Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet"

Transkript

1 Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet Energi Resurser Klimat Miljö

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hur handledningen läses... 3 Energi - Vad är energi?... 4 Liten ordlista över olika energiformer:... 4 Aktiviteter... 5 Strömavbrott att vara utan elektricitet på förskolan... 5 Energitjuv... 6 Energihalsband... 7 Rörelseenergi... 8 Tvåbollsraket... 9 Resurser Vad är resurser? Aktiviteter Vattenförbrukning toalettspolning Återvinning av material Ninas skräplek Vad händer med trasiga leksaker? Varifrån kommer maten? Klimat Vad är klimat? Aktiviteter Ekoburk Miniatyrvärld av ett kretslopp olika ekoburkar Bygga en regnmätare Väderstatistik Miljö Vad kan förskolan göra för att bidra till en bättre miljö? Skräpplockning Skräpkonst/konstruktion Göra eget papper Använda naturens resurser Samla regnvatten Vad försvinner i jorden?

3 Inledning Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 1 KNUT (Kunskap, Naturvetenskap, Utveckling och Teknik) är ett skolutvecklingsprojekt vars syfte är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi-, resursoch klimatfrågor. Därigenom utvecklas barnens handlingskompetens inom dessa områden med utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling. Vår generation förbrukar alldeles för mycket av jordens resurser. Vår och efterföljande generationer står inför en rad miljöproblem som måste lösas, därför behövs kunskap om hållbar utveckling och ett förändrat förhållningssätt. För framtida forskning inom området hållbar utveckling behövs intresserade ungdomar som väljer yrken inom områdena teknik och naturvetenskap. I förskolan kan vi väcka barnens intresse för dessa områden och påbörja barnens lärande kring miljöfrågor tillsammans med lärandet i naturvetenskap och teknik. 2 Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. 3 Tillsammans kan vi hjälpas åt att omsätta kunskap i handling genom att jobba aktivt med hållbar utveckling när vi arbetar med barnens utveckling och lärande. Utgångspunkten för aktiviteterna i denna handledning är läroplanens mål inom bland annat naturvetenskap och teknik, med fokus på hållbar utveckling. Arbetet med naturvetenskap i förskolan har inga styrda kunskapsmål utan utgår från frågeställningar, hypoteser och ett forskande förhållningssätt. Tanken är att barnens frågor och hypoteser ska få stort utrymme och leda till att experimenten vidareutvecklas. Ett viktigt mål är att väcka barnens intresse och nyfikenhet. Hur handledningen läses Handledningen består av en inledning för varje område med medföljande aktiviteter som inte behöver göras i en viss ordning. Handledningen är en idé- och inspirationskälla för att komma igång med och hålla liv i arbetet med KNUT. Materialet som används är vanligt förekommande på förskolor och ska inte kräva några större inköp. I samband med aktiviteterna är det viktigt att dokumentera barnens kunskapsutveckling, t ex med hjälp av anteckningar och kamera. Dokumentationen blir utgångspunkt i utvärdering av materialet. Denna lärarhandledning har sammanställts av Camilla Berghtén från Busebo fsk, Kim Dahlberg från Ekens fsk, Jessica Silfverstråle från Sågvägens fsk, Sara Bovin från Vinkelvägens fsk. och Catarina Nina Bertilsson från Stengårdens fsk, Linköpings kommun, som en del i KNUT-projektet Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 7, Skolverket Naturvetenskap och miljö i förskolan s. 5-6, Lärarförbundets förlag. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 4, Skolverket 3

