https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr /Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true"

Transkript

1 Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder innan läkemedelsbehandling. Det minskar risken för överbehandling. https://www.vardforbundet.se/documents/rapporter/nationella/omva rnad%20for%20aldre_0911.pdf 2 Näringstillförsel Att säkerställa god näringstillförsel - en förutsättning för att läka och återställa hälsa. 3 Fysiologiska undersökningar 4 Läkemedelsinforma tion https://vardforbundet.se/bravard/kvalitetskrav/10-lak/ 5 Kontaktbesök Kontaktbesök av distriktssköterska för alla äldre. Då kan ohälsa upptäckas i tid. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr /Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Att biomedicinska analytiker genomför fysiologiska undersökningar. Det bidrar till att hitta sjukdom. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2001/nr /Biomedicinska-analytiker-bor-dokumentera-vardarbe/ Tydlig information om hur och varför man gör en läkemedelsbehandling. Det ger bättre effekt. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/11/bramed-forebyggande-halsosamtal-med-aldre--men-de-ar-for-fa/ 6 Mäta resultat Att systematiskt arbeta med att mäta resultat. Det ger mer kunskap om bättre vårdmetoder. https://www.vardforbundet.se/min-profession/forbattringskunskap/ 7 Söka direkt Att kunna söka direkt till olika kunskapsområden i vården. Det ökar tillgängligheten för patienterna. 8 Förutse pandemier https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/vardval et-maste-utvecklas/ Att biomedicinska analytiker följer smittspridning och förutser pandemier. Då kan det förebyggande arbetet sättas in i god tid. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/12/biom edicinska-analytiker-snabba-med-att-hitta-parasiten/ 9 Min Vårdbok Att skapa en egen sammanhållen vårdbok/journal för varje patient. Det minskar risken för felbehandling. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2007/nr /Ja-till-samlad-journal---men-bara-inom-lanet/

2 10 Specialistsjuksköter skemottagningar 11 Förebygga självmord 12 Ledarskap för helhetssyn Särskilda specialistsjuksköterskemottagningar för personer med kronisk sjukdom, som t ex astma/kol, diabetes, hjärtsvikt och stroke. Det ökar överlevnaden och ger patienter bättre livskvalitet. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/forlega d-syn-pa-chefskap/ 13 God arbetsmiljö En god arbetsmiljö för sjuksköterskorna ger en hög kvalitet i omvårdnaden av patienterna. 14 Korrekta provtagningar 15 Aktiv omvårdnad https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2011/maj/vard miljon-viktigast-for-personalens-maende/ Korrekta och noggranna provtagningar genomförda av biomedicinska analytiker. Det ger en mer korrekt analys och mer effektiv behandling. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/kunska p-for-en-vardig-aldrevard/ 16 God handhygien Användning av, och kunskap om, god handhygien hos all vårdpersonal. Det minskar antalet sårinfektioner. 17Hembesök hos äldre https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/7/somm arkampanj-for-battre-hygien/ Att en distriktssköterska gör hembesök hos äldre. Det reducerar risken för fallskador, som till exempel höftfrakturer. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/medmer-omvardnad-blir-varden-battre/ Fler specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrin. Det ökar kunskapen för att förebygga självmord. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/6/barafyra-av-tio-sjukskoterskor-inom-psykiatrin-harspecialistutbildning/?showallcomments=true Att ha flera kunskapsområden representerade i vårdens högsta ledning. Det skapar möjligheter för helhetstänkande där alla vetenskapsområden kommer patienten till bästa nytta. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/sakervard-med-biomedicinska-analytiker/ Aktiva omvårdnadsåtgärder, som till exempel att hjälpa äldre att andas rätt för att motverka lunginflammation. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/11/bramed-forebyggande-halsosamtal-med-aldre--men-de-ar-for-fa/ 18 Kvalitetsregister Att använda kvalitetsregister, som t ex Senior Alert. Det minskar antalet vårddygn för äldre. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/vardpr evention-i-fokus/

