad av patienter med bensår (Idvall red. 2009) och mäter multiprofessionellt.

2 Resultatmått Fullständig sårläkning Frekvens av recidiv (återfallssår) Komplikationer som vårdskador, amputation och död Antal patienter som fått egenvårdsråd Antal patienter som fått adekvat kompressionsbehandling/antibiotikabehandling Antal patienter med kvarstående smärtproblematik pga sår Täckningsgrad RiksSår används nationellt sedan utan kostnad för användarna och har nu (130814) 1713 inregistrerade patienter inom 184 enheter inom landstingsstyrd, kommunal eller privat verksamhet, fördelat på alla landsting/regioner förutom Halland. Vårt mål är att 25% av landets vårdcentraler ska vara anslutna år 2013 och att 25% av verksamhetscheferna ska använda RiksSår i sitt förbättringsarbete. Analys/återkoppling Olika rapportfunktioner finns on line med aggregerade data som översikts- och verksamhetsrapporten. Behandlingsoch uppföljningsrapporten kommer att finnas inom kort. De regionala koordinatorerna stödjer enheternas kvalitetsarbete och målet är att de flesta landsting ska ha en koordinator innan Registret har lett till patientrelaterade förbättringar - Ökad kompetens hos personal - Minskad sårläkningstid och antibiotikabehandling Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad RiksSårs data visar den omedelbara nyttan av registrering för diagnos, behandlingsstrategier och uppföljning med en signifikant minskad läkningstid från 21 veckor år 2009 till 9 veckor år 2012 och minskad antibiotikabehandling från 71% till 29%. Rut F Öien, Henrik W Forssell "Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment - an improvement project in a national quality registry in Sweden" BMJ Open, 2013;3:e doi: /bmjopen Resultat från RiksSår visar att hälsorelaterad livskvalitet ökade efter sårläkning. Smärta var signifikant associerat med öppet sår. RF. Öien, N. Åkesson, H. Forssell "Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire", J Wound Care, Vol. 22, Iss. 8, 07 Aug 2013, pp Vi anser att RiksSår bör ligga på Nivå 2 då vi uppfyller samtliga kriterier nivå 2 utom täckningsgrad och vissa kriterier på nivå 1 som Online återkoppling Rapportfunktionerna online för enheten jfr med hela databasen synliggör förbättringsområden. Öppen redovisning av data Alla enheter är identifierbara Skapa förutsättningar för förbättringsarbete Antibiotika- och smärtbehandling, sammanhållet patientflöde och genomgripande förbättringar avseende diagnoser, behandlingsstrategier, kontinuitet, systematiska uppföljningar, upphandlingar

3 Identifierat mått särskilt viktiga för en god kvalitet I Genombrottsprojektet 2012 identifierades de områden där den största patientnyttan kan uppnås: snabbare sårläkning, livskvalitet (smärta), antibiotika, kontinuitet och genomgripande förändringar i patientflödet mellan olika vårdsinstanser Patientrapporterade mått Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire visade att EQ5D som helhet inte gav mer information än de variabler som finns idag, dvs smärta och mobilitet. Identifierat förbättringsområden Smärt- och antibiotikabehandling, negativa händelser som amputation, livsstilsfrågornas betydelser för sårläkning, patientens väg genom vården. Aktiv forskning Förutom redan nämnda studier från 2013 finns följande 2012/2013: Oien RF, Akesson N. Bacterial cultures, rapid strep test, and antibiotic treatment in infected hard-to-heal ulcers in primary care. Scand J Prim Health Care Dec;30(4): Nina Åkesson, Magisterarbete inom Vårdvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Sårsmärta, kompressionsbehandling och antibiotikabehandling vid venösa bensår. En studie av patienter i kvalitetsregistret RiksSår. (130605) Evidensbaserade riktlinjer Det saknas medicinska riktlinjer för svårläkta sår. RiksSår har som ambition att utgöra grund för nationella riktlinjer. Förbättrade resultat inom vården och aktivt forskning Se BMJ Open, 2013;3:e doi: /bmjopen Användarundersökningar Deltar i SKL projektet "Användarenkät för kvalitetsregister" Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) SKL:s Genombrottsprojekt "Bättre vård med kvalitetsregister" 2012 Teamen arbetat med sina resultat i registren utifrån tre målområden. Minska slöseri med patienters tid Öka kvalitet och patientsäkerhet Öka tillfredställelse hos patienter Sårcentrum Blekinge Belyste livsstilsfrågornas betydelse för patientens välbefinnande och för att uppnå en snabbare sårläkning. Frösö hälsocentral, Jämtland Ökade tillfredställelsen hos patienter genom att erbjuda kontinuitet i vården. Hudkliniken, Kalmar Visade att smärtskattning/smärtlindring gav stor patientnöjdhet.

4 Hudmottagningen, Sunderby sjukhus Planerade rutiner för e-hälsa ffa pga de långa avstånden i Norrbotten. Hudkliniken, Södersjukhuset Belyste vikten av kvalitetssäkrad vård. Sölvesborgs vårdcentral Effektiviserade och standardiserade vården av patienter för en säkrare vård och kortare vårdtider. Hudkliniken, Norrlands universitetssjukhus Påbörjade registrering av samtliga patienter. Styrgruppen har ändrats: Följande personer har, pga andra arbetsuppgifter, utgått: Agneta Melin, hudenheten Sundsvall, infektionsläkare Hans Lind och MAS Maud Janzon. Breddad kompetens: Kärlkirurg Anders Lundell kommer att ingå i RiksSårs styrgrupp 2014 då han just nu inte kan lämna sitt uppdrag som registerhållare i Swedvasc. Chefläkare och geriatriker Dag Salaj, Capio (Dalens sjukhus Stockholm) ingår nu i styrgruppen. Sjuksköterskor: Dsk Linda Jervidal, ssk Britt-Louise Andersson. Styrgruppen har delats in i AU, trycksårsgrupp, omvårdnadsgrupp och forskningsgrupp. Åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Designen har utvecklats men behöver förfinas. Vi arbetar med att göra layout ytterligare tydlig och användarvänlig. Täckningsgrad Tillförlitliga uppgifter saknas på hur många patienter som har svårläkta sår. Som aktuell punktprevalens (0.2%) kan användas den sårenkät som regelbundet sedan 1986 används i Blekinge v.12., vilket betyder att RiksSår nu har en täckningsgrad på strax under 10%. Täckningsgraden för Blekinges del anses vara hög och sedan 2012 är det obligatoriskt inom Hälsovalet i Blekinge att registrera alla sår i RiksSår. Täckningsgraden för övriga Sverige varierar men dock har de större nationella hudklinikerna infört RiksSår i sina rutiner, som SöS och Karolinska fanns 1713 patienter registrerade i RiksSår fördelade på 184 enheter, som täcker primärvård (50%), kommunal vård (4%), sjukhusvård (22%), sårcentra/sårmottagningar (22%) och privata vårdgivare (2%). Styrgruppens strategi för att öka täckningsgraden innefattar, förutom nationell implementering genom föreläsningar, utbildningar, inspirationsdagar, användarmöten, inrättandet av koordinatorer och samarbete med expertgrupper som SSiS (Sårsjuksköterskor i Sverige). RiksSår ingår i SKL:s extra satsning på register med låg täckningsgrad (2013/2014). Samverkan med andra register: RiksSår har initierat ett samarbete med Senior Alert med tanken att trycksår som registreras i Senior Alert via en automatisk koppling även registreras i RiksSår. Då kan vi direkt se vinsterna av prevention när det gäller sårläkning och även belysa livskvalitet, antibiotikaförbrukning, smärtbehandling och ev komplikationer, både ur ett medicinskt, omvårdnads- och hälsoekonomiska perspektiv. Projektet "Blekinge ett trycksårsfritt län" pågår där kommunsköterskor registrerar alla trycksår i Senior Alert och samtidigt alla sår inkl trycksår i RiksSår i samtliga kommuner i Blekinge. Vidare har vi samarbete med palliativa registret då RiksSår ingår i ledningskraftsportalen även om vi hittills inte fått medel inom ramen för Äldres Bästa. Vi samarbetar med NDR avseende diabetiker med fotsår för koppling NDR och RiksSår. Vi har inte kontakt med primärvårdsregistret då det synes oss naturligt att arbeta med register där sårproblematiken ingår och där patienterna finns spridda i sjukvårdsorganisationen.

