INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS"

Transkript

1 INNOVATION Innovativa Jämtland/Härjedalen EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS 2025

2 Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa Jämtland/Härjedalen Oktober, 2014

3 Innehållsförteckning 1 Abstract Sammanfattning Introduktion och bakgrund Den regionala innovationsstrategin Fördjupningsområden Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Genomförandeprocess Teoretisk referensram Vad är ett kluster? Framgångsrika kluster Öppen innovation Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Samverkan i små och medelstora företag Behovsanalys Workshop Z-Group Andra samverkansinitiativ i Jämtland Nuläges- och behovsanalys Goda eempel Aleandersoninstitutet Eldrimner Future Position X Georange Hälsans nya verktyg Hälsoteknikalliansen Kista Science City Lindholmen Science Park Robotdalen SAFER The Node Pole Triple Steeli Vreta Kluster

4 7 Workshop Analys Lärdomar från goda eempel och teoretisk referensram Förutsättningar i Jämtland Slutsatser och koppling till jämtländska förhållanden Process och handlingsplan Rekommenderade aktiviteter Tidplan Appendi Lista med aktiviteter SNI-koder Litteraturförteckning

5 1 Abstract In 2013 Region Jämtland created a strategy for innovation. In order to develop an action plan for the strategy, different focus areas were investigated. Montell & Partners were asked to analyze the area Increased cooperation within and between industries. 13 good eamples where societal actors have stimulated cooperation between corporations were studied, and as a result this report presents a process for Region Jämtland to realize their innovation strategy. The process includes suggestions of activities, to be performed together with the eisting cooperation initiatives in the region. This report, and the results from the other focus areas, will be used to create an overall action plan for Region Jämtland. 4

6 2 Sammanfattning Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade 2013 en regional innovationsstrategi. För att utveckla en handlingsplan kopplat till strategin identifierades tio fokusområden och se projektgrupper har arbetat med att analysera dessa områden vidare. Montell & Partners ombads utföra uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher som tillsammans med de andra fokusområdena kommer att utgöra grunden för Region Jämtlands handlingsplan. Uppdraget kan sammanfattas i tre frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har innefattat en analys av jämtländska behov, identifiering och analys av goda eempel där samhällsaktörer lyckats stimulera företagssamverkan samt att ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Uppdraget utfördes enligt nedanstående process. Figur 1 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, MIUN (Mittuniversitetet) och samhällsaktörer genomförts. Som en del i kartläggningen av Region Jämtlands förutsättningar har representanter för Z-Group och andra samverkansinitiativ i regionen involverats och identifierade nyckelindivider har intervjuats. De goda eempel som studerats är Aleandersoninstitutet, Eldrimner, Future Position X, Georange, Hälsans Nya Verktyg, Hälsoteknikalliansen, Kista Science City, Lindholmen Science Park, Robotdalen, SAFER, The Node Pole, Triple Steeli och Vreta Kluster. En behovsanalys av jämtländska förutsättningar har genomförts med slutsatsen att regionens näringsliv har ett stort behov av konkret stöttning inom redovisning, stöttning med att söka finansiering etc. Mentorskapsprogram för affärsutveckling efterfrågas, eempelvis vid försök att komma in på nya marknader. Uppfattningen är regionen inte fokuserar på att hjälpa företagen att väa internationellt. Samarbetet mellan offentlig sektor, företag och akademi kan utvecklas, enligt många intressenter. Vidare finns brister i såväl fysisk som informationsrelaterad infrastruktur i regionen vilket är ett stort problem för företagen. Region Jämtland har vidare ett behov av en samordnad marknadsföring, där alla aktörer som rör sig i det offentliga rummet arbetar utifrån ett visst synsätt och försöker betona samma faktorer. Flera personer påpekade också att företagen i regionen är relativt traditionella, och att det kommer att ta tid och engagemang att skapa den öppenhet som krävs för ökad samverkan. 5

