Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik. Anna Vogel Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015

Transkript

1 Det konkreta i Tomas Tranströmers lyrik Anna Vogel Forum för textforskning Umeå 9 10 juni 2015

2 Frågor som ska besvaras Har Tranströmer mer konkreta beståndsdelar i sina dikter än andra poeter? Hur samspelar det konkreta med metaforiken hos Tranströmer? Vad kan min undersökning bidra med till forskning om litterär sakprosa? /Anna Vogel, Institutionen för svenska och flerspråkighet

3 Utgångspunkter. Tidigare forskning Schiöler (1999) om Tranströmers lyrik: sinnliga iakttagelser konkreta beståndsdelar yttre observationer objektiv estetik Bergsten (2011): personifiering som överträffar tidigare retoriska grepp, ex Träd som uträttar ett ärende

4 Vogel (2015) identifierar metaforerna i Nattboksblad Agrell (2010) framhåller Hanssons intresse för det vardagliga. Den skaldiska blicken (idegranar, makrillar) Nykvist (2002) tar upp platsen som ett av fyra särdrag hos Svenbro (geografisk/imaginär)

5 Utgångspunkter. Teori Abstrakt/konkret. Det som är konkret har avgränsning i rummet (Lyons 1977) Konkreta substantiv betecknar något som har massa, som kan vägas, ses, vidröras etc. (SAG) Abstrakta substantiv betecknar sådant som saknar massa, ex idéer, yttranden, egenskaper, tillstånd, tidpunkter, måttsenheter (SAG)

6 Vad är en metafor? Att beskriva något i termer av något annat. Måldomänen ska beskrivas. Källdomänen hjälper till och lånar ut begrepp. Ex: Kärleken vissnar. Måldomän: kärlek. Källdomän: växter som kan vissna. Konceptuella metaforteorin (Lakoff & Johnson 1980): Vi beskriver något abstrakt (kärlek) med hjälp av något konkret (växter).

7 Material 3 dikter av Tranströmer från Sorgegondolen (1996): Nattboksblad, Som att vara barn, Från ön dikt av Gunnar D Hansson (2009): 4 augusti ur Lomonosovryggen 1 dikt av Jesper Svenbro (2011): Epilog ur Inget andetag det andra likt

8 Metod Identifiera NP som refererar till konkreta referenter. Identifiera NP som refererar till abstrakta företeelser. Skilja mellan NP som egen satsdel (jag) och NP inbäddad i satsdel (medan vita stenar signalerade till månen) Skilja mellan satsdel i syntaktisk mening och satsdel i huvudsatsekvivalent (Människor med framtid i stället för ansikten) Räkna. Jämföra mellan de tre författarna.

9 Identifiera metaforer (hur gör jag). Hur är metaforerna uppbyggda (konkreta eller abstrakta byggstenar)? Räkna. Jämföra mellan de tre författarna.

10 Resultat Tranströ mer Andel konkreta NP Hansson Andel konkreta NP Svenbro Andel Konkreta NP NP som satsdel 71 % 58 % 53 % NP inbäddad i satsdel NP som satsdel i huvudsatsekvivalent NP inbäddad i satsdel i huvudsatsekvivalent 80 % 56 % 32 % 25 % % 45 % 40 % 83 %

11 Tranströmer har högre andel konkreta nominalfraser i sina syntaktiska meningar jämfört med de två andra poeterna. Men när det gäller huvudsatsekvivalenter är bilden inte lika tydlig. Hansson har inga konkreta NP som satsdelar, men lika många inbäddade som Tranströmer. Svenbro har fler konkreta NP, både som satsdelar (septemberhimmel utan ett moln som skymmer) och inbäddade (ett moln som skymmer).

12 Tranströmer: konkreta NP i syntaktiska meningar, abstrakta NP i huvudsatsekvivalenter. Svenbro: abstrakta NP i syntaktiska meningar, konkreta NP i huvudsatsekvivalenter. Huvudsatsekvivalenter kan fungera som ett slags sentens på slutet. TT: metafysisk. Svenbro: konkret.

