Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn

Transkript

1

2 Om egocentrisk och inherent tolkning av framför och bakom hos svenska barn Christian Waldmann, biträdande lektor Institutionen för språkstudier Umeå universitet

3 DISPOSITION 1. PREPOSITIONER 2. SPRÅKINLÄRNING 3. STUDIEN 4. DISKUSSION 3

4 PREPOSITIONER 4

5 PREPOSITIONER anger prototypiskt en semantisk relation mellan två led Rum: Hunden skällde på katten i trädet. Tid: Matchen är slut om någon minut. Instrument: Spiken slogs i med hammaren. I den reviderade versionen av Lpfö98 framhålls och förtydligas barns språkliga och matematiska utveckling bl.a. den spatiala förståelsen (rum, form, läge, riktning) som är ett område där barns matematiska och språkliga utveckling möts Lokativa prepositioner (rum) (Teleman m.fl. 1999[1]:211, 1999[2]:684; Lpfö98, reviderad version) 5

6 BARN OCH PREPOSITIONER Inledningsvis utelämnar barn prepositioner Den vila min knä. (Hanna 2;0) (i) (RUM) Åka dagis. (Karin 1;11) (till) (RUM) Draw paper. (on) (RUM) Open it keys. (with) (INSTR) Observationen baseras på barns spontana tal och visar bara att det språkliga uttrycket saknas. Att barn utelämnar en viss preposition betyder inte att de inte behärskar den aktuella semantiska relationen (Josefsson & Håkansson 2000; O Grady 2005) 6

7 BARN OCH PREPOSITIONER Lokativa prepositioner lärs in i en viss ordning Positionsangivelser utvecklas mot större komplexitet Enkel positionsangivelse (i, på) Positiv riktning + position (till) Negativ riktning + position (ur, från) Position + relation (mellan, framför, bakom) Denna inlärningsordning är väldigt grov eftersom prepositioners betydelse kan vara ytterst komplex och variera mellan olika kontexter Tolkning av framför och bakom (Clark 1973, Lange 1976) 7

8 SPRÅKINLÄRNING 8

9 FÖRSTASPRÅKSINLÄRNING Före 3 års ålder Flera förstaspråk Inget etablerat språksystem Informellt inlärningssätt Naturligt språkligt inflöde Infödd behärskningsnivå Alla språkliga domäner: fonologi, lexikon, morfologi, semantik, syntax (Viberg 1987, Börestam & Huss 2001, Håkansson 2003) 9

10 FÖRSTASPRÅKSINLÄRNING är en samverkan mellan den språkliga miljön och kognitiva förmågor Språkvetenskapliga teorier Språklig miljö Kognitiva aspekter Allmänna (t.ex. Tomasello 2003) Språkspecifika (t.ex. Chomsky 1965 och framåt) Inom utvecklingspsykologin har embodiment framhållits som viktig för begreppsutvecklingen (Piaget 1973, Gibbs 2005) 10

11 EMBODIMENT is an essential part of the perceptual and cognitive processes by which we make sense of our experiences in the world (Gibbs 2005: 3) Många basala koncept grundläggs genom spädbarns upplevelse av sina egna kroppar i interaktion med objekt och andra människor, t.ex. orsak och agens Människors subjektiva, upplevda erfarenheter av sina kroppar i handling utgör även en viktig del i grundandet av språket Språk grundläggs genom återkommande mönster av kroppslig aktivitet Särskilt har embodiment betonats i samband med barns utveckling av begrepp för spatiala relationer, t.ex. prepositioner (t.ex. Gibbs 2005) 11

12 EMBODIMENT OCH PREPOSITIONER Genom upplevda erfarenheter av att agera i omvärlden röra kroppen, manipulera objekt, utöva och uppleva krafter m.m. bygger barn upp konceptuella strukturer (s.k. scheman) för spatiala förhållanden Dessa scheman ligger till grund för språkliga begrepp för spatiala förhållanden. Barns förståelse för framför och bakom byggs upp utifrån den egna kroppens fram- och baksida (Harris & Strommen 1970, 1971, Kuczaj & Maratsos 1975) Detta grundläggande schema för framför och bakom måste utvidgas till att omfatta även andra referensobjekt (Saeed 2003; Gibbs 2005) 12

13 FRAMFÖR OCH BAKOM framför bakom 13

14 FRAMFÖR OCH BAKOM Chauffören stod skrämd bakom stenen. Framför stenen hade det legat en älg. NEUTRALA REFERENSOBJEKT (NRO) framför bakom (Asymmetriskt egocentrisk tolkning) bakom framför (Symmetriskt egocentrisk tolkning) 14

15 STUDIEN 15

16 SYFTE undersöka hur svenskspråkiga barn tillägnar sig olika tolkningar av framför och bakom Inherent tolkning Asymmetriskt egocentrisk tolkning Symmetriskt egocentrisk tolkning jämföra svenskspråkiga barns och vuxnas tolkningar 16

17 METOD Utförande- och bedömningsexperiment NRO = Neutrala referensobjekt (glas, sten) RRO = Riktade referensobjekt (bil, häst) 17

18 UTFÖRANDEEXPERIMENT Neutrala referensobjekt (glas, sten) Lägg legobiten framför glaset! Riktade referensobjekt (bil, häst) Lägg legobiten framför bilen! 18

19 BEDÖMNINGSEXPERIMENT Neutrala referensobjekt (glas, sten) Ligger någon legobit framför glaset? (Om ja) Vilken? legobit legobit legobit legobit Riktade referensobjekt (bil, häst) Ligger någon legobit framför bilen? (Om ja) Vilken? legobit legobit legobit legobit 19