7 De områden som Region Jämtland bör fokusera på anses vara vintersport, outdoor, turism, tillverkande industri och eventuellt IT och mathantverk. Analysen visar att Jämtland har pågående initiativ inom sina styrkeområden, och därmed är uppfattningen att dessa initiativ bör stärkas snarare än att nya initiativ bör etableras. Samverkansinitiativ inom bland annat byggsektorn bör utredas. Ett förslag på ett nytt område för klustersatsning är administrativa tjänster och hur de kan möta representanter för offentlig sektor. I och med att Region Jämtland saknar stora företag anses den offentliga sektorn vara speciellt viktig för att stimulera det lokala näringslivet. Som en del av arbetet med ökad företagssamverkan anses kontakt med nationella och internationella aktörer vara viktigt, då tillgång till annan kompetens och andra marknader anses vara en förutsättning för fortsatt tillvät. Vidare finns ett behov av att tydliggöra hur de olika innovationsfrämjande aktörerna kompletterar varandra. Det anses viktigt att involvera det politiska styret, för att visa på vikten av ett innovativt Jämtland/Härjedalen och få ett långsiktigt fokus. Konceptet Z-Group anses av många som mycket fördelaktigt för företagen, men endast i begränsad utsträckning stimulera till ökad innovation. Klustret frigör resurser som kan användas till innovationsrelaterat arbete, men själva aktiviteterna i Z-Group är mer fokuserade på kompetensutveckling och kostnadseffektivisering. Då intressenterna identifierat ett behov av förebyggande arbete med kompetensutveckling och rekrytering är dock Z-Groups arbetssätt kopplade till dessa områden intressanta att klona till andra branscher. Z-Groups verksamhet anses vara mest lämpad för medelstora företag, och därför föreslås att dessa arbetssätt främst klonas till branscherna vintersport (i den mån dessa företag inte redan täcks in av Z-Groups verksamhet), turism och eventuellt IT. För att undersöka hur öppen innovation kan stärka länets företagare föreslås Region Jämtland genomföra ett testprojekt inom turism, då potential för tydliga samordningsvinster utan stor konkurrens finns. Om satsningen bedöms som lyckad kan även öppet innovationsarbete inom andra branscher utvecklas. Analysen visar att lyckade arbetssätt med öppen innovation kräver stora insatser och uthållighet. Regionförbundet rekommenderas att fokusera på att stötta de olika samverkansinitiativen och genomföra insatser för kluster- och branschöverskridande frågor. Figur 2 Region Jämtlands konkreta insatser bör ske i skärningspunkterna mellan de olika klustren 6

8 Processen för att stimulera de klusterinitiativ som finns till att bli ännu mer framgångsrika föreslås göras på följande sätt. Det första steget är att identifiera vilka klustersatsningar som finns inom varje styrkeområde, och därefter kontakta samtliga. Tillsammans med klusterorganisationen rekommenderas Region Jämtland kartlägga klustrets behov och skapa en handlingsplan för att nå dessa behov, med fördel tillsammans med en vision för klustret. Region Jämtland bör bistå klusterinitiativen i den mån det är möjligt med genomförande av dessa handlingsplaner. Efter att initiativens behov är kartlagda, kan dessa aggregeras till en övergripande nivå där regionförbundet kan ta fram insatser för övergripande och branschöverskridande områden, som berör fler än ett kluster. Slutligen bör dessa insatser följas upp och kommuniceras i regionen och nationellt. Processen beskrivs i figuren nedan. Figur 3 Rekommenderad process för Region Jämtlands arbete att stimulera klustrens utveckling Slutresultatet av denna process är ett effektivt innovationssystem med tydliga roller och ansvar och etablerad stöttning som utgår ifrån det lokala näringslivets behov. Som ett resultat kan Region Jämtland stimulera och arbeta med rätt åtgärder för att skapa ökad tillvät i regionens företag, förbättra samarbetet med MIUN och andra universitet och kommunicera en tydlig bild av vad Jämtlands innovationsarbete står för. För att processen ska bli framgångsrik krävs ett aktivt ledarskap ifrån regionförbundet med kontinuerlig uppföljning, förslagsvis i form av ett projektkontor. Initiera arbetet och kontakta alla regionala kluster Kontakta kluster Kartlägg klustrets behov Skapa vision och handlingsplan Aggregera klustrens behov till övergripande Etablera tydliga roller och ansvar för Genomför insatser inom övergripande områden Följ upp och kommunicera resultaten Figur 4 Tidplan för arbetet med handlingsplanen 7

9 3 Introduktion och bakgrund 3.1 Den regionala innovationsstrategin Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade under 2013 en regional innovationsstrategi. Strategins syfte är att stärka och främja innovations- och klusterarbetet i regionen. Bakgrunden till utvecklingen av innovationsstrategin är tvådelad: Region Jämtland vill bli bättre på att ta tillvara på möjligheter till samhälls- och näringslivsutveckling Regionala innovationsstrategier är en central del i EU-kommissionens tillvätskapande dokument EU 2020 Arbetet med att utveckla innovationsstrategin innefattade hundratals individer, och togs fram genom iterativa diskussioner, enkäter etc. Processen resulterade i fem prioriterade insatsområden som stöds av tre vägledande mål och en gemensam vision. I figur 5 visas insatsområdena och målen. Figur 5 Innovationsstrategins fem prioriterade insatsområden och tre vägledande mål. De vägledande målens innehålls sammanfattas nedan: Smart specialisering utifrån våra villkor: Fokus på öppen innovation som skapar ökade idé- och kunskapsflöden Ökad samverkan och fler strategiska samarbeten för innovation Stärkt omvärldsbild av vad som gör oss unika: Världens bästa livsmiljö finns i Jämtland Härjedalen Fler kreativa mötesplatser som skapar dynamik, samarbeten och attraktionskraft 8