4 Energi - Vad är energi? Någon har beskrivit energi som möjligheten att åstadkomma en förändring hos sig själv eller sin omgivning Vi vet att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel brukar kallas energiprincipen. Allt som sker på jorden drivs av energi i olika former. Energi är något som behövs för att få något att hända! Energi finns i form av elektricitet, lägesenergi, värme, ljus med flera och när de växlar mellan dessa former kallas det energiomvandlingar. När vi pratar om energi syftar vi oftast på jordens tillgångar på energi. Exempelvis går det att omvandla den energi som finns lagrad i bensin till rörelse i en bilmotor så att bilen rullar. Bensin utvinns ur olja som är en begränsad naturresurs. Eller går det att omvandla den energi som finns lagrad i en vattenreservoar på hög höjd till elektrisk energi, då vattnet faller genom en turbin som snurrar och genererar elektricitet. Denna energikälla är förnyelsebar då vattnets kretslopp gör att vattenreservoaren så småningom fylls på igen. När det gäller hållbar utveckling ligger fokus på energianvändning och hur vi kan minska vår energianvändning, för att spara på våra naturresurser. När vi ska jobba med begreppet energi i förskolan måste vi förmedla hela begreppet energi. I den här handledningen har vi valt aktiviteter som allsidigt ska belysa energibegreppet då vi anser att det är viktigt att förstå hela begreppet för att på sikt kunna vara med och bidra till en hållbar utveckling. När man jobbar med energi i förskolan är det viktigt att barnen känner att de har en möjlighet att bidra till en hållbar utveckling genom ändrat beteende. ljussenergi elektrisk energi elektrisk energi kemisk energi värmeenergi lägesenergi rörelseenergi rörelseenergi Liten ordlista över olika energiformer: Ljus: Solen tillför jorden strålningsenergi utifrån, kan också komma ifrån ex glödlampor. Värme: Desto högre temperatur, desto mer värmeenergi innehåller föremålet. Lägesenergi: Stillastående energi som väntar på att bli aktiverad, t.ex. vatten i en vattenreservoar på hög höjd eller en leksaksbil som väntar på att rulla ner för en kulle. Rörelseenergi: Den energi som finns i rörelse, t ex ett vattenflöde som driver en turbin eller en cykel som rör sig. Elektrisk energitransport: Är den energi som via ledningsnätet når fram till eluttag som i sin tur går vidare till lampor, spisar mm. Kemisk energi: Energi som är bunden i kemiska föreningar. Viktig för allt liv. Energin frigörs och ombildas via energiomvandlingar, exempelvis där olika typer av näring blir till värme och rörelse i vår kropp. I växter omvandlas solenergi till kemiskt bunden energi (genom fotosyntesen). 4

5 Aktiviteter Strömavbrott att vara utan elektricitet på förskolan Mål: Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. (Lpfö98/2010 s. 7) Syfte: Genom att ha ett strömavbrott visar vi på ett konkret sätt hur beroende vi är av elektricitet. Barnen får reflektera över vad vi använder elektricitet till och om vi behöver använda så mycket el som vi gör. Material: Stearinljus, lyktor, tändare/tändstickor och stormkök. Genomförande: Stäng av spis, diskmaskin, dammsugare, tvättmaskin, torkskåp och lampor och låt dem inte fungera under en del av dagen, t ex förmiddag eller eftermiddag. (Se upp med kylskåp och frysar som innehåller mat som kan bli otjänlig!) Vidareutveckla: Försök att ta tillvara barnens reflektioner kring elanvändning i vardagen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN , s Foto: 5

6 Energitjuv Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Öka barnens medvetenhet om den energi som lampor förbrukar. Genom att släcka lampor i rum som vi inte vistas i sparar vi energi. Material: En samlad barngrupp Genomförande: Sång och rörelselek. Släck din lampa! Melodi: Björnen sover Släck din lampa, släck din lampa spara energi. När du lämnar rummet släcker du din lampa. Släck din lampa, släck din lampa spara vår planet. Rörelseaktivitet till sången: Barngruppen sitter i en ring på golvet och formar sina händer som en glödlampa ovanför sina huvuden. Ett barn är lysknapp som under sångens gång går runt och släcker en glödlampa. Det barn som fick sin glödlampa släckt får hjälpa lysknappen släcka fler lampor. Sången fortsätter att sjungas tills alla lampor har blivit släckta. Vidareutveckla: Koppla sången till att göra barnen medvetna om att släcka lampor och spara energi. Titta på elmätaren och jämför hur mycket el vi använder från en dag till en annan. [En del elmätare har en rund skiva som snurrar, där ett märke på skivans kant blir synligt varje varv. Använder man mycket el, snurrar skivan fortare. Man kan försöka räkna hur lång tid det tar mellan varje gång man ser märket. Nyare elmätare har en liten lampa som blinkar till istället för en skiva som snurrar.] Klistra gärna på egentillverkade lappar på strömbrytarna som påminner alla om att släcka lampan. Litteratur: Earth- hour ett undervisningsmaterial för förskolan. Hämtas på utbildningsmaterial-fr-skolor ( ). 6