5 Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) Förbättringsprojekt PROM Smärta, nattlig smärta och VAS registreras liksom "åtgärd vid smärta". Livskvalité har undersökts i Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire som visade att EQ5D som helhet inte gav mer information än de variabler som finns idag, dvs smärta och mobilitet. Livsstilförändringar Fokus på variablerna gångträning (forskningsstudien FaR), rökstopp och kostråd med data från RiksSår. Utveckling av registret Trycksår Resultat från nya trycksårsmodulen används nu i den kliniska verksamheten. Fotsår hos diabetiker Satsning på samverkan med fotmottagningar avseende diabetesfotsår och deras registrering i RiksSår och närmare samarbete med NDR. Vårdkedjan Remiss till annan enhet kommer att vidareutvecklas för att kunna följa patienten genom hela vårdkedjan. Bildgalleriet och administrationsdelen kommer att vidareutvecklas med fokus på Behörighetsnivåer, då omorganisationer inom ffa hemsjukvården har medfört nya enhetsområden. Direktöverföring RiksSår samarbetar med Björn Hultgren, Projektledare CSTC, för att utveckla direktöverföring av data mellan RiksSår och Take Care. Detta arbete sker tillsammans med Capio och Praktikertjänst (Rehab Station Stockholm). Koordinatorer Inrättande av fler koordinatorer förutom de som nu arbetar i Jämtland, Stockholm (SöS) och Södermanland. Vi har som ambition att en koordinator ska finnas i varje landsting/region vid utgången av Satsning på hemsjukvården och "Bättre liv för sjuka äldre" RiksSår har sökt om deltagande i "Bättre liv för sjuka äldre", då vi redan -ingår i ledningskraftsportalen -har ett etablerat samarbete med Senior Alert -har initierat och tillsammans med Senior Alert utvecklat projektet "Blekinge ett trycksårsfritt län" där kommunsköterskor registrerar alla trycksår i Senior Alert och samtidigt alla sår inkl trycksår i RiksSår i samtliga kommuner i Blekinge. Resultaten ska ligga till grund för den planerade kopplingen mellan Senior Alert och RiksSår. Deltagande i "Bättre liv för sjuka äldre" skulle innebära en betydande spridningsinsats och ge framför allt hemsjukvården ett kraftigt stöd när det gäller behandling, uppföljning och dokumentation av svårläkta sår. Deltagande i SKL projekt Enkäter RiksSår använder SKL:s patientenkät för utvärdering av nöjdhet liksom enkät till verksamhetschefer. Spridning RiksSår har av SKL fått medel att medverka i "spridningsprojektet" som startar Forskning Tre publicerade studier och en magisteruppsats (dec 2012-augusti 2013) utifrån RiksSårsdata har visat signifikant reduktion av sårläkningstid och antibiotika liksom signifikant skillnad i livskvalitet mellan patienter med öppet sår jämfört med när såret är läkt. Vidare visades på en hög förekomst av sårsmärta, vilket tyder på att sårsmärta är ett angeläget problemområde för alla som behandlar personer med venösa bensår.

6 Under kommer dessa resultat att följas upp men fokus blir på prevention och behandling av trycksår och diabetesfotsår liksom fortsatt uppmärksamhet på livsstilsförändringarnas påverkan på sårläkning och livskvalitet. Telemedicin Medel är sökta för ett nytt forskningsprojekt, TUR (TeleUlceR-Telemedicin och RiksSår - modern sårbehandling för patienter och personal). Syftet är att undersöka vinster och risker med att införa telemedicin för svårläkta sår. Av särskilt intresse är att undersöka hur det påverkar personal och patient compliance, sårläkningstid och användning av antibiotika samt smärtbehandling. Samarbete med Senior Alert Sedan några år samarbetar RiksSår med Senior Alert, då tanken är att sammanlänka registren när det gäller trycksår för att direkt kunna se vinsterna av prevention kopplat till behandling och uppföljning vid läkt sår eller negativ klinisk händelse. Samarbete på internationell nivå Under 2013 har ett samarbete etablerats med tyska sårläkningssällskapet DGfW. Ett första möte har skett i Karlskrona och DGfW har nu en egen testenhet i RiksSår Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Ja Beskriv aktiviteterna samt resultat Genombrottsprojektet "Bättre vård med kvalitetsregister" 2012, där RiksSårs sju team arbetade utifrån tre målområden. Minska slöseri med patienters tid Öka kvalitet och patientsäkerhet Öka tillfredställelse hos patienter Fokus låg på tidig diagnostik, strukturerade behandlingsrutiner, minskad antibiotikaförbrukning och effektiv smärtlindring. I projektet har ett ovärderligt nationellt nätverk byggts upp, som omfattar gränslös vård: slutenvård, primärvård, kommuner och privata vårdgivare. Den samlade nationella kompetensen i projektet har berikat varje deltagande enhet och motiverat till fortsatta kvalitetsförbättringar - allt för patientens bästa. Sårcentrum Blekinge Belyste livsstilsfrågornas betydelse för patientens välbefinnande och för att uppnå en snabbare sårläkning. Vi blev uppmärksamma på de registerdata som påvisade vikten av livsstilsfaktorer. För våra patienter innebär det att vi har utökat vår helhetssyn. Frösö hälsocentral, Jämtland Ökade tillfredställelsen hos patienter genom att erbjuda kontinuitet i vården. Numera kan vi ge våra patienter en diagnos tidigare jämfört med förut. Det har bidragit till snabbare sårläkning vilket medför mindre lidande för patienterna och en mer kostnadseffektiv vård för landstinget. Det har också inneburit att patienterna får större kontinuitet i sin vård och mindre mängd antibiotika än tidigare. De är också mer delaktiga i sin egen vård när de får en sårmapp där de kan ta del av vad som påverkar sårläkningen positivt och negativt. Hudkliniken, Kalmar Visade att smärtskattning/smärtlindring gav stor patientnöjdhet. Sårvårdsarbete och smärtproblematik har blivit belyst på kliniken. Projektarbetet har inneburit att vi arbetar vidare med väntetiderna. Skriftlig patientinformation har bidragit till ökad kvalitet och patientsäkerhet. Hudmottagningen, Sunderby sjukhus

7 Planerade rutiner för e-hälsa ffa pga de långa avstånden i Norrbotten. För våra patienter har det inneburit kortare väntetider, en ökad delaktighet i vård och behandling, men även ökad trygghet genom ökad kunskap hos vårdpersonal som behandlar bensår. Projektet har även inneburit att Bensårsteamet har profilerat sig i länet under arbetets gång och fått ett ökat samarbete med primärvården. Det har blivit ett ökat fokus på att förebygga bensår. Alla patienter som bedöms ha ökad risk för att utveckla bensår ges muntlig och skriftlig information om stödstrumpor och de får ett par utprovade vid besöket. Kvalitetsregistret kommer i framtiden bli ett mycket viktigt instrument för utvärdering och utveckling av bensårsvården i Norrbotten. Hudkliniken, Södersjukhuset Belyste vikten av kvalitetssäkrad vård. Tack vare RiksSår har vi fått ett nytt verktyg att mäta kvaliteten på vår bensårsverksamhet med. Vi har haft tid att reflektera och på ett bättre sätt fått struktur på omhändertagandet av denna patientgrupp under denna korta projekttid. Sölvesborgs vårdcentral Effektiviserade och standardiserade vården av patienter för en säkrare vård och kortare vårdtider. För vår patientgrupp har det inneburit att de erhåller adekvat och effektivare behandling. Genom att stärka och synliggöra sårombudens roll har kontinuiteten och därmed tryggheten för denna patientgrupp ökat. Vi har arbetat fram arbetsmaterial som vi kan använda i utbildningssyfte för våra medarbetare. Detta bidrar till att kunskapsnivån inom sårläkning ökar på arbetsplatsen. Överförskrivning av antibiotika är ett nationellt bekymmer och genom att lyfta riktlinjer för god sårläkning utan antibiotikabehandling kan vi bidra till minskad resistensutveckling. Hudkliniken, Norrlands universitetssjukhus Påbörjade registrering av samtliga patienter. För våra patienter har det inneburit snabbare handläggning och mer information. Vi har inte kommit så långt att vi använder data ur kvalitetsregister som underlag för förbättringsarbete. Men vi har fått nya insikter, och kommer att använda registerdata fortsättningsvis. Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RiksSår, nationellt kvalitetsregister för svårläkta sår Registrets kortnamn RUT Nummer 125 Startår 2008 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Ja Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Landstinget Blekinge Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Helena Almtjärn Certifieringsnivå 3 Kategori Cirkulationsorganen Kontaktperson Nina Åkesson Telefon till extra kontaktperson Epost till extra kontaktperson Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn Rut Frank Öien