10 Effektiv användning av gemensamma resurser: Effektivare resursanvändning och uppföljning av offentliga medel Kraftsamla långsiktigt kring uppdrag, finansiering och organisation av regionens innovationsstöd För att ta del av innovationsstrategin i sin helhet, se eempelvis regionförbundets hemsida (www.regionjamtland.se) 3.2 Fördjupningsområden När innovationsstrategin togs fram identifierades tio fördjupningsområden att arbeta vidare med för att konkretisera innovationsstrategin. Dessa listas nedan: 1. Öppen innovation globalt och inom regionen för alla 2. Innovationsvänlig offentlig sektor Långsiktig strategi & handlingsplan 3. Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Klona Z-group 4. Ökat utbyte med Trondheimsregionen ökad samverkan inom Nordens Gröna Bälte 5. Samhällstrender som påverkar regionens attraktivitet vad är grejen med Jämtland Härjedalen? 6. Attraktivare campus Åre Östersund Norra Sveriges bästa campusmiljö 7. Hållbart & småskaligt långsiktigt stärkt attraktions- & innovationskraft 8. Kreativa mötesplatser noder som skapar en funktionell stark region 9. Innovations- & företagsservice operativt regionalt ledarskap 10. Kommunikationsportalen Innovativa Jämtland Härjedalen För se av dessa områden skapades projektgrupper, där eperter på innovationsarbete genomförde analyser med syfte att ta fram aktiviteter till en handlingsplan för att förverkliga innovationsstrategin. Dessa uppdrag innebar att genomföra omvärldsanalyser med beskrivning av goda eempel som kan appliceras utifrån jämtländska förhållanden. De utvalda områdena utgör var för sig spetsområden men har nära koppling där många synergieffekter finns. Slutresultaten är en handlingsplan med aktiviteter fram till 2020 som tillsammans ska skapa möjligheter för att innovationsstrategins tre vägledande mål uppfylls. Denna rapport avser fördjupningsområde 3: Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher. Projektet har genomförts av Montell & Partners Sverige AB. 3.3 Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher kan sammanfattas i följande frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har inneburit att analysera, identifiera goda eempel och ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Målet har varit att uttrycka åtgärderna i konkreta förslag 9

11 på effekter och aktiviteter som passar in i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. Fokus i uppdraget har legat på att undersöka möjligheter för ökad klusterbildning i regionen, i enlighet med den regionala innovationsstrategin. Som en del i uppdraget ingick att undersöka om Z- groups (se Kapitel 5.2) koncept kan klonas till andra branscher och hur detta i så fall kan göras. Vidare innefattade uppdraget också att undersöka hur öppen innovation kan användas för att stärka småföretagen i länet och på så sätt säkerställa kunskapsöverföring. För att uppnå detta har en analys av förutsättningar och behov i Jämtlands län idag och fram till 2025 genomförts och rekommendationer om vilka branscher som anses ha bäst förutsättningar för ökad samverkan tagits fram. Uppdraget innefattar en omvärldsanalys av hur branschöverskridande företagssamverkan kan stimuleras, för att på så sätt inspirera till ökade FoU-investeringar i länet och bidra till hållbar utveckling. Rekommendationerna har anpassats till regionens förutsättningar inte minst med tanke på att majoriteten av aktörerna är mycket små mikroföretag. Följande leveranser har inkluderats i uppdraget: Arbetsupplägg och strategi för uppdraget Omvärldsanalys Inventering av Goda eempel Förslag till aktiviteter i handlingsplanen Förslag till kommunikationsaktiviteter Förslag till uppföljning och utvärdering Personligt deltagande vid projektets workshopar 2014 enligt överenskommelse med projektledningen 3.4 Genomförandeprocess Montell & Partners process för att utföra uppdraget är indelat i fem steg, vilka ses nedan: Figur 6 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, akademi och samhällsaktörer genomförts. Syftet med workshop 1 var ett presentera uppdraget och strategin för genomförandet, samt inhämta initial information om regionens behov och förutsättningar. För mer information om Workshop 1 se kapitel 5.1. I Workshop 2 verifierades omvärldsanalysen och de studerade goda eempel som analysen inkluderat, och nästa steg inför framtagandet av aktiviteter i handlingsplanen diskuterades. För mer information om Workshop 2 se kapitel 7. Under den sista workshopen presenterades analysen i sin helhet, inklusive förslag på aktiviteter. Utfallet av Workshop 3 sammanfattas ej i denna rapport, utan resultatet kan utläsas i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. 10

