FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

Transkript

1 FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR REHABILITERINGSKURSER FÖR VUXNA MED UTMATTNINGSSYNDROM Rehabiliteringskurser för personer med utmattningssyndrom Gäller från

2 INNEHÅLL 1 Rehabiliteringskurser för vuxna med utmattningssyndrom Allmänt Syfte Rehabiliteringsklient (klient) Personal Utformning Genomförande Inledningsfas Genomförande av inledningsperioden Programmets innehåll Genomförande av de mellersta perioderna Genomförande av den avslutande perioden Utvärdering och mätning Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder... 12

3 1 1 Rehabiliteringskurser för vuxna med utmattningssyndrom Standarderna för rehabilitering i öppen och sluten vård består av två delar: en allmän del som gäller alla servicelinjer och deras olika linjer och en del för varje servicelinje. Delarna kompletterar varandra och kan inte tillämpas separat då FPA-rehabilitering genomförs. Detta är den servicelinjespecifika del som är avsedd för rehabiliteringskurser för personer med utmattningssyndrom och som innehåller närmare beskrivningar av linjens innehåll, dess utformning och personalen. 1.1 Allmänt Avsikten med rehabiliteringskurser är att med övergripande metoder och utgående från rehabiliteringsklientens individuella behov förbättra eller upprätthålla dennes fysiska, psykiska, kognitiva och sociala arbets- och funktionsförmåga och medverkan och i mån av möjlighet också beakta miljöfaktorer som påverkar dessa. Under rehabiliteringskurserna är det viktigt att klienten förstår den situation som är förknippad med den egna sjukomen och att han eller hon lär sig och tar till sig rehabiliteringsmetoder som förutsätter eget initiativ och aktivitet för att motverka sjukdomens inverkan på vardagen. En rehabiliteringskurs utgörs av rehabiliteringsklienter som hör till samma sjukdoms- eller handikappgrupp eller som är i samma livssituation. Utmattningssyndrom är inte ett diagnostiskt sjukdomsbegrepp, utan ett tillstånd av utmattning som är förknippat med långvariga stressfaktorer i anslutning till arbetet. Till utmattningssyndromet hör en stor och övergripande trötthet, försämrad yrkesmässig självkänsla och en cynisk attityd till arbetet. Nedan i denna standard avser begreppet sjukdom utmattningssyndrom inklusive symtom. Rehabiliteringskurserna för personer med utmattningssyndrom ordnas i form av rehabilitering enligt prövning (FRPL 12 ). Första urval På rehabiliteringskurserna för personer med utmattningssyndrom tillämpas inte något första urval. 1.2 Syfte På rehabiliteringskurserna för personer med utmattningssyndrom arbetar man för att uppfylla de konkreta mål som inom hälso- och sjukvården satts upp i samråd med klienten för att säkerställa eller förbättra klientens arbets- och funktionsförmåga. Rehabiliteringen genomförs multidisciplinärt och med anlitande av serviceproducentens specialkompetens i rehabilitering för personer med utmattningssyndrom. Utöver att bevara och förbättra arbets- och funktionsförmågan har kursen bl.a. följande målsättningar: finna metoder som stöder klienten att orka med och klara av arbetet hjälpa klienten att identifiera sina resurser och starka sidor utveckla interaktionsfärdigheterna behandla frågor som gäller arbetsplatskompetens identifiera symtom på utmattning och depression stärka klientens förmåga att hantera sitt liv hjälpa klienten att förstå betydelsen av rehabilitering och sunda levnadsvanor