8 Efternamn Öien Telefonnummer (inklusive riktnummer) E-post Sjukhus/Vårdcentral Blekinge Kompetenscentrum Arbetsplats Sårcentrum Blekinge Adress Landstingets Kansli Postnummer Stad Karlskrona Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Det saknas aktuella, tillförlitliga uppgifter på hur många patienter som har svårläkta sår i Sverige. För att få en viss uppfattning om prevalensen måste flera äldre studier användas samt även det som framkommer i den pågående kartläggningen på SBU om "Svårläkta sår hos äldre". En aktuell punktprevalens är 0,2%, data från den sårenkät som regelbundet sedan 1986 används i Blekinge en vecka per år. Ett sätt för RiksSår är att ange antalet anslutna enheter, antalet registrerade patienter samt fördelningen av patienter inom olika vårdinrättningar fanns 1713 patienter registrerade i RiksSår fördelade på 184 enheter, som täcker primärvård (50%), kommunal vård (4%), sjukhusvård (22%), sårcentra/sårmottagningar (22%) och privata vårdgivare (2%). Prevalensen antas öka med en ökande andel äldre patienter och patienter med diabetes [Boulton et al. The Global Burden of the Diabetic Foot Disease. Lancet : ]. Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Svårläkta sår är ett stort problem för hälso- och sjukvården globalt och i vår industrialiserade värld uppskattas sårrelaterade kostnader till 2-4% av hälso- och sjukvårdsbudgeten. Denna siffra beräknas stiga i takt med ökande andel äldre i befolkningen och ökad andel diabetiker. Senare års forskning i Sverige saknas vad gäller kostnader, dock kan konstateras genom Sårcentrums studier att en strukturerad behandling och uppföljning har visat på sjunkande prevalens, minskad behandlingstid och betydande kostnadsreduktion, som i Blekinge varit 7 miljoner kronor (150,000 invånare)/år och som för hela landet skulle uppskattas till 450 miljoner kronor. Ref 1. Gottrup F et al. Point prevalence of wounds and cost impact in the acute and community setting in Denmark. J Wound Care Aug;22(8):413-4, 416, Öien RF, Ragnarson Tennvall G. Accurate diagnosis and effective treatment of leg ulcers reduce prevalence, care time and costs. J Wound Care 2006;15: Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja

9 Patienter med svårläkta sår har ofta bakomliggande livslånga sjukdomar som nedsatt cirkulation, diabetes, reumatism och neurologiska sjukdomar. Majoriteten av dessa patienter behandlas inom primärvården men ett stort antal patienter behandlas på landets hudkliniker, inom kommunerna samt inneliggande på olika slutenvårdsavdelningar som kirurg-, ortoped- och infektionskliniker. Även privata vårdgivare behandlar patienter med svårläkta sår. För diabetiker med fotsår finns speciella multidisciplinära enheter. Många patienter flyttas mellan de olika enheterna under behandlingstiden, som kan vara mycket lång (veckor, månader, år) speciellt om patienten saknar diagnos och därmed optimal behandling. I RiksSår finns en modul för att följa patienten genom vårdkedjan i ett led. Denna modul uppdateras nu så att en enhet kan skicka RiksSårsdata vidare till annan enhet inom samma landsting/län/region. När den rutan markeras ges mandat till mottagarenheten att läsa men ej ändra i patientens ursprungliga registrering. Däremot kan enstaka kompletteringar göras som ändring av diagnos, ändring av behandlingsstrategi, justering av smärta och ankeltrycksindex. Således blir det möjligt att följa patienten genom en del av vårdkedjan. RiksSårs uppföljningsdel fungerar utmärkt över vårdgränserna, då de olika enheterna på olika sätt har löst hur man följer upp patienten vid läkning. Ofta används RiksSårs uppföljningsdel som mall och den såransvariga kan skicka uppgifter om läkning till annan enhet om patienten har flyttats. I Sverige finns ett stort antal journalsystem vilket utgör svårigheter när patienter behandlas inom olika instanser, vilket i stor utsträckning gäller patienter med sår. RiksSår kan fungera som en regional journal för svårläkta sår. RiksSår ingår också i det pågående arbetet med direktöverföring av data från de olika journalsystemen till de nationella kvalitetsregistren. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? "Svårläkta sår" har länge varit ett lågprioriterat område, vilket beror på en mängd olika faktorer: dels tillhör patienterna en "tyst" patientgrupp med hög medelålder (80 år), dels behandlas de inom en mängd olika vårdinstanser som primärvård, slutenvård, inom kommunerna och hos privata vårdgivare. Svårläkta sår innefattar ben-, fot- och trycksår, diabetesfotsår, sårskador, tumörer, reumatiska sår och vårdskador som sår vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp. Detta gör också att patienterna behandlas inom olika specialiteter. Pga de olika underliggande sjukdomarna så finns det ingen naturlig "patientförening" och patienterna har därmed svårt att göra sin röst hörd. Tidigare erfarenhetsbaserad kunskap har fått tillskott med evidensbaserade behandlingsmetoder. När patienten får rätt diagnos och därmed rätt behandling så sker det en signifikant reduktion av läkningstid och antibiotikabehandling. (Rut F Öien, Henrik W Forssell. Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment: an improvement project in a national quality registry in Sweden. BMJ Open. Vidare har studier visat att patienter med svårläkta sår har nedsatt livskvalitet (Oien RF, Akesson N, Forssell H. Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire. J Wound Care Aug;22(8):442-7). Nationella kvalitetsindikatorer saknas för denna patientgrupp. RiksSår följer kvalitetsindikatorerna för omvårdnad och synliggör medicinsk, farmakologisk, funktionell omvårdnads-, och patientupplevd kvalitet. Då det saknas medicinska riktlinjer har RiksSår som ambition att utgöra grund för nationella riktlinjer.

10 Nya behandlingsmetoder, som ska utvärderas som negativt tryck behandling, tryckkammare, antimikrobiell behandling i st f antibiotika kan med fördel göras med data från RiksSår. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Ambitionen med RiksSår är att alla patienter med svårläkta sår ska få en god och likvärdig vård utifrån adekvat diagnos och evidensbaserad omvårdnad och behandling. RiksSårs syfte - att medverka till att svårläkta sår tillförsäkras en strukturerad diagnostik, behandling och kontinuitet genom såransvarig - att verka tvärprofessionellt - att påvisa läkningstid i klinisk praxis i relation till diagnos och behandling - att identifiera riskfaktorer för utebliven eller fördröjd sårläkning - att bidra till lokal och nationell kvalitetsutveckling - att medverka till rationell antibiotikabehandling - att påvisa livsstilsfaktorernas betydelse för sårläkningen - att medverka till ökad kostnadseffektivitet - generera ny kunskap - bidra till en strukturerad dokumentation - utgöra grund för nationella kvalitetsindikatorer inom aktiv sårläkning -att genomföra kliniskt patientnära forskning. RiksSår har fokus på 1) Verksamhetsförbättring RiksSår fungerar som checklista för evidensbaserad vård och påskyndar införandet av ett systematiskt arbetssätt. Genom det teamarbete som registreringen skapar, kan regionala strukturer utvecklas till stöd för kunskapsutveckling mot evidensbaserad praktik. Denna modell kan lätt överbrygga organisatoriska och professionella gränser och följa patientens väg genom vården. Detta har medfört en mer rationellt och kostnadsreducerande verksamhet och en ökad kontinuitet, något som efterfrågas av patienterna. 2) Lärande RiksSår används vid undervisning i handläggande av sårinfektioner, för att identifiera riskfaktorer för utebliven/fördröjd sårläkning, korrigera felaktiga behandlingar och uppmärksamma vårdskador. Genom registret har kunskap och evidens kunnat implementeras t.ex. vad gäller antibiotikabehandling, smärtlindring och kompressionens effekt på sårläkning. 3) Antibiotikabehandling Majoriteten av patienter med svårläkta sår behandlas med antibiotika, vilket medför risk för resistensutveckling. Genom att systematiskt använda RiksSår har antibiotikaförskrivningen reducerats kraftigt, från 71% år 2009 till 28% 2012 (Rut F Öien, Henrik W Forssell. BMJ Open, 2013) 4) Dokumentation RiksSår fyller behovet av en strukturerad och standardiserad dokumentation ur ett medicinskt, omvårdnads-, rehabiliterings- och administrativt perspektiv. Huvudsyftet är att alla patienter ska ha en diagnos, som gör det möjligt att få relevant behandling i hela vårdkedjan och att följa upp vården via den elektroniska patientjournalen. 5)Livskvalitet Hälsorelaterad livskvalitet ökade efter sårläkning och smärta var signifikant associerat med öppna sår (RF. Öien, N. Åkesson, H. Forssell. Journal of Wound Care, 2013) Ett magistearbete visade på en hög förekomst av sårsmärta, vilket tyder på att sårsmärta är ett angeläget