3 19 Aktiv elevhälsa Ökade resurser i elevhälsan. Det ger skolsköterskorna en möjlighet att arbeta mer aktivt för att minska livsstilsproblem som t ex. övervikt. 20 Fler specialistsjuksköters kor https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/alarme rande-brist-pa-specialistsjukskoterskor/ 21 Smittspårning Att biomedicinska analytiker spårar smitta. Det kan hindra smittspridning, som till exempel bakterier i dricksvatten. 22 Läkemedelsgenomg ångar https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/12/biom edicinska-analytiker-snabba-med-att-hitta-parasiten/ Regelbundna läkemedelsgenomgångar av en sjuksköterska. Det minskar risken för att intag och dosering av läkemedel blir fel. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2011/nr /Svart-att-leva-upp-till-luddiga-krav/?showAllComments=true Att öka antalet specialistutbildade sjuksköterskor i hela vården. Det ökar patienternas möjligheter till överlevnad och välbefinnande. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2007/nr /Lakemedelsgenomgang-okade-livskvaliteten/ 23 Kvalitetskrav Att följa BraVås kvalitetskrav för vård i livets slutskede. Det ger den äldre en bra sista tid och en värdig död. https://www.vardforbundet.se/bravard/kvalitetskrav/ 24 Vårdlots Att införa en samordnande funktion, en vårdlots, för den som har stora vårdbehov, som tar ansvar för att hålla ihop vården för den enskilda individen. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/gealdre-sjuka-samlat-stod/ 25 Ta rast Att se till att varje person som arbetar inom vården kan ta rast varje dag, vilket är en förutsättning för en säker vård. 26 Mobil röntgen för äldre https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/debatt artikel-arbetsbelastningen-ger-samre-vard/ Att använda mobil röntgen för äldre med stora vårdbehov, så att de slipper påfrestande och osäkra resor till sjukhus. https://www.vardforbundet.se/agenda/aktuellt/mobil-rontgen-lund/ 27 Hjärnvägen Ett snabbspår för patienter med stroke. Två extra arbetstimmar för ambulanspersonalen sparar 19 arbetstimmar på akutmottagningen. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/12/kvalit etsprojekt-pa-akademiska-gav-strokepatienter-snabbare-vard/ 28 Hälsokontroller Regelbundna hälsokontroller av äldre för att tidigt upptäcka högt blodtryck och risker för hjärt- och kärlsjukdomar. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/pressmeddelanden/al drehalsovard-bor-byggas-som-mvc-och-bvc/

4 29 Triagering Triagering på akutmottagningar som skapar ett effektivare flöde och minimerar väntetid och komplikationer för patienten. 30 Individens behov https://www.vardforbundet.se/documents/trycksaker%20- %20egna/Nationella/Foldrar%20Broschyrer/Framtidens%20sjuksk%C3 %B6terska%20folder%20A5.pdf Att utgå från individens och befolkningens behov i vårdvalens ersättningssystem. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/vardval et-maste-utvecklas/ 31 Höftlinjen Att ge patienter med höftledsfrakturer snabbspår direkt från ambulans till röntgen och vårdavdelning. Det minskar risken för vårdskador, som t ex trycksår. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/avskaff a-akuten/ 32 Kunskap i ambulansen Att ha med specialistutbildade sjuksköterskor i ambulansen. Då får patienten rätt hjälp snabbare. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/rejalsatsning-pa-ambulanssjukvarden-behovs/ 33 Teamarbete Teamarbete som ökar möjligheten för alla professioner att använda sin kunskap fullt ut. 34 Hälsosamtal för äldre 35 Fler sjuksköterskor 36 Snabbspår för Stroke https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2003/5/teama rbete-ar-overlagset/ Att distriktssköterskor genomför hälsosamtal med äldre för att upptäcka risk för diabetes i god tid. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/11/bramed-forebyggande-halsosamtal-med-aldre--men-de-ar-for-fa/ En högre sjukskötersketäthet minskar antalet infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall på ett sjukhus. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2011/maj/icn Nojda-sjukskoterskor-bevisat-viktigt-forpatientsakerheten/?showAllComments=true Ett snabbspår för patienter med stroke som minskar risken för följdskador och kortar rehabiliteringstiden. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2010/12/kvalit etsprojekt-pa-akademiska-gav-strokepatienter-snabbare-vard/ Att låta fler från vårdens professioner vara delaktiga i utvecklingen av vårdens IT-system. De yrkesverksammas engagemang är den viktigaste faktorn för att effektivisera vårdens IT-användning. 37 Effektiv ITanvändning https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/gevardpersonalen-en-central-roll-utvecklingen-av-it-system/

