INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS"

Transkript

1 INNOVATION Innovativa Jämtland/Härjedalen EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS 2025

2 Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa Jämtland/Härjedalen Oktober, 2014

3 Innehållsförteckning 1 Abstract Sammanfattning Introduktion och bakgrund Den regionala innovationsstrategin Fördjupningsområden Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Genomförandeprocess Teoretisk referensram Vad är ett kluster? Framgångsrika kluster Öppen innovation Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Samverkan i små och medelstora företag Behovsanalys Workshop Z-Group Andra samverkansinitiativ i Jämtland Nuläges- och behovsanalys Goda eempel Aleandersoninstitutet Eldrimner Future Position X Georange Hälsans nya verktyg Hälsoteknikalliansen Kista Science City Lindholmen Science Park Robotdalen SAFER The Node Pole Triple Steeli Vreta Kluster

4 7 Workshop Analys Lärdomar från goda eempel och teoretisk referensram Förutsättningar i Jämtland Slutsatser och koppling till jämtländska förhållanden Process och handlingsplan Rekommenderade aktiviteter Tidplan Appendi Lista med aktiviteter SNI-koder Litteraturförteckning

5 1 Abstract In 2013 Region Jämtland created a strategy for innovation. In order to develop an action plan for the strategy, different focus areas were investigated. Montell & Partners were asked to analyze the area Increased cooperation within and between industries. 13 good eamples where societal actors have stimulated cooperation between corporations were studied, and as a result this report presents a process for Region Jämtland to realize their innovation strategy. The process includes suggestions of activities, to be performed together with the eisting cooperation initiatives in the region. This report, and the results from the other focus areas, will be used to create an overall action plan for Region Jämtland. 4

6 2 Sammanfattning Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade 2013 en regional innovationsstrategi. För att utveckla en handlingsplan kopplat till strategin identifierades tio fokusområden och se projektgrupper har arbetat med att analysera dessa områden vidare. Montell & Partners ombads utföra uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher som tillsammans med de andra fokusområdena kommer att utgöra grunden för Region Jämtlands handlingsplan. Uppdraget kan sammanfattas i tre frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har innefattat en analys av jämtländska behov, identifiering och analys av goda eempel där samhällsaktörer lyckats stimulera företagssamverkan samt att ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Uppdraget utfördes enligt nedanstående process. Figur 1 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, MIUN (Mittuniversitetet) och samhällsaktörer genomförts. Som en del i kartläggningen av Region Jämtlands förutsättningar har representanter för Z-Group och andra samverkansinitiativ i regionen involverats och identifierade nyckelindivider har intervjuats. De goda eempel som studerats är Aleandersoninstitutet, Eldrimner, Future Position X, Georange, Hälsans Nya Verktyg, Hälsoteknikalliansen, Kista Science City, Lindholmen Science Park, Robotdalen, SAFER, The Node Pole, Triple Steeli och Vreta Kluster. En behovsanalys av jämtländska förutsättningar har genomförts med slutsatsen att regionens näringsliv har ett stort behov av konkret stöttning inom redovisning, stöttning med att söka finansiering etc. Mentorskapsprogram för affärsutveckling efterfrågas, eempelvis vid försök att komma in på nya marknader. Uppfattningen är regionen inte fokuserar på att hjälpa företagen att väa internationellt. Samarbetet mellan offentlig sektor, företag och akademi kan utvecklas, enligt många intressenter. Vidare finns brister i såväl fysisk som informationsrelaterad infrastruktur i regionen vilket är ett stort problem för företagen. Region Jämtland har vidare ett behov av en samordnad marknadsföring, där alla aktörer som rör sig i det offentliga rummet arbetar utifrån ett visst synsätt och försöker betona samma faktorer. Flera personer påpekade också att företagen i regionen är relativt traditionella, och att det kommer att ta tid och engagemang att skapa den öppenhet som krävs för ökad samverkan. 5