11 problemområde för alla som behandlar personer med venösa bensår. För att minska det lidande sårsmärta kan orsaka samt minska risken för att sårsmärta leder till icke optimal sårbehandling bör förekomst av sårsmärta få ta en självklar del i omvårdnadsprocessen. (Nina Åkesson, 2013). 6) Aktiv forskning Följande studier har publicerats 2012/2013: Oien RF, Akesson N. Bacterial cultures, rapid strep test, and antibiotic treatment in infected hard-to-heal ulcers in primary care. Scand J Prim Health Care Dec;30(4): Rut F Öien, Henrik W Forssell. Ulcer healing time and antibiotic treatment before and after the introduction of the Registry of Ulcer Treatment - an improvement project in a national quality registry in Sweden BMJ Open, 2013;3:e doi: /bmjopen ) RF. Öien, N. Åkesson, H. Forssell. Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire, Journal of Wound Care, Vol. 22, Iss. 8, 07 Aug 2013, pp Nina Åkesson, Magisterarbete inom Vårdvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola (130605) Beskriv avgränsning till närliggande register RiksSår är ett specifikt register för patienter med svårläkta sår och registret innefattar ben-, fot- och trycksår, fotsår hos diabetiker, sårskador, tumörer, reumatiska sår och sår vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp. RiksSår har en tydlig avgränsning till andra register, där olika typer av sår förekommer. I Senior Alert registreras att patienten har ett trycksår och vilken prevention som satts in. Däremot registreras inte behandling och uppföljning vid läkt sår eller om negativ klinisk händelse inträffar. Därför är tanken att vid registrering av trycksår i Senior Alert så ska RiksSårs trycksårsmodul öppnas. Då kan vi följa och belysa hela sårproblematiken med trycksår: prevention, optimal behandlingsstrategi, läkningstid, antibiotikaförskrivning, smärta och livskvalitet. Därför pågår f.n. ett pilotprojekt inom kommunerna i Blekinge för att skapa underlag till en sådan sammankoppling. I NDR (Nationella Diabetesregistret) registreras diabetesfotsår som pågående allvarlig fotsjukdom men uppgifter saknas om sårläkningstid, behandlingsstrategier, antibiotika- och smärtbehandling liksom komplikationer. Vid registrering av fotsjukdom i NDR borde modulen för diabetesfotsår öppnas i RiksSår så att vi även här kan följa och belysa hela sårproblematiken. Därför pågår ett samarbete även med NDR avseende diabetesfotsår med en planerad multicenterstudie för att kunna belysa livskvalitet, antibiotikaförbrukning, smärtbehandling och komplikationer som amputation, både ur ett medicinskt, omvårdnads- och hälsoekonomiskt perspektiv. I RIKSHÖFT registreras att patienten har ett trycksår, kategori I-IV men uppgifter saknas om sårläkningstid, behandlingsstrategier och ev. komplikationer. Här är inte planerat något samarbete. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? RiksSår är ett specifikt register för svårläkta sår som innefattar ben-, fot- och trycksår, fotsår hos diabetiker, sårskador, tumörer, reumatiska sår och vårdskador som sår vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp. Det har således en tydlig avgränsning till andra register, där prevention av trycksår eller uppkomna sår registreras (NDR, Senior Alert, RIKSHÖFT). Vi har satsat på speciella moduler för trycksår och fotsår hos diabetiker för att underlätta samarbete med andra

12 register, där sår är en variabel (NDR, Senior Alert, RIKSHÖFT) men där behandlingsstrategi och uppföljning saknas. Senior Alert I Senior Alert registreras att patienten har ett trycksår. Genom samarbete med RiksSår kan uppgifter om trycksårens behandling och uppföljning återkopplas till Senior Alert. På så sätt kan vi få en heltäckande bild av trycksårsproblematiken, optimera behandling och utgöra underlag för nationella kvalitetsförbättringar. Tillsammans med Senior Alert har RiksSår påbörjat ett pilotprojekt (120901) för att förbereda sammanläkning mellan de båda registren när det gäller trycksår. NDR (Nationella Diabetesregistret) Fotsår hos diabetiker registreras i Nationella Diabetesregistret (NDR) med variabeln "pågående allvarlig fotsjukdom" under "Riskkategori". Däremot saknas uppgifter om behandling och uppföljning fram till sårläkning eller negativ klinisk händelse, som amputation eller död. I RiksSår finns dessa data kopplade till patientens ålder, kön, sårets duration, storlek och lokalisation, ko-morbiditet, smärta, antibiotikabehandlad sårinfektion, eventuell arteriell insufficiens, rökning, livsstilsfrågor som fysisk aktivitet. Med dessa uppgifter kan vi få fram sårläkningstid och vårdtyngd, uppföljning av antibiotikabehandling och smärta. Syftet är att kartlägga sårproblematiken hos diabetiker med hjälp av NDR och RiksSår samt att vidareutveckla modulen "diabetesfotsår" i RiksSår. Genom en koppling mellan registren kan RiksSårs data återlänkas till NDR. Detta forskningssamarbete kan bereda patienter med diabetes och svårläkta sår snabbare och mer strukturerad vård och därmed minska deras lidande liksom sjukvårdens kostnader. Vidare har RiksSår en tydlig profil mot livskvalitetfrågor, då majoriteten av patienter med svårläkta sår har nedsatt livskvalitet med smärta, sömnsvårigheter och nedsatt mobilitet. (RF. Öien, N. Åkesson, H. Forssell. Assessing quality of life in patients with hard-to-heal ulcers using the EQ-5D questionnaire, J Wound Care, Vol. 22, Iss. 8, 07 Aug 2013, pp ). Där bekräftades att hälsorelaterad livskvalitet ökade efter sårläkning. Smärta, som är en av EQ5D:s dimensioner, var signifikant associerat med öppna sår. I magisterarbetet Sårsmärta, kompressionsbehandling och antibiotikabehandling vid venösa bensår. En studie av patienter i kvalitetsregistret RiksSår visar forskningssjuksköterskan Nina Åkesson att sårsmärta rapporterades av 57 procent (n = 245) av personerna och att dessa behandlades i större utsträckning med antibiotika jämfört med personer utan smärta. Resultatet tyder på att sårsmärta är ett angeläget problemområde för alla som behandlar personer med venösa bensår. Sammantaget visar resultatet på vikten av sjuksköterskans kompetens och indikerar behovet av en fungerande omvårdnadsprocess. För att minska det lidande sårsmärta kan orsaka samt minska risken för att sårsmärta leder till icke optimal sårbehandling bör förekomst av sårsmärta få ta en självklar del i omvårdnadsprocessen. Vi fokuserar även på livsstilsförändringarnas betydelse för sårläkning genom några pågående forskningsprojekt, något som i viss mån tangerar t.ex. Senior Alert. I den pågående studien FaR- en väg till snabbare sårläkning? kommer 100 patienter att få motiverande samtal och Fysisk Aktivitet på Recept. Ankeltrycksindex och BMI mäts regelbundet, liksom patienternas livskvalitet. Beskriv även annan relevant samverkan Samarbete med nationella expertgrupper RiksSår samarbetar med SSiS (Sårsjuksköterskor i Sverige) och två av deras styrgruppsmedlemmar ingår i RiksSårs styrgrupp. Ytterligare en sjuksköterska från SSiS är RiksSår koordinator för Stockholm Läns Landsting. Samverkan ger en bred nationell förankring för de evidensbaserade behandlingsstrategier som finns i RiksSår men även möjlighet att använda data från RiksSår för forskning inom sårområdet. Samarbete med internationella expertgrupper EWMA RiksSår samarbetar med EWMA (European Wound Management Association) för att sprida resultat från registret i Europa. Vi siktar på ett seminarium om RiksSår på EWMA våren 2014.