20 RESULTAT: RIKTADE REFERENSOBJEKT Inherent vs. egocentrisk tolkning 20

21 RESULTAT: RIKTADE REFERENSOBJEKT Alla grupper föredrar en inherent tolkning framför = naturlig framsida, bakom = naturlig baksida 2- och 5-åringar avviker från de övriga grupperna genom att oftare än övriga aktivera en egocentrisk tolkning 2-åringar: främst asymmetriskt egocentrisk tolkning av framför; egocentrisk tolkning hos flera individer 5-åringar: asymmetriskt egocentrisk tolkning av framför och bakom; alla utom ett belägg kommer från en individ Asymmetrisk: framför = hitom, bakom = bortom 21

22 RESULTAT: NEUTRALA REFERENSOBJEKT Asymmetriskt vs. symmetriskt egocentrisk tolkning 22

23 RESULTAT: NEUTRALA REFERENSOBJEKT Vuxna: symmetriskt egocentrisk tolkning framför = bortom, bakom = hitom Barn: från asymmetriskt egocentrisk till symmetriskt egocentrisk tolkning framför hitom bortom bakom bortom hitom I detta avseende blir barn mer vuxenlika under åldern 2 5 år 23

24 SAMMANFATTNING Även de yngsta barnen (2-åringar) har tillgång till alla 3 tolkningar som studerats Inherent tolkning Asymmetriskt egocentrisk tolkning Symmetriskt egocentrisk tolkning Tolkningspreferenser kan skilja mellan olika åldrar Yngre barn: Asymmetriskt egocentrisk tolkning vid NRO Äldre barn och vuxna: Symmetriskt egocentrisk tolkning vid NRO Viss tendens att 2-åringar gör egocentriska tolkningar vid RRO? Barnen utvecklar samma tolkningspreferenser som de vuxna under åldersperioden 2-5 år Varför uppvisar yngre barn en preferens för asymmetriskt egocentrisk tolkning? 24

25 DISKUSSION 25

26 DISKUSSION Den horisontella-frontala dimensionen förstås tidigare än den horisontella-laterala. Den horisontella-frontala dimensionen har ett positivt värde för det som syns (framför sig själv) och ett negativt värde för det som inte syns (bakom sig själv), en asymmetri som underlättar barns förståelse. Barns tidigaste användning och förståelse av framför och bakom sker i förhållande till den egna kroppen, dvs. på den horisontella-frontala dimensionen. I förhållande till den egna kroppen betyder framför synlig och bakom osynlig. Applicerat på andra referensobjekt blir betydelsen synlig hitom objektet och osynlig bortom objektet (=asymmetrisk egocentrisk). Från början definierar framför och bakom alltså inte någon spatial relation mellan två objekt. (Clark 1973; Kuczaj & Maratsos 1975; Cox & Ryder Richardson 1985; Gibbs 2005) 26

27 DISKUSSION Begreppsutveckling hos barn med svenska som andraspråk Det språkliga uttrycket Skillnader i konceptualisering mellan olika språk Begreppsutveckling hos barn med motoriska svårigheter? Upplevelsen av fysisk aktivitet När vi ser någon utföra en viss aktivitet tenderar vår simuleringsförmåga att få oss att utföra samma aktivitet eller att vilja utföra samma aktivitet När vi ser någon utföra en viss aktivitet aktiveras samma neurologiska kopplingar som när vi själva utför aktiviteten 27

28 TACK! Särskilt tack till barn, föräldrar och personal vid de inblandade förskolorna! 28

29 Litteratur Abrahamsson, Niklas & Kenneth Hyltenstam Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. In Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg (eds.), Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle, Lund. Börestam, Ulla & Leena Huss Språkliga möten: tvåspråkighet och kontaktlingvistik. Lund. Clark, Herbert, Space, time, semantics, and the child. I: Moore, Timothy E. (utg.) Cognitive development and the acquisition of language. New York. S Cox, M. V. & Ryder Richardson, T., How do children describe spatial relationships? I: Journal of Child Language 12. S Gibbs, Raymond W., Embodiment and cognitive science. Cambridge. Harris, Lauren & Strommen, Ellen, The role of front-back features in children s front, back, and beside placements of objects. Department of Psychology, Michigan State University. Harris, Lauren & Strommen, Ellen, The role of face and body cues in children s judgements of front, back, and side. Department of Psychology, Michigan State University. Håkansson, Gisela, Tvåspråkighet hos barn i Sverige. Lund. Josefsson, Gunlög & Gisela Håkansson The PP-CP parallelism hypothesis and language acquisition: evidence from Swedish. In Susan M Powers & Cornelia Hamann (eds.), The acquisition of scrambling and cliticization, Dordrecht. Kuczaj, Stan A. & Maratsos, Michael P., On the acquisition of front, back, and side. I: Child Development 49. S Lange, Sven Prepositionerna i ett barns spontana tal: en längdsnittsstudie. Stockholm. O'Grady, William How children learn language. Cambridge: Cambridge University Press. Piaget, Jean, Språk och tanke hos barnet. Lund. Skolverket, Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad Stockholm. Teleman, Ulf, Staffan Hellberg, Erik Andersson & Lisa Christensen. 1999[1]. Svenska Akademiens grammatik. Inledning och register. Stockholm. Teleman, Ulf, Staffan Hellberg, Erik Andersson & Lisa Christensen. 1999[2]. Svenska Akademiens grammatik. Ord. Stockholm. Viberg, Åke, Vägen till ett nytt språk. Stockholm. 29