Tid: Fredagen den 25 mars 2011 kl (kaffe serveras från 9.00)

Transkript

1 KALLELSE Fullmäktige Regionförbundet södra Småland Ledamöterna i förbundsfullmäktige kallas enligt bifogad kungörelse till sammanträde enligt följande: Tid: Fredagen den 25 mars 2011 kl (kaffe serveras från 9.00) Plats: Utvandrarnas Hus, Växjö Möjligheter till gruppöverläggningar finns från kl i anslutning till sammanträdeslokalen. Fullmäktiges sammanträde kan följas via radio, tv och webb-tv genom Regionförbundet södra Småland i samarbete med Öppna Kanalen Växjö. Fullmäktiges handlingar finns tillgängliga på GUNNAR NORDMARK Ordförande förbundsfullmäktige Ulrika J Gustafsson Sekreterare Delges Kallas För kännedom Huvudman Mats Johnsson (M) Thomas Johnsson (M) Alvesta Robert Olesen (S) Rose-Marie Larsson (S) Alvesta Sven Sunesson (C) Johny Haraldsson (C) Alvesta Monica Widnemark (S) Evert Nilsson (S) Lessebo Margareta Löfström (M) Per-Magnus Pettersson (M) Lessebo Ann-Charlotte Wiesel (M) Jan Sahlin (M) Ljungby Carina Bengtsson (C) Ewa Carlsson (C) Ljungby Anne Karlsson (S) Conny Simonsson (S) Ljungby Jan Lorentzson (SD) Leif Rogerstam (SD) Ljungby Bengt Germundsson (KD) Britt-Marie Stridh (KD) Markaryd Joakim Pohlman (S) Ingrid Sundman (S) Markaryd Arne Karlsson (M) Inge Strandberg (M) Tingsryd Mikael Jeansson (S) Barbro Svensson (S) Tingsryd Åke Carlson (C) Ingrid Hugosson (C) Uppvidinge Peter Skoog Lindman (S) Per Elgestam (S) Uppvidinge Bo Frank (M) Anna Hultstein (M) Växjö Anna Tenje (M) Nils Posse (M) Växjö Roland Gustbée (M) Ulf Hedin (M) Växjö Lena Wibroe (M) Benny Johansson (M) Växjö Gunnar Elm (C) Malin Nilsson Kind (C) Växjö Gunnar Nordmark (FP) Annika Stacke (FP) Växjö René Jaramillo (KD) Elisabeth Sigfridsson (KD) Växjö

2 Förbundsfullmäktige Charlotta Svanberg (S) Maria Carlsson (S) Växjö Carl-Olof Bengtsson (S) Tony Lundstedt (S) Växjö Åsa K Björkmarker (S) Ann-Kristin Lindquist (S) Växjö Gunnar Storbjörk (S) Martin Edberg (S) Växjö Carin Högstedt (S) Anders Mårtensson (S) Växjö Mats Öhrn (MP) Daniel Hagberg (MP) Växjö Elizabeth Peltola (C) Claes Lindahl (C) Älmhult Ingemar Almqvist (S) Stefan Jönsson (S) Älmhult Suzanne Frank (M) Kent Alriksson (M) Landstinget Ingemar Swalander (M) Peter Löfström (M) Landstinget Pernilla Sjöberg (M) John Hed (M) Landstinget Jessica Lyckwall (M) Ginger Ekwurtzel (M) Landstinget Monica Haider (S) Marie Liljedahl (S) Landstinget Anna Fransson (S) Olof Björkmarker (S) Landstinget RosMarie Jönsson Åke Gummesson (S) Landstinget Neckö (S) Peter Freij (S) Michael Sjöö (S) Landstinget Lena Karlsson (C) Kjell Gustavsson (C) Landstinget Börje Tranvik (SD) Pontus Nordfjell (SD) Landstinget Lennart Värmby (V) Carina Ek (V) Landstinget Tryggve Svensson (V) Jerker Nilsson (V) Landstinget Eva Johnsson (KD) Gerd Lansler (KD) Landstinget Rolf Andersson (FP) Carl-Gustav Arvidsson (FP) Landstinget Kjell Jormfeldt (MP) Annelise Heed (MP) Landstinget Tjänstemän Peter Hogla, Ulf Petersson, Thomas Nilsson, Åsa Karlsson Vid förhinder anmäls detta till telefon eller via e-post: ulrika.gustafsson@rfss.se 2