4 2 Klientens individuella mål för kursperioden grundar sig på de mål som ställts upp i rehabiliteringsplanen och som ingår i klientens läkarutlåtande B. I en förhandsförfrågan till klienten ställer serviceproducenten frågor om klientens preliminära mål för kursen. Klienten får inte någon GAS-blankett (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja) i samband med förhandsförfrågan. När målen ställs upp används utöver rehabiliteringsplanen även uppgifter som man fått från de intervjuer och bedömningar som serviceproducenten gjort i inledningsfasen. Dessutom beaktas klientens sakkunskap i fråga om sin livssituation och om individuella faktorer, miljöfaktorer, resurser och behov. Även om alla klienter lider av utmattningssyndrom är det individuellt hur sjukdomssymtomen och eventuella andra psykiatriska symtom inverkar på livssituationen och klientens mål och behov är också individuella. Detta beaktas då den individuella delen av kursen planeras. Också problem som visar sig i beteendet, känslolivet och informationshanteringen ska beaktas då rehabiliteringen genomförs. En lyckad måldiskussion resulterar i bättre förståelse hos båda parter. Med tanke på genomförandet av rehabiliteringen är det viktigt att klienten är motiverad och upplever att det är viktigt att förbättra sin egen funktions- och arbetsförmåga. Man identifierar det skede när rehabiliteringsklienten börjar engagera sig i en förändring och vid behov får han eller hon stöd för att utveckla motivationen med hjälp av information, handledning och övningar. Hälso- och sjukvården bär ansvaret för att rehabiliteringsbehoven observeras, för uppföljningen av rehabiliteringen och för de fortsatta åtgärder som behövs. En enhetlig behandlings- och rehabiliteringsväg omfattar ett tillräckligt nätverkssamarbete i enlighet med klientens behov och en god informationsgång mellan alla dem som bidrar till rehabiliteringen. 1.3 Rehabiliteringsklient (klient) Målgruppen är personer som arbetar, men vilkas arbetsförmåga hotas av psykiska utmattningssymtom. Därtill förutsätts att klienterna har också andra mentala symtom såsom depression, ångest, sömnlöshet och överansträngning. En förutsättning är att arbets- och funktionsförmågan kan tryggas eller förbättras genom den planerade rehabiliteringen. Till kurserna antas klienter som är villiga att behandla sina problem i grupp. Rehabiliteringsbehovet ska ha konstaterats inom hälso- och sjukvården eller företagshälsovården. (FRPL 12 ) Till rehabiliteringen väljs inte personer som har en betydande psykisk sjukdom som försvårar rehabiliteringen, t.ex. personer som nyligen har insjuknat i psykos eller som på grund av ångest som beror på sjukdom eller av andra orsaker inte kan fungera i grupp som lider av svår depression som har ett obehandlat alkohol- eller drogproblem. Anhöriga deltar inte i rehabiliteringskurserna för personer med utmattningssyndrom.

5 3 1.4 Personal Multidisciplinärt team FPA-rehabilitering i öppen och sluten vård är alltid multidisciplinär. Det samförstånd som uppstår i samverkan under ett multidisciplinärt teams arbete är viktigt och innebär ett mervärde jämfört med den synvinkel och det kompetensområde som en enskild person kan stå till tjänst med. Det multidisciplinära teamet svarar för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen samt för att klienternas individuella behov beaktas. Under varje kursperiod håller teamets medlemmar egna gemensamma möten där man går igenom läget vad gäller kursen och klienterna. Alla möten dokumenteras för varje enskild klient. Ett multidisciplinärt team består av tre medlemmar, som är olika personer. I teamet ingår en specialistläkare (företagshälsovård eller psykiatri), vars andel av kursen utgör minst 12 timmar psykoterapeut (med utbildning inom individual- eller gruppsykoterapi), psykolog eller psykodramaledare fysioterapeut** eller företagsfysioterapeut/arbetsfysioterapeut ** Fysioterapeuten ska ha endera specialiseringsstudier inom psykofysisk fysioterapi eller yrkesinriktade specialiseringsstudier i kreativa metoder eller utbildning som omfattar en studiehelhet om minst 24 studiepoäng för handledare i funktionellt grupparbete, grupphandledare eller arbetshandledare Det multidisciplinära teamets individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska sammanlagt vara minst 115 timmar. I den här tiden ingår specialistläkarens timmar, som fastställs separat. De två andra teammedlemmarna genomför minst 40 timmar var av kursen. Alla medlemmarna i det multidisciplinära teamet har minst tre års erfarenhet av rehabilitering och/eller behandling av personer med utmattningssyndrom. Arbetspar Inom det multidisciplinära teamet utses ett arbetspar som primärt svarar för planeringen och genomförandet av rehabiliteringen och för att klienternas individuella behov beaktas. Arbetsparet har också i uppgift att se till att fungerande kontakter har upprättats med olika aktörer. Arbetsparet består av en psykolog, psykoterapeut eller psykodramaledare och en företagsfysioterapeut/arbetsfysioterapeut eller fysioterapeut. Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp). Det krav som gäller psykoterapeut, fysioterapeut och sjukskötare har i den servicelinjespecifika delen preciserats på ett sätt som avviker från den allmänna delen av standarden. Psykoterapeutens behörighet kan inte vara familjeterapi. Sjukskötaren måste ha psykiatriskt vårdarbete som inriktningsalternativ eller specialiseringsområde. Utbildningskravet för fysioterapeut har preciserats (se standardens allmänna del, Bilaga 1): fysioterapeut och fysioterapeut med specialisering inom psykofysisk fysioterapi samt standardens allmänna del, Bilaga 2): specialiseringsstudier i kreativa metoder. Utbildningen för handledare för funktionellt grupparbete, grupphandledare eller arbetshandledare har inte definierats separat.