7 De områden som Region Jämtland bör fokusera på anses vara vintersport, outdoor, turism, tillverkande industri och eventuellt IT och mathantverk. Analysen visar att Jämtland har pågående initiativ inom sina styrkeområden, och därmed är uppfattningen att dessa initiativ bör stärkas snarare än att nya initiativ bör etableras. Samverkansinitiativ inom bland annat byggsektorn bör utredas. Ett förslag på ett nytt område för klustersatsning är administrativa tjänster och hur de kan möta representanter för offentlig sektor. I och med att Region Jämtland saknar stora företag anses den offentliga sektorn vara speciellt viktig för att stimulera det lokala näringslivet. Som en del av arbetet med ökad företagssamverkan anses kontakt med nationella och internationella aktörer vara viktigt, då tillgång till annan kompetens och andra marknader anses vara en förutsättning för fortsatt tillvät. Vidare finns ett behov av att tydliggöra hur de olika innovationsfrämjande aktörerna kompletterar varandra. Det anses viktigt att involvera det politiska styret, för att visa på vikten av ett innovativt Jämtland/Härjedalen och få ett långsiktigt fokus. Konceptet Z-Group anses av många som mycket fördelaktigt för företagen, men endast i begränsad utsträckning stimulera till ökad innovation. Klustret frigör resurser som kan användas till innovationsrelaterat arbete, men själva aktiviteterna i Z-Group är mer fokuserade på kompetensutveckling och kostnadseffektivisering. Då intressenterna identifierat ett behov av förebyggande arbete med kompetensutveckling och rekrytering är dock Z-Groups arbetssätt kopplade till dessa områden intressanta att klona till andra branscher. Z-Groups verksamhet anses vara mest lämpad för medelstora företag, och därför föreslås att dessa arbetssätt främst klonas till branscherna vintersport (i den mån dessa företag inte redan täcks in av Z-Groups verksamhet), turism och eventuellt IT. För att undersöka hur öppen innovation kan stärka länets företagare föreslås Region Jämtland genomföra ett testprojekt inom turism, då potential för tydliga samordningsvinster utan stor konkurrens finns. Om satsningen bedöms som lyckad kan även öppet innovationsarbete inom andra branscher utvecklas. Analysen visar att lyckade arbetssätt med öppen innovation kräver stora insatser och uthållighet. Regionförbundet rekommenderas att fokusera på att stötta de olika samverkansinitiativen och genomföra insatser för kluster- och branschöverskridande frågor. Figur 2 Region Jämtlands konkreta insatser bör ske i skärningspunkterna mellan de olika klustren 6

8 Processen för att stimulera de klusterinitiativ som finns till att bli ännu mer framgångsrika föreslås göras på följande sätt. Det första steget är att identifiera vilka klustersatsningar som finns inom varje styrkeområde, och därefter kontakta samtliga. Tillsammans med klusterorganisationen rekommenderas Region Jämtland kartlägga klustrets behov och skapa en handlingsplan för att nå dessa behov, med fördel tillsammans med en vision för klustret. Region Jämtland bör bistå klusterinitiativen i den mån det är möjligt med genomförande av dessa handlingsplaner. Efter att initiativens behov är kartlagda, kan dessa aggregeras till en övergripande nivå där regionförbundet kan ta fram insatser för övergripande och branschöverskridande områden, som berör fler än ett kluster. Slutligen bör dessa insatser följas upp och kommuniceras i regionen och nationellt. Processen beskrivs i figuren nedan. Figur 3 Rekommenderad process för Region Jämtlands arbete att stimulera klustrens utveckling Slutresultatet av denna process är ett effektivt innovationssystem med tydliga roller och ansvar och etablerad stöttning som utgår ifrån det lokala näringslivets behov. Som ett resultat kan Region Jämtland stimulera och arbeta med rätt åtgärder för att skapa ökad tillvät i regionens företag, förbättra samarbetet med MIUN och andra universitet och kommunicera en tydlig bild av vad Jämtlands innovationsarbete står för. För att processen ska bli framgångsrik krävs ett aktivt ledarskap ifrån regionförbundet med kontinuerlig uppföljning, förslagsvis i form av ett projektkontor. Initiera arbetet och kontakta alla regionala kluster Kontakta kluster Kartlägg klustrets behov Skapa vision och handlingsplan Aggregera klustrens behov till övergripande Etablera tydliga roller och ansvar för Genomför insatser inom övergripande områden Följ upp och kommunicera resultaten Figur 4 Tidplan för arbetet med handlingsplanen 7

9 3 Introduktion och bakgrund 3.1 Den regionala innovationsstrategin Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade under 2013 en regional innovationsstrategi. Strategins syfte är att stärka och främja innovations- och klusterarbetet i regionen. Bakgrunden till utvecklingen av innovationsstrategin är tvådelad: Region Jämtland vill bli bättre på att ta tillvara på möjligheter till samhälls- och näringslivsutveckling Regionala innovationsstrategier är en central del i EU-kommissionens tillvätskapande dokument EU 2020 Arbetet med att utveckla innovationsstrategin innefattade hundratals individer, och togs fram genom iterativa diskussioner, enkäter etc. Processen resulterade i fem prioriterade insatsområden som stöds av tre vägledande mål och en gemensam vision. I figur 5 visas insatsområdena och målen. Figur 5 Innovationsstrategins fem prioriterade insatsområden och tre vägledande mål. De vägledande målens innehålls sammanfattas nedan: Smart specialisering utifrån våra villkor: Fokus på öppen innovation som skapar ökade idé- och kunskapsflöden Ökad samverkan och fler strategiska samarbeten för innovation Stärkt omvärldsbild av vad som gör oss unika: Världens bästa livsmiljö finns i Jämtland Härjedalen Fler kreativa mötesplatser som skapar dynamik, samarbeten och attraktionskraft 8

