MONTELL & PARTNERS. Regionförbundet Jämtlands län. Management Consulting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MONTELL & PARTNERS. Regionförbundet Jämtlands län. Management Consulting"

Transkript

1

2 Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa Jämtland/Härjedalen Oktober, 2014

3 Innehållsförteckning 1 Abstract Sammanfattning Introduktion och bakgrund Den regionala innovationsstrategin Fördjupningsområden Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Genomförandeprocess Teoretisk referensram Vad är ett kluster? Framgångsrika kluster Öppen innovation Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Samverkan i små och medelstora företag Behovsanalys Workshop Z-Group Andra samverkansinitiativ i Jämtland Nuläges- och behovsanalys Goda eempel Aleandersoninstitutet Eldrimner Future Position X Georange Hälsans nya verktyg Hälsoteknikalliansen Kista Science City Lindholmen Science Park Robotdalen SAFER The Node Pole Triple Steeli Vreta Kluster

4 7 Workshop Analys Lärdomar från goda eempel och teoretisk referensram Förutsättningar i Jämtland Slutsatser och koppling till jämtländska förhållanden Process och handlingsplan Rekommenderade aktiviteter Tidplan Appendi Lista med aktiviteter SNI-koder Litteraturförteckning

5 1 Abstract In 2013 Region Jämtland created a strategy for innovation. In order to develop an action plan for the strategy, different focus areas were investigated. Montell & Partners were asked to analyze the area Increased cooperation within and between industries. 13 good eamples where societal actors have stimulated cooperation between corporations were studied, and as a result this report presents a process for Region Jämtland to realize their innovation strategy. The process includes suggestions of activities, to be performed together with the eisting cooperation initiatives in the region. This report, and the results from the other focus areas, will be used to create an overall action plan for Region Jämtland. 4

6 2 Sammanfattning Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade 2013 en regional innovationsstrategi. För att utveckla en handlingsplan kopplat till strategin identifierades tio fokusområden och se projektgrupper har arbetat med att analysera dessa områden vidare. Montell & Partners ombads utföra uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher som tillsammans med de andra fokusområdena kommer att utgöra grunden för Region Jämtlands handlingsplan. Uppdraget kan sammanfattas i tre frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har innefattat en analys av jämtländska behov, identifiering och analys av goda eempel där samhällsaktörer lyckats stimulera företagssamverkan samt att ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Uppdraget utfördes enligt nedanstående process. Figur 1 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, MIUN (Mittuniversitetet) och samhällsaktörer genomförts. Som en del i kartläggningen av Region Jämtlands förutsättningar har representanter för Z-Group och andra samverkansinitiativ i regionen involverats och identifierade nyckelindivider har intervjuats. De goda eempel som studerats är Aleandersoninstitutet, Eldrimner, Future Position X, Georange, Hälsans Nya Verktyg, Hälsoteknikalliansen, Kista Science City, Lindholmen Science Park, Robotdalen, SAFER, The Node Pole, Triple Steeli och Vreta Kluster. En behovsanalys av jämtländska förutsättningar har genomförts med slutsatsen att regionens näringsliv har ett stort behov av konkret stöttning inom redovisning, stöttning med att söka finansiering etc. Mentorskapsprogram för affärsutveckling efterfrågas, eempelvis vid försök att komma in på nya marknader. Uppfattningen är regionen inte fokuserar på att hjälpa företagen att väa internationellt. Samarbetet mellan offentlig sektor, företag och akademi kan utvecklas, enligt många intressenter. Vidare finns brister i såväl fysisk som informationsrelaterad infrastruktur i regionen vilket är ett stort problem för företagen. Region Jämtland har vidare ett behov av en samordnad marknadsföring, där alla aktörer som rör sig i det offentliga rummet arbetar utifrån ett visst synsätt och försöker betona samma faktorer. Flera personer påpekade också att företagen i regionen är relativt traditionella, och att det kommer att ta tid och engagemang att skapa den öppenhet som krävs för ökad samverkan. 5

7 De områden som Region Jämtland bör fokusera på anses vara vintersport, outdoor, turism, tillverkande industri och eventuellt IT och mathantverk. Analysen visar att Jämtland har pågående initiativ inom sina styrkeområden, och därmed är uppfattningen att dessa initiativ bör stärkas snarare än att nya initiativ bör etableras. Samverkansinitiativ inom bland annat byggsektorn bör utredas. Ett förslag på ett nytt område för klustersatsning är administrativa tjänster och hur de kan möta representanter för offentlig sektor. I och med att Region Jämtland saknar stora företag anses den offentliga sektorn vara speciellt viktig för att stimulera det lokala näringslivet. Som en del av arbetet med ökad företagssamverkan anses kontakt med nationella och internationella aktörer vara viktigt, då tillgång till annan kompetens och andra marknader anses vara en förutsättning för fortsatt tillvät. Vidare finns ett behov av att tydliggöra hur de olika innovationsfrämjande aktörerna kompletterar varandra. Det anses viktigt att involvera det politiska styret, för att visa på vikten av ett innovativt Jämtland/Härjedalen och få ett långsiktigt fokus. Konceptet Z-Group anses av många som mycket fördelaktigt för företagen, men endast i begränsad utsträckning stimulera till ökad innovation. Klustret frigör resurser som kan användas till innovationsrelaterat arbete, men själva aktiviteterna i Z-Group är mer fokuserade på kompetensutveckling och kostnadseffektivisering. Då intressenterna identifierat ett behov av förebyggande arbete med kompetensutveckling och rekrytering är dock Z-Groups arbetssätt kopplade till dessa områden intressanta att klona till andra branscher. Z-Groups verksamhet anses vara mest lämpad för medelstora företag, och därför föreslås att dessa arbetssätt främst klonas till branscherna vintersport (i den mån dessa företag inte redan täcks in av Z-Groups verksamhet), turism och eventuellt IT. För att undersöka hur öppen innovation kan stärka länets företagare föreslås Region Jämtland genomföra ett testprojekt inom turism, då potential för tydliga samordningsvinster utan stor konkurrens finns. Om satsningen bedöms som lyckad kan även öppet innovationsarbete inom andra branscher utvecklas. Analysen visar att lyckade arbetssätt med öppen innovation kräver stora insatser och uthållighet. Regionförbundet rekommenderas att fokusera på att stötta de olika samverkansinitiativen och genomföra insatser för kluster- och branschöverskridande frågor. Figur 2 Region Jämtlands konkreta insatser bör ske i skärningspunkterna mellan de olika klustren 6

8 Processen för att stimulera de klusterinitiativ som finns till att bli ännu mer framgångsrika föreslås göras på följande sätt. Det första steget är att identifiera vilka klustersatsningar som finns inom varje styrkeområde, och därefter kontakta samtliga. Tillsammans med klusterorganisationen rekommenderas Region Jämtland kartlägga klustrets behov och skapa en handlingsplan för att nå dessa behov, med fördel tillsammans med en vision för klustret. Region Jämtland bör bistå klusterinitiativen i den mån det är möjligt med genomförande av dessa handlingsplaner. Efter att initiativens behov är kartlagda, kan dessa aggregeras till en övergripande nivå där regionförbundet kan ta fram insatser för övergripande och branschöverskridande områden, som berör fler än ett kluster. Slutligen bör dessa insatser följas upp och kommuniceras i regionen och nationellt. Processen beskrivs i figuren nedan. Figur 3 Rekommenderad process för Region Jämtlands arbete att stimulera klustrens utveckling Slutresultatet av denna process är ett effektivt innovationssystem med tydliga roller och ansvar och etablerad stöttning som utgår ifrån det lokala näringslivets behov. Som ett resultat kan Region Jämtland stimulera och arbeta med rätt åtgärder för att skapa ökad tillvät i regionens företag, förbättra samarbetet med MIUN och andra universitet och kommunicera en tydlig bild av vad Jämtlands innovationsarbete står för. För att processen ska bli framgångsrik krävs ett aktivt ledarskap ifrån regionförbundet med kontinuerlig uppföljning, förslagsvis i form av ett projektkontor. Initiera arbetet och kontakta alla regionala kluster Kontakta kluster Kartlägg klustrets behov Skapa vision och handlingsplan Aggregera klustrens behov till övergripande Etablera tydliga roller och ansvar för Genomför insatser inom övergripande områden Följ upp och kommunicera resultaten Figur 4 Tidplan för arbetet med handlingsplanen 7

9 3 Introduktion och bakgrund 3.1 Den regionala innovationsstrategin Regionförbundet i Jämtlands län ( Region Jämtland ) skapade under 2013 en regional innovationsstrategi. Strategins syfte är att stärka och främja innovations- och klusterarbetet i regionen. Bakgrunden till utvecklingen av innovationsstrategin är tvådelad: Region Jämtland vill bli bättre på att ta tillvara på möjligheter till samhälls- och näringslivsutveckling Regionala innovationsstrategier är en central del i EU-kommissionens tillvätskapande dokument EU 2020 Arbetet med att utveckla innovationsstrategin innefattade hundratals individer, och togs fram genom iterativa diskussioner, enkäter etc. Processen resulterade i fem prioriterade insatsområden som stöds av tre vägledande mål och en gemensam vision. I figur 5 visas insatsområdena och målen. Figur 5 Innovationsstrategins fem prioriterade insatsområden och tre vägledande mål. De vägledande målens innehålls sammanfattas nedan: Smart specialisering utifrån våra villkor: Fokus på öppen innovation som skapar ökade idé- och kunskapsflöden Ökad samverkan och fler strategiska samarbeten för innovation Stärkt omvärldsbild av vad som gör oss unika: Världens bästa livsmiljö finns i Jämtland Härjedalen Fler kreativa mötesplatser som skapar dynamik, samarbeten och attraktionskraft 8

10 Effektiv användning av gemensamma resurser: Effektivare resursanvändning och uppföljning av offentliga medel Kraftsamla långsiktigt kring uppdrag, finansiering och organisation av regionens innovationsstöd För att ta del av innovationsstrategin i sin helhet, se eempelvis regionförbundets hemsida ( 3.2 Fördjupningsområden När innovationsstrategin togs fram identifierades tio fördjupningsområden att arbeta vidare med för att konkretisera innovationsstrategin. Dessa listas nedan: 1. Öppen innovation globalt och inom regionen för alla 2. Innovationsvänlig offentlig sektor Långsiktig strategi & handlingsplan 3. Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Klona Z-group 4. Ökat utbyte med Trondheimsregionen ökad samverkan inom Nordens Gröna Bälte 5. Samhällstrender som påverkar regionens attraktivitet vad är grejen med Jämtland Härjedalen? 6. Attraktivare campus Åre Östersund Norra Sveriges bästa campusmiljö 7. Hållbart & småskaligt långsiktigt stärkt attraktions- & innovationskraft 8. Kreativa mötesplatser noder som skapar en funktionell stark region 9. Innovations- & företagsservice operativt regionalt ledarskap 10. Kommunikationsportalen Innovativa Jämtland Härjedalen För se av dessa områden skapades projektgrupper, där eperter på innovationsarbete genomförde analyser med syfte att ta fram aktiviteter till en handlingsplan för att förverkliga innovationsstrategin. Dessa uppdrag innebar att genomföra omvärldsanalyser med beskrivning av goda eempel som kan appliceras utifrån jämtländska förhållanden. De utvalda områdena utgör var för sig spetsområden men har nära koppling där många synergieffekter finns. Slutresultaten är en handlingsplan med aktiviteter fram till 2020 som tillsammans ska skapa möjligheter för att innovationsstrategins tre vägledande mål uppfylls. Denna rapport avser fördjupningsområde 3: Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher. Projektet har genomförts av Montell & Partners Sverige AB. 3.3 Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher Uppdraget Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher kan sammanfattas i följande frågor: Vad kan Region Jämtland göra för att stimulera ökad företagssamverkan? Kan konceptet Z-group klonas och i så fall hur? Hur kan Region Jämtland arbeta med öppen innovation för att stärka länets företagare? Uppdraget har inneburit att analysera, identifiera goda eempel och ge förslag på åtgärder som utifrån förhållandena i Jämtland Härjedalen kan stimulera till innovation, utveckling och forskning som främjar hållbar tillvät i hela regionen. Målet har varit att uttrycka åtgärderna i konkreta förslag 9

11 på effekter och aktiviteter som passar in i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. Fokus i uppdraget har legat på att undersöka möjligheter för ökad klusterbildning i regionen, i enlighet med den regionala innovationsstrategin. Som en del i uppdraget ingick att undersöka om Z- groups (se Kapitel 5.2) koncept kan klonas till andra branscher och hur detta i så fall kan göras. Vidare innefattade uppdraget också att undersöka hur öppen innovation kan användas för att stärka småföretagen i länet och på så sätt säkerställa kunskapsöverföring. För att uppnå detta har en analys av förutsättningar och behov i Jämtlands län idag och fram till 2025 genomförts och rekommendationer om vilka branscher som anses ha bäst förutsättningar för ökad samverkan tagits fram. Uppdraget innefattar en omvärldsanalys av hur branschöverskridande företagssamverkan kan stimuleras, för att på så sätt inspirera till ökade FoU-investeringar i länet och bidra till hållbar utveckling. Rekommendationerna har anpassats till regionens förutsättningar inte minst med tanke på att majoriteten av aktörerna är mycket små mikroföretag. Följande leveranser har inkluderats i uppdraget: Arbetsupplägg och strategi för uppdraget Omvärldsanalys Inventering av Goda eempel Förslag till aktiviteter i handlingsplanen Förslag till kommunikationsaktiviteter Förslag till uppföljning och utvärdering Personligt deltagande vid projektets workshopar 2014 enligt överenskommelse med projektledningen 3.4 Genomförandeprocess Montell & Partners process för att utföra uppdraget är indelat i fem steg, vilka ses nedan: Figur 6 Montell & Partners genomförandeprocess Under projektets gång har tre workshopar med intressenter från Region Jämtlands företag, akademi och samhällsaktörer genomförts. Syftet med workshop 1 var ett presentera uppdraget och strategin för genomförandet, samt inhämta initial information om regionens behov och förutsättningar. För mer information om Workshop 1 se kapitel 5.1. I Workshop 2 verifierades omvärldsanalysen och de studerade goda eempel som analysen inkluderat, och nästa steg inför framtagandet av aktiviteter i handlingsplanen diskuterades. För mer information om Workshop 2 se kapitel 7. Under den sista workshopen presenterades analysen i sin helhet, inklusive förslag på aktiviteter. Utfallet av Workshop 3 sammanfattas ej i denna rapport, utan resultatet kan utläsas i handlingsplanen för den regionala innovationsstrategin. 10

12 4 Teoretisk referensram Forskning avseende företagssamverkan berör i de flesta fall kluster och klusterbildning och dessa begrepp har därmed legat till grund för analysen. Vidare har arbetssätt relaterade till öppen innovation, med fokus på mindre företag, varit en väsentlig del av analysen. I detta kapitel sammanfattas översiktligt relevant forskning inom kluster och öppen innovation. 4.1 Vad är ett kluster? Trots omfattande forskning inom området finns ingen etablerad, gemensam definition av vad ett kluster är (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). En av de mest spridda definitionerna är Porters (2007): A cluster is a geographically proimate group of interconnected companies and associated institutions in a particular field, linked by commonalities and complementarities. The scope of a cluster can range from a single city or state to a country or even a group of neighboring countries. (Porter, 1990) Line Säll (2011) belyser att tre aspekter av denna definition är centrala. Den första är att kluster består av företag (och associerade organisationer), den andra att någon form av närhet är en av byggstenarna i ett kluster och den tredje att olika länkar konstituerar klustret, såväl inom värdekedjor (kunder, leverantörer etc.) som mellan oberoende aktörer (Säll, 2011). I en artikel från 2000 diskuterar Porter hur företag trots en globaliserad marknad fortfarande är beroende av närhet till samarbetspartners såväl som konkurrenter för att kunna utnyttja implicit kunskap. Det är ett faktum att kluster innefattar såväl samarbete som konkurrens, menar Porter, och de båda kan sameistera då de agerar på olika plan: Samarbete i ett visst läge kan innebära en konkurrensfördel i ett annat läge, och på så sätt kan företag faktiskt tjäna på ökad konkurrens (Porter, 2000). Fokus på närhet och konkurrens märks i Porters vidareutvecklade definition nedan: Clusters are geographic concentrations of interconnected companies, specialized suppliers, service providers, firms in related industries, and associated institutions (e.g., universities, standards agencies, trade associations) in a particular field that compete but also cooperate (Porter, 2000) Under 2000-talet har politiska institutioner fått upp ögonen inte bara för nationella satsningar på kluster utan även regionala satsningar och hur dessa kan bidra till ökad regional tillvät och ökad innovation (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007) genomförde Vinnova en undersökning av de klusterinitiativ som finns i Sverige och valde då att separera mellan olika typer av kluster (Nordensky, 2009): Kluster Geografiska koncentrationer av relaterade företag och aktörer som präglas av ett ömsesidigt beroende och påverkan på varandra, utan direkta krav på samspel med forskning. Ett kluster utgår från att det finns geografiska koncentrationer av relaterade företag och andra aktörer som både konkurrerar och samverkar. 11

13 Klusterinitiativ Ett organiserat utvecklingsarbete knutet till ett gemensamt verksamhetsområde. Detta samarbetsprojekt mellan företag och myndigheter och/eller forsknings- och utbildningsinstitutioner sker i syfte att stärka ett klusters tillvät och konkurrenskraft. Utvecklingsprocesser som bedrivs enbart med inblandning av myndigheter eller enbart företag betraktas inte som klusterinitiativ, eftersom de inte omfattar ett samarbete som överskrider gränserna mellan näringsliv, förvaltning och akademi. Generella samarbeten som syftar till att allmänt främja hela näringslivet i en region, är inte heller klusterinitiativ, eftersom det inte finns ett specifikt verksamhetsområde som är föremål för utvecklingsarbetet. Agglomerationer geografiska koncentrationer av företag men här diskuteras inte om företagen har länkar till varandra t.e. för affärsutveckling, kunskapsspridning eller via specialiserad arbetskraft och arbetskraftsrörlighet. Nätverk samarbeten mellan aktörer som har ett gemensamt intresse av att samverka. Nätverk är inte nödvändigtvis vare sig geografiska eller representerar ett specifikt kluster eller innovationssystem. Ett kluster anses alltså inte behöva ett specifikt verksamhetsområde, eller finansiellt stöd från eempelvis samhällsinstitutioner, medan ett klusterinitiativ implicerar såväl ett fokus som samarbete med sociala och/eller akademiska institutioner. Begreppet klusterinitiativ är det som är närmast Porters definitioner och det som för det mesta avses i analyser av svenska kluster. Det är även viktigt att påpeka att geografisk närhet (agglomerationer) inte nödvändigtvis skapar kluster. Begreppet nätverk är även centralt, och kan i princip likställas med ett kluster utan samma geografiska koncentration. 12

14 4.2 Framgångsrika kluster Olika kluster har olika förutsättningar, och i vissa typer av kluster kan vissa tendenser förekomma oftare än andra. Forskning har dock identifierat olika karaktäristika som är frekvent förekommande i framgångsrika kluster. Figur 7 Framgångsfaktorer för kluster enligt Porter (2000) Porter (2000) definierar nio olika faktorer som finns i framgångsrika klusterinitiativ (se ovan). Den första är att det finns en samsyn på klustrets roll som konkurrensfördel, där produktivitet, effektivitet och innovation är nyckelfaktorer snarare än låga löner eller fördelaktiga skattesatser. Den andra är att arbeta med att undanröja hinder för utveckling och satsningar på att kontinuerligt uppgradera och förbättra klusterinitiativ. I dessa sammanhang är det en fördel att tidigt enas om uppföljningsbara mål för klustret, då detta ökar sannolikheten för att klustret ska fortsätta utvecklas (ibid). För att undvika satsningar på kluster som saknar en reell grund är det viktigt att ha en nationell struktur som innefattar såväl nya som etablerade och även delvis avvecklade klusterinitiativ. Konkurrens mellan olika initiativ kan få allvarliga konsekvenser för utvecklingen (Porter, 2000). Det är dock viktigt att sätta rimliga gränser för klustret, såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Som definitionerna av kluster och klusterinitiativ antyder består de sällan endast av en typ industriföretag eller breda sektorer. Det bör finnas ett specificerat verksamhetsområde (som är mindre än en bransch) men de deltagande aktörerna bör komplettera varandra i termer av verksamhet och inte bara vara rena konkurrenter (Porter, 2000). Klusterinitiativ bör innehålla alla storlekar av företag och representanter från alla samhällsinstitutioner och akademiska institutioner som ingår i klustret och/eller dess närområden. Att ekludera vissa organisationer leder ofta till svåra situationer. I de fall där vissa parter inte önskar ta del i klustret är det fördelaktigt att försöka vara transparent och öppen och söka utbilda parten om det är möjligt. Väljer organisationen fortfarande att inte delta är motståndet förmodligen mindre än 13

15 om ingen kontakt tagits (Porter, 2000). Den femte viktiga faktorn är därmed att skapa ett brett engagemang och deltagande i klusterinitiativet. Kluster och liknande initiativ som drivs av samhällsaktörer är sällan lika framgångsrika som de som drivs av en privat aktör. Privat ägandeskap har flera fördelar; det minskar det politiska inslaget i initiativet och ofta är den privata sektorn bättre på att genomföra förändringar snabbt (Porter, 2000). Ett idealt sätt är att organisera klusterinitiativet i en organisation som är skild från offentlig sektor. Personliga relationer är grundbulten i alla samverkansprojekt, så även i klusterinitiativ (Porter, 2000). Det genererar inga klusterbildningar i sig, men bidrar till öppen kommunikation vilket är viktigt för att generera framgång. Neutrala individer kan eempelvis bidra till att konkurrenter inom en viss bransch lyckas samverka, och skapa tillit och förståelse mellan olika typer av aktörer. Klusterinitiativ är också beroende av att visa resultat, och måste därmed vara handlingsorienterade (Porter, 2000). En vision för framtiden måste kompletteras med konkreta handlingsplaner, som stöds av champions från såväl privat näringsliv som offentlig sektor. Porters sista faktor är institutionalisering och långsiktighet. Att utveckla klusterinitiativ är en långsiktig process, där en enstaka satsning inte räcker (Porter, 1990). Det kräver att koncept, relationer och gemensamma länkar institutionaliseras. Tillvätverket har studerat nio svenska klusterinitiativ för att identifiera framgångsfaktorer för en långsiktig hållbar utveckling av initiativen (Tillvätverket, 2011). Arbetet resulterade i modellen som visas i Figur 8 nedan. Figur 8. Tillvätverkets konceptuella modell för långsiktigt framgångsrika klusterinitiativ. Mötesarenor är en förutsättning för att skapa trovärdighet mot eterna partner och samtidigt en neutral plats för de olika aktörerna att träffas och skapa samverkan. En långsiktig vision och en gemensam värdegrund är en förutsättning för att en samverkan överhuvudtaget ska inträffa. Utan en gemensam värdegrund ökar risken för att de olika aktörerna misslyckas med att skapa en tydlig arbetsindelning och därmed inte uppnår sina mål (Tillvätverket, 2011). 14

16 Klusterinitiativ bygger på konkurrenskraftig utveckling av medlemsföretagen, om inte de blir mer produktiva blir inte regionerna mer produktiva (Porter, 2000). Därmed är länkar till globala marknader en viktig faktor i framgångsrika kluster, då dessa kan vara avgörande för att företagen ska kunna utvecklas konkurrenskraftigt. Som en del av detta är det viktigt att arbeta med att skapa ett regionalt varumärke, som kan stärka företagens egen marknadsföring men även skapa sammanhållning inom regionen. I framgångsrika kluster finns vad som brukar kallas lokomotiv, i de flesta fall ledande (stora) företag (Tillvätverket, 2011). Silicon Valley, Kista Science City och Lindholmen Science Park är bara några eempel på klusterinitiativ som initierats i samband med att ett eller flera stora företag etablerat eller förstärkt verksamhet i området och tagit initiativ till ökad samverkan. En viktig faktor för framgångsrika kluster och klusterinitiativ är att kontinuerligt sträva efter att öka initiativets gemensamma kompetens, vilket innefattar såväl kompetensutveckling genom utbildning och rekrytering av medarbetare som tillgång till kreativa miljöer och testarenor (Tillvätverket, 2011). Den sista identifierade framgångsfaktorn, ledarskapet, kallar Tillvätverket för en direkt faktor för framgång och betonar vikten av individers arbete med att skapa kontaktytor och identifiera nya möjligheter för medlemmarna i klustret eller klusterinitiativet (Tillvätverket, 2011). Innovationskraft Stockholm har tagit fram en Handbok för regional samverkan och fokuserat på fem viktiga faktorer för samverkan (Innovationskraft Stockholm, 2014), vilka visas i Figur 9. Figur 9. Innovationskraft Stockholms ramverk för regional samverkan. De fem faktorerna speglar ett klusterinitiativs syfte: att skapa fördelar för sina medlemmar och associerade verksamheter, och därmed direkt eller indirekt bidra till en regional utveckling. Någon form av gemensam organisation och (process)ledning tillsammans med ett tydligt mål- och visionsarbete där en samsyn på roller, ägarskap och resurser skapas är därmed en förutsättning (Innovationskraft Stockholm, 2014). Detsamma gäller för att skapa involvering i klusterinitiativet, så 15

17 att de medverkande organisationerna tar en aktiv del av planering och förankring. På så sätt skapas en grogrund för en gemensam implementering av klusterarbetet. En av de stora fördelarna med att verka i ett kluster är att företagen snabbare kan fånga upp och reagera på trender inom verksamhetsområdet (Porter, 1990). Därmed är omvärldsbevakning kombinerat med ett behovsarbete en viktig del av ramverket. Den sista faktorn visar på vikten av att lära av tidigare projekt och samverkan. Uppföljning av resultat är ett sätt att motivera till fortsatt samverkan, både för företag som ser affärsvinster men även andra typer av organisationer. Det är därför viktigt att identifiera uppföljningsindikatorer som speglar de olika parternas intressen och är möjliga att mäta och följa upp på ett rimligt sätt (Innovationskraft Stockholm, 2014). Innovationskraft Stockholm har även utvecklat en checklista för regional samverkan, som sammanfattas nedan: Rätt tidpunkt och mognad i frågan är viktig och viss sense of urgency En kunskapsdriven process bidrar till samsyn om riktning En aktör eller flera som tar ett regionalt ledarskap över processen Rätt aktörer med mandat och rätt format för samverkan Resurser för att stödja samverkansprocessen Framgångsrik implementering påverkas av tidiga resultat, resurser och förankring i respektive organisation Vikten av att ligga steget före och driva processen framåt 16

18 4.3 Öppen innovation Öppen innovation (Open innovation) lanserades 2003 av Henry Chesbrough och definitionen lyder som följer: when firms commercialize eternal (as well as internal) ideas by deploying outside (as well as in-house) pathways to the market (Chesbrough, 2003). Bilden nedan illustrerar begreppet I dess ursprungliga form: Figur 10 Illustration av Chesbroughs definition av open innovation (2003) Sedan 2003 har begreppet kommit att utvecklas, och då fler och fler organisationer blivit intresserade av att arbeta med öppen innovation har det har blivit allt mer intressant att byta fokus från det enskilda företaget till bättre förstå hur man skapar öppenhet och samarbete mellan olika aktörer. Region Jämtland har valt att definiera öppen innovation som utvecklande av bättre idéer från de bästa källorna i världen, genom samarbete med personer utanför den egna organisationen. Relaterat till klusterforskning används ofta begreppet triple heli, d.v.s. samverkan mellan näringsliv, akademi och samhällsinstitutioner. Denna struktur är inte en förutsättning för öppen innovation, men förekommer i många projekt för att möjliggöra denna. I en rapport från Näringspolitiskt forum (Sölvell, Lindqvist, & Williams, 2012) argumenteras att framgångsrika kluster, där öppen innovation är en väsentlig del, består av fem olika sorters aktörer: Företag, akademi, finansiärer, forskningsinstitut och offentliga organisationer/myndigheter. Dessutom är en viktig faktor kopplingar till andra samarbeten och internationella marknader. Bilden nedan illustrerar detta. 17

19 Figur 11 Fem olika typer av aktörer inom kluster 4.4 Förutsättningar, möjligheter och utmaningar med öppen innovation Att öppen innovation innebär en mängd fördelar är de flesta ense om, men forskning visar även att det finns utmaningar med detta sätt att arbeta (Yström, 2013). Vidare är vissa förutsättningar centrala för att kunna uppnå ett tillräckligt öppet innovationsklimat, eempelvis möjlighet att utbyta idéer och en neutral plattform och plats, gärna en fysisk mötesarena (Aspenberg & Kumlin, 2012). Den enskilt viktigaste faktorn för att överkomma hinder såsom kulturella barriärer, avstånd, konkurrens etc. är tillit mellan de involverade organisationerna, vilket också kräver en annan typ av ledarskap än traditionella organisationer (Yström, 2013). En mängd forskning har undersökt möjligheter och utmaningar med öppen innovation och det står klart att detta sätt att arbeta innebär flera stora fördelar (Gassman, Enkel, & Chesbrough, 2010). Till skillnad från tidigare affärsmodeller för innovation utgår öppen innovation ifrån grundtanken att de bästa idéerna och mest kompetenta personerna inte nödvändigvis finns inom den egna organisationen (Chesbrough, 2003). Öppen innovation kan därmed ses som ett sätt för företag och andra aktörer att kunna ligga i framkant i en allt hårdare global konkurrens. Vidare upplevs den mängd tvärfunktionella möten som ofta sker i öppna innovationsmiljöer som mycket positiv av de deltagande individerna (Aspenberg & Kumlin, 2012) och spridning av kunskap inom värdefulla nätverk underlättas vilket är en stor möjlighet för framgångsrikt innovationsarbete (Yström, 2013). Genom samverkan med andra parter kan idéer som företaget inte kan eller vill kommersialisera nå nya marknader eller tillämpningar via en annan aktör (Enkel, Gassman, & Chesbrough, 2009). En annan viktig fördel som ofta nämns är möjligheten att hyra ut olika typer av immaterialrättigheter, men även inkrementella förbättringar av innovationer när flera olika aktörer samarbetar för att förbättra dem (Dahlander & Gann, 2010). Det har hävdats att ju mer robust ett kluster är, ju mer framgångsrikt är de involverade företagen (Aylward & Glynn, 2006), vilket även gäller öppna innovationsinitiativ. Den nya öppna filosofin innebär dock vissa utmaningar (Dahlander & Gann, 2010). För att ett öppet innovationssamarbete ska vara framgångsrikt krävs att de involverade parterna har samma mål och upplever att de tjänar på samarbetet (Yström, 2013). Motiven och även prioriteringarna varierar 18

20 dock mellan aktörerna, vilket är en riskfaktor för misslyckande om frågorna inte uppmärksammas och diskuteras (Yström, 2013). Det är inte heller tillräckligt beforskat på vilka sätt öppen innovation i praktiken kan genomföras för att nå framgångsrika resultat (Yström, 2013). Olika former av kulturella hinder, hur nya aktörer skall involveras, hur mycket information som bör delas etc. är fortfarande kritiska frågor för öppna innovationsinitiativ (du Chatenier, Verstegen, Biemans, Mulder, & Omta, 2009). Vidare finns alltid en risk för enskilda aktörer att förlora på öppna initiativ, eempelvis genom minskade intäkter om man valt att samarbete i en viss fråga (Dahlander & Gann, 2010). Enkel, Gassman & Chesbrough (2009) har även identifierat risker för tillkommande kostnader på grund av deltagande i öppna innovationsinitiativ, eempelvis på grund av ökat behov av koordinering och kompleitet. Vidare krävs ett stort arbete med att balansera olika aktörer, eempelvis säkerställa att inte större deltagande företag dominerar processen (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Framgångsrikt arbete med öppen innovation kräver också nya sätt att leda samarbeten, vilket kan upplevas som tids- och resurskrävande jämfört med innovationsarbete innanför organisationsgränserna (Yström, 2013). 4.5 Samverkan i små och medelstora företag En hög andel små och medelstora företag (SME:er) i ett kluster innebär potential för stor specialisering (Karaev, Koh, & Szamosi, 2007). 99% av EU:s företag klassificeras som SME:er (Vinnova, 2013). Studier visar även att SME:er står för en proportionerligt hög andel av USA:s investeringar i forskning och utveckling, och att denna andel ökar (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). Karaev et al (2007) genomförde en metaanalys av forskning inom kluster och SME:er och konstaterande följande: SME:er arbetar mer och mer med öppen innovation Fokus ligger oftast på marknadsaktiviteter, d.v.s. att involvera kunder och slutanvändare Mindre företag deltar i hög utsträckning i nätverk, men mer sällan i gemensamma utvecklingsprojekt Öppen innovation är vanligare bland medelstora företag än små Det är i många fall en upplevd resursbrist i form av tid eller pengar som hindrar små företag från att delta i omfattande samverkansaktiviteter. Kulturella hinder, eempelvis med NIH-syndromet ( not invented here ) har också visat sig vara en utmaning att hantera för SME:er som engagerar sig i olika typer av kluster (van de Vrande, de Jong, Vanhaverbeke, & de Rochemont, 2009). 19

21 5 Behovsanalys Innan arbetet med omvärldsanalysen inleddes genomfördes en behovsanalys. Denna analys initierades i den första workshopen, som hölls i juni Därefter genomfördes intervjuer med identifierade intressenter i Region Jämtland, samt representanter för olika eisterande samverkansinitiativ. 5.1 Workshop Introduktion Den första workshopens syfte var att presentera uppdraget för regionens intressenter, samt få insikter och reflektioner kring vilka förutsättningar och behov som finns i regionen. Workshopen fokuserade på tre områden: Regionens behov, vilka områden som anses vara mest lämpade för ökad företagssamverkan samt förslag på konkreta åtgärder för att skapa ökad samverkan Upplevda behov i regionen De företagsrepresentanter som deltog i workshopen såg ett stort behov av konkret stöttning med verksamhetsrelaterade aktiviteter, såsom redovisning, söka finansiering etc. Vidare efterfrågades mentorskapsprogram för affärsutveckling, eempelvis vid försök att komma in på nya marknader. Uppfattningen var att det saknas ett fokus på att väa internationellt, och att alla initiativ är lokalt orienterade, vilket inte anses framgångsrikt i en längre tidsperiod. I samverkansprojekt som till största del inkluderar företag lyfte flera workshopdeltagare åsikten att företag i många fall kan hitta kunder i sina nätverk, och på så sätt lyfta varandra. Vidare ansågs det viktigt att på olika sätt knyta samman företag från olika delar av regionen, och att kommunerna samverkar för att uppnå detta. Flera deltagare argumenterade för ett ökat samarbete mellan MIUN och företagen, för att på så sätt lyckas bättre i kompetensmatchning men även för att öka innovationsgraden. Allmänt var uppfattningen att samarbetet mellan offentlig sektor, företag och akademi i Jämtland är relativt litet och att detta kan utvecklas mycket. Workshopdeltagarna påpekade att brister i såväl fysisk som informationsrelaterad infrastruktur i regionen är ett stort problem för att skapa kontaktytor mellan företagen. Mer övergripande lyftes synpunkten att regionen bör satsa på en gemensam marknadsföring utåt, där alla aktörer som rör sig i det offentliga rummet arbetar utifrån ett visst synsätt och försöker betona samma faktorer. Förhoppningen är att t e samarbete mellan samhällsaktörer och företag kan resultera i en gemensam och mer effektiv marknadsföring. För att detta ska lyckas krävs dock att alla har samma bild av vad Jämtland är, vilket workshopdeltagarna inte uppfattar i dagsläget. Flera personer påpekade också att företagen i regionen är relativt traditionella, och att det kommer att ta tid och engagemang att skapa den öppenhet som krävs för ökad samverkan. Uppfattningen var dock att denna uppnås på bästa sätt genom att skapa företagssamverkan som sedan kan väa successivt och organiskt. Ett första steg kan vara samarbete inom eempelvis inköp och utbildningar, för att sedan över tid utvecklas till gemensam affärsutveckling och öppen innovation. 20

22 5.1.3 Områden för företagssamverkan Ett stort antal områden intressanta för ökad samverkan identifierades. Dessa initiativ är av olika karaktär. De större identifierade områdena är: Skidturism Turism Sport/outdoor IT/Digitala tjänster Teknisk/mekanisk industri Träföretag Byggbranschen Inom flera av dessa områden finns eisterande initiativ, men uppfattningen var att deras arbete kan utvecklas ytterligare. Eempel på förbättringsåtgärder som nämndes var att ha en mycket mer aktiv omvärldsbevakning, inte minst internationellt, samt att involvera fler företag och vara mer öppen för andra typer av företag. Vidare påpekades att vissa mindre typer av verksamheter kan tjäna på klusterbildning, även om potentialen kring detta ansågs mindre. Dessa listas nedan: Mathantverk Hantverksbranschen Design/Produktutveckling Mikroföretagare Föreningar Workshopdeltagarna var också intresserade av andra typer av samverkansinitiativ, där grunden inte är ett verksamhetsområde utan snarare arbetsmetoder. Tre olika typer identifierades: Från a till limpa -kluster: Metoder att hjälpa företag att utveckla sin affärsmodell, eempelvis genom att addera tjänster till produkter Cirkulär ekonomi: Initiativ som visar hur företagen kan börja arbeta med cirkulär ekonomi Hållbarhet: Nätverk som visar företagen hur de rent konkret kan tjäna på att arbeta mer aktivt med hållbarhet Förslag på konkreta åtgärder för att skapa ökad samverkan För att lyckas locka företagen till att ta en mer aktiv roll i samarbetsprojekt ansågs det vara en framgångsfaktor att satsa på konkreta temadagar, eempelvis inom redovisning, hållbarhet etc. Om konceptet inte är tydligt är få företag motiverade att deltaga, speciellt givet de stora avstånden. Ett annat sätt kan vara att fokusera på ett företag per tillfälle, där deras utmaningar och möjligheter diskuteras. Ett upplägg där tre företag förbinder sig att närvara vid varandras respektive tillfälle skulle ge mer konkreta diskussioner, vilket upplevs som fördelaktigt. Flera personer också frågan att avlöna företagen för deras medverkan i workshopar och liknande. Ett ytterligare sätt att skapa engagemang i företagen som lyftes upp är att låta dem skapa egna visioner för sin bransch eller sitt verksamhetsområde. Uppfattningen är att detta skulle öka känslan 21

23 av ägandeskap. Ett annat sätt att motivera företagen är att också diskutera vad de förlorar på att inte delta i olika samverkansinitiativ, i form av kontaktytor, nya idéer etc. Kompetensbrist identifierades som ett stort problem, men dessvärre konstaterades ingen enkel lösning på detta problem. Ett gemensamt arbete mellan alla aktörer i regionen ansågs viktigt för att skapa attraktivitet i regionen. Många diskussioner handlade om att följa upp och kommunicera de framgångar och success stories som samverkan har genererat. Genom en konkret och tydlig nytta av initiativen borde aktörerna bli mer involverade. Det ansågs också vara viktigt att tidigt diskutera och förankra målet med ett initiativ, så att de berörda aktörerna kontinuerligt kan följa upp detta, och på så sätt bli medvetna om de fördelar som initiativen skapar. Många efterfrågade en ökad mängd gemensamma projekt mellan akademi och näringsliv, eempelvis genom eamensarbeten. Generellt efterfrågades olika typer av forum för att skapa dialog mellan MIUN och samhällsaktörer/näringsliv, eempelvis för att diskutera utformning av utbildningar kopplat till näringslivets behov. Givet de stora avstånden efterfrågade de flesta deltagarna en hög grad av uppsökande verksamhet, d.v.s. samverkansinitiativ som åker runt och lyssnar av företagens behov. På så sätt säkras att initiativen faktiskt arbetar med det som företagen behöver, men det skapar också möjligheter att utmana företagen och skapa ett mer långsiktigt tänkande. Uppfattningen är att många av företagen är relativt kortsiktiga i sina idéer och behöver stöttning i att arbeta med långsiktiga frågor. Ett sätt att genomföra den uppsökande verksamheten är att skapa ett action team som åker runt och besöker företag. Viktigt då att även fokusera på företagens framgångar och inte bara deras problem. Mycket av näringslivets kompetens bör kunna användas även av akademi och samhälle. Ett förslag genererades i att möjliggöra för mindre bolag att bilda paraplystrukturer, alternativt få stöd att skapa gemensamma varumärkesbolag, där de kan sälja helhetslösningar till kunder. Flera personer efterfrågade ett projektkontor som kan samordna olika projekt och initiativ i regionen. Detta kontor kan även fånga upp kreativa individer och stötta dem administrativt. Någon form av plattform eller systemstöd för att hjälpa spridning av idéer efterfrågades också. Några personer pekade på vikten av att öka MIUN:s attraktivitet, eempelvis genom att locka framgångsrika gästprofessurer. Vissa av workshopdeltagarna ansåg att arbetet med samverkan borde ske på kommunal nivå snarare än regional, för att öka tempot i processerna. Uppfattningen är att det är mycket viktigt att något händer, och att något resultat kommuniceras, så att alla ser att arbetet går framåt. Annars är risken stor att deltagarna snabbt tröttnar. Ett agilt arbetssätt med trial and error efterfrågades. 22

24 5.1.5 Slutsatser från Workshop 1 I workshopen konstaterades ett gap mellan olika typer av aktörer, där företagen lyfte behovet av konkreta tjänster medan akademi och samhälle var mer inriktat på öppen innovation och gemensam affärsutveckling. För att skapa en framgångsrik företagssamverkan krävs att gapet mellan intressenterna överbyggs och att en gemensam målbild skapas (se figur 12). Figur 12 Gap mellan regionens olika intressenter Givet att många företag i regionen har en relativt traditionell bakgrund konstaterades att regionen behöver arbeta långsiktigt med att skapa företagssamverkan på olika nivåer (se figur 13). Figur 13 Långsiktigt och systematiskt arbete med företagssamverkan på olika nivåer. För att nå långsiktig framgång krävs systematiskt arbete med olika mognadsnivåer och kommunikation av konkreta resultat över tid, så att alla intressenter ser nyttan av samarbetet. 23

25 5.2 Z-Group Introduktion och historik Z-Group är ett industriellt utvecklingscentra med ca 50 medlemmar inom tillverkningsindustrin i Jämtlands län som bildades 1998, och då etablerades som en ekonomisk förening. Syftet med Z- group är att erbjuda medlemmarna olika tjänster för att stimulera gemensamma projekt samt att stötta med utbildningar, gemensamma inköpsavtal och nätverkande för medlemmarna. Sedan ett par år tillbaka ingår Z-Group i ett nationellt IUC-nätverk som består av 16 regionala IUCbolag (industriella utvecklingscentra). Dessa olika centra koordineras av det gemensamma bolaget IUC Sverige AB, som också förser de olika centra med eventuella nationella möjligheter och/eller projekt. Z-group startade som ett samarbete mellan några tillverkande företag inför Elmiamässan, där de valde att göra en gemensam utställning. Utställningen upplevdes som mycket lyckad och planer för gemensam affärsutveckling inleddes. Sådant samarbete startades 1998 och syftet var att eempelvis kunna leverera gemensamma offerter. Tyvärr ansågs samarbetet inte som särskilt lyckat, då partnerorganisationerna hade svårt att leverera i en gemensam struktur. Över tid insågs att arbete inom kompetensutveckling och skapande av skalfördelar kunde vara mera fördelaktigt för företagen. Efter den initiala satsningen gavs Z-Group 2001 istället finansiering från EU:s strukturfonder för att agera som kompetenssamordnare. Uppfattningen var att stödets utformning var sådant att det destinerades till respektive deltagande företag. De enskilda företagens behov styrde när det gällde omfattning, inriktning och tidsaspekt. Detta möjliggjorde en stor fleibilitet för Z-Group, som startade ett aktivt arbete med att kartlägga företagens behov av utbildningar och kompetensutveckling. Representanter för Z-Group träffade mängder av representanter för regionens företag, och genomförde kompetensanalyser av en mängd företag. Z-group stöttade också företagen med att skriva ansökningar för att få medel att genomföra förbättringsinsatser. Detta arbete resulterade i konkreta ekonomiska fördelar, då t.e. medarbetarna kunde deltaga vid högkvalitativa utbildningar i närområdet, istället för att genomföra långa resor. Behovsinventeringarna hade gett en relativt samstämmig bild av företagens behov, vilket möjliggjorde skapande av relativt generella utbildningar som passade många, något som blev ekonomiskt fördelaktigt. Utbildningarna berörde projektledning, teknisk engelska, ledarskap etc. Över tid väte ett samarbete fram mellan de olika företagen, vilket ledde till att Z-Groups kansli identifierade behov av ökad dialog och organiserade olika yrkeskategorinätverk för eempelvis verkställande direktörer, produktionschefer, inköpschefer med flera. Inom ramen för föreningen har även ramavtal skapats, där företagen får dra nytta av sin gemensamma storlek och varandras förhandlingsmöjligheter inom olika områden Z-Groups verksamhet Idag arbetar Z-Group med att hjälpa företag att inventera sina behov av kompetensutveckling och andra förbättringar. Genom en utvecklad modell kan Z-Group identifiera prioriterade utvecklingsområden för att öka företagens konkurrenskraft och områden för tillvät. 24

26 Centralt arbetar Z-Group med de tre områdena marknad, produktionsutveckling och ledarskap. Dessa tre har identifierats som mest angelägna för Z-Groups medlemmar och nätverket erbjuder därför kurser primärt inom dessa områden. Utöver den ordinarie kursverksamheten finns även möjligheter för medlemmarna att delta i längre utvecklingsprogram (upp till ett år) kopplat till respektive område. Z-Group arbetar även med att bevaka omvärlden och förmedla nyheter inom berörda branscher, t e genom nyhetsbrev och nyheter på hemsidan. Uppfattningen är att framtida klusterbildningar kan ha ett större fokus på omvärldsbevakning, då detta anses som kostnadseffektivt i förhållande till separata lösningar. Då Z-Groups mål är att möjliggöra för medlemsföretagen att väa utvärderar nätverket kontinuerligt företagens behov och ambitioner gjordes en sådan undersökning, som visade att regionens företag hade stora tillvätambitioner. Den största prioriteringen var att öka försäljningen till befintliga kunder, följt av nykundsbearbetning. Förädling av produkter och tjänster, produktutveckling och adderande av tjänster till produkter ansågs också intressanta. En av slutsatserna var att undersöka möjligheterna till att starta ett produktutvecklingsnätverk kopplat till föreningen Framgångsfaktorer En viktig framgångsfaktor anses vara att det initiala ekonomiska stödet var relativt fleibelt. Därmed kunde verksamheten styras efter företagens behov. En annan framgångsfaktor var långsiktigt fokus, den första satsningen var inte så lyckad men då provade nätverket en annan arbetsmetod som fick större framgångar. Den kritiska punkten initialt var byggandet av tillit mellan medlemmarna, som i många fall är konkurrenter. Den framgångsfaktor som framstår som mest signifikant är att Z-Groups blotta eistens ger företagen lägre kostnader, primärt via de gemensamma ramavtalen. Detta är ett väldigt enkelt men tydligt sätt att motivera medlemsavgiften, och uppfattas av alla berörda som något mycket kraftfullt Utmaningar för att bli mer innovativa Representanterna för Z-Group ser vissa utmaningar för att Region Jämtland ska bli mer innovativt. Eempelvis är uppfattningen att många företag skulle tjäna på att gå från att sälja en produkt till att sälja en lösning, och på så sätt bredda sin marknad och öka sin potential. Dock uppfattas majoriteten av företagen som relativt traditionella, och de har ofta svårt att se möjligheter att utvecklas affärsmässigt. Affärsmodellen att komplettera en produkt med tjänster är de inte riktigt mogna för. Vidare har det gjorts försök med praktikplatser, eamensarbeten och dylikt men dessa har inte gett de positiva resultat som förväntats, och uppfattningen är att gensvaret varit relativt svalt. Utöver detta upplevs jämtländska företag som obenägna att ta risker och ha en stark tradition av att väa organiskt. Svårigheterna med generationsskiften kan påverka utvecklingstakten, då många företag är ägarledda Att klona Z-group till andra branscher Uppfattningen är att det finns potential inom turismområdet i Jämtland, som en Z-Groupliknande struktur skulle kunna möta. Dock anses det som mycket viktigt att samordna detta med de 25

INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS

INNOVATION EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS INNOVATION Innovativa Jämtland/Härjedalen EN INNOVATIONSDRIVEN SAMHÄLLS- UTVECKLING I VÄRLDSKLASS 2025 Regionförbundet Jämtlands län Ökad företagssamverkan inom och mellan branscher - en del av Innovativa

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013

Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Regionbildning södra Sverige Regional utveckling 6 november 2013 Uppdragsbeskrivningen Analysera förutsättningarna samt föreslå konkreta insatser för ett utvecklat samarbete mellan Skåne, Kronoberg, Blekinge

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Mindre styrdans mer rock n roll

Mindre styrdans mer rock n roll november 2013 Mindre styrdans mer rock n roll Personalchefsbarometern 2013 Personalchefsbarometern 2013 Mindre styrdans mer rock n roll I årets version av Visions Personalchefsbarometer fokuserar vi på

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020

2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2537 av Gunilla Carlsson m.fl. (S) Näringspolitiken i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Industriell plattform för leverantörer

Industriell plattform för leverantörer Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+ Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi

Läs mer

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm

med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Verksamhetsplan 2016 med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm Tillväxt i nordöstra Skåne Skåne Nordost med tillväxtmotorn Kristianstad+Hässleholm är ett samarbete mellan sex kommuner i nordöstra Skåne

Läs mer

Projektplan Industriell Dynamik

Projektplan Industriell Dynamik Projektplan Industriell Dynamik Innehåll 1. Information om projektet... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Avgränsning och utveckling... 2 1.3 Projektets syfte... 3 1.4 Projekt tid... 3 2. Projektets mål... 4 2.1

Läs mer

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning

Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning Informationsmöte VINNVÄXT skissutlysning 24 mars 2015 Rebecka Engström Lars-Gunnar Larsson VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Koppla

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande

Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Hållbart värdeskapande genom aktivt ägande Smögen 23 juni 2015 FTABs uppdrag enligt bolagsordning Fouriertransform ABs FTAB s uppdrag enligt bolagsordning Föremålet för bolagets verksamhet ska vara att

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Till dig som driver företag

Till dig som driver företag Till dig som driver företag Underlag för att arbeta med pilotsatsningen Finansiering av strategi för immateriella tillgångar för små och medelstora företag Framtagning av strategi för affärsstrategisk

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015

Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Bilaga 5 Maktsalongen Verksamhetsplan 2015 Maktsalongen är en organisation som arbetar med jämställdhet i det unga civilsamhället. 2015 är organisationens fjärde år och organisationen växer med raketfart.

Läs mer

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1)

STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012. STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) STUNS VERKSAMHETSPLAN 2012 STUNS Verksamhetsplan 2012 1(1) VERKSAMHETSPLAN FÖR STUNS 2012 STUNS roll i Uppsalaregionen Stiftelsen för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringsliv och samhälle STUNS

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Vår verksamhets utveckling

Vår verksamhets utveckling Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande

Läs mer

Forskningspolicy Region Skåne

Forskningspolicy Region Skåne Forskningspolicy Region Skåne Förutsättningar för forskning och utveckling i Skåne Den växande globala konkurrensen ställer höga krav på utvecklingen av forskningen och innovationsförmågan. Skåne har potential

Läs mer

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12

Att vara styrman. Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser. Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Att vara styrman Ledning av klusterinitiativ och regionala samhandlingsprocesser Träningsprogram för Reglab 2012-09-11--12 Peter Kempinsky, Björn Eriksson Edith Andresen, Marita Svensson Inledning Syfte

Läs mer

Xmentor - för potentiella partners

Xmentor - för potentiella partners Xmentor - för potentiella partners Xmentor AB - www.xmentor.se - Köpmannagatan 2-652 26 Karlstad OM XMENTOR Den höga förändringstakten i dagens organisationer liksom den ofta kritiska tillgången på kompetens

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014

STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 ÅRSREDOVISNING 2011 STRATEGIER FÖR NÄRINGSLIVSARBETET 2012-2014 2 Antagna av Hammarös kommunfullmäktige 2012-03-26 Hammarö kommunfullmäktige antog den 26 mars 2012 strategier för näringslivsarbetet. De

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan

Tillväxt Trosa. Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Tillväxt Trosa Kompetensutveckling för småföretag i samverkan Resultat Projekt Tillväxt Trosa har genomförts för att ge småföretagare och deras personal tillgång till högkvalitativ kompetensutveckling.

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle

Näringsliv Verksamhet 2014. Näringsliv & Samhälle Näringsliv Verksamhet 2014 Strategiska områden Barn och unga vår framtid Barn och unga ges förutsättningar för en god start i livet. Vi tar tillvara barn och ungas delaktighet, engagemang och kreativitet.

Läs mer

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20 En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen

Läs mer

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de

Läs mer

Förslag till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslut för egen del

Förslag till Kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens beslut för egen del Kommunstyrelsen 215-11-11 Kommunledningskontoret Näringsliv KSKF/215:6 Valentina Andic, 16-71 74 8 1 (3) Kommunstyrelsen Redovisning av uppdrag om Eskilstuna kommuns styrning och synergier mellan näringslivsenheten

Läs mer

Skånskt Bredbandsforum, SBBF

Skånskt Bredbandsforum, SBBF Skånskt Bredbandsforum, SBBF Förslag till agenda, Styrgruppsmöte 1 1. Välkomna 2. Uppdraget SBBF 3. Inledning, presentation av kansliet 4. Nationellt Bredbandsforum, Näringsdepartementet/PTS 5. Förväntningar

Läs mer

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland AFFÄRSPLAN 2001 LandstingsService i Östergötland 2 Innehållsförteckning Omvärldsanalys 3 Vision 3 Affärsidé 3 Strategiska mål 4 Operativa mål 4 Strategi 4 Ekonomistyrning 5 Grundläggande värderingar 5

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.

Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. 2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar

Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation och design inom regeringens handlingsplan för kulturella och kreativa näringar Mattias Esbjörnsson, +4684733293 Mattias. Esbj ornsson@ VINNOVA. se Projektnr Ert diarienr 1(2) N2009/8901/ENT (delvis) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Uppdrag avseende Innovation

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN

Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas MÅL- OCH VERKSAMHETSPLAN TROLLHÄTTAN 2013 Innehåll Inledning... 3 Det här är Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 4 Konsulentens roll... 5 Verksamhetsidé...

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering

Strukturbild för Skåne. - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Strukturbild för Skåne - dialog om Skånes utveckling kopplat till fysisk planering Region Skåne har ansvar för Hälso- och sjukvård samt tandvård Kollektivtrafik - Skånetrafiken Regional utveckling inklusive

Läs mer

Katalysatorprojektet. Strategisk inriktning 2014-11-23

Katalysatorprojektet. Strategisk inriktning 2014-11-23 Katalysatorprojektet Strategisk inriktning 2014-11-23 Innehåll Innehåll... 2 1 Förord... 4 2 Affärsplanen i korthet... 5 3 Utgångspunkter... 7 3.1 Samhällets utmaningar ökar kraven på innovation och förnyelse...

Läs mer

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård

Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård 2014-09-09 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/460-141 Kommunstyrelsen Samarbetsavtal om regional samverkan för en starkare besöksnäring i Stockholms skärgård Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version

Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar. Kort version Målbild för Oskarshamn ett instrument för att välja och utvärdera satsningar Kort version Niklas Arvidsson Centrum för bank och finans Kungliga Tekniska Högskolan SAMMANFATTNING För att förverkliga en

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet

Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet STRATEGI Arbetsmarknad Dokumentets syfte Pekar ut inriktningen för de kommande årens utveckling och insatser inom arbetsmarknadsområdet Dokumentet gäller för Arbets- och företagsnämnden Arbetsmarknadsstrategi

Läs mer

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik

Forskning & utveckling i kollektivtrafiken. Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Forskning & utveckling i kollektivtrafiken Tjänsteinnovationer i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik

norrstyrelsen Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik norrstyrelsen rapport 2009: 25 Vision och mål för trafik i Region Norrland Ett förslag från Norrstyrelsens arbetsgrupp för trafik Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Tillväxt genom internationellt arbete

Tillväxt genom internationellt arbete Tillväxt genom internationellt arbete Kenneth Sjaunja EU-projektkontoret Norrbottens läns landsting Vision Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Vårt

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne

Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur. Strukturbild för Skåne Markanvändning, tillgänglighet och flerkärnig ortsstruktur Strukturbild för Skåne att överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen Nära samverkan

Läs mer

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26

UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta

Läs mer

Handling för tillväxt... 2

Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011

Revisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011 Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer