Region Norrbotten ett bokslut

Transkript

1 Region Norrbotten ett bokslut Ansvarig minister meddelade i slutet av september att de inte avser godkänna landstingets ansökan att få överta det regionala utvecklingsuppdraget från Det innebär att det är bara tre län i Sverige Norrbotten, Västernorrland och Västmanland som inte har något politiskt inflytande över de regionala resurserna trots bred enighet politiskt och kommunal förankring. Även om den nyligen tillsatta politiska styrgruppen som bildades för att förbereda övertagandet nu avvecklas finns det ett värde att dokumentera det arbete som gjorts med Region Norrbotten. Förhoppningen är att Norrbottens läns landsting framöver kommer att ges möjligheten att överta det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen. I denna PM beskrivs det arbete som gjorts inför bildandet av Region Norrbotten. Det inleds med en kronologisk beskrivning av de olika turerna i regionfrågan sedan slutet av 00-talet. Vidare beskrivs tankarna med Region Norrbotten samt styrgruppens sammansättning och uppdrag. Den tänkta tidsplanen finns också med i denna sammanställning. Regionfrågans många turer Regionfrågan handlar om tre saker: Vilka samhällsuppgifter ska skötas på regional nivå, vem ska sköta dem länsstyrelsen eller ett folkvalt organ samt hur stora ska regionerna vara. Detta har diskuterats sedan början av 1960-talet. Det är troligen Sveriges mest utredda samhällsfråga. Den senaste i den långa raden av regionutredningar är Ansvarskommittén (SOU 2007:10). Efter Ansvarskommittén inleddes arbetet med att bilda Region Norrland och landstingsfullmäktige beslutade 27 maj 2008 att ansöka om ändring i indelning i landsting. Målet var att tillsammans med Västerbottens läns landsting och landstinget i Västernorrland bilda Region Norrland. Parallellt inleddes en översyn av den statliga regionala förvaltningen med Mats Sjöstrand som särskild utredare med uppdraget att lämna förslag på hur den statliga förvaltningen på regional nivå kan bli tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Sjöstrand fick av regeringen ett tilläggsuppdrag att undersöka möjligheterna att bilda region Norrland. Under den tiden ändrade Västernorrland inriktning och i en lägesrapport som publicerades i januari 2012 beskrev Sjöstrand läget för bildande av en region bestående av Norrbotten och Västerbotten. Även den konstellationen visade sig inte vara framkomlig. Med Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) har riksdagen gjort det möjligt för landsting i län som uppvisar ett lokalt och regionalt initiativ, att ta ansvar för regionalt tillväxtarbete och länsplaner för regional transportinfrastruktur. Försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland kunde därmed permanentas och Gotland och Halland blev regionkommuner. Lokala och regionala angelägenheter hanteras bäst av lokala respektive regionala politiker. Medborgarna ska kunna ställa någon till ansvar i politiska 1