3 Förbundsfullmäktige Föredragningslista förbundsfullmäktige Regionförbundet södra Småland fredagen den 25 mars 2011, kl Sammanträdets öppnande 2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera fullmäktiges protokoll 3. Godkännande av föredragningslistan../. 4. Allmänhetens frågestund kl Ledamöternas frågestund 6. Framtida regionbildning Miniseminariet leds av förbundsfullmäktiges ordförande Gunnar Nordmark. 7. Revisionsrapport för granskning av regionförbundets verksamhet under 2010, samt fråga om ansvarsfrihet./../. 8. Årsredovisning för Regionförbundet södra Småland 2010./. 9. Aktuella frågor för regional utveckling./. 10. Lägesrapport från trafikhuvdmannen./. 11. Försäljning av Öresundståg (X31-fordon) till vagnbolaget Transitio AB./. 12. Inköp av begagnade Öresundståg från SJ./. 13. Länstrafiktaxa Sommarerbjudande 2011./. 14. Länstransportplan Kommunal förskottering av medel gällande Alvesta Resecentrum och Växjö bangård./. 15. Fria bussresor för länets skolungdomar - motion./. 16. Redovisning av inkomna motioner och medborgarförslag./. 17. Anmälningsärenden (finns tillgängliga på och vid sammanträdet) a. Regionstyrelsens protokoll b. Regionstyrelsens protokoll Komplett föredragningslista finns anslagen i receptionen, Kommunhuset, Västra Esplanaden 18, Växjö och på Regionförbundet södra Småland, P G Vejdes väg 15, Växjö. Fullmäktiges sammanträde är offentligt. Allmänheten är välkommen. 3

4 Förbundsfullmäktige Ärende 6 Framtida regionbildning - diskussion Dnr Förslag till beslut Förbundsfullmäktige beslutar Att notera informationen till protokollet. Ärendet Styrelsen beslöt 41/11 att uppdra åt regiondirektören att ta fram ett diskussionsunderlag avseende bildande av regionkommun inför diskussion vid förbundsfullmäktiges sammanträde den 25 mars Underlaget beskriver förutsättningar för att bilda regionkommun, tidplan, regionala förutsättningar/fakta och en kartläggning av samarbete tillsammans med angränsanden län inom tillväxt, kultur, hälso- och sjukvård och infrastruktur- och kollektivtrafik. Underlaget ska ses som ett diskussionsunderlag utifrån vilket fullmäktige kan debattera en framtida regionbildning. Diskussionen kommer att ledas av förbundsfullmäktiges ordförande. Inledningsvis ger förbundsstyrelsens ordförande sin syn på regionbildning, därefter lämnas en kort sammanfattning av diskussionsunderlaget. Bifogade handlingar - Diskussionsunderlag inför en framtida regionbildning inklusive bilagor

5 PM Diskussionsunderlag inför en framtida regionbildning Uppdrag Regionstyrelsen beslöt 41/11 att uppdra åt regiondirektören att ta fram ett diskussionsunderlag avseende bildande av regionkommun inför diskussion vid förbundsfullmäktiges sammanträde den 25 mars Landstingsstyrelsen fattade ett likalydande beslut den 1 mars 2011 och beslöt att ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en kartläggning inför kommande regionförstoring. De båda kartläggningarna har lagts samman i ett och samma dokument inför förbundsfullmäktiges sammanträde den 25 mars Underlaget beskriver förutsättningar för att bilda regionkommun, tidplan, regionala förutsättningar/fakta och en kartläggning av samarbete tillsammans med angränsanden län inom tillväxt, kultur, hälso- och sjukvård och infrastruktur- och kollektivtrafik. Inledning Regionfrågan är på intet sätt ny i Sverige. Behovet av nya, större och finansiellt starkare regioner (regionkommuner) lyftes redan på 1960-talet. Ett antal statliga utredningar senare och regeringens beslut att permanenta försöksregionerna Skåne och Västra Götaland samt införandet av två nya regionkommuner Halland och Gotland, gör att frågan återigen är högaktuell i det lokala och regionala Sverige. Regeringens ställningstaganden om regionkommuner Regeringspartierna presenterade i januari 2009 en överenskommelse om bildandet av regionkommuner. Den innebär bl.a. att det även i fortsättningen ska finnas en direktvald regional politisk nivå med beskattningsrätt, och att en regionreform Regionförbundet södra Småland Videum Science Park SE Växjö Telefon: Fax: E-post: info@rfss.se