5 38 Ledarskap för samverkan 39 Alternativ till antibiotika 40 Mobil röntgen för hemlösa 41 Ökad kunskap i äldrevården 42 Reflekterande samtal Ett ledarskap som kan bryta upp gamla sedvänjor och få alla olika yrkesgrupper i vården att samverka. Att låta en distriktssköterska följa sjukdomsförloppet vid t ex öroninflammationer, istället för att skriva ut antibiotika. https://www.vardforbundet.se/agenda/aktuellt/mobil-rontgen-lund/ Att anställa fler specialistutbildade sjuksköterskor i äldrevården som kan höja kvalitet och säkerhet. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/kunska p-for-en-vardig-aldrevard/ Att föra reflekterande samtal i arbetsgruppen för att undvika risksituationer. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2005/nr /Ny-handbok-vill-tydliggora-distriktsskoterskans-roll/ Att stoppa spridningen av TBC bland hemlösa genom att använda mobil röntgen. https://www.vardforbundet.se/min-profession/sakervard/reflekterandesamtal/ 43 Bryta revir Att låta biomedicinska analytiker ta över utskärning av material för diagnostik av olika cancersjukdomar. Det ger en högre noggrannhet och kvalitet så att patienterna får en säkrare diagnos och fler överlever. 44 Utbildning inom anställning https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/fleroverlever-cancer-tack-vare-biomedicinska-analytiker/ Att genomföra specialistutbildning inom ramen för en anställning. Då får studierna en direkt koppling till verksamheten och kan på så sätt tillföra ännu större värde till vården. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/alarme rande-brist-pa-specialistsjukskoterskor/ 45 Mammografi Att röntgensjuksköterskor genomför mammografiundersökningar. Det bidrar till tidig upptäckt av bröstcancer. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/rontge nsjukskoterskan-kan-bidra-till-att-fler-cancerfall-upptackts-i-tid/ 46 Tidiga insatser Att premiera tidiga insatser i vårdvalen för primärvården, och se till att ersättningen har en tydlig koppling till de resultat som ska uppnås. 47 Hälsoprogram för äldre https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/vardval / Att upprätta hälsoprogram för äldre inom primärvården. Det ger en mycket bättre livskvalitet och lägre kostnader för vården. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/pressmeddelanden/al drehalsovard-bor-byggas-som-mvc-och-bvc/

