Berättelsen om AutoChemist Del 11: Utvecklat svar på intervjufråga 3, Kapitel 6:1 Av: Ingmar Jungner

Transkript

1 Berättelsen om AutoChemist Del 11: Utvecklat svar på intervjufråga 3, Kapitel 6:1 Av: Ingmar Jungner Kapitel 6: Etapp 3: talets utveckling mot "helautomatiserade" laboratorier stod som mönster för CALABs planering för det integrerade, automatiserade massanalyslaboratoriet...1 CALAB-laboratoriet växer till massanalyslaboratorium... 1 CALAB satsar på ny ledning, läkemedelsanalyser, och breddning med mikrobiologisk och immunologisk analysverksamhet...2 Expansionen nödvändiggör flyttning av verksamheten...2 CALAB ser "helautomatiserade laboratorier" i USA och Japan som förebild... 4 CALAB-kvalitet och CALAB-ackreditering...5 Kapitel 6: Etapp 3: talets utveckling mot "helautomatiserade" laboratorier stod som mönster för CALABs planering för det integrerade, automatiserade massanalyslaboratoriet CALAB-laboratoriet växer till massanalyslaboratorium AutoChemistens effektivitet var kärnan i CALABs verksamhet och kapaciteten var från början egentligen för stor. Men underlaget växte hela tiden eftersom flertalet företagshälsovårdsenheter i Stockholmsregionen och flera försäkringsbolag som Skandia, Trygg-Hansa, Folksam och mer än 500 privatläkare utnyttjade CALABs tjänster. MultiTest blev en av CALABs rutintester - den kemiska blodprofilen med 20 analyser. Vi gjorde grundlig dokumentation om dess medicinska användning och tolkning (86) Metoden blev omstridd, hyllad av de flesta kollegorna men förtalad av andra. En som varit negativ 1962 till vårt analysbatteri för Värmlandsundersökningen men som kom på andra tankar var professorn i medicin Jan Waldenström i Malmö skrev han: Jag tror alldeles säkert, att det är ett steg i rätt riktning, när man inför automatisering av den biokemiska diagnostiken. Hade man från början haft en biokemisk profil av alla patienter som läggs in på en klinik, skulle många ödesdigra misstag undvikits och en massa onödig diagnostik likaså. Jan Waldenström, 1973 Professor Harry Boström, Uppsala, var en varm supporter till våra MultiTest blodprofiler. Innan han utnämndes till professor i medicin i Uppsala var han överläkare på medicinkliniken på St. Eriks sjukhus där en AutoChemist fanns och han skaffade sig därigenom lång erfarenhet av dess användning i sjukvården. Förgäves sökte han i Uppsala introducera en motsvarighet till "MultiTest" på Akademiska sjukhuset men motståndet från laboratoriekollegorna på sjukhuset gjorde det omöjligt. En som tyckte screeninganalyser var onödiga var läkaren och författaren PC Jersild i boken Babels hus (80): "De nya kemiska laboratorierna var så automatiserade att man inte längre kunde beställa enskilda prover, utan man fick hålla sig till färdiga paket eller program. Därför 1

2 fick man också svar på sådant man inte hade frågat om. Det kvistiga var hur man skulle ställa sig till dessa svar, som man inte begärt". Nu var detta inte riktigt sant. Från CALAB gick det i varje fall alltid att beställa enskilda analyser eller organinriktade paket (se remiss, Fig. 41d). CALAB satsar på ny ledning, läkemedelsanalyser, och breddning med mikrobiologisk och immunologisk analysverksamhet 1987 fick CALAB en energisk verkställande direktör i Dr Med Sci Eugen Steiner som kom från Farmakologiska institutionen, Huddinge sjukhus (Fig. 42). Han satsade hårt på clinical trials för läkemedelsindustrin och CALABs verksamhet växte rejält (87) hade laboratoriet en personal om 32 personer, 1996 var antalet 120, 1988 var omsättningen 20,5 och miljoner. Landstinget i Stockholm hade börjat med upphandlingar av laboratorieservice, främst till primärvården, och CALAB blev ännu större genom att vinna ett antal sådana upphandlingar. Förlorare var Karolinska sjukhuset och dess klinisk-kemiska laboratorium. Största upphandlingstriumfen var när CALAB 1993 vann och fick köpa rutinverksamheten vid Statens Bakteriologiska Laboratorium (SBL), också denna gång i hård konkurrens med universitetssjukhusen. Det innebar en betydande breddning av CALAB som dittills enbart varit ett kemiskt laboratorium inkluderande hematologi. Med SBL följde viktig läkarkompetens med docenter inom mikrobiologi, virologi, bakteriologi och immunologi. Ett 30-tal SBL:are kom över (88). Fig.42. Eugen Steiner, Dr Med Sci,VD på CALAB Bilden tagen i CALABs nya lokaler vid Slussen (1994). Expansionen nödvändiggör flyttning av verksamheten Samtidigt var verksamheten med blodprofilanalyser i full gång - nu med en nyinköpt analysmaskin, den tidens största: en japansk Technicon DAX 96 med en kapacitet upp till 10,200 analyser i timmen (89, Fig.43). Med ett personalantal som närmade sig 100 personer måste vi flytta från källarlokalen på Karlavägen där laboratoriet legat sedan Den nya lokalen blev ett helt våningsplan i Kooperativa Förbundets glashus vid Slussen med 2700 m2 yta (Fig. 44). Äntligen skulle vi där kunna förverkliga drömmen om det integrerade, helautomatiserade laboratoriet i ett kontorslandskap utan väggar mellan våra olika verksamheter. 2