2 frågor, det vill säga frågor där intressen vägs mot varandra, mål sätts, prioriteringar görs och resurser fördelas. Då sammanslagning med andra landsting inte varit möjlig är bildande av en regionkommun med regionalt utvecklingsansvar enligt lag om regionalt utvecklingsansvar ett naturligt steg för att stärka länet i den globala konkurrensen men också konkurrensen gentemot andra regioner i Sverige. Den regionala utvecklingen blir effektivare och legitimiteten stärks då det förenas med beskattningsmöjligheter. Genom att bilda en regionkommun flyttas rätten att besluta i viktiga utvecklingsfrågor från staten till regionerna. Medborgarnas inflytande över vardagens frågor stärks och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Kommunernas beslutsrätt berörs inte. I maj 2012 beslutade landstingsfullmäktige att ansöka om att få överta det regionala utvecklingsansvaret från Länsstyrelsen. Ett omfattande arbete med att informera kommunerna och få deras godkännande att överta det regionala utvecklingsansvaret påbörjades. Samtliga kommuner instämde i landstingets ansökan och länet kunde visa att det fanns ett omfattande lokalt och regionalt stöd för regionfrågan. I mars 2013 kom departementsskrivelsen (Ds 2013:13) som föreslår att det regionala utvecklingsansvaret i Västernorrland och Norrbottens län överförs till landstingen. I slutet av september 2013 meddelade ansvarig minister i en debattartikel i DN att landstingens i Norrbotten, Västernorrland och Västmanland inte tillåts överta det regionala utvecklingsansvaret Däremot kommer ansökningarna från de landsting som ansökte om att få överta det regionala utvecklingsansvaret från kommunalt samverkansorgan att godkännas. Argument för Region Norrbotten I dag har länsstyrelsen det statliga regionala utvecklingsansvaret i Norrbotten. Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå och har beskattningsrätt. Ett otydligt regionala ledarskap ger inte tillräcklig kraft i frågor som är av vikt för länets utveckling. Utvecklingsansvaret bör ligga på ett direktvalt organ med beskattningsrätt. Det regionala självstyrets mandat att samordna regionala intressen inom sitt ansvarsområde bör förstärkas och förtydligas. Den nuvarande organiseringen med tre olika modeller för det regionala utvecklingsansvaret är otillfredsställande. Ett direktvalt regionfullmäktige med egen beskattningsrätt som förutom hälso- och sjukvård även hanterar regionala utvecklingsfrågor ger de bästa förutsättningarna för att norrbottningarna ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Genom aktiva regionala utvecklingsinsatser och kulturverksamhet ska landstinget medverka till Norrbottens utveckling och skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle och en god livsmiljö. Landstinget är det enda folkvalda organet på regional nivå. Rollen som regional företrädare medför ett särskilt ansvar för att skapa delaktighet i arbetet med länets utveckling. Ytterst är målet att bidra till bättre förutsättningar för en attraktiv region med utveckling och välfärd i alla delar av länet. Utgångspunkten är en helhetssyn baserad på hållbar utveckling, jämställdhet, mångfald och integration. 2

3 Fördjupad demokrati Det starkaste skälet till ansökan om att få möjlighet att genom regionkommun ta ansvar för regionala utvecklingsfrågor är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor och därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Kompetensutvecklingsinsatser har under flera år riktats till de förtroendevalda i fullmäktige för att förbereda dem för de krav som en framtida förändrar regional organisation kommer att ställa dem inför. Sedan sju år tillbaka har landstinget tillsammans med Kommunförbundet Norrbotten arbetat med att stärka den lokala och regionala nivåns kunskap om regional utveckling genom en årlig Norrbottenskonferens enbart riktad till förtroendevalda. Regionalt tillväxtarbete Utgångspunkten för regeringens tillväxtpolitik är att hela Sveriges utvecklingskraft, hållbara tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det innebär att alla delar av landet ska ges möjlighet att utvecklas av egen kraft och bidra till det gemensamma bästa. Regeringen säger att deras mål är stärkt lokal och regional konkurrenskraft genom fungerande dialog och samordning dels mellan politiska områden på nationell nivå, dels mellan insatser på lokal, regional och nationell nivå. Dagens asymmetriska styrelseformer ger inte alla län samma förutsättningar att utvecklas. Studier som gjorts av Region Västra Götaland och Region Skåne av SOM-institutet visar att: direktvalda regionerna har ett tydligt politiskt forum för beslut, ansvar och förankring direktvalt styre ger legitimitet och underlättar samordning med lokal och nationell nivå demokratiskt inflytande stärker och utvecklar den regionala tillväxtpolitiken beskattningsrätten ger legitimitet och finansiell kapacitet som annars saknas i de splittrade organisationsformerna som finns idag Förberedelser inför Region Norrbotten När departementsskrivelsen kom inleddes arbetet med att förbereda Region Norrbotten. Indikationerna var starka att riksdagen senare under 2013 skulle fatta beslut i enlighet med förslaget i departementspromemorian. Arbetet med att förbereda övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret i länet inleddes med att en politisk styrgrupp bildades. Övertagandet av det regionala utvecklingsuppdraget var primärt en fråga för de politiska partierna i landstingsfullmäktige och en politisk styrgrupp för förberedelserna bildades och en projektledare utsågs. Projektledarens uppgift var följande: Stödja den politiska styrgruppen för bildandet av Region Norrbotten. Samordna landstingets arbete inför övertagandet av det regionala utvecklingsansvaret. Följa införandet av de organisatoriska och verksamhetsmässiga förändringar som detta innebär. Genomföra insatser som främjar utvecklingen i länet. 3