7 Energihalsband Mål: Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begreppet energi, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Visar på att när energi tillförs fungerar vi bättre, tänker klarare och blir mer motiverade till att lära. Material: Nål och halsbandstråd exempelvis mattvarp eller björntråd, synål och torkad frukt. Genomförande: Efter torkning av frukten (som är en energisnål process) träs frukterna på en tråd eller varp. Om ni inte torkar frukten själva kan ni köpa färdigtorkad frukt. Trä på frukterna via nålen. Häng det om halsen och ha som energireserv när orken tryter. Vidareutveckla: Prata med barnen om varifrån frukten kommer. Litteratur: Att lära teknik ute, Carina Brage, Calluna, Utgiven av Alla Tiders Teknik, Falun, ISBN , s. 51 7

8 Rörelseenergi Mål: Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. (Lpfö98/2010 s.11) Syfte: Öka kunskapen och förståelsen för statisk elektricitet och hur en rörelse kan få en ballong att bli laddad med statisk elektricitet, detta bidrar till att förstå begreppet energi. Rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi. Material: Ballong och eventuellt papperstussar Genomförande: Gnugga ballonger mot håret så att de fastnar på väggen. Visa barnen att ballongen är laddad genom att hålla den ovanför huvudet. Håret kommer att resa sig uppåt och bli flygigt. Man kan även lyfta upp små papperstussar som ligger på ett bord. Bra att veta: Statisk elektricitet bildas lättast på vintern när luften är torr. Om det är varmare och regnigt ute är det svårare att ladda ballongen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN , s

9 Tvåbollsraket Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra och visa på vad som händer med de två bollarna och bidra till att förstå begreppet rörelseenergi. Rörelseenergin överförs från den stora bollen till den lilla bollen. Material: En liten boll och en större boll t ex tennisboll och fotboll. Genomförande: Lägg den lilla bollen på den stora bollen. Lyft upp bollarna och släpp dem samtidigt mot marken från 1 meters höjd. Den lilla bollen kommer att fara iväg eftersom den får rörelseenergi från den stora bollen. Att tänka på: Håll inte fast den lilla bollen utan stöd den endast med handen. Prova även med andra bollar i olika material ex. pingisboll och studsboll. Litteratur: Tekniklustens experimentlådor (Värmlands museum) finns på ( ). 9

10 Resurser Vad är resurser? Resurser är ett väldigt omfattande begrepp, men om vi ska jobba med naturvetenskap och miljö, måste vi begränsa begreppen lite, och försöka fokusera på de materiella resurserna. Allt vi omger oss med i vardagen har sitt naturliga ursprung, det vill säga att det krävs naturtillgångar för att tillverka material och produkter. Vissa av våra resurser är starkt begränsade, såsom olja, naturgas och kol och många mineraler och metaller är svårtillgängliga. Vi måste lära oss att hantera denna nya verklighet. För att få en hållbar utveckling behöver vi lära nästa generation begrepp som återvinning, återanvändning och förnuftigt användande av olja och metaller samt hitta alternativa resurser. Vilket förhållningssätt ska vi använda oss av för att lära barnen att inte slösa med naturresurserna? Kan vi lära barnen att förnuftigt använda sig av förskolans material? Går det att börja laga leksaker istället för att slänga och köpa nytt? Genom att återvinna material i förskolan kan vi visa på hur vi får ner sopmängden och kan skapa nytt material av det gamla. Genom att se på mat som en resurs i förskolan kan vi på ett nytt sätt lära barnen att inte överkonsumera maten. Det är bättre att ta lite mat åt gången än att slänga mat. På så vis skapas en medvetenhet om mathantering. Varifrån maten kommer blir också en del av att skapa en miljömedveten matkonsumtion. Precis som med energin är mängden vatten på jorden konstant, men den är inte fördelad jämnt över hela jordklotet. I Sverige har vi sötvatten så det räcker till för vår förbrukning, men i andra delar av världen finns det brist på rent vatten 4. Framtidens vattenförsörjning i Sverige vet vi inget om, så därför måste även vi tänka på framtida generationers vattenbehov Ekologiska fotavtryck Vår påverkan på planeten, Världsnaturfonden WWF, 2012

11 Aktiviteter Vattenförbrukning toalettspolning Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. (Lpfö98/2010 s. 12) Syfte: Att synliggöra för barnen hur många liter vatten som vi använder när vi spolar i toaletten. Material: Tomma mjölkpaket Genomförande: Häng upp de tomma mjölkpaketen ovanför toaletten för att illustrera antal paket/liter som toaletten förbrukar. Bra att veta: En toalett förbrukar cirka 2-4 liter vatten beroende på om man har en toalett med två spolknappar. Liten knapp 2 liter och stor knapp 4 liter. Litteratur: Fakta om dricksvatten: ( ) 11