12 4 Teoretisk referensram Forskning avseende företagssamverkan berör i de flesta fall kluster och klusterbildning och dessa begrepp har därmed legat till grund för analysen. Vidare har arbetssätt relaterade till öppen innovation, med fokus på mindre företag, varit en väsentlig del av analysen. I detta kapitel sammanfattas översiktligt relevant forskning inom kluster och öppen innovation. 4.1 Vad är ett kluster? Trots omfattande forskning inom området finns ingen etablerad, gemensam definition av vad ett kluster är (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). En av de mest spridda definitionerna är Porters (2007): A cluster is a geographically proimate group of interconnected companies and associated institutions in a particular field, linked by commonalities and complementarities. The scope of a cluster can range from a single city or state to a country or even a group of neighboring countries. (Porter, 1990) Line Säll (2011) belyser att tre aspekter av denna definition är centrala. Den första är att kluster består av företag (och associerade organisationer), den andra att någon form av närhet är en av byggstenarna i ett kluster och den tredje att olika länkar konstituerar klustret, såväl inom värdekedjor (kunder, leverantörer etc.) som mellan oberoende aktörer (Säll, 2011). I en artikel från 2000 diskuterar Porter hur företag trots en globaliserad marknad fortfarande är beroende av närhet till samarbetspartners såväl som konkurrenter för att kunna utnyttja implicit kunskap. Det är ett faktum att kluster innefattar såväl samarbete som konkurrens, menar Porter, och de båda kan sameistera då de agerar på olika plan: Samarbete i ett visst läge kan innebära en konkurrensfördel i ett annat läge, och på så sätt kan företag faktiskt tjäna på ökad konkurrens (Porter, 2000). Fokus på närhet och konkurrens märks i Porters vidareutvecklade definition nedan: Clusters are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers, service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g., universities, standards agencies, trade associations) in a particular field that compete but also cooperate (Porter, 2000) Under 2000-talet har politiska institutioner fått upp ögonen inte bara för nationella satsningar på kluster utan även regionala satsningar och hur dessa kan bidra till ökad regional tillvät och ökad innovation (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007) genomförde Vinnova en undersökning av de klusterinitiativ som finns i Sverige och valde då att separera mellan olika typer av kluster (Nordensky, 2009): Kluster Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta krav på samspel med forskning. Ett kluster utgår från att det finns geografiska koncentrationer av relaterade företag och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar. 11

13 Klusterinitiativ Ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillvät och konkurrenskraft. Utvecklingsprocesser som bedrivs enbart med inblandning av myndigheter eller enbart företag betraktas inte som klusterinitiativ, eftersom de inte omfattar ett samarbete som överskrider gränserna mellan näringsliv, förvaltning och akademi. Generella samarbeten som syftar till att allmänt främja hela näringslivet i en region, är inte heller klusterinitiativ, eftersom det inte finns ett specifikt verksamhetsområde som är föremål för utvecklingsarbetet. Agglomerationer geografiska koncentrationer av företag men här diskuteras inte om företagen har länkar till varandra t.e. för affärsutveckling, kunskapsspridning eller via specialiserad arbetskraft och arbetskraftsrörlighet. Nätverk samarbeten mellan aktörer som har ett gemensamt intresse av att samverka. Nätverk är inte nödvändigtvis vare sig geografiska eller representerar ett specifikt kluster eller innovationssystem. Ett kluster anses alltså inte behöva ett specifikt verksamhetsområde, eller finansiellt stöd från eempelvis samhällsinstitutioner, medan ett klusterinitiativ implicerar såväl ett fokus som samarbete med sociala och/eller akademiska institutioner. Begreppet klusterinitiativ är det som är närmast Porters definitioner och det som för det mesta avses i analyser av svenska kluster. Det är även viktigt att påpeka att geografisk närhet (agglomerationer) inte nödvändigtvis skapar kluster. Begreppet nätverk är även centralt, och kan i princip likställas med ett kluster utan samma geografiska koncentration. 12