10 Effektiv användning av gemensamma resurser: Effektivare resursanvändning och uppföljning av offentliga medel Kraftsamla långsiktigt kring uppdrag, finansiering och organisation av regionens innovationsstöd För att ta del av innovationsstrategin i sin helhet, se eempelvis regionförbundets hemsida (www.regionjamtland.se) 3.2 Fördjupningsområden När innovationsstrategin togs fram identifierades tio fördjupningsområden att arbeta vidare med för att konkretisera innovationsstrategin. Dessa listas nedan: 1. Öppen innovation globalt och inom regionen för alla 2. Innovationsvänlig offentlig sektor Långsiktig strategi & handlingsplan 3. Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Klona Z-group 4. Ökat utbyte med Trondheimsregionen ökad samverkan inom Nordens Gröna Bälte 5. Samhällstrender som påverkar regionens attraktivitet vad är grejen med Jämtland Härjedalen? 6. Attraktivare campus Åre Östersund Norra Sveriges bästa campusmiljö 7. Hållbart & småskaligt långsiktigt stärkt attraktions- & innovationskraft 8. Kreativa mötesplatser noder som skapar en funktionell stark region 9. Innovations- & företagsservice operativt regionalt ledarskap 10. Kommunikationsportalen Innovativa Jämtland Härjedalen För se av dessa områden skapades projektgrupper, där eperter på innovationsarbete genomförde analyser med syfte att ta fram aktiviteter till en handlingsplan för att förverkliga innovationsstrategin. Dessa uppdrag innebar att genomföra omvärldsanalyser med beskrivning av goda eempel som kan appliceras utifrån jämtländska förhållanden. De utvalda områdena utgör var för sig spetsområden men har nära koppling där många synergieffekter finns. Slutresultaten är en handlingsplan med aktiviteter fram till 2020 som tillsammans ska skapa möjligheter för att innovationsstrategins tre vägledande mål uppfylls. Denna rapport avser fördjupningsområde 3: Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher. Projektet har genomförts av Montell & Partners Sverige AB. 3.3 Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher kan sammanfattas i följande frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har inneburit att analysera, identifiera goda eempel och ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Målet har varit att uttrycka åtgärderna i konkreta förslag 9

11 på effekter och aktiviteter som passar in i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. Fokus i uppdraget har legat på att undersöka möjligheter för ökad klusterbildning i regionen, i enlighet med den regionala innovationsstrategin. Som en del i uppdraget ingick att undersöka om Z- groups (se Kapitel 5.2) koncept kan klonas till andra branscher och hur detta i så fall kan göras. Vidare innefattade uppdraget också att undersöka hur öppen innovation kan användas för att stärka småföretagen i länet och på så sätt säkerställa kunskapsöverföring. För att uppnå detta har en analys av förutsättningar och behov i Jämtlands län idag och fram till 2025 genomförts och rekommendationer om vilka branscher som anses ha bäst förutsättningar för ökad samverkan tagits fram. Uppdraget innefattar en omvärldsanalys av hur branschöverskridande företagssamverkan kan stimuleras, för att på så sätt inspirera till ökade FoU-investeringar i länet och bidra till hållbar utveckling. Rekommendationerna har anpassats till regionens förutsättningar inte minst med tanke på att majoriteten av aktörerna är mycket små mikroföretag. Följande leveranser har inkluderats i uppdraget: Arbetsupplägg och strategi för uppdraget Omvärldsanalys Inventering av Goda eempel Förslag till aktiviteter i handlingsplanen Förslag till kommunikationsaktiviteter Förslag till uppföljning och utvärdering Personligt deltagande vid projektets workshopar 2014 enligt överenskommelse med projektledningen 3.4 Genomförandeprocess Montell & Partners process för att utföra uppdraget är indelat i fem steg, vilka ses nedan: Figur 6 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, akademi och samhällsaktörer genomförts. Syftet med workshop 1 var ett presentera uppdraget och strategin för genomförandet, samt inhämta initial information om regionens behov och förutsättningar. För mer information om Workshop 1 se kapitel 5.1. I Workshop 2 verifierades omvärldsanalysen och de studerade goda eempel som analysen inkluderat, och nästa steg inför framtagandet av aktiviteter i handlingsplanen diskuterades. För mer information om Workshop 2 se kapitel 7. Under den sista workshopen presenterades analysen i sin helhet, inklusive förslag på aktiviteter. Utfallet av Workshop 3 sammanfattas ej i denna rapport, utan resultatet kan utläsas i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. 10