6 kommer att genomföras med bland annat en permanentning av försöksverksamhet i Skåne och Västra Götaland. Samtidigt har regeringen klargjort att den inte avser att lägga förslag om indelningen i regionkommuner utan att processen istället ska ske underifrån. Det innebär att regionkommunerna får formas vid diskussioner i olika delar av landet med deltagande av landsting, regioner och kommuner. Permanentning av försöksverksamheten Regeringen lade i mars 2010 fram en proposition med lagförslag om permanentning av försöksverksamheten med det regionala utvecklingsuppdraget i Västra Götalandsregionen och Region Skåne fr.o.m Den nya lagen gäller även Halland och Gotland. Uppgifterna för regionerna blir desamma som Västra Götalandsregionen och Region Skåne haft sedan bildandet Ansvarskommittén En mycket viktig del i Kammarkollegiets bedömning om bildande av nya regionkommuner är Ansvarskommitténs förslag som lades fram i februari Ansvarskommittén konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU 2007:10) Hållbar samhällsutveckling med utvecklingskraft att en rad viktiga samhällsuppgifter löses bäst på regional nivå. En förutsättning för det är att det skapas väsentligt större och mer robusta regioner än dagens normallän med ca invånare. Förslaget är därför att dagens landsting ersätts med 6-9 regionkommuner, som ges ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvård samt regional utveckling. Hälso- och sjukvården kräver väsentligt större befolkningsunderlag än dagens normallandsting för att i längden klara kunskapsförsörjning och att upprätthålla en fungerade sjukvård som är tillgänglig och håller hög kvalitet. På motsvarande sätt kräver regionala utvecklingsfrågor ett betydligt vidare geografiskt perspektiv när man ska planera infrastruktur och kollektivtrafik och skapa förutsättningar för tillväxt, företagande och ett levande kulturliv. En bristande förändringsförmåga och utvecklingskraft i den offentliga sektorn medför enligt kommittén att samhället på sikt inte kan upprätthålla den välfärdsnivå som människor förväntar sig. De nya regionkommunerna föreslås ha gemensam läns- och regionkommunindelning, 1-2 miljoner invånare, ett eget regionsjukhus, minst ett universitet med fasta forskningsresurser, arbetsmarknadsregionerna år 2030 som byggstenar och medborgare som kan känna anknytning dit. (20) 2

7 Utredningen om den statliga regionala förvaltningen Parallellt med arbetet att bilda regionkommuner har regeringen tillsatt en särskild utredare, Mats Sjöstrand, med uppgift att se över den statliga regionala förvaltningen. Utredaren ska ge förslag på hur den kan bli tydligare och mer samordnad. Förslag ska lämnas om en ändrad länsindelning i de fall där en ändrad landstingsindelning kan bli aktuell. Utredaren ska också ge förslag på lagstiftning om indelningsdelegerade för landsting mot bakgrund av de initiativ som tagits om en ändrad landstingsindelning. Utredningen ska vara klar 15 december I januari 2010 fick utredaren tilläggsdirektiv. Utöver det ursprungliga uppdraget ska utredaren, utifrån Kammarkollegiets yttrande, pröva om det är möjligt att finna en gränsdragning som uppfyller indelningslagens krav avseende Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands läns landsting samt Uppsala, Dalarnas och Gävleborgs läns landsting. Om önskemål framförs från andra landsting om indelningsändringar ska utredaren bistå dessa i att finna en geografisk indelning som kan leda till bestående fördel. Sveriges kommuner och landsting positiva till nya regionkommuner Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är positiva till bildandet av regionkommuner. SKL arbetar aktivt för att stödja processen. SKL har i uppdrag från sin kongress att verka för att nya regionkommuner formas. I ett beslut 21 januari 2010 har SKL:s styrelse lagt fast vissa riktlinjer för SKL:s fortsatta engagemang i frågan. SKL anser att det är av största vikt att en regionreform genomförs. Förbundet delar Ansvarskommitténs bedömning att de framtida regionkommunerna behöver bli större och färre än idag för att klara det regionala utvecklingsuppdraget, även om en flexibel tillämpning av riktvärden för invånarantal m.m. behövs. En lägesrapport om regionfrågan har lämnats till SKL:s styrelse. I rapporten finns förslag på hur en framtida regional indelning skulle kunna se ut (se bilaga). OECD:s rapport om Sverige OECD har haft regeringens uppdrag att genomföra en s.k. territoriell analys av Sverige. Rapporten Territorial Reviews Sweden överlämnades till regeringen i februari OECD tar bl.a. upp frågor kring regionstrukturen i Sverige i sin analys av tillväxt- och utvecklingspolitiken och rekommenderar att den försöksmodell med regionalt självstyre som finns i Västra Götaland och Skåne (20) 3