13 EPUAP Vidare samverkar vi med EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel). RiksSår har presenterats på Stop Pressure Ulcer Day (16 november 2012) och data från RiksSår kommer att presenteras på 17th Annual European Pressure Ulcer Advisory Panel Meeting i Stockholm, september Samarbete på internationell nivå Under våren 2013 har ett samarbete etablerats med tyska sårläkningssällskapet DGfW, Deutsche Gesellschaft für Wundheilung und Wundbehandlung e. V. Vid det fösta mötet i Karlskrona planerades fortsatt samarbete för spridning av RiksSår eller "RUT - Registry of Ulcer Treatment" inom EU. DGfW har nu en egen testenhet i RiksSår och det planeras inloggning via rut-europe.eu. Övrig samverkan SBU Expertgruppen "Svårläkta sår hos äldre", där RFÖ är ordförande, kommer under 2014 att presentera sitt arbete som en gul rapport. SKL "Bättre liv för sjuka äldre" - ledningskraftsportalen RiksSår har sökt om deltagande i "Bättre liv för sjuka äldre", då vi redan -ingår i ledningskraftsportalen -har ett etablerat samarbete med Senior Alert -har initierat och tillsammans med Senior Alert utvecklat projektet "Blekinge ett trycksårsfritt län" där kommunsköterskor registrerar alla trycksår i Senior Alert och samtidigt alla sår inkl trycksår i RiksSår i samtliga kommuner i Blekinge. Resultaten ska ligga till grund för den planerade kopplingen mellan Senior Alert och RiksSår. Deltagande i "Bättre liv för sjuka äldre" skulle innebära en betydande spridningsinsats och ge framför allt hemsjukvården ett kraftigt stöd när det gäller behandling, uppföljning och dokumentation av svårläkta sår. Telemedicin i Danmark och BTH (Blekinge Tekniska Högskola) TUR (TeleUlceR-Telemedicin och RiksSår - modern sårbehandling för patienter och personal). Syftet är att undersöka vinster och risker med att införa telemedicin för svårläkta sår. Av särskilt intresse är att undersöka hur det påverkar personal och patient compliance, sårläkningstid och användning av antibiotika samt smärtbehandling. Vi vill också undersöka vilken inverkan telemedicin har på möjligheten att få en helhetsbild av patienten samt hur det påverkar dokumentation. Tekniken för Telemedicin finns men det saknas koppling till svårläkta sår. I Danmark, där man satsar 30 miljoner kr de närmaste 4 åren, räknar man med att kommunerna kan frigöra 300 miljoner vid en implementering på 69% (Ref: Jelnes R.Telemedicine in the management of patients with chronic wounds. J Wound Care Apr;20(4):187-90). I Danmark har man ett sammanhållet journalsystem medan vi i Sverige kopplar telemedicin till RiksSår. TUR kommer att innehålla en delstudie med kvalitativ inriktning för utvärdering av patienternas och personalens upplevelser av telekommunikation med hjälp av PROM - Patient Reported Outcome Measures, SKL:s patientnöjdhetsenkät och intervjuer inom ramen för Health Technology Assessment. Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Faktisk anslutning/samverkan Faktisk anslutning/samverkan Nej Nej Nej Kontakt tagen Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC

14 Nära samarbete med EyeNet Sweden pågår sedan november De senaste åren har ett intensivt arbete pågått för utveckling av nya funktioner och IT-stöd. Under 2012 har det mesta tekniska arbetet lagts på att utveckla rapportfunktionerna, admindelen och trycksårsmodulen. Vidare har EyeNet stöttat RiksSår i SKL:s Genombrottsprojekt "Bättre vård med kvalitetsregister" under 2012 samt vid styrgrupps- och användarmöten. EyeNet medverkade vid mötet med det tyska sårläkningssällskapet DGfW. Vi har även samarbete/kontakt med RC Sydost och Greger Fransson från palliativa registret liksom med Joakim Edvinsson från Senior Alert. RiksSår ingår i ledningskraftsportalen och data har skickats till RC Sydost avseende Läkningstid för trycksår, Läkningstid för venösa sår, Antal behandlade med antibiotika innan registrering och vid läkt sår, Smärta vid registrering + VAS och åtgärder vid smärta (vid uppföljningen). Var sammankopplingen av registren Senior Alert och RiksSår ska ske är ännu oklart. Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Nej Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Rut Öien leg.läkare, specialist i allmänmedicin med. dr. Sårcentrum Blekinge Distriktsläkare, registerhållare Mats Bjellerup leg. läkare, docent Hudmottagningen, Helsingborgs lasarett Christina Lindholm leg sjuksköteska, professor Sophiahemmet Högskola/Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Enhetschef, överläkare Professor Nina Åkesson leg sjuksköterska, forskningssjuksköteska Henrik Forssell leg. läkare, docent i kirurgi, docent Mårten Eriksson leg. läkare, specialist i allmänmedicin och ortopedi Sårcentrum Blekinge Blekinge Kompetenscentrum Kisa VårdcentraL Distriktssköterska, samordnare för Sårcentrum, registerkoordinator FoU-ledare Distriktsläkare Madeleine Stenius Rehab Station Stockholm Undersköterska/utbildningsansvarig Linda Jervidal leg. sjuksköterska Frösö Hälsocentral Distriktssköterska Britt-Louise Andersson leg sjuksköterska Landstinget Kronoberg Sårsamordnare Dag Salaj leg. läkare, geriatriker Capio geriatrik Dalen Verksamhetschef Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister? Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister

15 Styrgruppen, som samarbetar med EyeNet Sweden, har tvärprofessionell representation från olika verksamheter: kommunala, landsting, privata enheter och högskola/universitet. Styrguppen har flera disputerade medlemmar med klinisk erfarenhet, som är drivande inom nationellt och internationellt förbättringsarbete och forskning. Gruppen representerar allmänmedicin, hud- och infektionssjukdomar, ortopedi, kirurgi och har bred och djup kompetens inom omvårdnad, rehabilitering och statistik. Förbättringsmetodik RiksSår har tillsammans med SIR (Svenska Intensivvårdsregistret) ingått i SKL:s genombrottsprojekt under 2012 "Bättre vård med Kvalitetsregister". Där har vi fått grundläggande kunskaper inom förbättringsmetodik. Vidare fick två av RiksSårs medarbetare (RiksSårs koordinator och administrativ sekreterare) uppdraget att vara SKL:s handledare inom detta genombrottsprojekt. Studien i BMJ Open, 2013;3:e "Ulcer healing time " var ett förbättringsprojekt utifrån RiksSår. Biostatisk och epidemiologi Styrgruppsmedlemmar som disputerat (Bjellerup, Forssell, Lindholm, Öien) har utbildning i epidemiologi. Flera av oss är handledare till doktorander. Forssell är statistiker, då han som FoU-ledare ansvarar för statistikprogrammet STATA samt undervisar i vetenskapsteori och statistik. Vi har hela tiden nära samarbete med EyeNet Sweden, där kompetens finns i biostatistik och epidemiologi. Lindholm och Öien ingår i SBU:s expertgrupp om "Svårläkta sår hos äldre", där Öien är ordförande. Relevanta kliniska ämnen Forskning om fotsår hos diabetiker med endokrinolog Gudbjörnsdottir och Apelqvist samt mikrobiolog prof. Gunnar Kahlmeter. Hälsoekonomi med Gunnel Ragnarson Tennvall. Vårdprogram "Trycksår" är utvecklat av Stenius. Lindholm, Stenius och Öien föreläste på Stop Pressure Ulcer Day, Antibiotika och livskvalitet har redovisats i två vetenskapliga artiklar och i en magisteruppsats. Studien TeleUlceR (TUR) - Telemedicin och RiksSår - modern sårbehandling för patienter och personal, pågår. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Fr.o.m ingår kärlkirurg Anders Lundell i RiksSårs styrgrupp. Han är f.n. registerhållare i Swedvasc. Thomas Troëng, kärlkirurg och chef för EyeNet konsulteras i kärlkirurgiska frågor. Dag Salaj, geriatriker, ingår sedan 2013 i styrgruppen. I specifika frågor samarbetar vi med sakkunniga inom dermatologi, infektionssjukdomar, endokrinologi, kirurgi, ortopedi, anestesi, klinisk mikrobiologi, rehabilitering och hälsoekonomi. I styrgruppen finns statistisk och datavetenskaplig kompetens. Direktöverföring mellan RiksSår och Take Care Samarbete med Björn Hultgren (CST), Capio och Praktikertjänst (Rehab Station Stockholm) Hälsoekonomi Institutet för Hälsoekonomi, Lund Biostatistik, epidemiologi EyeNet, Blekinge Tekniska Högskola, Registercentrum Sydost Forskning och utveckling Landstingets Blekinges Vetenskapliga Råd och FoU kurs knuten till Medicinska Fakulteten, Lund. Öien är i egenskap av Vetenskapliga Rådets ordförande lokal kursledare för denna FoU kurs Förankring