12 Återvinning av material Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att starta återvinning av olika material, väcka barnens intresse för återvinning och få barnen delaktiga i processen. Material: Rena, tomma stora kärl t ex plastlådor att sortera materialet i samt se till att det finns plats att förvara kärlen. Dekaler att fästa på kärlen (se Bra att veta). Genomförande: I samförstånd med barnen kommer ni överens om vilka material som ska återvinnas. Organisera upp kärlen samt klistra på lappar så barnen vet vad som ska läggas i kärlen. Bra att veta: Dekaler till återvinningskärlen kan kostnadsfritt beställas på nedanstående adress. För att undvika lukt bör man hålla kärlen rena. Vidareutveckla: Prata med barnen om hur soporna blir till värme som värmer våra hus. Använd gröna påsen från Tekniska verken. Litteratur: ( ). 12

13 Ninas skräplek Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/rev2010, s. 10) Syfte: Barnen ska få en förståelse för hur man sorterar skräp. Barnen ska även bli medvetna om att skräp kan bli till nya saker efter återvinningen. Material: En plastpåse med rena och torra hushållssopor exempelvis: mjölkkartong, plastflaska, glasburk med lock, färgad glasflaska, konservburk, blöja, barnnapp, batterier, glödlampa, petflaska, pantburk, tidning, kuvert etc. Stora pappersark med återvinningsdekaler som symboliserar återvinningskärlen och en papperskorg. Genomförande: Lägg ut pappersarken med dekalerna i en cirkel på golvet. Häll ut skräppåsen med dess innehåll i mitten av cirkeln. Ställ papperskorgen utanför cirkeln. Låt sedan barnen ta varsin skräpsak som ska sorteras på rätt pappersark. För en dialog med barnen under hela aktiviteten om varför saken ska placeras på sitt ställe. Att tänka på: Beställ kostnadsfritt dekalerna och foldern Du vinner på att återvinna från och glasdekaler på och gör klart materialet innan aktiviteten genomförs. Om du som pedagog är osäker på vilken dekal skräpet ska placeras på kan du använda dig av foldern Du vinner på att återvinna som ger dig relevant information och tips. Så här lång tid tar det för saker att brytas ned i naturen: Ladda ned nedbrytningslinje och lärarhandledning på ( ). Petflaska 450 år Cigarettfimp 3 år Aluminiumburk 300 år Plast 450 år Glas över en miljon år Tuggummi år Apelsinskal 2 5 veckor Pappkartong 6 månader Litteratur: Catarina Nina Bertilsson är upphovsperson till Ninas skräplek. 13

14 Vad händer med trasiga leksaker? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra för barnen att en gammal leksak kan göras om till en ny leksak. Material: Gamla trasiga leksaker som barnen tagit med sig. Verktyg att använda sig av när leksaken ska omvandlas till något annat; limpistol, vanligt lim, häftapparat och tejp. Genomförande: Låt barnen ta med sig trasiga leksaker och använd även leksaker från förskolan. Plocka isär leksakerna och konstruera nya saker tillsammans med barnen. Låt barnen först fundera på vad de vill göra av leksakerna innan aktiviteten påbörjas. Att tänka på: Ta bort eventuella batterier ur leksakerna innan ni börjar använda dem. Litteratur: På ( ) finns både lärarhandledning och uppgifter som utvecklar den här aktiviteten. 14

15 Varifrån kommer maten? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att synliggöra för barnen matens väg till Sverige. Ge barnen förståelse för nyttan av närproducerad mat. Material: Jordglob eller en stor världskarta, laminerade bilder på vanligt förekommande mat i förskolan, häftmassa och snöre. Genomförande: Placera ut matbilderna på de länder som maten kommer ifrån. Dra sedan ett snöre från matbilden till Sverige Bra att veta: Maten kommer ifrån: Ris Kina, Potatis Sverige, Pasta Italien, Apelsin USA, Bananer Costa Rica, Mjölk Sverige, Lax fiskas i Norge filéas i Kina och transporteras till Sverige, Mango Brasilien, Kiwi New Zeeland, Blåbär på vintern - Argentina etc. Litteratur: Lars, Werner, (2010): Klimatsmart en handbok för dig som vill göra skillnad. Förlag: Kommunlitteratur, ISBN:

16 Klimat Vad är klimat? Klimatet är det som bestämmer hur vädret brukar vara på olika platser på jorden. På vissa ställen är det varmt och torrt, andra ställen kallt och fuktigt. Även här i Sverige skiljer sig klimatet åt beroende på om du bor i norra eller södra delarna av landet. Klimat är inte det väder vi har dag för dag utan hur vädret ser ut över längre perioder. Klimatförändringar har alltid funnits. Att jordens medeltemperatur förändras över tiden är inget nytt. Den har stigit och sjunkit och tropisk värme har bytts av med istider. Den här gången tycks klimatförändringen inte vara orsakad av exempelvis solen, vulkanutbrott, asteroidnedslag eller dylikt som historiskt varit vanliga skäl till temperaturförändringar. Nästan alla klimatforskare är eniga om att det är människan som orsakar en höjning av jordens medeltemperatur med sina aktiviteter, sin användning av energi och eldning av fossila bränslen. Det ser ut som att det är våra bilar, våra kraftverk och vår skogsavverkning som ger ett varmare klimat på klotet 5. För förskolan innebär det att vi upplever olika typer av väder och årstider. Genom att dokumentera detta kan vi lära oss något om vårt lokala klimat. När man jobbat med experimenten nedan, får barnen en grunduppfattning av begreppen väder och klimat och statistik kopplat till detta. 5 Vårt klimat, Klas Eklund, ISBN

17 Aktiviteter Ekoburk Miniatyrvärld av ett kretslopp Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att synliggöra och ge barnen en förståelse för hur ett kretslopp fungerar. Material: En stor glasburk med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten, långsamt växande krukväxt (exempelvis murgröna eller ampellilja) som inte kräver direkt solljus. Genomförande: Täck ett par cm av botten med lecakulor eller sten. Fyll på med ett tjockare lager med gammal fuktigjord. Strö det halvförmultnade växtmaterialet över ytan. Plantera växten och förslut burken med locket. Skriv datum på burken när planteringen genomfördes. Låt burken stå på en ljus plats, inte i direkt solljus. Bra att veta: Miniatyrvärlden klarar sig själv och den visar hur vår jord samspelar med den omkringliggande atmosfären. Kretsloppet måste vara slutet så öppna inte burken. Inget vatten fylls på och ingenting försvinner. När vattenångan från växten träffar väggarna i glasburken kondenserar den och bildar vattendroppar som rinner ned i jorden så att växtens rötter kan ta upp vattnet igen. Växterna tar upp luftens koldioxid och gör via fotosyntesen om den till syre. Nedbrytarna i jorden gör tvärtom. Denna aktivitet går att återknyta till energiaktiviteterna, där fotosyntesen och den kemiskt bundna energin kopplas till materiens omsättning (kretslopp). Vidareutveckla: Vad händer om man vattnar med saltvatten (1dl koksalt i 1 liter vatten)? Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN

18 3 olika ekoburkar Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra för barnen vad som händer i de olika burkarna. Hjälpa barnen se hur växten påverkas om förutsättningarna i burkarna ändras. Material: Tre stora glasburkar med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten långsam växande krukväxt (murgröna) som inte kräver full sol. Genomförande: Gör tre miniatyrvärldar av ett kretslopp enligt föregående aktivitet. I en av burkarna utesluts jord. Skölj bort jorden runt rotsystemet innan växten planteras i burken. I en av burkarna utesluts solljus. Lägg en mörk handduk över burken. I en av burkarna utesluts vatten. Att tänka på: Fortsätt med burkarna tills en synbar skillnad syns. Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN

19 Bygga en regnmätare Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra regnmängder samt att jämföra regnmängder. Material: Linjal, maskeringstejp, avskuren mjölkkartong, penna. Genomförande: Markera centimetrar på en maskeringstejp med hjälp av en linjal. Fäst maskeringstejpen på en mjölkkartong. Ställ ut kartongen utomhus och mät varje gång det har regnat. Jämför sedan olika regnmängder och för statistik. Vidareutveckla: Mät på olika sidor av förskolan och jämför. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid 258, Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN

20 Väderstatistik Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att barnen ska bli medvetna om väderförhållanden samt få vara med och mäta och föra statistik över en längre period och därmed ge en bild av klimatet i det land vi bor i. Material: Laminerade väderbilder i två storlekar samt pluppar och plupp-platta. Genomförande: Varje dag får ett barn bedöma och sätta upp en väderbild. I slutet av veckan räknas antalet solar, regnmoln, moln etc. och sätt upp rätt antal pluppar i staplar som vid månadens slut räknas ihop. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid , Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN

21 Miljö Vad kan förskolan göra för att bidra till en bättre miljö? Miljöfrågorna i dagens samhälle är många och svåra att överblicka. Det handlar om oljeutsläpp, förbränning av fossila bränslen, utfiskning, skövling av regnskog, försurning och mycket annat. Frågor som dessa är viktiga men svåra att ta med i undervisningen i förskolan då orsakerna och konsekvenserna är omfattande. Förskolans verksamhet ska förmedla en positiv framtidstro (Lpfö98/rev2010, s7). Engagemanget i förskolan är beroende av förhållanden som barnen kan relatera till. Om vi ska kunna engagera barnen i ett miljöarbete, måste insatsen vara mätbar och synlig. Miljöproblem som vi i förskolan kan jobba med är t ex den ökade sopmängden i världen och bristen på sötvatten i vissa delar av världen. Den positiva framtidstron är den vi förmedlar genom att visa barnen att de kan förändra miljön och därför har vi i denna handledning lagt vikten vid närmiljön, där barnen ser resultatet av sina insatser. I arbetet med källsortering, skräpplockning och en ren närmiljö kan man med fördel söka inspiration via Håll Sverige Rent (www.hsr.se). 21

22 Skräpplockning Skräpkonst/konstruktion Mål: Barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Genom att barnen medvetandegörs om mängden skräp i naturen kan de på sikt själva undvika att slänga skräp. På så sätt utvecklar de respekt för sin närmiljö. Att sedan göra konstverk blir en påminnelse om aktiviteten. Material: Soppåse till att plocka skräp, limpistol Genomförande: Samla barn att plocka skräp och låt barnen konstruera nya skapelser, t ex ta kort på ett konstverk. Bra att veta: Detta går att göra på olika sätt, antingen anmäler man sig till skräpplockardagen och/eller också plockar man skräp tillsammans oavsett skräpplockardag. Litteratur: Håll Sverige Rent Ena bilden (guld) visar saker som finns i naturen och den andra bilden (silver) visar saker som finns i naturen men inte borde finnas där. 22

23 Göra eget papper Mål: Barnen ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Genom att få vara med och konstruera nya material av gammalt material får barnen en förståelse för att man kan återanvända gamla saker. Material: Träram, finmaskigt nät (ex. juteväv), mixer eller elvisp, vatten, hink, rivna pappersbitar av gamla dagstidningar, hålslev, häftapparat Genomförande: Montera det finmaskiga nätet på träramen med hjälp av häftapparat. Riv bitar av tidningspapper och blötlägg bitarna i hinken med vatten. Mixa eller vispa de blötlagda tidningsbitarna till en vällingliknande konsistens. För över massan med hjälp av hålslev och fördela massan jämt i träramen. Tryck och platta till massan så att så mycket vatten som möjligt försvinner. Låt pappret torka. Att tänka på: Förbered ramar, var uppmärksam när vispen/mixern används. Vidareutveckla: genom att lägga i torkade växtdelar, färga pappret med karamellfärg. Litteratur: Världsnaturfonden 23

24 Använda naturens resurser Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att naturens material kan användas som leksaker samt att utveckla barnens kreativitet. Material: Det som barnen hittar i naturen t ex blad, kottar, stenar, bark, kastanjer, nötter, ekollon, pinnar. Tyg, lim/limpistol, färg etc. Genomförande: Låt barnen plocka med sig material utomhus som de behöver. Fortsätt sedan med materialet och låt barnen skapa egna leksaker. Vidareutveckla: Använd naturmaterial för egen del i undervisningen med barnen. Litteratur: Världsnaturfonden 24

25 Samla regnvatten Mål: Varje barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Barnen utvecklar en förståelse för och ser sambandet mellan regn och vattentillgång i deras närhet. Vattnet kan användas i leken, vattna blommor, tvätta cyklar och leksaker m.m. Material: Trattar, gamla saftdunkar med kork och kärl med lock som är säkra. Genomförande: Ställ ut dunkar med trattar på strategiska ställen vid regnväder. Förslut dunkarna och använd vid lämpligt tillfälle. Litteratur: Världsnaturfonden 25

26 Vad försvinner i jorden? Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Barnen ökar sin förståelse för vad som försvinner och vad som finns kvar om man gräver ner en planka i jorden. Material: Planka, spik, hammare, olika material som plast, äpple, bananskal, tidningspapper, aluminiumfolie, tyg, spade Genomförande: Spika fast varje sak på plankan. Gräv en grop, ca 1 dm djup, så att plankan får plats. Lägg ner plankan och täck över med jord. Markera med en pinne eller dylikt vart ni har grävt ner plankan. Vänta i ca 6-8 månader och gräv sedan upp plankan för att studera vad som hänt med sakerna i jorden. Att tänka på: Bra aktivitet att börja med på hösten för att sedan undersöka resultatet på försommaren. Vidareutveckla: Gör samma aktivitet på våren och undersök resultatet på hösten. Är det någon skillnad jämfört med tidigare försök. Litteratur: Ladda ned Lärarhandledning om återvinning på ( ). 26

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Läsår 1112. Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat! Naturvetenskap, teknik, energi-, resurs- och klimat! Skolområde Ekholmen (Kvinneby, Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Läsår 1112 Linköpings Kommun Ekholmstabellen enligt Lgr 11 och Lpfö98 rev 2010 Ekholmen,

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan

Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grönflaggarbete på Stralsund och Naturförskolan Grön Flagg representanterna tillsammans med Barnrådet spelar en viktig roll i att driva Grön Flagg-arbetet framåt. Grön Flagg representanter (pedagogerna)

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare

Klimatgreppet. Idé- och inspirationsmaterial för lärare Klimatgreppet Idé- och inspirationsmaterial för lärare övning www.teknikenshus.se Vem ger - vem tar? Syftet är att eleverna ska få en ökad förståelse för begreppet energi och för energiprincipen. Dessutom

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola

Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola Ett kunskapsmaterial för förskola och grundskola 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Låt oss återvinna mer s. 3 Övningar för förskolebarn och yngre elever s. 4 Övningar för äldre elever s. 5 Länktips s. 7 Bilaga 1

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Blåhammarens förskola 7 aug 2012 Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-08-07 09:42:55: Ni är i sanning miljöhjältar allihop! Ni har tydliga mål och jättefina

Läs mer

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan

Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan Att arbeta med Barr och Pinne i förskolan AV-nr 101115tv 1 10 Introduktion Genom den här handledningen får du som förskolepedagog bakgrunden till varför vi gjort programserien Barr och Pinne räddar världen.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Grön Flagg Stadionparkens förskola

Grön Flagg Stadionparkens förskola Grön Flagg Stadionparkens förskola Handlingsplanen godkänd 2012-04-10 Handlingsplanen godkänd 2012-05-01 Stadionparkens förskola Det demokratiska arbetet och hela skolans eller förskolans delaktighet är

Läs mer

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt

Soliga dagar. Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64. Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Kontakt Annika Palmgren Sofi Jonsevall 070-817 06 35 076-803 31 64 annika.palmgren@fysik.lu.se Soliga dagar sofi.jonsevall@gavle.se www.fysik.org Boktips En bok om solen av Pernilla Stalfelt Ord och begrepp

Läs mer

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför?

Vatten fryser Fyll en liten frysburk med vatten. Tryck fast locket och sätt den i frysen ett par timmar. Vad händer? Varför? Vatten 1 1 Vatten...2 Vatten fryser...2 Is smälter...2 Vatten avdunstar - Vattenånga kondenseras...2 Saltvatten...3 Vattentryck...3 Varmt och kallt vatten...4 Hävert...5 Vattnets kretslopp...6 Vatten Vatten

Läs mer

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012

Draken Bertas Experiment. ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Draken Bertas Experiment ett projektarbete på Kycklingen Vt 2012 Vi har i vårt arbete med experiment i förskolan tagit avstamp i Läroplan för förskolan (Lpfö 98), som i den reviderade upplagan 2010 på

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt.

DRÖMHUSET. Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR. Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. TORGET, RINKEBY DRÖMHUSET Veckans höjdpunkt: TRAKTORNS LAMPOR Gruppens projekt vår Närmiljö Rinkeby rullar på för fullt. Traktorerna i området är fortfarande det mest intressanta för barnen. För att utöka

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor

Håll Nynäshamn Rent. v 17 2015. stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent v 17 2015 stödmaterial för skolor och förskolor Håll Nynäshamn Rent 2015 Bakgrund Håll Sverige Rent startade sin kampanj Håll naturen ren på 60-talet. Då som nu är det kampen mot nedskräpningen

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Dokumentera med ipad i förskolan

Dokumentera med ipad i förskolan Dokumentera med ipad i förskolan "Via pedagogisk dokumentation har vi möjlighet att se barnet på nytt - om och om igen - och vi gör oss synliga för oss själva." Monica Niemi Dokumentera med text och bild

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse

Krafter. Jordens dragningskraft, tyngdkraften. Fallrörelse Krafter 1 Krafter...2 Jordens dragningskraft, tyngdkraften...2 Fallrörelse...2 Repetera lutande plan...3 Friktion...4 Tröghet...5 Tröghet och massa...6 Tyngdpunkt...6 Ta reda på tyngdpunkten för en oregelbunden

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

tack för du tittat den här boken!

tack för du tittat den här boken! tack för du tittat den här boken! vi gjorde ett experiment.vi gjordet balong bilar vi andvende. leksaks bilar,tejp,sugror.och,balonger. vi gjordet så att vi tejpadet sugröret i leksaks bilen. sen tejpadet

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel

Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel Sorteringstips Den här broschyren innehåller tips om hur du sorterar ditt avfall på bästa sätt. Har du frågor får du gärna kontakta oss på Borlänge Energi på tel 0243-730 60. Återvinningstationerna ansvaras

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se

Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall. orebro.se Din sortering bidrar till en bättre miljö. Så här sorterar du ditt avfall orebro.se Matavfall Det här sorterar du ut, lägger i matavfallspåsen och sedan i det bruna kärlet som finns i anslutning till fastigheten

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten.

Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. SOLUGN Övningens mål Eleverna tillverkar en mycket enkel solugn för att visa att solen kan vara en källa till förnyelsebar energi. Eleverna lär sig om växthuseffekten. Sammanfattning av övningen Eleverna

Läs mer

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. stockholm.se/avfall För boende i flerfamiljshus, Gröna påsen Låt matresterna få nytt liv Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring. Matavfallet blir till biogas och ny näring Närmare 40

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Borgens förskola avdelning Örnen 2015-2016 September 2015 Verksamhetsplan för Borgens förskola, avdelning Örnen - 2015/2016 Enhet Örnen Förskoleverksamhet för 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar. Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Ekendals förskola 10 jun 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-06-10 18:09: Oj, vilken bra rapport ni har skickat till oss! Det är så roligt att läsa

Läs mer

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre

Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt. Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Bilaga projekt NaturTre och NaturEtt Varför valde vi just detta tema eller projekt Bäret - NaturTre Barnen som går på Bäret (1-3år) bor på en vacker ö, Tranholmen. Runt omkring finns otrolig vacker natur.

Läs mer

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström

Grön Flagg- rapport. Tema: Klimat & energi. Ekebyhovs förskola. Kontaktperson: Tina Sundström Grön Flagg- rapport Tema: Klimat & energi Ekebyhovs förskola Kontaktperson: Tina Sundström 1. Miljöråd a. Hur ofta har miljörådet träffats? Vi i miljörådet träffas ca 1 gång i månaden. b. Hur har miljörådet

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Sorteringsguide. för dig på jobbet

Sorteringsguide. för dig på jobbet Sorteringsguide för dig på jobbet Resurshushållning för en bättre värld Vår planet är hårt belastad med en befolkning som närmar sig sju miljarder. Skall vi alla kunna leva tillsammans måste vi lära oss

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi

Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi Vi har pratat om åtta energiformer: Elektrisk energi Rörelseenergi Lägesenergi Kemisk energi Elasticitetsenergi Strålningsenergi Värmeenergi Kärnenergi 1) Vilken är den viktigaste energiformen i följande

Läs mer

Stocksundsskolans Fyror!

Stocksundsskolans Fyror! Stocksundsskolans Fyror! På Stocksundsskolan i Danderyd har vi under några veckor arbetat med Energijakten. Vi har pratat om hur viktigt det är att försöka dra ner på vår energianvändning både hemma och

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn

Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Inspirationshäfte Vinter Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn Snögubbe Flaska 1. Gör en stor boll av leran (storleken beroende på flaskhalsens storlek). 2. Ta av korken och tryck på bollen

Läs mer