8 etableras även på andra håll. Vidare menar OECD att sammanslagna/större regioner bör övervägas där det är ekonomiskt försvarbart. Regionala ramar - I förbundsfullmäktiges yttrande över Ansvarskommitténs utredning anges att regionförbundet ser gärna att Kronobergs län i framtiden i första hand ingår i en regionkommun med Skåne som bas, i andra hand i en regionkommun tillsammans med hela eller delar av angränsande län. Länet behöver dock inte hållas ihop utan kommunerna utgör minsta byggstenarna och de kan själva välja regionkommuntillhörighet. Därutöver har frågan diskuterats vidare genom bland annat motioner men inga nya beslut har fattats i ärendet. - Miljöpartiet i Kronobergs län vill se ett samgående med något eller några kringliggande län. Ett sammanhållet Småland bör vara utgångspunkt för regionbildningen. För en funktionell regionbildning är det viktigt att finna naturliga partners med likvärdiga förutsättningar så att en hållbar regional utvecklingskraft åstadkoms inom hela området. - Folkpartiets Länsförbund i Kronobergs län har tillsammans med våra systerförbund i Blekinge och Skåne vid ett flertal tillfällen tagit ställning för att bilda en sydsvensk region bestående av Blekinge, Kronoberg och Skåne och andra regioner eller delar därav som vill ansluta sig. - Moderaterna har formellt tagit ställning vid flera länsförbundsstämmor (vårt högsta beslutande organ på länsnivå) för en sydsvensk region med Skåne. - Socialdemokraterna i Kronobergs län har vid tidigare distriktskongress tagit ställning för en sydsvensk region med Skåne som bas, men kan vara större. - Vänsterpartiet i Kronobergs län har tagit ställning för utgångspunkt Småland men kan innefatta Blekinge och Östergötland också, eventuellt även Sörmland. - Kristdemokraterna i Kronoberg har gjort följande principiella ställningstagande: 1) En kommande region måste vara så stor att den kan utgöra en reell samtalspart med europeiska städer och regioner. 2) Kronoberg bör inbegripas i en region som, rent geografiskt, har sin sträckning söderut. - Centerpartiet Kronoberg vill ingå i en regionkommun med Småland som bas, med eller utan Blekinge. (20) 4

9 Tidplan för arbetet med regionkommuner Nationell tidplan De län som avser att bilda regionkommuner ska lämna in en ansökan till den av regeringen utsedda myndigheten Kammarkollegiet. Kammarkollegiet bedömer varje enskild ansökan utifrån vissa kriterier som bl.a. innefattar Ansvarskommitténs förslag, se ovan. Beslut om att bilda regionkommun tas av regeringen. Förslag om indelning i nya regionkommuner behöver enligt SKL vara klara senast 31 januari 2012, bland annat för att den av regeringen tillsatta utredningen om statens regionala förvaltning ska presenteras i december 2012, se nedan. Regional tidplan Nya regionkommuner kan bildas tidigast 1 januari En ansökan om att bilda regionkommun ska vara inlämnad till Kammarkollegiet senast 31 januari Eftersom ansökningarna kräver en tydlig lokal och regional förankring bör ett förslag på regionbildning sändas på remiss till berörda kommuner och landsting senast andra halvåret (20) 5