6 48 Medicinska aborter Att barnmorskor får rätt att utföra medicinska aborter. Det minskar behovet av kirurgiska aborter och därmed risken för komplikationer. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2007/nr /ABORT-en-uppgift-for-barnmorskor/ 49 Kliniska lektorer Fler kliniska lektorer. Det ger en tydligare koppling mellan akademi och verksamhet. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2009/nr /Iden-maste-utvecklas-med-andra/?showAllComments=true 50 BVC-hembesök Att BVC-sjuksköterskor gör fler hembesök under barnets första år. Det visar positiva effekter på barns psykiska hälsa under många år. 51 Betald utbildning https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/livsno dvandig-kunskap-for-varden/ 52 SeniorAlert Att regelbundet använda kvalitetsregister, som t ex Senior Alert. Det gör att man tidigare kan hitta patienter med risk för undernäring, fall och trycksår. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/vardpr evention-i-fokus/ 53 Dokumentation Att låta dokumentationen i vården följa patienten över organisationsgränser och vårdformer, oavsett regelverk. Det minskar risken för misstag och fel. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2008/nr /Vi-grundar-for-sunda-vanor/ En betald specialistutbildning för sjuksköterskor gör att fler vill vidareutbilda sig. Det skapar smartare lösningar, säkrare diagnos och bättre behandling i vården. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2009/9/i- Skane-ges-patienten-mojlighet-att-sjalv-skriva-i-sin-journal/ 54 Bättre elevhälsa Att elevhälsan får större plats i skolan. Då kan skolsköterskorna upptäcka fler barn som far psykiskt och fysiskt illa. 55 Hälsosamtal för 40-åringar 56 Hög andel specialistsjuksköters kor https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2011/maj/hals oinsatser-for-barn-gav-lyckade-resultat/ En hög andel sjuksköterskor med specialistutbildning minskar dödligheten bland patienterna på en sjukhusavdelning med drygt tio procent. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2011/nr /Svart-att-leva-upp-till-luddiga-krav/?showAllComments=true Hälsosamtal med distriktssköterska för alla 40-åringar. Då kan livsstilssjukdomar upptäckas i god tid. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/tidfor-ministrarna-att-agera-for-att-hoja-kompetensen/

7 57 Sonografer Att sonografer, specialistutbildade röntgensjuksköterskor, genomför ultraljudsundersökningar och ger preliminärsvar. Det effektiviserar vårdkedjan. 58 Ungdomsmottagnin gar 59 BraVås kvalitetskrav https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/barnm orskan-har-nyckelroll-for-ungas-syn-pa-sex/ Att följa BraVås kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg om äldre. Det ger de äldre större möjlighet till bättre hälsa. https://www.vardforbundet.se/bravard/kvalitetskrav/ 60 Fler specialister Fler specialistutbildade sjuksköterskor. De gör att rätt insats kan sättas in snabbare eftersom de ser förändringar i patientens tillstånd tidigare. 61 Hälsosamtal i olika åldrar 62 Barnmorskors unika roll https://www.vardforbundet.se/vardfokus/webbnyheter/2011/maj/hals oinsatser-for-barn-gav-lyckade-resultat/ Att barnmorskornas unika roll i svensk mödra- och förlossningsvård är en förutsättning för världens lägsta spädbarnsdödlighet. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2010/nr /EN-NISCH-I-VARDEN/ Att barnmorskor på ungdomsmottagningar arbetar aktivt även mot yngre tjejer och killar i förpuberteten. Det ger fler unga en större trygghet kring den egna kroppen, sin sexualitet, relationer och samliv. https://www.vardforbundet.se/agenda/pressrum/debattartiklar/tidfor-ministrarna-att-agera-for-att-hoja-kompetensen/ Att bjuda in till hälsosamtal med distriktssköterska i olika åldrar. Det gör att riskbruk och missbruk kan upptäckas. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr /Svenska-pojkar-aldst-i-Europa/ 63 Gemensam dokumentation Att skapa gemensamma dokumentationssystem som säkerställer kommunikation mellan ambulans och vårdavdelning. https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/2007/nr /Ja-till-samlad-journal---men-bara-inom-lanet/ 64 Bryta hierarkier Att bryta upp de omoderna hierarkier som råder i vården. Först då får alla professioner möjlighet att använda sin kunskap fullt ut. https://www.vardforbundet.se/agenda/sineva-ribeiros-agenda/sineva- Ribeiro-har-ordet/Gamla-sedvanjor-och-omoderna-hierarkier-/

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken måsten i vårdpolitiken Två måsten i vårdpolitiken Vården är en av de viktigaste politiska frågorna för människor i Sverige. Om svenska folket får bestämma bör fokus i vårddebatten ligga på kvaliteten