13 Metaforernas uppbyggnad Tranströmer Hansson Svenbro Konkreta NP 33 % - 8 % Konkreta NP + abstrakta NP 33 % 43 % 54 % Abstrakta NP 33 % 57 % 38 %

14 Tranströmer Metaforer av enbart konkreta NP: man hör körsbärsträden gnola ön lyfte sig själv i gräset medan vita stenar signalerade till månen Tingen får liv (personifiering) tårarna frös till glasögon Tingen förvandlas

15 Svenbro Metaforer av enbart konkreta NP: Gå över ån efter vatten Etablerad metafor (att göra ett onödigt arbete). Egentligen ej metafor enligt strikt kognitivt lingvistisk tolkning. Metafor på textplanet.

16 Tranströmer Abstrakta NP I den färgblinda natten Det abstrakta beskrivs som konkret, personifiering En tidrymd några minuter lång femtioåtta år bred Det abstrakta beskrivs som konkret

17 Övriga metaforer alla författare Den stora förolämpningen täcker huvud och torso och knän (Tranströmer) Jag bor i en lånad hytt som blivit ett med mitt liv (nja) (Hansson) Om inte formuleringen luktade pedagogisk opportunism (Svenbro) Det abstrakta beskrivs som konkret

18 Tranströmer bygger upp metaforer av konkreta NP, vilket de två andra författarna inte gör eller gör sparsamt i de aktuella dikterna.

19 Tre typer av metaforer Personifiering (bara Tranströmer) Tingen förvandlas (bara Tranströmer) Det abstrakta beskrivs som konkret (alla tre)

20 Resultat sammanfattning Tranströmer har hög andel konkreta nominalfraser jämfört med de andra författarna i de aktuella dikterna. Tranströmer bygger fler metaforer av enbart konkreta nominalfraser jämfört med de andra författarna i de aktuella dikterna.

21 Vad kan min undersökning bidra med till forskning om litterär sakprosa? Belysa konkret/abstrakt generellt. Belysa hur konkreta/abstrakta NP är byggstenar i metaforer, med skilda effekter.

22 Primärlitteratur Hansson, Gunnar D., 2009, 4 augusti ur Lomonosovryggen, Gråbo: Anthropos. Svenbro, Jesper, 2011, Epilog ur Inget andetag är det andra likt, Stockholm: Bonnier. Tranströmer, Tomas, 1996, Nattboksblad, Som att vara barn, Från ön 1860, ur Sorgegondolen, Stockholm: Bonnier.

23 Sekundärlitteratur Agrell, Beata (2010). Poesi i sak, proletärlitteratur och trädkramningen av allt. Claesson, Dick, Ekholm, Christer, Lotass, Lotta, Söderblom, Staffan (red.), GDH. Litterär gestaltnings skrifterserie nummer 9. Göteborg: Autor. S Bergsten, Staffan (2011). Tomas Tranströmer. Ett diktarporträtt. Stockholm: Bonnier. Lakoff, George & Johnson, Mark (1980). Metaphors we live by. Chicago: Univ. of Chicago Press Lyons Nykvist, Karin (2002). Poesi som poetik: idéer om diktkonst i Jesper Svenbros lyrik. Diss. Lund : Univ., 2002

24 Sekundärlitteratur (forts.) SAG= Svenska akademiens grammatik, Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik (1999). 1. uppl. Stockholm: Svenska akad. Schiöler, Niklas (1999). Koncentrationens konst: Tomas Tranströmers senare poesi. Diss. Göteborg : Univ. Vogel, Anna (2015). Metaforik i Tranströmers poesi. I: Det skönlitterära språket. Tolv texter om stil, red. av Carin Östman. Stockholm: Morfem förlag. S