6 4 Specialiserad personal Den specialiserade personalen utgörs av olika personer som representerar olika yrken och de ingår inte i det multidisciplinära teamet. Minst 2 och högst 4 personer av följande i den specialiserade personalen ska delta i genomförandet av kursen: en specialistläkare (företagshälsovård eller psykiatri), vars specialiseringsområde ska vara ett annat än specialistläkarens i det multidisciplinära teamet sjukskötare med psykiatriskt vårdarbete som inriktningsalternativ eller specialiseringsområde socialpsykolog socialarbetare eller socionom (YH) företagshälsovårdare ergoterapeut musik- eller konstterapeut. Ingen annan specialiserad personal deltar i genomförandet av kursen. Den specialiserade personalens individuella timmar och grupptimmar för klienterna ska vara minst 25 timmar sammanlagt. Var och en som hör till den specialiserade personalen genomför minst 5 timmar av kursen. Annan rehabiliteringspersonal* Också annan personal kan utgående från klienternas behov och mål delta i rehabiliteringen och fritidsprogrammet med uppgifter inom sitt yrkesområde, såsom t.ex. idrottsinstruktör eller fritidsledare. 1.5 Utformning Kursen genomförs som öppen eller sluten vård enligt klientens individuella behov. En kurs varar sammanlagt 15 dygn. Kursen genomförs alltid i minst tre perioder. Den första perioden omfattar minst 5 dygn och de följande perioderna minst 3 dygn. Vid kurser i öppen och sluten vård omfattar en rehabiliteringsdag minst 6 timmar. I den tiden ingår förflyttningar mellan lokaler, programenliga pauser samt lunch- och mellanmålspauser. Både inom öppen- och slutenvården ska minst 5 timmar per dag vara rehabilitering som genomförs av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Intervjuerna, sammankomsterna och de avslutande samtalen tar ca 60 minuter i genomsnitt. Begreppsdefinitionerna och behörighetskraven för personalen ingår i standardens allmänna del (Bilaga 1 Yrkes- och uppgiftsbeteckningar och Bilaga 2 Begrepp). Det krav som gäller psykoterapeut och sjukskötare har i den servicelinjespecifika delen preciserats på ett sätt som avviker från den allmänna delen av standarden. Psykoterapeutens behörighet kan inte vara familjeterapi. Sjukskötaren måste ha psykiatriskt vårdarbete som inriktningsalternativ eller specialiseringsområde. Utbildningskravet för fysioterapeut har preciserats (se standardens allmänna del, Bilaga 1): fysioterapeut och fysioterapeut med specialisering inom psykofysisk fysioterapi samt standardens allmänna del, Bilaga 2): specialiseringsstudier i kreativa metoder. Utbildningen för handledare för funktionellt grupparbete, grupphandledare eller arbetshandledare har inte definierats separat.