4 I hela arbetet förutsätts en nära samverkan ske med berörda stabs- och linjeverksamheter inom landstinget samt med länsstyrelsen, kommunförbundet och andra externt berörda aktörer. Den politiska styrgruppen Styrgruppen bestod av politiker utsedda av partierna samt två politiker från kommunförbundet en majoritet och en opposition. Den politiska styrgruppen bestod av följande personer: Kent Ögren (S) Glenn Berggård (V) Agneta Granström (MP) Kenneth Backgård (NS) Mattias Karlsson (M) Inga-Lis Samuelsson (C) Ulla Persson (FP) Britta Flinkfeldt Jansson (S), kommunförbundet Lars Alriksson (M), Kommunförbundet Uppdraget var att hantera den kommande verksamheten, den politiska organisationen samt hur samverkan med kommuner och andra intressenter skulle säkerställas. En överföring av det regionala utvecklingsansvaret hade inneburit att uppgifter, resurser och personal (ca 15-20) hade förts över till landstinget. Idag är länsanslaget (1:1-medlen) på 139 mkr. Styrgruppen hade i uppdrag att lämna förslag i flera viktiga frågor som sedan landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige skulle fatta beslut om. Projektledare för Region Norrbotten var Anna Lindberg, Norrbottens läns landsting. Kommunförbundet Norrbotten anlitades David Sundström från Piteå kommun på 25 procent för att jobba med frågan inom kommunförbundet. Tidsplan En översiktlig tidsplan för arbetet togs fram. Den tänkta tidsplanen såg ut enligt följande: Våren 2013 Politisk styrgrupp utses Hösten 2013 Genomlysning av verksamheten vid avdelningen för Regional utveckling Beslut i riksdagen om region Beskrivning av det regionala utvecklingsuppdraget Förslag till politisk organisation Särskilda frågor identifieras och börjar utredas Information om Region Norrbotten löpande Utbildning om vad det regionala utvecklingsansvaret innebär löpande Norrbottenskonferensen utbildning i regionfrågan Förhandlingar med länsstyrelsen inleds Vintern/våren

5 Utredning särskilda frågor presenteras Förslag till organisation (för det regionala utvecklingsansvaret) Fastställande av verksamhetsövergångar Översyn av ekonomiska konsekvenser Beslut om politisk organisation i landstingsfullmäktige Reglemente kopplat till politiska organisationen Namnbyte Verksamhetsförberedelser Förberedelse personal Hösten 2014 Styrdokument fastställs (strategisk plan, styrelseplan, verksamhetsplan) Val 2014 till Region Norrbotten Regionfullmäktige sammanträder Budgetramarna fastställs Styrelsen utses Våren 2015 Driftstart Region Norrbotten (myndighetsansvar) Utbildning Region politiker Den politiska organisationen Den politiska styrgruppen hann inte besluta något om hur Region Norrbottens politiska organisation skulle se ut. Tanken var att den politiska styrgruppen skulle ta fram ett förslag som landstingsstyrelsen och fullmäktige sedan skulle få ta ställning till. Kostnader Nedan redovisas kostnader relaterade till arbetet med Region Norrland och Region Norrbotten. Regionbildning Tkr Sammanhållen norrländsk region Medlemsavgifter Driftbidrag Norrstyrelsen Politikerkostnader Tjänstemän resor Konsulter o konferenser mm Summa Tkr Region Norrbotten: Dialog med Norrbottens kommunerna 170 Projektledare Projektkostnader tom sept 116 5

6 Styrgrupp 9 Summa Till detta kommer visst tjänstemannastöd samt tid från politiker med fasta arvoden 6