10 Grundläggande fakta Åldersstruktur Kronobergs län har en sedan länge stabil befolkningsökning. Det är framförallt Växjö kommun som bidrar till befolkningsökningen, men på senare år även kommuner som Älmhult och Ljungby. Inflyttningen till Kronoberg sker till stor del från angränsande län, men också med en betydande del från utlandet. Nuvarande åldersstruktur för länets befolkning visar en låg andel barn i låg- och mellanstadieåldrar, en hög andel unga år samt en hög andel i åldrarna år. Åldersstruktur är dock en faktor som ständigt förändras, i takt med att födelsetal och in-/utflyttningar ökar eller minskar. I Kronobergs län är den förväntade livslängden hög för både kvinnor och män. Födelsetal Antalet födda barn och fruktsamheten (genomsnittligt antal födda barn per 1000 kvinnor i fruktsam ålder) varierar över tid. Kring 1990 gick födelsetalen upp kraftigt, för att tio år senare ha minskat till den lägsta nivån på fyrtio år. Övriga Smålandslän upplevde ungefär samma kraftiga svängningar, liksom riket som helhet. De senaste fem åren har den naturliga folkökningen i länet legat på ett litet men stadigt plus, dvs. antalet födda har överstigit antalet avlidna. Skillnaderna är dock betydande mellan länets kommuner, endast Växjö och Alvesta kommuner har haft positivt födelsenetto den senaste femårsperioden. Utbildningsnivå och förvärvsarbete Andelen med eftergymnasial utbildning ökar och är högre i Kronoberg än i övriga smålandslän. Av befolkningen i åldrarna år har 27 % minst treårig eftergymnasial utbildning. Utbildningsnivån varierar dock mycket mellan kommunerna. Förvärvsfrekvensen i länet är högre än i riket (2008). Åldersfördelningen hos de som är förvärvsarbetande visar att det idag är en större andel äldre, år, jämfört med år Andelen unga, år, har ökat, medan andelen år är i stort sett samma som Antalet arbetssökande har ökat kraftigt sedan Det är fler män än kvinnor som är arbetssökande, vilket delvis kan bero på att kvinnor i högre omfattning söker sig till studier. (20) 6

11 Skatteunderlag Kronobergs län Skatteunderlag 2011, tusen kronor per invånare Kommun/Region Skatteunderlag Index riket=100 Alvesta 158,0 91 Lessebo 150,3 87 Ljungby 162,9 94 Markaryd 148,5 85 Tingsryd 152,2 88 Uppvidinge 151,3 87 Växjö 168,6 97 Älmhult 173,6 100 Kronoberg län 163,3 94 Riket 173,7 100 Källa: Statistiska Centralbyrån Flyttströmmar Kronobergs län har haft ett positivt flyttnetto de senaste tio åren tack vare hög inflyttning från utlandet. Det inrikes flyttnettot har varit negativt sedan 1990-talet. Den dominerande gruppen av flyttare utgörs av ungdomar, och detta gäller såväl in- som utflyttning. Inrikes inflyttning till länet sker främst från Skåne, Västra Götalands och Jönköpings län. Inrikes utflyttning sker främst till Skåne, Västra Götalands och Stockholms län (storstadsregionerna). Det sker också en betydande utflyttning till utlandet. (20) 7

12 Pendling Pendlingen till och från länets kommuner har ökat betydligt. Det är fler kvinnor än män som pendlar. Räknat till antalet pendlare är pendlingsrelationerna störst till och från Skåne, Jönköpings och Kalmar län. Drygt hälften av den totala inpendlingen från Skåne 2009 var till Älmhults kommun. Inpendlingen från Jönköpings län sker främst till Växjö kommun, men också till Uppvidinge och Ljungby kommuner. Inpendlingen från Kalmar län är störst till Växjö och Uppvidinge kommuner. Störst utpendling till Skåne sker från Växjö, Älmhult och Markaryd kommuner, till Jönköpings län från Växjö, Ljungby och Alvesta kommuner och till Kalmar län från Växjö, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Inpendlingen över kommungräns är klart störst för Älmhult och Tingsryd kommuner, och minst för Växjö och Markaryd kommuner. Utpendlingen över kommungräns är störst för Uppvidinge, Växjö och Ljungby kommuner. Kartor över tätortspendlingen i länet visar att ett antal större tätorter har ett stort pendlingsomland, dvs. de hämtar arbetskraft från och bidrar med arbetskraft till många andra tätorter. Likaså finns ett antal tätorter med endast enstaka pendlingsrelationer, och för dessa dominerar pendlingsrelationerna till och från Växjö. Kronobergs län är ett pendlingslän, med stor arbetspendling inom länet. Studiependling räknas inte med i statistiken. Se vidare kartbilder över tätortspendlingen i länet (se bilagor). Möjligheten att arbetspendla till angränsande län är relativt stor. Kronobergs län har flera dagliga tåg och bussförbindelser med större tätorter i angränsande län. (20) 8

13 Nedan visas arbetspendling totalt 2008 (20) 9

14 Nedan visas total arbetspendling 2008 för kvinnor (20) 10

15 Nedan visas total arbetspendling 2008 för män FA-regioner och regionförstoring Nutek (numera Tillväxtverket) gjorde 2005 indelningen av landets kommuner i s.k. Funktionella planerings- och analysregioner (FA-regioner). Indelningen baseras främst på pendlingsstatistik från 2003, men hänsyn har även tagits till andra faktorer som trender i arbetspendlingen och andra faktorer som kan förändra resmönstren på ett genomgripande sätt. Kronobergs kommuner ingår i följande FA-regioner: - Älmhult (Älmhult och Osby kommuner) - Ljungby (Ljungby och Markaryd kommuner) - Växjö (Växjö, Alvesta, Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge kommuner) FA-region Älmhult är alltså den enda i länet som går över länsgränsen. (20) 11

16 Sedan 1970-talet har antalet lokala arbetsmarknadsregioner (SCB:s indelning) minskat som en följd av att arbetspendlingen mellan kommuner, som tidigare ingått i olika LA-regioner, stiger över en viss nivå. Genom regionförstoring har vi i Sverige kunnat förena ett spritt boendemönster med en funktionell urbanisering. Det innebär att människor i stor utsträckning har kunnat bo kvar i sina hemorter, trots att jobben allt mer har koncentrerats till större tätorter. Kontinuerliga förbättringar när det gäller möjligheter att pendla, skapar förutsättningar för en bärkraftig landsbygd och livskraftiga tätorter i hela länet. Kronobergs län ett konkurrenskraftigt län Västsvenska Industri- och handelskammaren har nyligen presenterat en rapport över de svenska regioner som bäst har möjligheter att möta den internationella konkurrensen. Regionerna är storstadsregionerna Stockholm Solna, Göteborg, Malmö Lund och Växjö. Gemensamma nämnare är bland annat en hög befolkningstillväxt, en hög andel invånare under 65 år, ett högt nyföretagande och en hög utbildningsnivå. Sambandet mellan storleken på den lokala arbetsmarknaden och dess placering är väldigt tydligt. (20) 12

17 Sammanställning över befintliga samarbeten med angränsande län Nedan redogörs för samarbete med angränsande län inom regional tillväxt (näringsliv, miljö och kompetensfrågor), regional kultur, transportinfrastruktur/kollektivtrafik och hälso- och sjukvård. Området hälso- och sjukvård redogörs för i separat bilaga. Vi vill att läsaren har i åtanke att redogörelsen är ett axplock av de regionala samarbeten som pågår och ger på intet sätt en fulltäckande bild. Näringsliv, miljö, kompetensfrågor Nätverk och organisationer Möbelriket Aluminiumriket Ab Glasriket Bolmenbygden Entreprenörsregionen Samarbete mellan företag och offentliga aktörer inom Kronoberg och Jönköping (framförallt Växjö och Värnamo) Branschorganisation med företagsmedlemmar från hela landet. Kommuner från Kronoberg (Växjö, Uppvidinge), Kalmar (Vimmerby) samt Jönköpings län (Vetlanda, Nässjö, Jönköping) är medlemmar. Samarbetsbolag med glasindustri samt Lessebo, Uppvidinge, Emmaboda och Nybro kommuner. Turismsamarbete mellan Ljungby, Värnamo, Hylte och Gislaved kommuner. Samarbete mellan 11 kommuner i Kronoberg (Markaryd, Älmhult och Ljungby), Halland, Jönköping och Västra Götaland Energikontor Sydost Leader Linné Leader Småland Sydost Miljösamverkan Sydost Linnéuniversitetet och regionen Kommuner, landsting i Blekinge, Kalmar och Kronoberg är medlemmar. Rf södra Småland är medlem, Rf Kalmar län och Region Blekinge diskuterar medlemskap. Landsbygdsutveckling inom EU:s landsbygdsprogram. Kronoberg (Alvesta, Ljungby, Markaryd, Växjö, Älmhult) och Jönköpings län (Värnamo kommun) deltar. Landsbygdsutveckling inom EU:s landsbygdsprogram. Kronoberg (Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge) och Kalmar län (Emmaboda, Nybro, Torsås) deltar. Gemensam organisation för Kronoberg och Blekinge län. Samverkan sker även med Miljösamverkan i Kalmar. Gemensamt universitet Kalmar och Växjö. Olika arbetsgrupper med representanter (20) 13