3 Fig. 44a. Kooperativa förbundets stora glashus vid Slussen där CALAB hyrde ett helt våningsplan. Fig. 43a. Det sena 1980-talets största analysmaskin ( analyser /timme) Technicon DAX 96 var tillverkad i Japan på principer från AutoChemist. Fig. 43b. DAX 96 inköptes till CALAB Bilden tagen på Karlavägslaboratoriet. 3

4 Fig. 44b. Ritning över våningsplanet till nya CALAB i Kooperativa Förbundets hus vid Slussen. CALAB ser "helautomatiserade laboratorier" i USA och Japan som förebild Nära 40 år efter att Gunnar som gästforskare vid NIH fått vittring på amerikanska visioner om det fulländade automationslaboratoriet hade visionen realiserats på flera platser i Japan och USA (90, 91). Eugen Steiner och jag for 1995 till St Louis i USA för att med egna ögon skåda ett dylikt laboratorium. Förutsättningen för en sådan rationalitet var att det fanns förutom ekonomi en enormt stor laboratorieyta utan väggar för alla transportband och automatiserade stationer för provhantering. Sådant utrymme hade vi exceptionellt lyckosamt fått genom flytten till Kooperativa Förbundets våningsplan på Slussen gjorde CALAB 4 millioner analyser. Det var nästan dubbelt jämfört med vad något av universitetssjukhusens laboratorier i Stockholm presterade. Vi hade på CALAB norra Europas modernaste uppsättning av automatiska analysapparater (Fig. 45). Ändå var vi besatta av tanken på en fullständig automatisering av verksamheten och att integrera alla våra verksamheter i detta kontorslandskap. Den japanska världsomspännande apparattillverkaren Coulter offererade 1995 till CALAB en helautomatiserad anläggning (92, Fig. 46). Vår laboratoriechef Tom Petterson och medarbetare dokumenterade hur det var tänkt att "integreringen" av de olika kliniska disciplinerna klinisk kemi, klinisk immunologi, mikrobiologi bakteriologisk serologi och virologi skulle ske (93, Fig. 47) samtidigt som vår datachef och kvalitetsansvarige Werner Kolar och medarbetare planerade för hur datasystemet skulle anpassas för den nya "processtyrningen" (94). En sådan integrering av discipliner hade vi inte sett någonstans och var en nyhet vi drömde om att genomföra. Våren 1996 trodde vi oss kunna fusionera CALAB med det privata Praktikertjänst-ägda MEDILAB-laboratoriet och det formellt privata S:t Görans sjukhus laboratorium (95a). Det visade sig emellertid att ledningen för S:t Göranslaboratoriet inte tillräckligt försäkrat sig om stöd från politikerna i Stockholms läns landsting (95b). 4

5 CALAB-kvalitet och CALAB-ackreditering CALAB har alltid satt kvalitet främst. Det vore meningslöst konstruera dyra apparatutrustningar om inte kvaliteten i fråga om precision och tillförlitlighet var utomordentlig hög. Redan under talet var CALAB i toppen vad gäller internationell jämförelse mellan laboratorier i Wellcome Clinical Chemistry Quality Assessment Programme (Fig.48) kunde vi t ex konstatera att CALAB rankats såsom det främsta laboratoriet i Sverige (bland 29 deltagande laboratorier) och i den totala internationella gruppen som nr 4 bland 1508 deltagande laboratorier. När s.k ackreditering av laboratorier genom den statliga myndigheten SWEDAC blev aktuell hörde CALAB till de första privata laboratorierna som ackrediterades: 1994 i klinisk kemi, 1995 i klinisk bakteriologi och 1996 klinisk mikrobiologi/ inkluderande immunologi/ (Fig. 49). Ackreditering för GLP (Good Laboray practice) av Läkemedelsverket, Uppsala, fick CALAB Fig. 48a (vänster). CALAB resultat vid deltagande i internationellt kvalitetskontrollprogram (Wellcome Clinical Chemistry Control Programme, Storbritannien). Fig. 48 (höger). CALAB resultat vid deltagande i samma internationella kvalitetskontrollprogram. 5

6 Fig. 49a. Bild från den högtidliga ackrediteringen av CALAB 1994 i anslutning till invigningen av det nya Slussenlaboratoriet: Ingmar Jungner, generaldirektören för SWEDAC, Lars Ettarp och CALABs VD Eugen Steiner. Fig. 49b. CALAB-annons. 6

7 Fig. 49c (vänster). Ackrediteringsbeviset för CALAB 1994 Kliniskt kemiska avdelningen. Fig. 49d (höger). Ackrediteringsbeviset för CALAB 1995 Kliniskt bakteriologiska avd. Fig. 49e (vänster). Ackrediteringsbeviset för CALAB 1996 Kliniskt mikrobiologiska laboratoriet, avdelningen för immunologi. Fig. 49f (höger). Good Laboratory Practice intyg från Läkemedelsverket i Uppsala. 7