14 4.2 Framgångsrika kluster Olika kluster har olika förutsättningar, och i vissa typer av kluster kan vissa tendenser förekomma oftare än andra. Forskning har dock identifierat olika karaktäristika som är frekvent förekommande i framgångsrika kluster. Figur 7 Framgångsfaktorer för kluster enligt Porter (2000) Porter (2000) definierar nio olika faktorer som finns i framgångsrika klusterinitiativ (se ovan). Den första är att det finns en samsyn på klustrets roll som konkurrensfördel, där produktivitet, effektivitet och innovation är nyckelfaktorer snarare än låga löner eller fördelaktiga skattesatser. Den andra är att arbeta med att undanröja hinder för utveckling och satsningar på att kontinuerligt uppgradera och förbättra klusterinitiativ. I dessa sammanhang är det en fördel att tidigt enas om uppföljningsbara mål för klustret, då detta ökar sannolikheten för att klustret ska fortsätta utvecklas (ibid). För att undvika satsningar på kluster som saknar en reell grund är det viktigt att ha en nationell struktur som innefattar såväl nya som etablerade och även delvis avvecklade klusterinitiativ. Konkurrens mellan olika initiativ kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen (Porter, 2000). Det är dock viktigt att sätta rimliga gränser för klustret, såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Som definitionerna av kluster och klusterinitiativ antyder består de sällan endast av en typ industriföretag eller breda sektorer. Det bör finnas ett specificerat verksamhetsområde (som är mindre än en bransch) men de deltagande aktörerna bör komplettera varandra i termer av verksamhet och inte bara vara rena konkurrenter (Porter, 2000). Klusterinitiativ bör innehålla alla storlekar av företag och representanter från alla samhällsinstitutioner och akademiska institutioner som ingår i klustret och/eller dess närområden. Att ekludera vissa organisationer leder ofta till svåra situationer. I de fall där vissa parter inte önskar ta del i klustret är det fördelaktigt att försöka vara transparent och öppen och söka utbilda parten om det är möjligt. Väljer organisationen fortfarande att inte delta är motståndet förmodligen mindre än 13

15 om ingen kontakt tagits (Porter, 2000). Den femte viktiga faktorn är därmed att skapa ett brett engagemang och deltagande i klusterinitiativet. Kluster och liknande initiativ som drivs av samhällsaktörer är sällan lika framgångsrika som de som drivs av en privat aktör. Privat ägandeskap har flera fördelar; det minskar det politiska inslaget i initiativet och ofta är den privata sektorn bättre på att genomföra förändringar snabbt (Porter, 2000). Ett idealt sätt är att organisera klusterinitiativet i en organisation som är skild från offentlig sektor. Personliga relationer är grundbulten i alla samverkansprojekt, så även i klusterinitiativ (Porter, 2000). Det genererar inga klusterbildningar i sig, men bidrar till öppen kommunikation vilket är viktigt för att generera framgång. Neutrala individer kan eempelvis bidra till att konkurrenter inom en viss bransch lyckas samverka, och skapa tillit och förståelse mellan olika typer av aktörer. Klusterinitiativ är också beroende av att visa resultat, och måste därmed vara handlingsorienterade (Porter, 2000). En vision för framtiden måste kompletteras med konkreta handlingsplaner, som stöds av champions från såväl privat näringsliv som offentlig sektor. Porters sista faktor är institutionalisering och långsiktighet. Att utveckla klusterinitiativ är en långsiktig process, där en enstaka satsning inte räcker (Porter, 1990). Det kräver att koncept, relationer och gemensamma länkar institutionaliseras. Tillvätverket har studerat nio svenska klusterinitiativ för att identifiera framgångsfaktorer för en långsiktig hållbar utveckling av initiativen (Tillvätverket, 2011). Arbetet resulterade i modellen som visas i Figur 8 nedan. Figur 8. Tillvätverkets konceptuella modell för långsiktigt framgångsrika klusterinitiativ. Mötesarenor är en förutsättning för att skapa trovärdighet mot eterna partner och samtidigt en neutral plats för de olika aktörerna att träffas och skapa samverkan. En långsiktig vision och en gemensam värdegrund är en förutsättning för att en samverkan överhuvudtaget ska inträffa. Utan en gemensam värdegrund ökar risken för att de olika aktörerna misslyckas med att skapa en tydlig arbetsindelning och därmed inte uppnår sina mål (Tillvätverket, 2011). 14

16 Klusterinitiativ bygger på konkurrenskraftig utveckling av medlemsföretagen, om inte de blir mer produktiva blir inte regionerna mer produktiva (Porter, 2000). Därmed är länkar till globala marknader en viktig faktor i framgångsrika kluster, då dessa kan vara avgörande för att företagen ska kunna utvecklas konkurrenskraftigt. Som en del av detta är det viktigt att arbeta med att skapa ett regionalt varumärke, som kan stärka företagens egen marknadsföring men även skapa sammanhållning inom regionen. I framgångsrika kluster finns vad som brukar kallas lokomotiv, i de flesta fall ledande (stora) företag (Tillvätverket, 2011). Silicon Valley, Kista Science City och Lindholmen Science Park är bara några eempel på klusterinitiativ som initierats i samband med att ett eller flera stora företag etablerat eller förstärkt verksamhet i området och tagit initiativ till ökad samverkan. En viktig faktor för framgångsrika kluster och klusterinitiativ är att kontinuerligt sträva efter att öka initiativets gemensamma kompetens, vilket innefattar såväl kompetensutveckling genom utbildning och rekrytering av medarbetare som tillgång till kreativa miljöer och testarenor (Tillvätverket, 2011). Den sista identifierade framgångsfaktorn, ledarskapet, kallar Tillvätverket för en direkt faktor för framgång och betonar vikten av individers arbete med att skapa kontaktytor och identifiera nya möjligheter för medlemmarna i klustret eller klusterinitiativet (Tillvätverket, 2011). Innovationskraft Stockholm har tagit fram en Handbok för regional samverkan och fokuserat på fem viktiga faktorer för samverkan (Innovationskraft Stockholm, 2014), vilka visas i Figur 9. Figur 9. Innovationskraft Stockholms ramverk för regional samverkan. De fem faktorerna speglar ett klusterinitiativs syfte: att skapa fördelar för sina medlemmar och associerade verksamheter, och därmed direkt eller indirekt bidra till en regional utveckling. Någon form av gemensam organisation och (process)ledning tillsammans med ett tydligt mål- och visionsarbete där en samsyn på roller, ägarskap och resurser skapas är därmed en förutsättning (Innovationskraft Stockholm, 2014). Detsamma gäller för att skapa involvering i klusterinitiativet, så 15

17 att de medverkande organisationerna tar en aktiv del av planering och förankring. På så sätt skapas en grogrund för en gemensam implementering av klusterarbetet. En av de stora fördelarna med att verka i ett kluster är att företagen snabbare kan fånga upp och reagera på trender inom verksamhetsområdet (Porter, 1990). Därmed är omvärldsbevakning kombinerat med ett behovsarbete en viktig del av ramverket. Den sista faktorn visar på vikten av att lära av tidigare projekt och samverkan. Uppföljning av resultat är ett sätt att motivera till fortsatt samverkan, både för företag som ser affärsvinster men även andra typer av organisationer. Det är därför viktigt att identifiera uppföljningsindikatorer som speglar de olika parternas intressen och är möjliga att mäta och följa upp på ett rimligt sätt (Innovationskraft Stockholm, 2014). Innovationskraft Stockholm har även utvecklat en checklista för regional samverkan, som sammanfattas nedan: Rätt tidpunkt och mognad i frågan är viktig och viss sense of urgency En kunskapsdriven process bidrar till samsyn om riktning En aktör eller flera som tar ett regionalt ledarskap över processen Rätt aktörer med mandat och rätt format för samverkan Resurser för att stödja samverkansprocessen Framgångsrik implementering påverkas av tidiga resultat, resurser och förankring i respektive organisation Vikten av att ligga steget före och driva processen framåt 16

18 4.3 Öppen innovation Öppen innovation (Open innovation) lanserades 2003 av Henry Chesbrough och definitionen lyder som följer: when firms commercialize eternal (as well as internal) ideas by deploying outside (as well as in-house) pathways to the market (Chesbrough, 2003). Bilden nedan illustrerar begreppet I dess ursprungliga form: Figur 10 Illustration av Chesbroughs definition av open innovation (2003) Sedan 2003 har begreppet kommit att utvecklas, och då fler och fler organisationer blivit intresserade av att arbeta med öppen innovation har det har blivit allt mer intressant att byta fokus från det enskilda företaget till bättre förstå hur man skapar öppenhet och samarbete mellan olika aktörer. Region Jämtland har valt att definiera öppen innovation som utvecklande av bättre idéer från de bästa källorna i världen, genom samarbete med personer utanför den egna organisationen. Relaterat till klusterforskning används ofta begreppet triple heli, d.v.s. samverkan mellan näringsliv, akademi och samhällsinstitutioner. Denna struktur är inte en förutsättning för öppen innovation, men förekommer i många projekt för att möjliggöra denna. I en rapport från Näringspolitiskt forum (Sölvell, Lindqvist, & Williams, 2012) argumenteras att framgångsrika kluster, där öppen innovation är en väsentlig del, består av fem olika sorters aktörer: Företag, akademi, finansiärer, forskningsinstitut och offentliga organisationer/myndigheter. Dessutom är en viktig faktor kopplingar till andra samarbeten och internationella marknader. Bilden nedan illustrerar detta. 17