18 från Kronoberg och Kalmar (tjänstemannanivå). Kompetensplattformar Yrkeshögskola AV Media Samverkan sker genom nätverk och gemensamma initiativ mellan Kronoberg, Kalmar, Blekinge, Jönköping samt i viss mån även Västra Götaland, Skåne och Halland. Analysarbete, konferenser och marknadsföring gemensamt mellan Kronoberg, Kalmar, Blekinge och Jönköping. Tätt samarbete mellan AV Media Kalmar län och Kronobergs län. Tillsammans har AV- Media Kalmar län och AV-Media Kronoberg slutit ett centralt avtal med Linnéuniversitetet som från och med 2011 garanterar universitetets samtliga lärare och studenter tillgång till våra strömmande utbud. Samarbete sker även till viss del med Jönköping (filminköp/visningar, utbildningar etc.) Cheferna för de tre AV-Media träffas regelbundet. Regionala samarbeten i projektform OECD Territorial Review Smålands-inkubatorerna Trästrategi Småland Regionförbunden i Småland och Blekinge har under 2010 beslutat att anlita OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) för att göra en så kallad Territorial Review för området; en kartläggning av regionens konkurrenskraft och potential inför framtiden. OECD kommer i november 2011 att ha ett utkast klart för behandling. Atrinova affärsutveckling AB i Oskarshamn, Inkubatorn i Kronoberg AB i Växjö och Kalmar Science Park tecknade en samarbetsförklaring i februari Regionförbundet södra Småland har under 2010 haft en central roll att koordinera samarbetet. Syftet med projektet är att ta fram en gemensam strategi för att identifiera, Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Blekinge län Kronobergs och Kalmar län Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län (20) 14

19 Funktionsanalys av Innovationssystemet i Småland Blekinge DISK Delta Garden Partnerskap Småland ALMI Invest KRUT- Kreativ utveckling Designregion Småland Våga Växa vinna prioritera och samordna insatser mot trärelaterad industri i Kalmar, Kronobergs och Jönköpings län. Regionförbundet södra Småland har tillsammans med Region Jönköping, Regionförbundet i Kalmar län och Region Blekinge genomfört en analys rörande regionens innovationssystem. Regionförbundet södra Småland delfinansierade en större satsning på de industriella kärnkompetensområden Trä, Aluminium och Tunga fordon. Avslutas december Regionförbundet södra Småland delfinansierade projektet Delta Garden, som handlade om nya modeller för deltagande. Projektet avslutades december AB Destination Småland driver tillsammans med sina motsvarigheter ett gemensamt projekt för att utveckla varumärket Småland. Riskkapitalbolag för Småland och Öarna som medfinansieras av samtliga regionförbund, staten och regionalfonden. Projekt för utveckling av kreativa sektorn. Avslutades december Projekt som drivs av Svensk industridesign tillsammans med kommuner i Kronoberg Regionförbundet södra Småland medfinansierar. Gemensamt projekt för ALMI i Kronoberg, Jönköping och Gotland. Avslutades december Kronoberg, Kalmar, Jönköping och Blekinge län Kronoberg, Kalmar, Jönköping, och Blekinge län Kronoberg, Kalmar och Blekinge län Kronoberg, Kalmar och Jönköpings län. Kronoberg, Kalmar, Jönköpings och Gotlands län. Kronoberg, Östergötland, Örebro, Uppsala, Västmanland och Sörmland (Växjö, Lessebo), Kalmar (Nybro) samt Jönköpings län (Sävsjö, Värnamo). (20) 15

