Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet

Transkript

1 Handledning för förskolan i HÅLLBAR UTVECKLING med KNUT-projektet Energi Resurser Klimat Miljö

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Hur handledningen läses... 3 Energi - Vad är energi?... 4 Liten ordlista över olika energiformer:... 4 Aktiviteter... 5 Strömavbrott att vara utan elektricitet på förskolan... 5 Energitjuv... 6 Energihalsband... 7 Rörelseenergi... 8 Tvåbollsraket... 9 Resurser Vad är resurser? Aktiviteter Vattenförbrukning toalettspolning Återvinning av material Ninas skräplek Vad händer med trasiga leksaker? Varifrån kommer maten? Klimat Vad är klimat? Aktiviteter Ekoburk Miniatyrvärld av ett kretslopp olika ekoburkar Bygga en regnmätare Väderstatistik Miljö Vad kan förskolan göra för att bidra till en bättre miljö? Skräpplockning Skräpkonst/konstruktion Göra eget papper Använda naturens resurser Samla regnvatten Vad försvinner i jorden?

3 Inledning Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 1 KNUT (Kunskap, Naturvetenskap, Utveckling och Teknik) är ett skolutvecklingsprojekt vars syfte är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi-, resursoch klimatfrågor. Därigenom utvecklas barnens handlingskompetens inom dessa områden med utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling. Vår generation förbrukar alldeles för mycket av jordens resurser. Vår och efterföljande generationer står inför en rad miljöproblem som måste lösas, därför behövs kunskap om hållbar utveckling och ett förändrat förhållningssätt. För framtida forskning inom området hållbar utveckling behövs intresserade ungdomar som väljer yrken inom områdena teknik och naturvetenskap. I förskolan kan vi väcka barnens intresse för dessa områden och påbörja barnens lärande kring miljöfrågor tillsammans med lärandet i naturvetenskap och teknik. 2 Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. 3 Tillsammans kan vi hjälpas åt att omsätta kunskap i handling genom att jobba aktivt med hållbar utveckling när vi arbetar med barnens utveckling och lärande. Utgångspunkten för aktiviteterna i denna handledning är läroplanens mål inom bland annat naturvetenskap och teknik, med fokus på hållbar utveckling. Arbetet med naturvetenskap i förskolan har inga styrda kunskapsmål utan utgår från frågeställningar, hypoteser och ett forskande förhållningssätt. Tanken är att barnens frågor och hypoteser ska få stort utrymme och leda till att experimenten vidareutvecklas. Ett viktigt mål är att väcka barnens intresse och nyfikenhet. Hur handledningen läses Handledningen består av en inledning för varje område med medföljande aktiviteter som inte behöver göras i en viss ordning. Handledningen är en idé- och inspirationskälla för att komma igång med och hålla liv i arbetet med KNUT. Materialet som används är vanligt förekommande på förskolor och ska inte kräva några större inköp. I samband med aktiviteterna är det viktigt att dokumentera barnens kunskapsutveckling, t ex med hjälp av anteckningar och kamera. Dokumentationen blir utgångspunkt i utvärdering av materialet. Denna lärarhandledning har sammanställts av Camilla Berghtén från Busebo fsk, Kim Dahlberg från Ekens fsk, Jessica Silfverstråle från Sågvägens fsk, Sara Bovin från Vinkelvägens fsk. och Catarina Nina Bertilsson från Stengårdens fsk, Linköpings kommun, som en del i KNUT-projektet Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 7, Skolverket Naturvetenskap och miljö i förskolan s. 5-6, Lärarförbundets förlag. Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderat 2010 s. 4, Skolverket 3

4 Energi - Vad är energi? Någon har beskrivit energi som möjligheten att åstadkomma en förändring hos sig själv eller sin omgivning Vi vet att energi inte kan skapas eller förstöras, utan bara omvandlas mellan olika former. Denna regel brukar kallas energiprincipen. Allt som sker på jorden drivs av energi i olika former. Energi är något som behövs för att få något att hända! Energi finns i form av elektricitet, lägesenergi, värme, ljus med flera och när de växlar mellan dessa former kallas det energiomvandlingar. När vi pratar om energi syftar vi oftast på jordens tillgångar på energi. Exempelvis går det att omvandla den energi som finns lagrad i bensin till rörelse i en bilmotor så att bilen rullar. Bensin utvinns ur olja som är en begränsad naturresurs. Eller går det att omvandla den energi som finns lagrad i en vattenreservoar på hög höjd till elektrisk energi, då vattnet faller genom en turbin som snurrar och genererar elektricitet. Denna energikälla är förnyelsebar då vattnets kretslopp gör att vattenreservoaren så småningom fylls på igen. När det gäller hållbar utveckling ligger fokus på energianvändning och hur vi kan minska vår energianvändning, för att spara på våra naturresurser. När vi ska jobba med begreppet energi i förskolan måste vi förmedla hela begreppet energi. I den här handledningen har vi valt aktiviteter som allsidigt ska belysa energibegreppet då vi anser att det är viktigt att förstå hela begreppet för att på sikt kunna vara med och bidra till en hållbar utveckling. När man jobbar med energi i förskolan är det viktigt att barnen känner att de har en möjlighet att bidra till en hållbar utveckling genom ändrat beteende. ljussenergi elektrisk energi elektrisk energi kemisk energi värmeenergi lägesenergi rörelseenergi rörelseenergi Liten ordlista över olika energiformer: Ljus: Solen tillför jorden strålningsenergi utifrån, kan också komma ifrån ex glödlampor. Värme: Desto högre temperatur, desto mer värmeenergi innehåller föremålet. Lägesenergi: Stillastående energi som väntar på att bli aktiverad, t.ex. vatten i en vattenreservoar på hög höjd eller en leksaksbil som väntar på att rulla ner för en kulle. Rörelseenergi: Den energi som finns i rörelse, t ex ett vattenflöde som driver en turbin eller en cykel som rör sig. Elektrisk energitransport: Är den energi som via ledningsnätet når fram till eluttag som i sin tur går vidare till lampor, spisar mm. Kemisk energi: Energi som är bunden i kemiska föreningar. Viktig för allt liv. Energin frigörs och ombildas via energiomvandlingar, exempelvis där olika typer av näring blir till värme och rörelse i vår kropp. I växter omvandlas solenergi till kemiskt bunden energi (genom fotosyntesen). 4

5 Aktiviteter Strömavbrott att vara utan elektricitet på förskolan Mål: Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och framtid. (Lpfö98/2010 s. 7) Syfte: Genom att ha ett strömavbrott visar vi på ett konkret sätt hur beroende vi är av elektricitet. Barnen får reflektera över vad vi använder elektricitet till och om vi behöver använda så mycket el som vi gör. Material: Stearinljus, lyktor, tändare/tändstickor och stormkök. Genomförande: Stäng av spis, diskmaskin, dammsugare, tvättmaskin, torkskåp och lampor och låt dem inte fungera under en del av dagen, t ex förmiddag eller eftermiddag. (Se upp med kylskåp och frysar som innehåller mat som kan bli otjänlig!) Vidareutveckla: Försök att ta tillvara barnens reflektioner kring elanvändning i vardagen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN , s Foto: 5

6 Energitjuv Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Öka barnens medvetenhet om den energi som lampor förbrukar. Genom att släcka lampor i rum som vi inte vistas i sparar vi energi. Material: En samlad barngrupp Genomförande: Sång och rörelselek. Släck din lampa! Melodi: Björnen sover Släck din lampa, släck din lampa spara energi. När du lämnar rummet släcker du din lampa. Släck din lampa, släck din lampa spara vår planet. Rörelseaktivitet till sången: Barngruppen sitter i en ring på golvet och formar sina händer som en glödlampa ovanför sina huvuden. Ett barn är lysknapp som under sångens gång går runt och släcker en glödlampa. Det barn som fick sin glödlampa släckt får hjälpa lysknappen släcka fler lampor. Sången fortsätter att sjungas tills alla lampor har blivit släckta. Vidareutveckla: Koppla sången till att göra barnen medvetna om att släcka lampor och spara energi. Titta på elmätaren och jämför hur mycket el vi använder från en dag till en annan. [En del elmätare har en rund skiva som snurrar, där ett märke på skivans kant blir synligt varje varv. Använder man mycket el, snurrar skivan fortare. Man kan försöka räkna hur lång tid det tar mellan varje gång man ser märket. Nyare elmätare har en liten lampa som blinkar till istället för en skiva som snurrar.] Klistra gärna på egentillverkade lappar på strömbrytarna som påminner alla om att släcka lampan. Litteratur: Earth- hour ett undervisningsmaterial för förskolan. Hämtas på utbildningsmaterial-fr-skolor ( ). 6

7 Energihalsband Mål: Barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begreppet energi, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Visar på att när energi tillförs fungerar vi bättre, tänker klarare och blir mer motiverade till att lära. Material: Nål och halsbandstråd exempelvis mattvarp eller björntråd, synål och torkad frukt. Genomförande: Efter torkning av frukten (som är en energisnål process) träs frukterna på en tråd eller varp. Om ni inte torkar frukten själva kan ni köpa färdigtorkad frukt. Trä på frukterna via nålen. Häng det om halsen och ha som energireserv när orken tryter. Vidareutveckla: Prata med barnen om varifrån frukten kommer. Litteratur: Att lära teknik ute, Carina Brage, Calluna, Utgiven av Alla Tiders Teknik, Falun, ISBN , s. 51 7

8 Rörelseenergi Mål: Barnen stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik. (Lpfö98/2010 s.11) Syfte: Öka kunskapen och förståelsen för statisk elektricitet och hur en rörelse kan få en ballong att bli laddad med statisk elektricitet, detta bidrar till att förstå begreppet energi. Rörelseenergi omvandlas till elektrisk energi. Material: Ballong och eventuellt papperstussar Genomförande: Gnugga ballonger mot håret så att de fastnar på väggen. Visa barnen att ballongen är laddad genom att hålla den ovanför huvudet. Håret kommer att resa sig uppåt och bli flygigt. Man kan även lyfta upp små papperstussar som ligger på ett bord. Bra att veta: Statisk elektricitet bildas lättast på vintern när luften är torr. Om det är varmare och regnigt ute är det svårare att ladda ballongen. Litteratur: Naturvetenskap och miljö i förskolan och förskoleklass, Nr 9, Temaserie från tidningen förskolan, Lärarförbundets Förlag, ISBN , s

9 Tvåbollsraket Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra och visa på vad som händer med de två bollarna och bidra till att förstå begreppet rörelseenergi. Rörelseenergin överförs från den stora bollen till den lilla bollen. Material: En liten boll och en större boll t ex tennisboll och fotboll. Genomförande: Lägg den lilla bollen på den stora bollen. Lyft upp bollarna och släpp dem samtidigt mot marken från 1 meters höjd. Den lilla bollen kommer att fara iväg eftersom den får rörelseenergi från den stora bollen. Att tänka på: Håll inte fast den lilla bollen utan stöd den endast med handen. Prova även med andra bollar i olika material ex. pingisboll och studsboll. Litteratur: Tekniklustens experimentlådor (Värmlands museum) finns på ( ). 9

10 Resurser Vad är resurser? Resurser är ett väldigt omfattande begrepp, men om vi ska jobba med naturvetenskap och miljö, måste vi begränsa begreppen lite, och försöka fokusera på de materiella resurserna. Allt vi omger oss med i vardagen har sitt naturliga ursprung, det vill säga att det krävs naturtillgångar för att tillverka material och produkter. Vissa av våra resurser är starkt begränsade, såsom olja, naturgas och kol och många mineraler och metaller är svårtillgängliga. Vi måste lära oss att hantera denna nya verklighet. För att få en hållbar utveckling behöver vi lära nästa generation begrepp som återvinning, återanvändning och förnuftigt användande av olja och metaller samt hitta alternativa resurser. Vilket förhållningssätt ska vi använda oss av för att lära barnen att inte slösa med naturresurserna? Kan vi lära barnen att förnuftigt använda sig av förskolans material? Går det att börja laga leksaker istället för att slänga och köpa nytt? Genom att återvinna material i förskolan kan vi visa på hur vi får ner sopmängden och kan skapa nytt material av det gamla. Genom att se på mat som en resurs i förskolan kan vi på ett nytt sätt lära barnen att inte överkonsumera maten. Det är bättre att ta lite mat åt gången än att slänga mat. På så vis skapas en medvetenhet om mathantering. Varifrån maten kommer blir också en del av att skapa en miljömedveten matkonsumtion. Precis som med energin är mängden vatten på jorden konstant, men den är inte fördelad jämnt över hela jordklotet. I Sverige har vi sötvatten så det räcker till för vår förbrukning, men i andra delar av världen finns det brist på rent vatten 4. Framtidens vattenförsörjning i Sverige vet vi inget om, så därför måste även vi tänka på framtida generationers vattenbehov Ekologiska fotavtryck Vår påverkan på planeten, Världsnaturfonden WWF, 2012

11 Aktiviteter Vattenförbrukning toalettspolning Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. (Lpfö98/2010 s. 12) Syfte: Att synliggöra för barnen hur många liter vatten som vi använder när vi spolar i toaletten. Material: Tomma mjölkpaket Genomförande: Häng upp de tomma mjölkpaketen ovanför toaletten för att illustrera antal paket/liter som toaletten förbrukar. Bra att veta: En toalett förbrukar cirka 2-4 liter vatten beroende på om man har en toalett med två spolknappar. Liten knapp 2 liter och stor knapp 4 liter. Litteratur: Fakta om dricksvatten: ( ) 11

12 Återvinning av material Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att starta återvinning av olika material, väcka barnens intresse för återvinning och få barnen delaktiga i processen. Material: Rena, tomma stora kärl t ex plastlådor att sortera materialet i samt se till att det finns plats att förvara kärlen. Dekaler att fästa på kärlen (se Bra att veta). Genomförande: I samförstånd med barnen kommer ni överens om vilka material som ska återvinnas. Organisera upp kärlen samt klistra på lappar så barnen vet vad som ska läggas i kärlen. Bra att veta: Dekaler till återvinningskärlen kan kostnadsfritt beställas på nedanstående adress. För att undvika lukt bör man hålla kärlen rena. Vidareutveckla: Prata med barnen om hur soporna blir till värme som värmer våra hus. Använd gröna påsen från Tekniska verken. Litteratur: ( ). 12

13 Ninas skräplek Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/rev2010, s. 10) Syfte: Barnen ska få en förståelse för hur man sorterar skräp. Barnen ska även bli medvetna om att skräp kan bli till nya saker efter återvinningen. Material: En plastpåse med rena och torra hushållssopor exempelvis: mjölkkartong, plastflaska, glasburk med lock, färgad glasflaska, konservburk, blöja, barnnapp, batterier, glödlampa, petflaska, pantburk, tidning, kuvert etc. Stora pappersark med återvinningsdekaler som symboliserar återvinningskärlen och en papperskorg. Genomförande: Lägg ut pappersarken med dekalerna i en cirkel på golvet. Häll ut skräppåsen med dess innehåll i mitten av cirkeln. Ställ papperskorgen utanför cirkeln. Låt sedan barnen ta varsin skräpsak som ska sorteras på rätt pappersark. För en dialog med barnen under hela aktiviteten om varför saken ska placeras på sitt ställe. Att tänka på: Beställ kostnadsfritt dekalerna och foldern Du vinner på att återvinna från och glasdekaler på och gör klart materialet innan aktiviteten genomförs. Om du som pedagog är osäker på vilken dekal skräpet ska placeras på kan du använda dig av foldern Du vinner på att återvinna som ger dig relevant information och tips. Så här lång tid tar det för saker att brytas ned i naturen: Ladda ned nedbrytningslinje och lärarhandledning på ( ). Petflaska 450 år Cigarettfimp 3 år Aluminiumburk 300 år Plast 450 år Glas över en miljon år Tuggummi år Apelsinskal 2 5 veckor Pappkartong 6 månader Litteratur: Catarina Nina Bertilsson är upphovsperson till Ninas skräplek. 13

14 Vad händer med trasiga leksaker? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att bygga skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra för barnen att en gammal leksak kan göras om till en ny leksak. Material: Gamla trasiga leksaker som barnen tagit med sig. Verktyg att använda sig av när leksaken ska omvandlas till något annat; limpistol, vanligt lim, häftapparat och tejp. Genomförande: Låt barnen ta med sig trasiga leksaker och använd även leksaker från förskolan. Plocka isär leksakerna och konstruera nya saker tillsammans med barnen. Låt barnen först fundera på vad de vill göra av leksakerna innan aktiviteten påbörjas. Att tänka på: Ta bort eventuella batterier ur leksakerna innan ni börjar använda dem. Litteratur: På ( ) finns både lärarhandledning och uppgifter som utvecklar den här aktiviteten. 14

15 Varifrån kommer maten? Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att synliggöra för barnen matens väg till Sverige. Ge barnen förståelse för nyttan av närproducerad mat. Material: Jordglob eller en stor världskarta, laminerade bilder på vanligt förekommande mat i förskolan, häftmassa och snöre. Genomförande: Placera ut matbilderna på de länder som maten kommer ifrån. Dra sedan ett snöre från matbilden till Sverige Bra att veta: Maten kommer ifrån: Ris Kina, Potatis Sverige, Pasta Italien, Apelsin USA, Bananer Costa Rica, Mjölk Sverige, Lax fiskas i Norge filéas i Kina och transporteras till Sverige, Mango Brasilien, Kiwi New Zeeland, Blåbär på vintern - Argentina etc. Litteratur: Lars, Werner, (2010): Klimatsmart en handbok för dig som vill göra skillnad. Förlag: Kommunlitteratur, ISBN:

16 Klimat Vad är klimat? Klimatet är det som bestämmer hur vädret brukar vara på olika platser på jorden. På vissa ställen är det varmt och torrt, andra ställen kallt och fuktigt. Även här i Sverige skiljer sig klimatet åt beroende på om du bor i norra eller södra delarna av landet. Klimat är inte det väder vi har dag för dag utan hur vädret ser ut över längre perioder. Klimatförändringar har alltid funnits. Att jordens medeltemperatur förändras över tiden är inget nytt. Den har stigit och sjunkit och tropisk värme har bytts av med istider. Den här gången tycks klimatförändringen inte vara orsakad av exempelvis solen, vulkanutbrott, asteroidnedslag eller dylikt som historiskt varit vanliga skäl till temperaturförändringar. Nästan alla klimatforskare är eniga om att det är människan som orsakar en höjning av jordens medeltemperatur med sina aktiviteter, sin användning av energi och eldning av fossila bränslen. Det ser ut som att det är våra bilar, våra kraftverk och vår skogsavverkning som ger ett varmare klimat på klotet 5. För förskolan innebär det att vi upplever olika typer av väder och årstider. Genom att dokumentera detta kan vi lära oss något om vårt lokala klimat. När man jobbat med experimenten nedan, får barnen en grunduppfattning av begreppen väder och klimat och statistik kopplat till detta. 5 Vårt klimat, Klas Eklund, ISBN

17 Aktiviteter Ekoburk Miniatyrvärld av ett kretslopp Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor natur och samhälle påverkar varandra (Lpfö98/10 s. 10) Syfte: Att synliggöra och ge barnen en förståelse för hur ett kretslopp fungerar. Material: En stor glasburk med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten, långsamt växande krukväxt (exempelvis murgröna eller ampellilja) som inte kräver direkt solljus. Genomförande: Täck ett par cm av botten med lecakulor eller sten. Fyll på med ett tjockare lager med gammal fuktigjord. Strö det halvförmultnade växtmaterialet över ytan. Plantera växten och förslut burken med locket. Skriv datum på burken när planteringen genomfördes. Låt burken stå på en ljus plats, inte i direkt solljus. Bra att veta: Miniatyrvärlden klarar sig själv och den visar hur vår jord samspelar med den omkringliggande atmosfären. Kretsloppet måste vara slutet så öppna inte burken. Inget vatten fylls på och ingenting försvinner. När vattenångan från växten träffar väggarna i glasburken kondenserar den och bildar vattendroppar som rinner ned i jorden så att växtens rötter kan ta upp vattnet igen. Växterna tar upp luftens koldioxid och gör via fotosyntesen om den till syre. Nedbrytarna i jorden gör tvärtom. Denna aktivitet går att återknyta till energiaktiviteterna, där fotosyntesen och den kemiskt bundna energin kopplas till materiens omsättning (kretslopp). Vidareutveckla: Vad händer om man vattnar med saltvatten (1dl koksalt i 1 liter vatten)? Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN

18 3 olika ekoburkar Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Synliggöra för barnen vad som händer i de olika burkarna. Hjälpa barnen se hur växten påverkas om förutsättningarna i burkarna ändras. Material: Tre stora glasburkar med tätslutande lock, lecakulor eller småsten, fuktig blomjord, lite halvförmultnad växtmaterial eller kompost och en liten långsam växande krukväxt (murgröna) som inte kräver full sol. Genomförande: Gör tre miniatyrvärldar av ett kretslopp enligt föregående aktivitet. I en av burkarna utesluts jord. Skölj bort jorden runt rotsystemet innan växten planteras i burken. I en av burkarna utesluts solljus. Lägg en mörk handduk över burken. I en av burkarna utesluts vatten. Att tänka på: Fortsätt med burkarna tills en synbar skillnad syns. Litteratur: Lek med teknik, Ann-Gerd Eriksson och Annelie Hanno (2006), Teknikens Hus, Luleå, ISBN

19 Bygga en regnmätare Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att synliggöra regnmängder samt att jämföra regnmängder. Material: Linjal, maskeringstejp, avskuren mjölkkartong, penna. Genomförande: Markera centimetrar på en maskeringstejp med hjälp av en linjal. Fäst maskeringstejpen på en mjölkkartong. Ställ ut kartongen utomhus och mät varje gång det har regnat. Jämför sedan olika regnmängder och för statistik. Vidareutveckla: Mät på olika sidor av förskolan och jämför. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid 258, Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN

20 Väderstatistik Mål: Barnen utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Att barnen ska bli medvetna om väderförhållanden samt få vara med och mäta och föra statistik över en längre period och därmed ge en bild av klimatet i det land vi bor i. Material: Laminerade väderbilder i två storlekar samt pluppar och plupp-platta. Genomförande: Varje dag får ett barn bedöma och sätta upp en väderbild. I slutet av veckan räknas antalet solar, regnmoln, moln etc. och sätt upp rätt antal pluppar i staplar som vid månadens slut räknas ihop. Litteratur: 365 enkla roliga experiment utförda med vardagsmaterial, sid , Maud Steen Böcker & PR, av E. Richard Churchill, Louis V. Loesching & Muriel. Mandell (2008), ISBN

21 Miljö Vad kan förskolan göra för att bidra till en bättre miljö? Miljöfrågorna i dagens samhälle är många och svåra att överblicka. Det handlar om oljeutsläpp, förbränning av fossila bränslen, utfiskning, skövling av regnskog, försurning och mycket annat. Frågor som dessa är viktiga men svåra att ta med i undervisningen i förskolan då orsakerna och konsekvenserna är omfattande. Förskolans verksamhet ska förmedla en positiv framtidstro (Lpfö98/rev2010, s7). Engagemanget i förskolan är beroende av förhållanden som barnen kan relatera till. Om vi ska kunna engagera barnen i ett miljöarbete, måste insatsen vara mätbar och synlig. Miljöproblem som vi i förskolan kan jobba med är t ex den ökade sopmängden i världen och bristen på sötvatten i vissa delar av världen. Den positiva framtidstron är den vi förmedlar genom att visa barnen att de kan förändra miljön och därför har vi i denna handledning lagt vikten vid närmiljön, där barnen ser resultatet av sina insatser. I arbetet med källsortering, skräpplockning och en ren närmiljö kan man med fördel söka inspiration via Håll Sverige Rent ( 21

22 Skräpplockning Skräpkonst/konstruktion Mål: Barnen utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Genom att barnen medvetandegörs om mängden skräp i naturen kan de på sikt själva undvika att slänga skräp. På så sätt utvecklar de respekt för sin närmiljö. Att sedan göra konstverk blir en påminnelse om aktiviteten. Material: Soppåse till att plocka skräp, limpistol Genomförande: Samla barn att plocka skräp och låt barnen konstruera nya skapelser, t ex ta kort på ett konstverk. Bra att veta: Detta går att göra på olika sätt, antingen anmäler man sig till skräpplockardagen och/eller också plockar man skräp tillsammans oavsett skräpplockardag. Litteratur: Håll Sverige Rent Ena bilden (guld) visar saker som finns i naturen och den andra bilden (silver) visar saker som finns i naturen men inte borde finnas där. 22

23 Göra eget papper Mål: Barnen ska utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Genom att få vara med och konstruera nya material av gammalt material får barnen en förståelse för att man kan återanvända gamla saker. Material: Träram, finmaskigt nät (ex. juteväv), mixer eller elvisp, vatten, hink, rivna pappersbitar av gamla dagstidningar, hålslev, häftapparat Genomförande: Montera det finmaskiga nätet på träramen med hjälp av häftapparat. Riv bitar av tidningspapper och blötlägg bitarna i hinken med vatten. Mixa eller vispa de blötlagda tidningsbitarna till en vällingliknande konsistens. För över massan med hjälp av hålslev och fördela massan jämt i träramen. Tryck och platta till massan så att så mycket vatten som möjligt försvinner. Låt pappret torka. Att tänka på: Förbered ramar, var uppmärksam när vispen/mixern används. Vidareutveckla: genom att lägga i torkade växtdelar, färga pappret med karamellfärg. Litteratur: Världsnaturfonden 23

24 Använda naturens resurser Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö (Lpfö98/2010 s. 8) Syfte: Att naturens material kan användas som leksaker samt att utveckla barnens kreativitet. Material: Det som barnen hittar i naturen t ex blad, kottar, stenar, bark, kastanjer, nötter, ekollon, pinnar. Tyg, lim/limpistol, färg etc. Genomförande: Låt barnen plocka med sig material utomhus som de behöver. Fortsätt sedan med materialet och låt barnen skapa egna leksaker. Vidareutveckla: Använd naturmaterial för egen del i undervisningen med barnen. Litteratur: Världsnaturfonden 24

25 Samla regnvatten Mål: Varje barn ska utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. (Lpfö98/2010 s. 10) Syfte: Barnen utvecklar en förståelse för och ser sambandet mellan regn och vattentillgång i deras närhet. Vattnet kan användas i leken, vattna blommor, tvätta cyklar och leksaker m.m. Material: Trattar, gamla saftdunkar med kork och kärl med lock som är säkra. Genomförande: Ställ ut dunkar med trattar på strategiska ställen vid regnväder. Förslut dunkarna och använd vid lämpligt tillfälle. Litteratur: Världsnaturfonden 25

26 Vad försvinner i jorden? Mål: Barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. (Lpfö98/2010 s.10) Syfte: Barnen ökar sin förståelse för vad som försvinner och vad som finns kvar om man gräver ner en planka i jorden. Material: Planka, spik, hammare, olika material som plast, äpple, bananskal, tidningspapper, aluminiumfolie, tyg, spade Genomförande: Spika fast varje sak på plankan. Gräv en grop, ca 1 dm djup, så att plankan får plats. Lägg ner plankan och täck över med jord. Markera med en pinne eller dylikt vart ni har grävt ner plankan. Vänta i ca 6-8 månader och gräv sedan upp plankan för att studera vad som hänt med sakerna i jorden. Att tänka på: Bra aktivitet att börja med på hösten för att sedan undersöka resultatet på försommaren. Vidareutveckla: Gör samma aktivitet på våren och undersök resultatet på hösten. Är det någon skillnad jämfört med tidigare försök. Litteratur: Ladda ned Lärarhandledning om återvinning på ( ). 26