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

måsten i vårdpolitiken

måsten i vårdpolitiken måsten i vårdpolitiken TVÅ MÅSTEN I VÅRDPOLITIKEN Vården är en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige idag. Det är framförallt vårdens kvalitet och hur du bemöts som patient som är viktigt för

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning

Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Punkt 13 Omvärldsrapport Trender och sammanfattning Detta avsnitt presenterar tio nyckeltrender och sammanfattar innehållet i omvärldsrapporten. För att få mer information och källhänvisningar rekommenderas

Läs mer

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011 Egenkontroll kvalitetssäkring Palliativa registret Senior Alert Avvikelser fall, läkemedel, Lex Maria Lex Sarah Patientsäkerhetsberättelse Patientnämnden

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län

Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län Samverkansdiskussion om intravenöst missbruk och spridning av hepatit C i Norrbottens Län 29 november 2012 Birgitta Hall Kurator Sunderby Sjukhus Ann-Louise Svedberg Lindqvist Sjuksköterska Smittskydd

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser

SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser SOMMAREN 2012 En undersökning om bemanningssituationen och dess konsekvenser 2012-09-06 Martin Östberg 2 (8) Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 4 2 Genomförande... 5 3 Bemanningssituationen under

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen

Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Den specialistutbildade sjuksköterskan i kommunen Helle Wijk Docent Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa Sahlgrenska Akademin/Sahlgrenska Universitetssjukhuset Utgångspunkter... Om en god vårdkvalitet

Läs mer

Moderaternas vision för NU-sjukvården

Moderaternas vision för NU-sjukvården Moderaternas vision för NU-sjukvården juni 2010 En vision för framtiden 3 Framtidens utmaningar 3 Moderaterna och NU-sjukvården 5 1. En starkt utbyggd ambulanssjukvård. 6 2. Utvecklade och bättre akutmottagningar

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Punkt 16.2 Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med och påverka och utveckla utbildningarna. Utbildningarna

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö En hälsosam vårdmiljö är förutsättningen för god och säker vård. Det leder till bra resultat

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program

Hälso- och sjukvårdspolitiskt program Hälso- och sjukvårdspolitiskt program 2006 2010 Västmanland Vi kan bättre Under de senaste decennierna har levnadsstandarden förbättrats för de allra flesta i vårt land. Folk är i dag friskare och lever

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer

Nationella riktlinjer - höftfrakturer. Landstinget Gävleborgs revisorer Nationella riktlinjer - höftfrakturer Landstinget Gävleborgs revisorer Revisionsrapport Mars 2011 Karin Magnusson Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 5 1.1

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Vårdhygien i primärvård Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Plan för passet med primärvård 10.30 11.30 Kort om såromläggning som ett exempel på risk för spridning mellan patienter Vad

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka

Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Landstingspolitikernas svar på frågor från Stockholms länsförening av Riksförbundet för Mag- och tarmsjuka Svar från Moderaterna Svar från Kristdemokraterna Svar från Centerpartiet Svar från Folkpartiet

Läs mer

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center

Sveus konferens 25 november 2014. Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center Sveus konferens 25 november 2014 Tycho Tullberg, Stockholm Spine Center 1 Erfarenheter från ett värdebaserat ersättningssystem inom vårdval ryggkirurgi i SLL SVEUS 2014 Tycho Tullberg Stockholm Spine Center

Läs mer

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé

Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor - en idé Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen

Läs mer

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé

Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets utbildningspolitiska idé Vi arbetar gemensamt för att påverka utvecklingen av våra yrken. Därför ska vi också vara med

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke?

Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Tomelilla kommun kan ge en vård som ger trygghet för den sjuke? Vården i hemmet ska ge trygghet för den äldre personen och anhöriga. Hemsjukvården ska fungera dygnet runt, året runt Vårdtagare i hemsjukvården

Läs mer

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Hur kommer SeniorAlertregistreringen Hur kommer SeniorAlertregistreringen patienten tillgodo? Hallands sjukhus Kungsbacka Annsofi Johansson, avdelningschef Vårdavdelningen Hs Kungsbacka Vi fick (ännu) en uppgift; Registrera i Senior Alert!

Läs mer

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659. - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision Patientsäkerhet nationellt - Patientsäkerhetslag - SFS 2010:659 - Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision - Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 NATIONELL SATSNING FÖR

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Välfärd. Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013

Välfärd. Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013 Välfärd Slutprotokoll, centerpartiets partistämma 19-22 september 2013 INLEDNING De centrala utgångspunkterna för välfärdsprogrammet är hur samhället kan skapa en långsiktigt hållbar välfärd genom att

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE

KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE KOMMUNEN SOM VÅRDGIVARE INFORMATION TILL DIG SOM ÄR HEMSJUKVÅRDSPATIENT, FÅR REHABILITERINGSINSATSER OCH/ELLER HJÄLPMEDEL Socialnämnden 2011-10-19(rev 2013-01-14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Gnesta 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor

Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Verksamhetsutveckling Ambulanssjukvården i Göteborg/Vårdkedjor Carita Gelang Verksamhetsutvecklare Ambulans och Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Presentationens namn 1 Ambulanssjukvården

Läs mer

Varför är det viktigt med hälsovård för äldre?

Varför är det viktigt med hälsovård för äldre? Varför är det viktigt med hälsovård för äldre? Möjligheten att påverka äldres hälsa är stor och flera undersökningar visar på goda resultat av det hälsofrämjande arbetet. I ett samhälle där befolkningen

Läs mer

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet

Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Strokeprocessen mellan sjukhus och primärvård inom Göteborgsområdet Informationsöverföring av Stroke/TIA patienter från sjukhus till primärvård Med patienten i centrum hela vägen Lena Arvidsson, Projektledare/distriktssköterska

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Lokaler för framtidens öppenvård. Workshop 2 16 september 2015

Lokaler för framtidens öppenvård. Workshop 2 16 september 2015 Lokaler för framtidens öppenvård Workshop 2 16 september 2015 DAGORDNING 09.30 Kaffe/registering 10.00 Introduktion 10.15 Föreläsningar 12.00 Lunch med uppgift 13.00 Redovisning av lunchuppgift 13.30 Tid

Läs mer

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008

HISTORIK. MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 HISTORIK MOA skapades av Landstinget i Jönköpings län och användes fram till och med mars 2008 Senior alert som register påbörjades den 1 april samma år som ett nationellt och webbaserat register. Vid

Läs mer

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013

EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 EN UNDERSÖKNING OM BEMANNINGSSITUATIONEN INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN SOMMAREN 2013 Konsekvenser och lärdomar inför framtiden 2013-10-01 Jonas Vallgårda VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks Kyrkogata 11, Box 3260

Läs mer

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM

SJUKSKÖTERSKAN GÖR SKILLNAD! 5 6 DECEMBER 2013, BONNIER CONFERENCE CENTER, STOCKHOLM Nationell konferens för sjuksköterskor i äldrevård och geriatrik. Ett samarbete mellan Riksföreningen för sjuksköterskan inom äldrevård och tidningen Äldreomsorg/Gothia Fortbildning. SJUKSKÖTERSKAN GÖR

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Specialistutbildning för röntgensjuksköterskor

Specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Specialistutbildning för röntgensjuksköterskor Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård och hälsa.

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011

Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 Division Vård och Omsorg Patientsäkerhetsberättelse 2011 2012 02 29 Ylva Larsson Områdeschef Sammanfattning Under 2011 har division vård och omsorg samverkat med andra vårdgivare: Samarbete med framtagande

Läs mer

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser

SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser SOMMAREN 2013 En undersökning om bemanningssituationen inom vård och omsorg och dess konsekvenser 2013-06-03 Jonas Vallgårda 2 (12) Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 Metod och genomförande... 5 3 Bemanningssituationen

Läs mer