16 Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? RiksSår har bred geografisk och professionell förankring bland läkare, sjuk- och undersköterskor i hela vårdkedjan och bland specialistföreningar som Svenska Sällskapet för Dermatologi och Venereologi, Distriktssköterskeföreningen i Sverige, SSiS (Sårsjuksköterskor i Sverige) och Svensk sjuksköterskeförening, SFAM (Sveriges Förening för Allmänmedicin) och Svensk Ortopedisk Förening. Öien R. Allmänläkarens sårmottagning - en vinst för alla. AllmänMedicin 2011;1:26-9 Gudbjörnsdottir S, Öien RF. NDR och RiksSår. Kan samarbete minska amputationsfrekvensen? Ortopediskt Magasin 2011;4:38-40 Förankring inom EWMA (European Wound Management Association) och EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel) samt det tyska sårläkningssällskapet DGfW, Deutsche Gesellschaft für Wundheilung und Wundbehandlung e. V Förankring i SBU genom "Svårläkta sår hos äldre", där RFÖ är ordförande. RiksSår ingår i nätverket "Ledningskraftsportalen" och vi satsar på "Bättre liv för sjuka äldre" under Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Nej Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor RiksSår innefattar ben-, fot- och trycksår, fotsår hos diabetiker, sårskador, tumörer och reumatiska sår. Detta gör att patienterna behandlas inom olika specialiteter, varför det inte finns någon naturlig "patientförening". De tillhör dessutom en lågprioriterad patientgrupp som behandlas inom olika vårdinstanser som primär- och slutenvård, kommunerna och privata vårdgivare. Kontakt med Diabetesförbundet tas nu där vi ber medlemmarna efterfråga registrering i RiksSår för att bidra till kunskapsunderlaget om de komplikationer som kan uppstå i form av sår eller amputation. RG Aktiv Rehabilitering har som mål att Nå alla i Sverige som drabbats av en ryggmärgsskada. Nå barn och ungdomar med olika typer av rörelsenedsättningar samt deras familjer. Stenius föreläser regelbundet på RG-aktiv rehabiliteringsläger och för anhöriga och personal och lär upp patienten i delaktighet i läkningen. Har utvecklat Patient information, DVD Sårskola samt skrivit boken Trycksår Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår Vilka är inklusionskriterierna för registret? Patienter med svårläkta sår (sår som inte läkt inom 6 veckor) som ben-, fot- och trycksår, fotsår hos diabetiker, sårskador, tumörer, reumatiska sår, vaskulitsår, vårdskador och sår vid komplikationer efter kirurgiska ingrepp.

17 Registreringarna avser diagnos, behandling och sårläkning och delas upp på olika vårdinstanser för att belysa de faktiska förhållandena om vilka vi idag saknar kunskap. Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Styrgruppen har beslutat att ange antalet anslutna enheter, antalet registrerade patienter samt fördelningen av patienter inom olika vårdinrättningar. Ett alternativ är att använda den punktprevalens på 0,2%, som genom åren redovisats från den sårenkät som sedan 1986 används i Blekinge, vilket skulle innebära nationellt personer. Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 9% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 0 st Hur många enheter deltar i registret? 184 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 14% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar fanns 1713 patienter registrerade i RiksSår fördelade på 184 enheter, som täcker primärvård (50%), kommunal vård (4%), sjukhusvård (22%), sårcentra/sårmottagningar (22%) och privata vårdgivare (2%). Enheterna var geografiskt spridda. Alla landsting/regioner, förutom Halland, var representerade av någon eller några enheter, däribland fanns 26 privata enheter. En stor andel av patienterna, 34%, har registrerats i Blekinge, vilket förklaras av att RiksSår har utvecklats i Blekinge. Östergötland har registrerat 18% av patienterna, Stockholm 12%, Skåne 10%, Jönköping 7% och Jämtland 4% av patienterna. Täckningsgraden för Blekinges del anses vara hög och sedan 2012 är det obligatoriskt inom Hälsovalet i Blekinge att registrera alla sår i RiksSår. Täckningsgraden för övriga Sverige varierar men dock har de större nationella hudklinikerna infört RiksSår i sina rutiner, som SöS och Karolinska. Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad 1) Utdata - Rapporter Varje enhet kan ta ut sina rapporter on line vid vilken tidpunkt som helst. Där kan man jämföra sin enhets resultat med hela databasen. Rapporterna belyser på ett effektivt sätt vilka direkta förbättringsområden som finns. Följande rapporter finns i RiksSår: Patientrapporten - som kan användas vid journalföring och i det direkta mötet med patienten. Verksamhetsrapporten - där varje enhet kan få aktuella data för sin verksamhet

18 Översiktsrapporten - med data om bl.a. ålder, kön, sårduration, smärta med VAS, diagnos, ankeltrycksindex, antal uppföljningar, läkningstid, antal omläggningar/vecka, antibiotika, kompression. Innan årsskiftet 2013/2014 kommer även Behandlingsrapporten - med detaljerade uppgifter om behandlingsstrategier Uppföljningsrapport - med detaljerade uppgifter om utfallet av vården. Samtliga rapporter finns/kommer att finnas on line som Worddokument eller pdf och användarna kan få ut sina egna uppgifter i Excel, Qlikview eller statistikprogrammet STATA. 2) Uppdatering av registret RiksSår kommer att uppdateras/förnyas under 2013 och vid inloggningsförfarandet med SITHS-kort ingå i EyeNets nya plattform. 3) Utbildning i registreringsteknik finns som en interaktiv utbildningsfilm via KIVO (Kompetens i Vård och Omsorg), ett eu-finansierat projekt mellan landsting, kommun och privata vårdgivare i Blekinge. Filmer i registreringsteknik finns på RiksSårs nya hemsida liksom patientfilmer och utbildningsfilmer för personal. 4) Regionala Registerkoordinatorer År 2011 inrättade vi regionala koordinatorer, som arbetar med att implementera RiksSår i sina nätverk och för att stödja enheterna i kvalitetsförbättringsarbete. Ett bevis på koordinatorernas arbete är bl.a. registreringarna i Stockholm och Jämtland. Vi planerar att inrätta fler regionala koordinatorer som kan stödja spridningen och användningen av registret men detta är beroende på de finansiella möjligheterna. 5) Samarbete med Senior Alert RiksSår har initierat ett samarbete med Senior Alert, då tanken är att koppla ihop de två registren när det gäller trycksår för att direkt kunna se vinsterna av prevention i form av bättre behandling och undvikande av negativa kliniska händelser som amputation och död. Vi kan då belysa de medicinska, omvårdnads- och hälsoekonomiskt perspektiven för gemensamma utvärderingar av resultat och förbättringsarbeten, utbildningsinsatser osv. Spridning av RiksSår genom samarbetet med Senior Alert möjliggörs genom att RiksSår deltar i den spridningsorganisation med utvecklingsledare i alla län som redan finns etablerad. 6) "Blekinge ett trycksårsfritt län" - pilotprojekt med Senior Alert Vi har flera kommunsköterskor som registrerar alla trycksår i Senior Alert och samtidigt alla sår inkl. trycksår i RiksSår. Detta pilotprojekt är tänkt att ligga som grund för kopplingen RiksSår - Senior Alert. 7) RiksSår i Ledningskraftsportalen Vi ingår i ledningskraftsportalen och har ansökt om deltagande i Bättre liv för sjuka äldre, vilket skulle innebära att RiksSår får möjlighet att mer aktivt delta i ledningskraft och därmed visa på de resultat som kvalitetsregistret gett hittills: reduktion av sårläkningstid, reduktion av antibiotikabehandling och ökat fokus på livskvalitet, främst smärta och smärtbehandling. 8) Aktivering av slumrande enheter Vi har en stab av medarbetare vars uppdrag är att aktivera alla användare, som har registrerat färre än 10 patienter genom besök alternativt telefonsamtal. Genom att gå igenom rutiner och registreringsteknik hoppas vi kunna lösa problem och entusiasmera användare till ökad aktivitet. Dessa medarbetar (på deltid) går igenom registret för detta ändamål. 9) SKL:s delprojekt Vi har blivit utvalda att ingå i det mindre projektet om "ökad spridning" av register med låg täckningsgrad, vilket startar Vi ingår också bland de register som utvärderar SKL:s enkät till verksamhetschefer.