20 Kultur Sydost Regionteatern Blekinge-Kronoberg Länsbibliotek Sydost Musik i Syd Nätverk för Cultural planning Storsydost Scenkonst Sydost Riksteatern Samarbete på kulturområdet mellan regionförbunden Kronoberg, Kalmar och Blekinge. Finns avsiktsförklaring reviderad Har två gemensamma verksamheter Reaktor Sydost (film) och Dans i Sydost. Utbyter erfarenheter bl.a. kring arbete med kulturella och kreativa näringar. Ägs av Blekinge, Kronoberg och Växjö kommun. Ägs gemensamt av Blekinge och Kronoberg. Musik i Kronoberg finns kvar som egen organisation. Verksamheten utförs dock tillsammans med Skåne i Musik i Syd. Riksomfattande nätverk med Kronobergs län som initiativtagare Samarbete på tjänstemannanivå kring vissa aktiviteter i samband med arbetet med Kulturplan. Samarbetet består av Regionförbundet södra Småland, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län, Landstinget i Jönköpings län och Regionförbundet Östsam (Östergötland). Samarbete mellan Regionteatern Blekinge Kronoberg, Byteatern (Kalmar), Dans i Sydost och Riksteaterföreningarna i Kalmar, Blekinge och Kronoberg. Diskuterar utbud, arrangörsfrågor och gemensamma utvecklingsprojekt. Samarbetet mellan teaterkonsulenterna i Kalmar, Kronoberg och Blekinge. Fungerar som kollegor för varandra. Ökat samarbete mellan styrelserna. På gång med sammanslagning av Riksteaterorganisationerna i Kalmar och Kronoberg. Internationellt Euroregion Baltic Småland Blekinges Europakontor i Bryssel Nordsjöprogrammet Södra Östersjöprogrammet YC3- Youth cross border cooperation and communication Moment Samarbetsorganisation runt Östersjön. Kalmar, Kronoberg och Blekinge har medlemskap från Sverige. Ägs gemensamt av regionförbunden i Kalmar, Kronoberg, Jönköping och Blekinge. Medverkan i programmets kommittéer och tjänstemannakontakter. Från Sverige deltar Kronoberg, Halland, Västra Götaland, Skåne och Värmland. Medverkan i programmets kommittéer och tjänstemannakontakter. Från Sverige deltar Kronoberg, Skåne, Kalmar och Blekinge Projekt kring ungdomsinflytande i Södra Östersjön inom ramen för ERB. Kalmar, Blekinge och Kronoberg deltar från Sverige. Projekt kring vattenrening inom Södra Östersjöprogrammet. Kronoberg, Kalmar och Blekinge deltar från Sverige. (20) 16

21 SydSam SydSam är en samarbetsorganisation för regionala självstyrelseorgan och kommunala samverkansorgan i Sydsverige. Medlemmar är Regionförbundet i Jönköpings län, Regionförbundet Södra Småland, Region Halland, Region Blekinge, Regionförbundet i Kalmar län och Region Skåne (20) 17

22 Transportinfrastruktur och kollektivtrafik Kollektivtrafik Inom kollektivtrafikområdet samarbetar Regionförbundet södra Småland genom länstrafiken med: - Kalmar Läns Trafik AB (KLT) som ägs gemensamt av Landstinget och länets tolv kommuner och ansvarar på deras uppdrag för all kollektivtrafik med buss och tåg i Kalmar län. - Blekinge trafiken Länets landsting och kommuner är gemensam huvudman för den kollektiva persontrafiken i Blekinge län inklusive färdtjänst och riksfärdtjänst. - Skånetrafiken Skånetrafiken ansvarar för kollektivtrafik i Skåne med tåg, buss och serviceresor med bil. - Jönköpings länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980 och ägs gemensamt av landstinget och de tretton kommunerna i Jönköpings län. Länstrafikbolagen samarbetar genom såväl formaliserade samarbeten, såsom samverkansbolag. - Kust till Kust AB Kust till Kust AB är ett samarbete mellan trafikutövaren SJ och länstrafikbolagen i Jönköpings-, Kronobergs-, Blekinge och Kalmar län samt Västtrafik. Inom bolaget sker samverkan om frågor som avser trafik, taxor och marknadsföring av tågtrafiken. - Öresundståg AB Bakom Öresundståg står Blekingetrafiken, Hallandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Kalmar Läns Trafik, Skånetrafiken, Västtrafik. Trafiken utförs av DSBFirst (och SJ på sträckan Alvesta-Kalmar). - Sydtaxan Sydtaxan gäller för länsöverskridande resor mellan Skåne, Halland, Västa Götaland, Kronoberg och Blekinge. Avsikten är att de län som omfattas av Öresundstågstrafiken gemensamt i samverkansbolag skall bedriva frågor som avser utveckling av trafiken, taxor, marknadsföring, ombordsservice m.m. (20) 18