12 4 Teoretisk referensram Forskning avseende företagssamverkan berör i de flesta fall kluster och klusterbildning och dessa begrepp har därmed legat till grund för analysen. Vidare har arbetssätt relaterade till öppen innovation, med fokus på mindre företag, varit en väsentlig del av analysen. I detta kapitel sammanfattas översiktligt relevant forskning inom kluster och öppen innovation. 4.1 Vad är ett kluster? Trots omfattande forskning inom området finns ingen etablerad, gemensam definition av vad ett kluster är (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). En av de mest spridda definitionerna är Porters (2007): A cluster is a geographically proimate group of interconnected companies and associated institutions in a particular field, linked by commonalities and complementarities. The scope of a cluster can range from a single city or state to a country or even a group of neighboring countries. (Porter, 1990) Line Säll (2011) belyser att tre aspekter av denna definition är centrala. Den första är att kluster består av företag (och associerade organisationer), den andra att någon form av närhet är en av byggstenarna i ett kluster och den tredje att olika länkar konstituerar klustret, såväl inom värdekedjor (kunder, leverantörer etc.) som mellan oberoende aktörer (Säll, 2011). I en artikel från 2000 diskuterar Porter hur företag trots en globaliserad marknad fortfarande är beroende av närhet till samarbetspartners såväl som konkurrenter för att kunna utnyttja implicit kunskap. Det är ett faktum att kluster innefattar såväl samarbete som konkurrens, menar Porter, och de båda kan sameistera då de agerar på olika plan: Samarbete i ett visst läge kan innebära en konkurrensfördel i ett annat läge, och på så sätt kan företag faktiskt tjäna på ökad konkurrens (Porter, 2000). Fokus på närhet och konkurrens märks i Porters vidareutvecklade definition nedan: Clusters are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers, service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g., universities, standards agencies, trade associations) in a particular field that compete but also cooperate (Porter, 2000) Under 2000-talet har politiska institutioner fått upp ögonen inte bara för nationella satsningar på kluster utan även regionala satsningar och hur dessa kan bidra till ökad regional tillvät och ökad innovation (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007) genomförde Vinnova en undersökning av de klusterinitiativ som finns i Sverige och valde då att separera mellan olika typer av kluster (Nordensky, 2009): Kluster Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta krav på samspel med forskning. Ett kluster utgår från att det finns geografiska koncentrationer av relaterade företag och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar. 11

13 Klusterinitiativ Ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillvät och konkurrenskraft. Utvecklingsprocesser som bedrivs enbart med inblandning av myndigheter eller enbart företag betraktas inte som klusterinitiativ, eftersom de inte omfattar ett samarbete som överskrider gränserna mellan näringsliv, förvaltning och akademi. Generella samarbeten som syftar till att allmänt främja hela näringslivet i en region, är inte heller klusterinitiativ, eftersom det inte finns ett specifikt verksamhetsområde som är föremål för utvecklingsarbetet. Agglomerationer geografiska koncentrationer av företag men här diskuteras inte om företagen har länkar till varandra t.e. för affärsutveckling, kunskapsspridning eller via specialiserad arbetskraft och arbetskraftsrörlighet. Nätverk samarbeten mellan aktörer som har ett gemensamt intresse av att samverka. Nätverk är inte nödvändigtvis vare sig geografiska eller representerar ett specifikt kluster eller innovationssystem. Ett kluster anses alltså inte behöva ett specifikt verksamhetsområde, eller finansiellt stöd från eempelvis samhällsinstitutioner, medan ett klusterinitiativ implicerar såväl ett fokus som samarbete med sociala och/eller akademiska institutioner. Begreppet klusterinitiativ är det som är närmast Porters definitioner och det som för det mesta avses i analyser av svenska kluster. Det är även viktigt att påpeka att geografisk närhet (agglomerationer) inte nödvändigtvis skapar kluster. Begreppet nätverk är även centralt, och kan i princip likställas med ett kluster utan samma geografiska koncentration. 12

14 4.2 Framgångsrika kluster Olika kluster har olika förutsättningar, och i vissa typer av kluster kan vissa tendenser förekomma oftare än andra. Forskning har dock identifierat olika karaktäristika som är frekvent förekommande i framgångsrika kluster. Figur 7 Framgångsfaktorer för kluster enligt Porter (2000) Porter (2000) definierar nio olika faktorer som finns i framgångsrika klusterinitiativ (se ovan). Den första är att det finns en samsyn på klustrets roll som konkurrensfördel, där produktivitet, effektivitet och innovation är nyckelfaktorer snarare än låga löner eller fördelaktiga skattesatser. Den andra är att arbeta med att undanröja hinder för utveckling och satsningar på att kontinuerligt uppgradera och förbättra klusterinitiativ. I dessa sammanhang är det en fördel att tidigt enas om uppföljningsbara mål för klustret, då detta ökar sannolikheten för att klustret ska fortsätta utvecklas (ibid). För att undvika satsningar på kluster som saknar en reell grund är det viktigt att ha en nationell struktur som innefattar såväl nya som etablerade och även delvis avvecklade klusterinitiativ. Konkurrens mellan olika initiativ kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen (Porter, 2000). Det är dock viktigt att sätta rimliga gränser för klustret, såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Som definitionerna av kluster och klusterinitiativ antyder består de sällan endast av en typ industriföretag eller breda sektorer. Det bör finnas ett specificerat verksamhetsområde (som är mindre än en bransch) men de deltagande aktörerna bör komplettera varandra i termer av verksamhet och inte bara vara rena konkurrenter (Porter, 2000). Klusterinitiativ bör innehålla alla storlekar av företag och representanter från alla samhällsinstitutioner och akademiska institutioner som ingår i klustret och/eller dess närområden. Att ekludera vissa organisationer leder ofta till svåra situationer. I de fall där vissa parter inte önskar ta del i klustret är det fördelaktigt att försöka vara transparent och öppen och söka utbilda parten om det är möjligt. Väljer organisationen fortfarande att inte delta är motståndet förmodligen mindre än 13

15 om ingen kontakt tagits (Porter, 2000). Den femte viktiga faktorn är därmed att skapa ett brett engagemang och deltagande i klusterinitiativet. Kluster och liknande initiativ som drivs av samhällsaktörer är sällan lika framgångsrika som de som drivs av en privat aktör. Privat ägandeskap har flera fördelar; det minskar det politiska inslaget i initiativet och ofta är den privata sektorn bättre på att genomföra förändringar snabbt (Porter, 2000). Ett idealt sätt är att organisera klusterinitiativet i en organisation som är skild från offentlig sektor. Personliga relationer är grundbulten i alla samverkansprojekt, så även i klusterinitiativ (Porter, 2000). Det genererar inga klusterbildningar i sig, men bidrar till öppen kommunikation vilket är viktigt för att generera framgång. Neutrala individer kan eempelvis bidra till att konkurrenter inom en viss bransch lyckas samverka, och skapa tillit och förståelse mellan olika typer av aktörer. Klusterinitiativ är också beroende av att visa resultat, och måste därmed vara handlingsorienterade (Porter, 2000). En vision för framtiden måste kompletteras med konkreta handlingsplaner, som stöds av champions från såväl privat näringsliv som offentlig sektor. Porters sista faktor är institutionalisering och långsiktighet. Att utveckla klusterinitiativ är en långsiktig process, där en enstaka satsning inte räcker (Porter, 1990). Det kräver att koncept, relationer och gemensamma länkar institutionaliseras. Tillvätverket har studerat nio svenska klusterinitiativ för att identifiera framgångsfaktorer för en långsiktig hållbar utveckling av initiativen (Tillvätverket, 2011). Arbetet resulterade i modellen som visas i Figur 8 nedan. Figur 8. Tillvätverkets konceptuella modell för långsiktigt framgångsrika klusterinitiativ. Mötesarenor är en förutsättning för att skapa trovärdighet mot eterna partner och samtidigt en neutral plats för de olika aktörerna att träffas och skapa samverkan. En långsiktig vision och en gemensam värdegrund är en förutsättning för att en samverkan överhuvudtaget ska inträffa. Utan en gemensam värdegrund ökar risken för att de olika aktörerna misslyckas med att skapa en tydlig arbetsindelning och därmed inte uppnår sina mål (Tillvätverket, 2011). 14

16 Klusterinitiativ bygger på konkurrenskraftig utveckling av medlemsföretagen, om inte de blir mer produktiva blir inte regionerna mer produktiva (Porter, 2000). Därmed är länkar till globala marknader en viktig faktor i framgångsrika kluster, då dessa kan vara avgörande för att företagen ska kunna utvecklas konkurrenskraftigt. Som en del av detta är det viktigt att arbeta med att skapa ett regionalt varumärke, som kan stärka företagens egen marknadsföring men även skapa sammanhållning inom regionen. I framgångsrika kluster finns vad som brukar kallas lokomotiv, i de flesta fall ledande (stora) företag (Tillvätverket, 2011). Silicon Valley, Kista Science City och Lindholmen Science Park är bara några eempel på klusterinitiativ som initierats i samband med att ett eller flera stora företag etablerat eller förstärkt verksamhet i området och tagit initiativ till ökad samverkan. En viktig faktor för framgångsrika kluster och klusterinitiativ är att kontinuerligt sträva efter att öka initiativets gemensamma kompetens, vilket innefattar såväl kompetensutveckling genom utbildning och rekrytering av medarbetare som tillgång till kreativa miljöer och testarenor (Tillvätverket, 2011). Den sista identifierade framgångsfaktorn, ledarskapet, kallar Tillvätverket för en direkt faktor för framgång och betonar vikten av individers arbete med att skapa kontaktytor och identifiera nya möjligheter för medlemmarna i klustret eller klusterinitiativet (Tillvätverket, 2011). Innovationskraft Stockholm har tagit fram en Handbok för regional samverkan och fokuserat på fem viktiga faktorer för samverkan (Innovationskraft Stockholm, 2014), vilka visas i Figur 9. Figur 9. Innovationskraft Stockholms ramverk för regional samverkan. De fem faktorerna speglar ett klusterinitiativs syfte: att skapa fördelar för sina medlemmar och associerade verksamheter, och därmed direkt eller indirekt bidra till en regional utveckling. Någon form av gemensam organisation och (process)ledning tillsammans med ett tydligt mål- och visionsarbete där en samsyn på roller, ägarskap och resurser skapas är därmed en förutsättning (Innovationskraft Stockholm, 2014). Detsamma gäller för att skapa involvering i klusterinitiativet, så 15

17 att de medverkande organisationerna tar en aktiv del av planering och förankring. På så sätt skapas en grogrund för en gemensam implementering av klusterarbetet. En av de stora fördelarna med att verka i ett kluster är att företagen snabbare kan fånga upp och reagera på trender inom verksamhetsområdet (Porter, 1990). Därmed är omvärldsbevakning kombinerat med ett behovsarbete en viktig del av ramverket. Den sista faktorn visar på vikten av att lära av tidigare projekt och samverkan. Uppföljning av resultat är ett sätt att motivera till fortsatt samverkan, både för företag som ser affärsvinster men även andra typer av organisationer. Det är därför viktigt att identifiera uppföljningsindikatorer som speglar de olika parternas intressen och är möjliga att mäta och följa upp på ett rimligt sätt (Innovationskraft Stockholm, 2014). Innovationskraft Stockholm har även utvecklat en checklista för regional samverkan, som sammanfattas nedan: Rätt tidpunkt och mognad i frågan är viktig och viss sense of urgency En kunskapsdriven process bidrar till samsyn om riktning En aktör eller flera som tar ett regionalt ledarskap över processen Rätt aktörer med mandat och rätt format för samverkan Resurser för att stödja samverkansprocessen Framgångsrik implementering påverkas av tidiga resultat, resurser och förankring i respektive organisation Vikten av att ligga steget före och driva processen framåt 16

18 4.3 Öppen innovation Öppen innovation (Open innovation) lanserades 2003 av Henry Chesbrough och definitionen lyder som följer: when firms commercialize eternal (as well as internal) ideas by deploying outside (as well as in-house) pathways to the market (Chesbrough, 2003). Bilden nedan illustrerar begreppet I dess ursprungliga form: Figur 10 Illustration av Chesbroughs definition av open innovation (2003) Sedan 2003 har begreppet kommit att utvecklas, och då fler och fler organisationer blivit intresserade av att arbeta med öppen innovation har det har blivit allt mer intressant att byta fokus från det enskilda företaget till bättre förstå hur man skapar öppenhet och samarbete mellan olika aktörer. Region Jämtland har valt att definiera öppen innovation som utvecklande av bättre idéer från de bästa källorna i världen, genom samarbete med personer utanför den egna organisationen. Relaterat till klusterforskning används ofta begreppet triple heli, d.v.s. samverkan mellan näringsliv, akademi och samhällsinstitutioner. Denna struktur är inte en förutsättning för öppen innovation, men förekommer i många projekt för att möjliggöra denna. I en rapport från Näringspolitiskt forum (Sölvell, Lindqvist, & Williams, 2012) argumenteras att framgångsrika kluster, där öppen innovation är en väsentlig del, består av fem olika sorters aktörer: Företag, akademi, finansiärer, forskningsinstitut och offentliga organisationer/myndigheter. Dessutom är en viktig faktor kopplingar till andra samarbeten och internationella marknader. Bilden nedan illustrerar detta. 17

19 Figur 11 Fem olika typer av aktörer inom kluster 4.4 Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Att öppen innovation innebär en mängd fördelar är de flesta ense om, men forskning visar även att det finns utmaningar med detta sätt att arbeta (Yström, 2013). Vidare är vissa förutsättningar centrala för att kunna uppnå ett tillräckligt öppet innovationsklimat, eempelvis möjlighet att utbyta idéer och en neutral plattform och plats, gärna en fysisk mötesarena (Aspenberg & Kumlin, 2012). Den enskilt viktigaste faktorn för att överkomma hinder såsom kulturella barriärer, avstånd, konkurrens etc. är tillit mellan de involverade organisationerna, vilket också kräver en annan typ av ledarskap än traditionella organisationer (Yström, 2013). En mängd forskning har undersökt möjligheter och utmaningar med öppen innovation och det står klart att detta sätt att arbeta innebär flera stora fördelar (Gassman, Enkel, & Chesbrough, 2010). Till skillnad från tidigare affärsmodeller för innovation utgår öppen innovation ifrån grundtanken att de bästa idéerna och mest kompetenta personerna inte nödvändigvis finns inom den egna organisationen (Chesbrough, 2003). Öppen innovation kan därmed ses som ett sätt för företag och andra aktörer att kunna ligga i framkant i en allt hårdare global konkurrens. Vidare upplevs den mängd tvärfunktionella möten som ofta sker i öppna innovationsmiljöer som mycket positiv av de deltagande individerna (Aspenberg & Kumlin, 2012) och spridning av kunskap inom värdefulla nätverk underlättas vilket är en stor möjlighet för framgångsrikt innovationsarbete (Yström, 2013). Genom samverkan med andra parter kan idéer som företaget inte kan eller vill kommersialisera nå nya marknader eller tillämpningar via en annan aktör (Enkel, Gassman, & Chesbrough, 2009). En annan viktig fördel som ofta nämns är möjligheten att hyra ut olika typer av immaterialrättigheter, men även inkrementella förbättringar av innovationer när flera olika aktörer samarbetar för att förbättra dem (Dahlander & Gann, 2010). Det har hävdats att ju mer robust ett kluster är, ju mer framgångsrikt är de involverade företagen (Aylward & Glynn, 2006), vilket även gäller öppna innovationsinitiativ. Den nya öppna filosofin innebär dock vissa utmaningar (Dahlander & Gann, 2010). För att ett öppet innovationssamarbete ska vara framgångsrikt krävs att de involverade parterna har samma mål och upplever att de tjänar på samarbetet (Yström, 2013). Motiven och även prioriteringarna varierar 18

20 dock mellan aktörerna, vilket är en riskfaktor för misslyckande om frågorna inte uppmärksammas och diskuteras (Yström, 2013). Det är inte heller tillräckligt beforskat på vilka sätt öppen innovation i praktiken kan genomföras för att nå framgångsrika resultat (Yström, 2013). Olika former av kulturella hinder, hur nya aktörer skall involveras, hur mycket information som bör delas etc. är fortfarande kritiska frågor för öppna innovationsinitiativ (du Chatenier, Verstegen, Biemans, Mulder, & Omta, 2009). Vidare finns alltid en risk för enskilda aktörer att förlora på öppna initiativ, eempelvis genom minskade intäkter om man valt att samarbete i en viss fråga (Dahlander & Gann, 2010). Enkel, Gassman & Chesbrough (2009) har även identifierat risker för tillkommande kostnader på grund av deltagande i öppna innovationsinitiativ, eempelvis på grund av ökat behov av koordinering och kompleitet. Vidare krävs ett stort arbete med att balansera olika aktörer, eempelvis säkerställa att inte större deltagande företag dominerar processen (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Framgångsrikt arbete med öppen innovation kräver också nya sätt att leda samarbeten, vilket kan upplevas som tids- och resurskrävande jämfört med innovationsarbete innanför organisationsgränserna (Yström, 2013). 4.5 Samverkan i små och medelstora företag En hög andel små och medelstora företag (SME:er) i ett kluster innebär potential för stor specialisering (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). 99% av EU:s företag klassificeras som SME:er (Vinnova, 2013). Studier visar även att SME:er står för en proportionerligt hög andel av USA:s investeringar i forskning och utveckling, och att denna andel ökar (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Karaev et al (2007) genomförde en metaanalys av forskning inom kluster och SME:er och konstaterande följande: SME:er arbetar mer och mer med öppen innovation Fokus ligger oftast på marknadsaktiviteter, d.v.s. att involvera kunder och slutanvändare Mindre företag deltar i hög utsträckning i nätverk, men mer sällan i gemensamma utvecklingsprojekt Öppen innovation är vanligare bland medelstora företag än små Det är i många fall en upplevd resursbrist i form av tid eller pengar som hindrar små företag från att delta i omfattande samverkansaktiviteter. Kulturella hinder, eempelvis med NIH-syndromet ( not invented here ) har också visat sig vara en utmaning att hantera för SME:er som engagerar sig i olika typer av kluster (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). 19

MONTELL & PARTNERS. Regionförbundet Jämtlands län. Management Consulting

MONTELL & PARTNERS. Regionförbundet Jämtlands län. Management Consulting Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa Jämtland/Härjedalen Oktober, 2014 Innehållsförteckning 1 Abstract... 4 2 Sammanfattning... 5 3 Introduktion

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna

Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt

Läs mer

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011

Klusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet

Läs mer

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0

Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 Klusterstrategin Värmlandsmodellen 2.0 och kommunikation som verktyg JanErik Odhe, Stål & Verkstad Anders Olsson Region Värmland Kommunikation som verktyg Tydlighet i förväntan från regionen? Hur uppkom

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor

En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi vill att våra kunder inom offentlig sektor

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest

Micro Workshop. Wifi: Karlstad CCC Guest Micro Workshop Wifi: Karlstad CCC Guest http://tinyurl.com/smartws Question 1 http://tinyurl.com/smartws What are the challenges and possibilities with Smart Specialisation in Sweden? Grupp 1 - Samarbeten

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande

Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Regionförbundet Östsams Internationella strategi

Regionförbundet Östsams Internationella strategi 1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket

IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC Sverige det operativa innovationsnätverket IUC är ett fungerande innovationsnätverk för utveckling IUC Sverige bidrar tillsammans med kompletterande regionala och nationella organisationer till att

Läs mer

Handbok för klusterutveckling

Handbok för klusterutveckling Handbok för klusterutveckling Om verktyget Denna handbok är till för kluster som har eller vill ta en aktiv regional roll. Syftet med verktyget är att hjälpa till att leda processen framåt och att underlätta

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

STRATEGIPLAN

STRATEGIPLAN STRATEGIPLAN 2016-2018 VISION STRATEGIPLAN 2016-2018 ÅRLIGA VERKSAMHETSPLANER 1. OMFATTNING & SYFTE Detta dokument omfattar en beskrivning av s strategiplan för 2016-2018. Det innehåller en övergripande

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN REGION ATT VÄXA I OCH LÄNGTA TILL 2 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG 3. Vad behöver göras? ett övergripande styrdokument 4

VÄLKOMMEN TILL EN REGION ATT VÄXA I OCH LÄNGTA TILL 2 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG 3. Vad behöver göras? ett övergripande styrdokument 4 D.Nr 2011-105 Antagen av Regionförbundet Jämtlands läns styrelse 24/2 2010 REGIONFÖRBUNDET JÄMTLANDS LÄN VERKSAMHETSPLAN VÄLKOMMEN TILL EN REGION ATT VÄXA I OCH LÄNGTA TILL 2 REGIONFÖRBUNDETS UPPDRAG 3

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Regionstyrelsens arbetsutskott

Regionstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsens arbetsutskott 171-186 Tid: 2015-11-02, kl 13:00-15:30 Plats: Regionens Hus, sal A 181 RJL2015 /1943 Internationell policy Beslut Regionstyrelsens arbetsutskott föreslår

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013

VERKSAMHETSPLAN 2013 VERKSAMHETSPLAN 2013 STUNS Verksamhetsplan 2013 1(6) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2013 1. STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data

5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

LÄGESRAPPORT

LÄGESRAPPORT LÄGESRAPPORT 2015-12-07 UTVECKLINGSPROGRAM AV SVENSKA PRE-BID-MODELLEN Inger Alfredsson Nationell samordnare för levande orter och livfulla städer BAKGRUND Detta utvecklingsprogram syftar till att stärka,

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Sammanfattande beskrivning

Sammanfattande beskrivning Projektnamn: DRIV i Blekinge Programområde: Skåne-Blekinge Ärende ID: 20200450 Sammanfattande beskrivning Under 2014 har ett energikluster i Blekinge byggts upp bestående av företag, offentliga aktörer

Läs mer

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Kommittédirektiv Initiativet Fossilfritt Sverige Dir. 2016:66 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell samordnare stödja regeringen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

@IVA1919 #Attraktionskraft. Attraktionskraft för hållbar tillväxt

@IVA1919 #Attraktionskraft. Attraktionskraft för hållbar tillväxt @IVA1919 #Attraktionskraft Attraktionskraft för hållbar tillväxt http://www.iva.se/publicerat/nycklar-till-okad-attraktivitetoch-konkurrenskraft--nu-kommer-filmen/ Visionen Skapa Sveriges framtida välstånd

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012

Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export. Februari 2012 Verksamhetsplan för Avfall Sveriges arbetsgrupp för export Februari 2012 Bakgrund Styrelsen för Avfall Sverige beslutade 2011 att inrätta en ny arbetsgrupp för att stimulera till utveckling inom området

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Statliga medel till forskning och utveckling 2012 Innehåll 1. Statens satsningar 2. Den nationella innovationsstrategin 3. VINNOVAs agenda-initiativ 4. Utlysning från VINNOVA och Energimyndigheten 5. Bakgrund till vårt SIO-program 6. Diskussionspunkter

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08

STORA BESÖKSDAGEN. Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 2012 STORA BESÖKSDAGEN Suzan Östman Bäckman Vingåkers Kommun 2012-06-08 Stora besöksdagen 2012 Syfte Syftet med besöken är att förbättra näringslivsklimatet, vårda befintligt näringsliv, ta del av företagarnas

Läs mer

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR

INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR INITIATIVET FÖR SOCIALT ANSVAR Initiativet för Socialt ansvar är en av CSR Västsveriges tipslistor för ökat ansvarstagande, lokalt och globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång.

Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Våra värderingar Våra kunniga och kompetenta medarbetare skapar och möjliggör vår framgång. Vi vill att de ska fortsätta se oss som sin framtida arbetsgivare. Vi vill också att vårt varumärke ska locka

Läs mer