19 10) Interaktiva användar- och styrgruppsmöten prioriteras. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Registreringen kan endast signeras när alla obligatoriska variabler är ifyllda och ev. glömda svar respektive felaktiga svar rättats till. Det finns i registret ett övergripande system som påpekar att en viss patient redan är registrerad och väntar på uppföljning. Då måste registreraren först avsluta detta besök innan ny registrering kan ske. Således kan en patient inte registreras två (eller fler) gånger för samma sår. I systemet finns inbyggda valideringskontroller som min + max värden. Det finns inbyggda rimlighetskontroller, som att laboratoriedata endast kan vara inom vissa gränser, liksom blodtryck, ankeltrycksindex och sårstorlek. En formateringskontroll finns inbyggd avseende personnummer med direktkoppling till befolkningsregistret. Formateringskontrollen gäller också datum, som datum för undersökning och datum för läkt sår, datum för "Utgått ur registret", datum för amputation eller dödsfall. Obligatoriska variabler: Av registrets samtliga 53 variabler är 40 variabler obligatoriska (75%). I och med möjligheten i RiksSår att ställa diagnos på ett strukturerat sätt så har fördelningen av såretiologin förskjutits utgjorde venösa sår 38%, venös-arteriella sår 4%, arteriella sår 6%, diabetesfotsår 12%, och trycksår 5%. 15% av såren saknade diagnos. (Ref: Öien RF, Håkansson A, Ovhed I, Hansen BU. Wound management for 287 patients with chronic leg ulcers demands 12 full-time nurses. Leg ulcer epidemiology and care in a well-defined population in Southern Sweden. Scand J Prim Health Care 2000;18:220-5.) Idag får alla patienter som registreras i RiksSår en diagnos. Resultat från RiksSår nationellt visar att venösa sår utgör 41%, arteriella sår liksom trycksår 9% vardera, diabetesfotsår 6% och hydrostatiskt traumatiska sår 18%. Validering av data sker även genom den sårenkät i Blekinge som har besvarats av distrikts- och kommunsköterskor sedan 1986 och de senaste åren även av slutenvården. Enkäten används även i Östergötland och vissa delar av Stockholm. I Blekinge är bortfallet försumbart, då vi har personlig kontakt med samtliga avd/boenden/dskmottagningar. Enkäten 2013 visade att sårpatienter behandlades i 39% i primärvård, 53% i kommunerna och 24% i slutenvården. Jämfört med resultat från RiksSår så ser vi att betydligt fler behandlas i kommunerna, vilket kan bero på den omorganisation från primärvård till kommunerna som skett i Blekinge men även på att RiksSår hittills inte nått ut i kommunerna nationellt. I Blekinges sårenkät 2013 utgjorde trycksåren 16% jfr med SKL:s punktprevalensmätning av trycksår år som genomförs 2 ggr/år. Våren 2013 visades att i genomsnitt har 15 % av patienterna i landsting ett eller flera trycksår. I kommunerna är siffran 12 %. I RiksSår utgjorde trycksåren 9% år 2012 och den nya trycksårsmodulen började användas sommaren 2013 så andra tillförlitliga uppgifter finns inte. RiksSårs trycksårsmodul har utvecklats för att kunna säkerställa trycksårsdiagnostiken och behandlingen till läkning eller negativ klinisk händelse. Denna modul är av största intresse för de privata vårdgivarna Capio och Praktikertjänst (Rehab Station Stockholm)

20 Vi har uppmärksammat smärre felaktigheter som olika enheter lagt in och koordinatorernas arbete gäller bl.a. att ta kontakt med dessa enheter för att korrigera felaktigheterna. Dessa fel hittas lätt av statistiker i Qlikview systemet. Validering av data sker således kontinuerligt och har även säkerställts i de kliniska forskningsstudier, som är publicerade 2012/2013 och som belyser sårläkningstider (BMJOpen), livskvalitet (J Wound Care) och antibiotikabehandling (Scand J Prim Health Care). Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. RiksSår samarbetar med internationella expertgrupper som EWMA (European Wound Management Association) och EPUAP (European Pressure Ulcer Advisory Panel). RiksSår har presenterats på EWMA konferenserna i Prag 2006, Lissabon 2008 och Helsingfors Vidare planerar RiksSår att hålla ett symposium på nästa EWMA konferens i maj 2014 samt på EPUAP:s möte i september Under våren 2013 har det tyska sårläkningssällskapet DGfW, Deutsche Gesellschaft für Wundheilung und Wundbehandlung e. V. tagit kontakt med RiksSår och ett samarbete har etablerats. Man önskar använda RiksSår i Tyskland. Det första mötet mellan DGfW och RiksSår var i Karlskrona RiksSår presenteras internationellt som RUT - Registry of Ulcer Treatment med domän rut-europe.eu Kommentar till ovanstående frågor Täckningsgraden på individnivå är svår att beräkna. På organisationsnivå registreras patienter i samtliga landsting/regioner, förutom Halland samt på 26 privata enheter. Inom varje landsting gjordes registreringar av någon eller några enheter. Täckningsgraden är betydligt lägre generellt i den kommunala verksamheten men enstaka kommuner har hög täckningsgrad >95% (Karlshamn) fanns 1713 patienter registrerade i RiksSår fördelade på 184 enheter, som täcker primärvård (50%), kommunal vård (4%), sjukhusvård (22%), sårcentra/sårmottagningar (22%) och privata vårdgivare (2%). En stor andel av patienterna, 34%, har registrerats i Blekinge, vilket förklaras av att RiksSår har utvecklats i Blekinge. Östergötland har registrerat 18% av patienterna, Stockholm 12%, Skåne 10%, Jönköping 7% och Jämtland 4% av patienterna. Vid en beräkning av > 1000 vårdcentraler i Sverige och 290 kommuner så utgör 184 enheter 14% (184/1290) av dessa. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter?

Välkomna till en presentation av RiksSår!

Välkomna till en presentation av RiksSår! Välkomna till en presentation av RiksSår! - Sveriges Nationella Kvalitetsregister för patienter med svårläkta sår! Nina Åkesson, Nationell Koordinator RiksSår Varför ett kvalitetsregister för svårläkta

Läs mer

Nationella Diabetesregistret

Nationella Diabetesregistret Nationella Diabetes Registret (NDR), FAR14-009 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Diabetes Registret (NDR) Registrets

Läs mer

Nationella Kataraktregistret

Nationella Kataraktregistret Nationella Kataraktregistret, FAR14-016 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationella Kataraktregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Svenska Korsbandsregistret

Svenska Korsbandsregistret Svenska Korsbandsregistret, FAR14-093 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Korsbandsregistret Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud

Sår 2015. några av talarna. Datum och plats: 27 28 maj 2015, Stockholm. Margareta Grauers, leg. dermatologisjuksköterska, MG Konsult sår & hud Sår 2015 kunskap utveckling inspiration Olika typer av sår lär dig att identifiera och särskilja olika sårtyper och göra en fullständig anamnes! Varför blir ett sår svårläkt? Debridering och rengöring

Läs mer

Svenska Cornearegistret

Svenska Cornearegistret Svenska Cornearegistret, FAR14-017 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Cornearegistret Registrets kortnamn Corneareg Nummer

Läs mer

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder

Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Sår 2012 omvårdnad och behandlingsmetoder Aktuella behandlingsråd för infekterade sår Sårsmärta smärtlindringens positiva effekter på sårläkningen! Läkningshämmande faktorer fallbeskrivningar! Preventivt

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen

Nummer 29 Startår 1988 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen RIKSHÖFT, FAR14-029 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn RIKSHÖFT Registrets kortnamn RIKSHÖFT Nummer 29 Startår 1988 Webbadress

Läs mer

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset.

Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Att praktiskt hantera svårläkande sår Åsa Boström Hudkliniken Södersjukhuset. Diagnos Multidisciplinärt Konsten att ta hand om Förbandskostnad ej relevant Biobörda/Sårinfektion? Antibiotika läker ej alla

Läs mer

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister

Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister Malignt hudmelanom. Nationellt kvalitetsregister, FAR14-161 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Malignt hudmelanom. Nationellt

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av

Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av ADHD, FAR14-011 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn

Läs mer

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?

Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Policydokument - Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer Inledning SFÖAK har beslutat om att förstärka kvalitetsarbetet kring olika kirurgiska verksamhetsområden genom nationella

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister

Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Vad är kvalitet i vården? - kvalitetsbegreppet och kvalitetsregister Peter Kammerlind Civ ing, Tech Lic, Utvecklingsledare, Landstinget i Jönköpings län Registercentrum Sydost QULTURUM här jobbar jag Mäta

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret

Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret Tillbakablick på Nationella Diabetesregistret 15 år med NDR Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR NDR bildades av Svensk Förening för Diabetologi 1996. Bakgrunden var ett behov av

Läs mer

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen?