19 Figur 11 Fem olika typer av aktörer inom kluster 4.4 Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Att öppen innovation innebär en mängd fördelar är de flesta ense om, men forskning visar även att det finns utmaningar med detta sätt att arbeta (Yström, 2013). Vidare är vissa förutsättningar centrala för att kunna uppnå ett tillräckligt öppet innovationsklimat, eempelvis möjlighet att utbyta idéer och en neutral plattform och plats, gärna en fysisk mötesarena (Aspenberg & Kumlin, 2012). Den enskilt viktigaste faktorn för att överkomma hinder såsom kulturella barriärer, avstånd, konkurrens etc. är tillit mellan de involverade organisationerna, vilket också kräver en annan typ av ledarskap än traditionella organisationer (Yström, 2013). En mängd forskning har undersökt möjligheter och utmaningar med öppen innovation och det står klart att detta sätt att arbeta innebär flera stora fördelar (Gassman, Enkel, & Chesbrough, 2010). Till skillnad från tidigare affärsmodeller för innovation utgår öppen innovation ifrån grundtanken att de bästa idéerna och mest kompetenta personerna inte nödvändigvis finns inom den egna organisationen (Chesbrough, 2003). Öppen innovation kan därmed ses som ett sätt för företag och andra aktörer att kunna ligga i framkant i en allt hårdare global konkurrens. Vidare upplevs den mängd tvärfunktionella möten som ofta sker i öppna innovationsmiljöer som mycket positiv av de deltagande individerna (Aspenberg & Kumlin, 2012) och spridning av kunskap inom värdefulla nätverk underlättas vilket är en stor möjlighet för framgångsrikt innovationsarbete (Yström, 2013). Genom samverkan med andra parter kan idéer som företaget inte kan eller vill kommersialisera nå nya marknader eller tillämpningar via en annan aktör (Enkel, Gassman, & Chesbrough, 2009). En annan viktig fördel som ofta nämns är möjligheten att hyra ut olika typer av immaterialrättigheter, men även inkrementella förbättringar av innovationer när flera olika aktörer samarbetar för att förbättra dem (Dahlander & Gann, 2010). Det har hävdats att ju mer robust ett kluster är, ju mer framgångsrikt är de involverade företagen (Aylward & Glynn, 2006), vilket även gäller öppna innovationsinitiativ. Den nya öppna filosofin innebär dock vissa utmaningar (Dahlander & Gann, 2010). För att ett öppet innovationssamarbete ska vara framgångsrikt krävs att de involverade parterna har samma mål och upplever att de tjänar på samarbetet (Yström, 2013). Motiven och även prioriteringarna varierar 18

20 dock mellan aktörerna, vilket är en riskfaktor för misslyckande om frågorna inte uppmärksammas och diskuteras (Yström, 2013). Det är inte heller tillräckligt beforskat på vilka sätt öppen innovation i praktiken kan genomföras för att nå framgångsrika resultat (Yström, 2013). Olika former av kulturella hinder, hur nya aktörer skall involveras, hur mycket information som bör delas etc. är fortfarande kritiska frågor för öppna innovationsinitiativ (du Chatenier, Verstegen, Biemans, Mulder, & Omta, 2009). Vidare finns alltid en risk för enskilda aktörer att förlora på öppna initiativ, eempelvis genom minskade intäkter om man valt att samarbete i en viss fråga (Dahlander & Gann, 2010). Enkel, Gassman & Chesbrough (2009) har även identifierat risker för tillkommande kostnader på grund av deltagande i öppna innovationsinitiativ, eempelvis på grund av ökat behov av koordinering och kompleitet. Vidare krävs ett stort arbete med att balansera olika aktörer, eempelvis säkerställa att inte större deltagande företag dominerar processen (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Framgångsrikt arbete med öppen innovation kräver också nya sätt att leda samarbeten, vilket kan upplevas som tids- och resurskrävande jämfört med innovationsarbete innanför organisationsgränserna (Yström, 2013). 4.5 Samverkan i små och medelstora företag En hög andel små och medelstora företag (SME:er) i ett kluster innebär potential för stor specialisering (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). 99% av EU:s företag klassificeras som SME:er (Vinnova, 2013). Studier visar även att SME:er står för en proportionerligt hög andel av USA:s investeringar i forskning och utveckling, och att denna andel ökar (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Karaev et al (2007) genomförde en metaanalys av forskning inom kluster och SME:er och konstaterande följande: SME:er arbetar mer och mer med öppen innovation Fokus ligger oftast på marknadsaktiviteter, d.v.s. att involvera kunder och slutanvändare Mindre företag deltar i hög utsträckning i nätverk, men mer sällan i gemensamma utvecklingsprojekt Öppen innovation är vanligare bland medelstora företag än små Det är i många fall en upplevd resursbrist i form av tid eller pengar som hindrar små företag från att delta i omfattande samverkansaktiviteter. Kulturella hinder, eempelvis med NIH-syndromet ( not invented here ) har också visat sig vara en utmaning att hantera för SME:er som engagerar sig i olika typer av kluster (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). 19