7 5 I det handledda programmet för rehabiliteringen kan ingå allmänna föreläsningar och allmän motion avsedda för alla klienter på rehabiliteringsinrättningen om de stöder rehabiliteringen och hänför sig till kursens mål och innehåll samt lämpar sig för klienterna i fråga. Dessa andelar utgör högst 6 timmar av kursprogrammet. Det allmänna programmet ingår i klientens 5 timmars program under rehabiliteringsdagen, även om det genomförs av någon annan rehabiliteringspersonal än av medlemmarna i det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen vid servicelinjen i fråga. En kurs i öppen och sluten vård genomförs under vardagar mellan måndag och fredag. Deltagare En kurs har 10 deltagare. 1.6 Genomförande En kurs genomförs under loppet av 12 månader. Perioderna anordnas med jämna intervaller under denna tid Inledningsfas Efter att ha fått rehabiliteringsbeslutet ska serviceproducenten sända klienten en kallelse och en blankett med förhandsförfrågan i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Åtgärder som föregår rehabiliteringen. Se även denna standard, kapitel 1.2 Målsättning.) I början av kursen får klienterna inledande information av serviceproducenten i enlighet med anvisningarna i standardens allmänna del. (Se standardens allmänna del, kapitel Rehabiliteringens inlednings- och slutfas.) Vid samma tillfälle behandlas målformuleringen med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Under kursens inledningsfas skapar man förutsättningar för att bilda en aktiv grupp och går igenom de erfarenheter som gäller insjuknande samt klienternas behov av att göra förändringar i sina liv Genomförande av inledningsperioden Individuella intervjuer och sammankomster Under inledningsperioden intervjuar följande medlemmar i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen klienterna och bedömer deras helhetssituation. Under de tre första kursdagarna: Specialistläkaren i det multidisciplinära teamet intervjuar och undersöker klienten och bedömer dennes helhetssituation. Minst 60 min. reserveras för detta. Under den första perioden: Psykologen eller psykoterapeuten eller psykodramaledaren i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten och gör nödvändiga bedömningar.

8 6 Företagsfysioterapeuten eller fysioterapeuten i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten och gör nödvändiga bedömningar. Vid behov kan den specialiserade personalen utifrån klientens individuella behov göra intervjun och de nödvändiga bedömningarna. Precisering av klientens mål och kursplan För klienterna och det multidisciplinära teamet samt den specialiserade personalen ska man reservera tillräckligt med tid för att bedöma klienternas rehabiliteringsbehov och helhetssituation. Medlemmarna i det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen samarbetar multidisciplinärt för att få en bra helhetsbild av klienternas situation. Därigenom uppnår man samförstånd och ett jämbördigt samspel med klienterna. Kursplan I början av kursen gör man upp en kursplan för klienterna, som svarar mot de individuella målen. Planen innehåller ett individuellt program som kompletterar det gemensamma kursprogrammet, nödvändiga åtgärder och uppgift om ansvarspersonerna för de olika ämnesområdena. I samband med intervjuerna och undersökningarna och i samråd med klienten formuleras dennes individuella konkreta mål med hjälp av en GAS-målblankett. Tillsammans med en eller flera medlemmar av det multidisciplinära teamet sätter klienten upp sina centrala rehabiliteringsmål med hjälp av GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Alla som deltar i genomförandet av rehabiliteringen ska i sitt eget arbete med klienten verka i riktning mot samma målsättningar. De mål som formulerats i början av rehabiliteringen preciseras under kursens lopp och framstegen och förändringarna i målen utvärderas tillsammans med klienten. Individuella mål I den individuella målformuleringen inför rehabiliteringen görs en omfattande granskning av funktionsförmågan enligt WHO:s internationella klassifikation (ICF) av funktionsförmåga, funktionsnedsättning och hälsa. Varje medlem av det multidisciplinära teamet granskar sitt eget arbete under kursperioden på basis av ICF-klassificeringens referensramar och formulerar klientens rehabiliteringsmål utifrån dem i samråd med klienten. Under inledningsperioden svarar arbetsparet i det multidisciplinära teamet tillsammans med klienten för formuleringen av 1 3 GAS-mål. Klienternas individuella mål kan preciseras och behandlas också i grupp bland klienterna. Under en flerdelad kurs utvärderas i början av de mellersta perioderna den rehabilitering som ägt rum under tiden mellan perioderna. Tillsammans med klienten granskar man hur de etappmål som ställts upp under den föregående perioden har uppnåtts och går igenom klientens kursplan. Syftet är att på det sättet bidra till att rehabiliteringsprocessen fortgår både under och efter kursen. Klienten får en kopia av GAS-målblanketten. Ansvarspersonerna, målen och åtgärderna ska beskrivas konkret och antecknas tydligt i klientens handlingar. Målen antecknas antingen av klienten eller av en medlem av det multidisciplinära teamet. Klienten kan aktivt följa med hur målen uppfylls med hjälp av sin egen rehabiliteringsdagbok.

9 7 Gruppens mål I början av kursperioden diskuterar klienterna och arbetsparet i det multidisciplinära teamet inom gruppen rehabiliteringsmålen och programmet efter de individuella intervjuerna. Gruppens gemensamma mål antecknas som utgångsläge för planeringen av kursen och för följande period. Dessa mål påverkar också det slutgiltiga programmet. Gruppens mål sammanställs utifrån de individuella målen. Avslutande samtal I slutet av inledningsperioden för arbetsparet ett avslutande gruppsamtal med klienterna, där man gör en kort lägesbedömning av den gångna perioden, bedömer eventuella behov av ändringar i programmet och ger fortsatta anvisningar för följande period. Under det avslutande samtalet med klienterna går man i gruppen igenom hur rehabiliteringen framskridit och hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på GAS-blanketten. Därtill funderar man på fortsatta åtgärder som eventuellt behövs och på följande mål samt går igenom det som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten Programmets innehåll Kursens program bestäms efter deltagarnas behov och målsättningar. Ett skriftligt kursprogram görs upp för klienterna och kompletteras efter enskilt behov med sammankomster med specialiserad personal. Största delen av verksamheten sker i grupp. Man försöker uppnå rehabiliteringsmålen genom praktiska övningar samt interaktionsfrämjande diskussioner och aktiviteter. Med gruppens stöd uppmuntras klienten till självständigt arbete samt till att förstärka förändringsprocessen och känslan av livskontroll. Klienten får stöd och handledning under rehabiliteringen. Han eller hon får hjälp med att varsebli sitt eget beteende och sina medvetna eller omedvetna tankemönster, av vilka en del kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den. Klientens livshistoria, livssituation och miljö beaktas som faktorer med betydelse för verksamheten, rehabiliteringen och handledningen. ICF-klassifikationens referensramar utnyttjas i enlighet med principerna för god rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis består av konkreta arbetssätt och -metoder och av principer och synkvinklar som styr det ideologiska och teoretiska arbetet. God rehabiliteringspraxis är kundtillvänd verksamhet som utgår från behov i klientens vardag och stöder dessa. Verksamheten genomförs i en omgivning som stöder klientens aktiva träning och verksamhet. Övningarna stöder de övningar som klienterna gör hemma självständigt och de kan fortsättas i hemmiljön. Rehabiliteringens innehåll ska stödja klienternas mål som bearbetas under hela processen. Innehållet och tyngdpunkterna i temana är beroende av kursdeltagarna och deras målsättningar. Teman Rehabiliteringsprogrammet utformas så att där ingår teman som stöder ett övergripande förverkligande av de mål som satts upp för klienten. Innehållet i och genomförandet av olika teman planeras utifrån klientens behov. Valda teman och deras delar genomförs så att de bildar en målinriktad helhet.

10 8 Som temaledare fungerar medlemmar av det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen. Annan rehabiliteringspersonal kan vara med om att genomföra temana tillsammans med en medlem av det multidisciplinära teamet eller den specialiserade personalen. Den här rehabiliteringen omfattar följande teman: Psykosocial handledning och rådgivning Under rehabiliteringen kartläggs faktorer i anknytning till klientens välbefinnande. Klienten får stöd med att definiera och strukturera sina egna individuella målsättningar och med att arbeta i riktning mot dem. Till rehabiliteringen hör gruppdiskussioner och övningar i syfte att öka klientens känsla av att klara sig med sina utmattningssymtom bl.a. genom att klienten lär sig identifiera och observera kopplingen mellan sina egna förnimmelser, tankar och beteendemönster och utmattningssyndromet. Till helheten hör till exempel att söka metoder för att hantera och uttrycka känslor som ansluter sig till utmattningssyndromet eventuellt till andra störningar i den mentala hälsan att hjälpa klienten med att varsebli sitt eget beteende och sina medvetna eller omedvetna tankemönster, av vilka en del kan vara oändamålsenliga med hänsyn till rehabiliteringen och fördröja den att klienten lär sig se och uppskatta sina egna och andras olika egenskaper och sina egna starka sidor samt att stärka dessa att i trygga gruppsituationer öva in nya verksamhets- och tolkningssätt att ge möjlighet till en positiv gruppupplevelse och kamratstöd samtal om utmattningssyndromet och symtomens inverkan på klienten och familjen, närrelationerna och vardagslivet stöd för klientens egen ansvarsfulla roll i rehabiliteringsprocessen. Vägledning i att klara sig i arbetslivet Tillsammans med klienten utreder man dennes situation, söker nödvändiga lösningar och utövar nätverkssamarbete enligt klientens individuella behov. Till helheten hör till exempel att identifiera och förstärka metoder till stöd för klienten så att denne orkar med och klarar av arbetet samordning av arbete och vardagsliv uppmuntran att ställa upp mål för arbetet och att göra upp planer för fortsättningen och stöd för detta att stärka självförtroendet och identifiera de egna gränserna förändringar i sättet att utföra arbetet och i arbetsförhållandena och att aktivt påverka detta att stärka de positiva sidorna i yrkesidentiteten. Social aktivering och rådgivning Tillsammans med klienten söker man metoder och möjligheter till deltagande, social växelverkan och hobbyverksamhet. Till helheten hör till exempel att identifiera stödnätverk som lämpar sig för klienten och metoder för att utnyttja dem samtal om betydelsen av socialt stöd/ett socialt nätverk, om metoder för interaktion och om att ta emot hjälp.

11 9 Information och handledning om faktorer som påverkar hälsan Frågor i anknytning till hälsa och välbefinnande tas upp med klienten. Till helheten hör till exempel information om utmattningssyndrom och behandlingsmöjligheterna samt om egenvård att hjälpa klienten att förstå faktorer som är förknippade med utmattningssyndromet och att finna nya metoder för att klara av dem. Fysisk aktivering och handledning I samråd med klienterna söker man metoder och aktiviteter som motiverar dem till aktiv egenvård, att klara sig på egen hand och att göra saker tillsammans. I samverkan söker man olika sätt att få klienten att motionera mera och att slappna av och få en bättre kondition samt sätt att identifiera sambandet mellan kropp och själ och att finna en trevlig hobbyverksamhet för klienten. Till helheten hör till exempel övningar som ökar känslan för kroppen och för rörelse stretching- och avslappningsövningar att bekanta sig med och pröva på lämpliga motionsformer kartläggning av möjligheterna till motions- och hobbyverksamhet Arbetsmetoder vid rehabilitering Utöver de metoder som används vid genomförandet av rehabiliteringen och som beskrivs i det följande använder man även på ett mångsidigt sätt olika arbetsmetoder för rehabiliteringen. Vid genomförandet betonas olika funktionsinriktade metoder som lämpar sig för rehabiliteringsgruppen. I rehabiliteringen ingår även handledda gruppdiskussioner. Föreläsningar kan användas som stöd för rehabiliteringen bara efter noggrant övervägande. Som metoder på rehabiliteringskurserna för personer med utmattningssyndrom kan exempelvis användas olika slags funktionella grupper eller arbetsformer som aktiverar till kreativitet och andra funktionsinriktade metoder som stöder grupprocessen arbete som grundar sig på gruppanalytiska metoder psyko- och/eller sociodrama en lösnings- och resursfokuserad approach arbete som grundar sig på kognitiva metoder arbete som fokuserar på sinnesintryck (NLP) arbete som grundar sig på konst- och musikterapi arbete som fokuserar på kroppen (övningar i avslappning, andning och kroppskännedom). att föra rehabiliteringsdagbok. Nätverksarbete Målet med nätverksarbete är en välfungerande rehabiliterings- och vårdkedja där rehabiliteringen kopplas samman med de insatser som sker på hemorten och inom företagshälsovården och/eller hälso- och sjukvården. Serviceproducenten ska vid behov med klientens tillstånd kontakta samarbetspartner som är viktiga med tanke på främjandet av klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan vårdinstans.

12 10 Klienten kartlägger med teamets stöd ett samarbetsnätverk på hemorten som främjar och stöder rehabiliteringen. Med hjälp av en nätverkskarta kan man följa med utvecklingen av nätverkssamarbetet. Samtidigt försäkrar man sig tillsammans med klienten om att det på hemorten och hos företagshälsovården finns ett nätverk som fyller klientens behov under kursen och efter den. Rehabiliteringsdagbok Enligt överenskommelse med klienten börjar man, om möjligt, föra dagbok över rehabiliteringen i början av kursen. Med hjälp av dagboken följer klienten med hur rehabiliteringen framskrider under kursen och hur målen uppfylls genom att anteckna sina iakttagelser, frågor och utvecklingsidéer samt sina önskemål. Klienten för in anteckningar i dagboken också under tiden mellan kursperioderna. Uppgifter mellan perioderna Under tiden mellan rehabiliteringsperioderna bearbetar klienten genom olika uppgifter teman som stöder måluppfyllelsen. Om klienten använder rehabiliteringsdagbok antecknas där hur uppgifterna har utförts. Dessa uppgifter gås igenom under följande period. Uppgifterna planeras tillsammans med klienten, som får skriftliga anvisningar om dem. Mellanuppgifter kan vara till exempel bearbetning av de förändringar i levnadsvanorna som påbörjats under perioden utredningsarbete i anknytning till arbetet eller vardagsmiljön Genomförande av de mellersta perioderna Ordnande av periodindelad rehabilitering Individuella intervjuer och sammankomster Under den mellersta rehabiliteringsperioden intervjuas klienterna och bedöms deras helhetssituation av följande medlemmar i det multidisciplinära teamet: Under den mellersta perioden: Arbetsparet i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten tillsammans och bedömer hur klienten klarar sig i arbetet och vardagen. Utgående från kartläggningarna kan arbetsparet enligt klientens individuella behov hänvisa honom eller henne till specialistläkaren i det multidisciplinära teamet för undersökning. Beroende på det individuella behovet kan klienten också vara med om intervjuer och sammankomster med den specialiserade personalen. Avslutande samtal I slutet av den mellersta perioden gör minst en medlem av det multidisciplinära teamet tillsammans med klienterna i gruppen en kort lägesbedömning av den period som gått och bedömer eventuella behov av att ändra programmet samt tar ställning till de fortsatta insatserna. Under hela rehabiliteringsprocessen bedöms måluppfyllelsen, eventuella nya mål läggs till eller tidigare mål preciseras och resultaten antecknas på GAS-blanketten.

13 Genomförande av den avslutande perioden Individuella intervjuer och sammankomster Under den avslutande perioden går man tillsammans med klienten individuellt igenom hur rehabiliteringen framskridit och hur målen uppfyllts. Måluppfyllelsen antecknas på GAS-blanketten. Därtill funderar man på fortsatta åtgärder som eventuellt behövs och på följande mål samt går igenom det som ska antecknas i rehabiliteringsrapporten. Under den avslutande perioden: Arbetsparet i det multidisciplinära teamet intervjuar klienten tillsammans och bedömer hur klienten klarar sig i arbetet och vardagen. Därtill gör de övriga medlemmarna i det multidisciplinära teamet och/eller den specialiserade personalen övriga intervjuer och/eller undersökningar enligt klientens individuella behov. Avslutande samtal Under den avslutande perioden ska arbetsparet i det multidisciplinära teamet föra ett avslutande gruppsamtal med klienterna. Under samtalet utvärderas genomförandet av kursen och säkras att klienterna får de skriftliga instruktioner som behövs och att det finns ett stödnätverk. Samtidigt bedöms uppfyllelsen av GAS-målen och planerna för fortsättningen, som siktar på att trygga den fortsatta rehabiliteringsprocessen. 1.7 Utvärdering och mätning Medlemmarna av det multidisciplinära teamet och den specialiserade personalen utvärderar resultatet av rehabiliteringen med hjälp av adekvata, motiverade och tillförlitliga utvärderingar och utvärderingsmetoder. De mått som används vid utvärderingen ska vara allmänt etablerade. Måtten uttrycker närmast förändringar i livskvalitet, funktions- och arbetsförmåga samt förändringar i symtomen och hur målen har uppnåtts. Vid utvärderingen och mätningen beaktas de centrala områdena i klientens funktionsförmåga i enlighet med ICF-klassificeringen. Vid utvärderingen beaktas både klientens egen uppfattning om funktionsförmågan och hans bedömning av förändringarna i funktionsförmågan. Resultaten av mätningen av funktionsförmågan utnyttjas vid planeringen av rehabiliteringen. Mätningarna ska därför vara gjorda innan rehabiliteringen planeras och målen formuleras. Testen och mätningarna bör utföras med beaktande av deras ändamålsenlighet samt hälso- och säkerhetsaspekter och med fokus på klienten. Specialistläkaren eller en medlem av det multidisciplinära teamet bedömer vilka test som är nödvändiga och vilka som inte är lämpliga för klienten. Den som utför mätningarna ska ha god erfarenhet av och sådan utbildning som är tillgänglig i att använda och tolka mät- och utvärderingsmetoden i fråga. GAS-blanketten bifogas rehabiliteringsrapporten, och övriga mätresultat beskrivs i rapporten (se standardens allmänna del, avsnitt Rehabiliteringsrapport). Det är bra att komma överens om förfaringssätten med den remitterande eller vårdande instansen inom hälso- och sjukvården t.ex. vid användning av utvärderingsmetoder som det inte är förnuftigt att upprepa ofta. Testade mätinstrument som kan rekommenderas finns samlade i en bank för mätinstrument kallad TOIMIA (

14 Obligatoriska mät- och utvärderingsmetoder Mätningarna görs i början och slutet av rehabiliteringen. GAS-metoden Som hjälpmedel för att formulera rehabiliteringsmålen och utvärdera måluppfyllelsen används alltid GAS-metoden (Goal Attainment Scaling, GAS-käsikirja). Målen formuleras i samråd med klienten i början av kursen, och de preciseras och utvärderas under rehabiliteringens gång och under rehabiliteringens slutfas. Utvärdering av måluppfyllelsen med hjälp av GAS-metoden blankett för målformulering (GAS) Mått som mäter livskvaliteten 15D, RAND-36 eller WHOQOL-BREF eller motsvarande svenskspråkigt test Symtomskattningar som lämpar sig för utvärdering av utmattningssyndrom, alternativt BBI, Bergen Burnout Indicator 15 eller MBI-GS, Maslachs allmänna utvärderingsmetod för utmattningssyndrom, Maslach Burnout Inventory General Survey Frivilliga mät- och utvärderingsmetoder Serviceproducenten kan använda frivilliga mät- och utvärderingsmetoder som lämpar sig för målgruppen i enlighet med klientens individuella behov, till exempel: Fysiska test av prestationsförmågan UKK-gångtest eller test av muskelkondition eller muskelstyrka Hälsorelaterade mått viktindex (BMI) förfrågan om fysisk aktivitet på fritiden Utvärderingsmetoder som gäller arbetsförmågan och arbetet Arbetsförmågeindex (TKI), frågeblankett till arbetstagaren, revideras och en elektronisk blankett (etki) tas fram under 2011.