Klaga på vården. Tycker du att du har fått fel vård eller behandling? Är du inte nöjd med den förklaring du får av vårdpersonalen? 2013-08-16 1(9) Klaga på vården Om du har klagomål på vården kan du både som patient och närstående framföra dina synpunkter. På så sätt bidrar du till att göra vården säkrare. Det finns flera instanser

Läs mer

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län På gång: Kvalitetsregister något för arbetsterapeuter? Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Samtala om Vad är (kvalitets-)register inom vården/omsorgen för dig? Det var en gång.....en

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström - 090313 Svensk sjukvård i världsklass Finland Spanien Sverige ~180 miljarder årligen Hur ofta inträffar vårdskador? USA 3,2 5,4% Australien 10,6

Läs mer

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna

Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Kvalitetsregister som stöd i förbättringsarbete till nytta för patienterna Susanna Lagersten programchef QRC Coachingakademi www.qrcstockholm.org Kvalitetsregistersatsningen Effektmål - Vid utgången av

Läs mer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer

Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer Svenskt kvalitetsregister för huvud- och halscancer, FAR14-132 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Svenska Skulder och Armbågs Registret

Svenska Skulder och Armbågs Registret Svenska Skulder och Armbågs Registret, FAR14-055 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Skulder och Armbågs Registret Registrets

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Nationellt centrum för kvalitetsregister

Nationellt centrum för kvalitetsregister Nationellt centrum för kvalitetsregister Registercentrum Syd Registercentrum Syd (RC Syd) är ett resurscentrum för dig som arbetar med nationellt eller regionalt kvalitetsregister, klinisk forskning eller

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår Handlingsplan 2015 för att förebygga Många patienter utvecklar under sin tid på sjukhus. Konsekvenserna av ett är många, bland annat smärta, ängslan och bundenhet för patienten. För sjukvården innebär

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Styrgruppen... 4 Extra satsning... 4 Referensgrupp... 4 Utbildning... 5 Årligt möte för användarna... 5 IT-utveckling... 6 Samarbete med

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi Staffan Winter NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi PROGRAMMETS MÅL Att få bort dubbelregisteringen i vården i samband med datainsamling till kvalitetsregister. FUNDAMENT Strategi med huvudfokus

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län

Bakgrundsdata för studien i Kalmar Län FÖLJS ÅLDERSGRUPPEN ÖVER 80 MED DIABETES ENLIGT NATIONELLA RIKTLINJER? ANN-SOFIE NILSSON-NEUMARK, DISTRIKTS & DIABETESSJUKSKÖTERSKA BLÅ KUSTENS HÄLSOCENTRAL OSKARSHAMN Andelen befolkning 80 år och äldre

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076

Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt. Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Scandinavian Obesity Surgery Registry - SOReg (tidigare: Svenskt Obesitaskirurgiskt register), FAR14-076 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL Bästa möjliga. Hur arbetar landsting och regioner med kunskapsstyrning? Hur kan vi bidra till att fler patienter får tillgång till bästa tillgängliga vård? Hur hänger allt ihop och vem samordnar? Tony

Läs mer

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183

Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Kvalitetsregister ECT, FAR14-183 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Kvalitetsregister ECT Registrets kortnamn ECT Nummer 183

Läs mer

Patientfokuserad hemsjukvård

Patientfokuserad hemsjukvård Patientfokuserad hemsjukvård Inbjudan till konferens i Stockholm den 21-22 maj 2012 TALARE Rådet för hemsjukvård, SFAM Sonja Modin Avancerade hemsjukvården i mellersta Skåne Lena Carlsson Stifelsen Äldrecentrum

Läs mer

Definitioner på glesbygd

Definitioner på glesbygd Sjukvård i glesbygd Definitioner på glesbygd Ställen där man får EU medel för att dra bredband. SCB allt som ej är tätort (max 200m mellan husen och mer än 200 inv) Glesbygdsverket, tätort >3000 inv, landsbygd

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS

VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS VÄLKOMNA TILL RUNDA BORD 17 MARS DAGENS SCHEMA 10-11 Aktuellt från Kansliet och korta rapporter över pågående nationella arbeten 11.00 Fika 11.10 Aktuellt från Registerservice och Socialstyrelsen 11.30

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Nationellt Register över Smärtrehabilitering

Nationellt Register över Smärtrehabilitering Nationellt Register över Smärtrehabilitering NRS www.ucr.uu.se/nrs Nationellt Register över Smärtrehabilitering 1 NRS Startade 1998 Anslutet till Sveriges kommuner och landsting Nationellt Register över

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister

Nationellt kvalitetsregister Nationellt kvalitetsregister Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 108 nationella kvalitetsregister löpande lärande, förbättring, forskning samt kunskapsstyrning för att tillsammans med individen skapa

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Svenska Höftprotesregistret

Svenska Höftprotesregistret Svenska Höftprotesregistret, FAR14-030 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Höftprotesregistret Registrets kortnamn SHPR

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Kunskapsstyrning leder till jämlik vård Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström Målbilden för kunskapsstyrning är att i mötet mellan professioner och patienter utgår man tillsammans

Läs mer

Infektionssjukvård 2011

Infektionssjukvård 2011 Anmäl senast 17 oktober och ta del av boka-tidigterbjudande gå 4, betala för 3! Infektionssjukvård 2011 Multiresistenta bakterier och antibiotika användning Hepatiter -senaste forskning kring vård och

Läs mer

Svenska Multipel Skleros Registret

Svenska Multipel Skleros Registret Svenska Multipel Skleros Registret, FAR14-015 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Svenska Multipel Skleros Registret Registrets

Läs mer

Nationellt lungcancerregister

Nationellt lungcancerregister Nationellt lungcancerregister, FAR14-152 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Nationellt lungcancerregister Registrets kortnamn

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man?

Boka vi kommer! Kvalitetsarbete och uppföljning av NDR-data. Fotstatus hur gör man? Boka vi kommer! Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta och uppdatera dina kunskaper. Akademiskt primärvårdscentrum erbjuder därför seminarier på den plats du själv önskar, helt utan

Läs mer

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006

Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 NKO Lars Lidgren Svensk Ortopedisk Förenings årsmöte 30 augusti 2006 - Lars Lidgren (ordf.), Lund - Olle Hägg, Göteborg - Johan Kärrholm, Göteborg - K-G Thorngren, Lund - Olle Nilsson, Uppsala - Olle

Läs mer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer

STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer STRATEGI OCH STYRDOKUMENT för nationellt kvalitetsregister för njurcancer BAKGRUND Njurcancerregistret startade 2004 och är ett nationellt kvalitetsregister för patienter med njurcancer (ICD-10, C649).

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Diabetesvård i Västerbotten

Diabetesvård i Västerbotten Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Lokal rutin för Senior alert 11.2.

Lokal rutin för Senior alert 11.2. Lokal rutin för Senior alert 11.2. Vid nyinskrivningar (gäller all personal) Senior Alert skattning ska göras inom 3 dagar, ansvaret ligger på all personal. Om det handlar om en brukare som har stor risk

Läs mer

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch

Körschema 2013-04-26. 11:50 12:50 Lunch Körschema 2013-04-26 08:50 09:20 Vad påverkar patientperspektivet?, Joakim intro Bataldenbilden, grupparbete utifrån lappar 09.20 10:00 Kaffe 10:00 10:40 Presentera hemuppgift och börja jobba med den,

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning.

Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Helsedataregister för primärvården i Sverige - om oppbyggingen og muligheter for forskning. Malin André, Docent, FFOU-enheten Primärvården Landstinget Uppsala län Ordförande i arbetsgruppen för nationell

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen? Carina Andrén, vårddesigner, patientrepresentant Staffan Lindblad, SRQ registerhållare, QRC-chef Svensk Reumatologis

Läs mer

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal

Gothia Forum. Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal. Primärvården FyrBoDal Gothia Forum Claes Hegen 2009-11-06 Chefläkare Primärvården Fyrbodal Kvalitetsuppföljning av medicinska data via primärvårdens vårddatabas i Västra Götaland * Vad är kvalitet Servicekvalitet Patientupplevd

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement

IVBAR The Institute for Value- Based Reimbursement Värdebaserad ersättning som verktyg för innovation och effektivitetsutveckling? CKU 2013-12-10 Johan Mesterton, 1 Vad är värde i sjukvården? Varför utvecklas inte sjukvården som andra sektorer? Vad vill

Läs mer