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar

Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Region Dalarna, Region Värmland och Region Gävleborg presenterar Nationella klusterkonferensen 2013 Resultat och effekter. Det var temat på den femte och sista nationella klusterkonferensen i Borlänge

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll

VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB. AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder. Innehåll sid 1/9 VÄLKOMMEN TILL AoSu - AFFÄRS- OCH SÄLJUTVECKLING AB AoSu är ett konsultföretag som tillsammans med sina kunder identifierar och tydliggör förbättringsbehov samt planerar, genomför och följer upp

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna

Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Agenda för Smart Specialisering i Dalarna Förord Dalarnas framtida välstånd beror är beroende av att det finns en god jordmån för företag att växa i. Dalarnas näringsliv har byggts upp utifrån ett stort

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan)

Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Affärsplan Järnvägsklustret i Västerås (Järnvägsklustrets verksamhetsplan) Bakgrund Järnvägskluster i Västerås ekonomisk förening bildades 2013 för att samla företag med erfarenheter inom tåg och järnvägsindustrin.

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432

Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-01-13 18 Delägarskap i IUC Halland. (AU 374) KS 2014-432 Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag. Arbetsutskottets förslag Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

TVG Handlingsplan 2015

TVG Handlingsplan 2015 TVG Handlingsplan 2015 Handlingsplan 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Ändamål s. 3 3. Schema över Tillväxtgruppens verksamhet 2015 s. 4 4. Verksamhetsområden s. 5 4.1. Nyföretagande s. 6

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag

VÅRT ERBJUDANDE Internationella affärer Finansierings- guide Affärs- Besöks- nätverk program Kompetens- utveckling Synliggör ert företag VÅRT ERBJUDANDE till miljöteknikföretag Besöksprogram Finansieringsguide Internationella affärer Kompetensutveckling Affärsnätverk Synliggör ert företag Affärsrådgivning för miljöteknikföretag Introduktion

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020

Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Näringslivsprogram för Söderhamn 2015-2020 Attraktiva Söderhamn där företagare vill vara Strategiskt näringslivsprogram, vägledande för hur näringslivsarbetet i kommunen ska bedrivas med visionen att Söderhamn

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.

Hållbart Arbetsliv. Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun. Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa. Hållbart Arbetsliv Ett utvecklingsprojekt mellan Previa och Uddevalla kommun Nancy Nordanstad nancy.nordanstad@previa.se 070 566 49 09 Uppdraget Hållbart Arbetsliv är ett projekt som ska stärka Uddevalla

Läs mer

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter

Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter VERKSAMHETSUTVECKLING FÖRVALTNINGSKUNSKAP CHEFSUTVECKLING KOMPETENSFÖRSÖRJNING Etnisk och kulturell mångfald i statliga myndigheter Etnisk mångfald 1 ETNISK OCH KULTURELL MÅNGFALD I STATLIGA MYNDIGHETER

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Överenskommelse. innovationsupphandling

Överenskommelse. innovationsupphandling Överenskommelse mellan Konkurrensverket och VINNOVA om innovationsupphandling 2014-05-27 1 (6) Inledning Konkurrensverket och VINNOVA har uppdrag och verksamhetsområden som är viktiga för innovationsupphandling.

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman

Ett projekt med. tydlig affärsnytta. - Delutvärdering. Foto: Johan Bävman Ett projekt med tydlig affärsnytta - Delutvärdering VAD VI VILL Ett övergripande mål för Företagsakademin 3.0 är att hitta sätt som gör CSR till en integrerad del av de deltagande småföretagens verksamhetsplanering

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF

Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag. Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF Finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag Trollhättan 10 nov 2015, Max Maupoix Swerea IVF EUSMESupport2020 Öka svensk medverkan från SMF i Horizon2020 och Eurostars Kostnadsfri rådgivning

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Umeå Universitet. Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013

Umeå Universitet. Utvärdering av Bli företagare - generationsskiften i småföretag Januari 2013 Umeå Universitet Utvärdering av "Bli företagare - generationsskiften i småföretag" Januari 2013 PA Regional Office: PA Consulting Group Norrmalmstorg 14 SE-111 46 Stockholm Tel: +46 8 454 19 00 Fax: +46

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28

Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 Rådet för Innovation och Företagande 2015-08-28 1 Dalarna 2020 Vägval: Innovativa miljöer och entreprenörskap Betydelsen av näringslivets förändrings- och konkurrensförmåga. Utveckla kluster och öppna

Läs mer

Lokal näringslivsutveckling

Lokal näringslivsutveckling Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer