Norrbottens länsbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Norrbottens länsbibliotek"

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE Norrbottens länsbibliotek VERKSAMHETSBERÄTTELSE Innehåll Prioriterade grupper 3 2. Barn och ungas rätt till yttrandefrihet 3 3. Aktiviteter under året riktade till barn och ungdomar 3 4. Fortbildning 4 5. Funktionshindrades tillgång till kultur 5 6. Minoritetsfrågor 6 7. Samverkan/nätverksbygge 6 8. Rådgivning 7 9. Projekt 7 a) Norrbottensäventyret b) Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden c) Bokjuryn d) BIN-projektet e) Bothnica Webbsök f) Bibliotek för alla arkitektinventering av 7 huvudbibliotek g) Norrbottensförfattare på Internet 10. Kompletterande medieförsörjning 9 a) Ny inriktning

2 b) Utvecklingsarbete c) Elektroniska medier och tjänster d) Förvärv och fjärrlån 11. Personal 14 a) Anställningar b) Kompetensutveckling 12. Ekonomi Övrigt Prioriterade grupper Länsbibliotekets finansiärer och huvudmän, Norrbottens läns landsting och Statens kulturråd, prioriterar barn och ungdomar i sitt kulturpolitiska arbete. Funktionshindrade är en annan prioriterad grupp. 2. Barns och ungas rätt till yttrandefrihet Kulturrådet har sedan länge återrapporteringskrav gällande insatser för att främja barns och ungas rätt till yttrandefrihet och möjligheter att delta i det kulturella och konstnärliga livet, kulturupplevelser och eget skapande. Norrbottens länsbibliotek har i detta syfte under 2005 arbetat med: a) FN: s barnkonvention Norrbottens länsbibliotek har under året fortsatt arbetet med utarbetandet/utvecklandet av verksamhetsplaner för kommunbibliotekens barnverksamhet. Utgångspunkt för arbetet har varit FN: s barnkonvention. Målet är att i enlighet med konventionen få till stånd en strategisk och långsiktig utveckling av bibliotekens barn och ungdomsverksamheter. Konkret har detta utmynnat i följande resultat: Arbete i nätverksgrupp med inriktning på bibliotekslokaler. I gruppen ingår bibliotekspersonal från fyra kommuner. Redovisningen sker under Syftet med arbetet är att skapa en större medvetenhet om mediernas exponering för att bl. a stimulera till läsning/användning och utlån. I arbetet utgår gruppen från barnens önskemål och behov och man vill visa att barnbibliotek inte behöver vara konventionella och tråkiga. En plan för arbetet finns på Länsbibliotekets hemsida: länken Barnbibliotek.

3 Medieplanering Medieplanering pågår i 10 av 14 kommuner. Planeringen utgår bland annat från FN:s barnkonvention. Arvidsjaur: anpassning av lokaler och medier till barns och ungdomars behov, boklek för 6 åringar, utbildning av läslustombud. Kalix: fortsatt uppdelning av medierna utifrån barn önskemål och frågor för att underlätta orienteringen i bibliotek, barn påverkar medieinköpen. b) Barnens Polarbibliotek - är ett virtuellt bibliotek som i allt väsentligt verkar för att tillvarata barns och ungdomars rätt och möjligheter att uttrycka sig offentligt. Under 2005 påbörjades arbetet med att förändra BP från grunden. En webbdesigner, illustratör och reporter anlitades med ansvar för det praktiska arbetet. Målet var att i en serie multimediareportage visa på den regionala särprägeln för barn mellan 8 och 12 år. En utförlig rapport bifogas. Resultatet av arbetet kan ses på: 3. Aktiviteter under året riktade till barn och ungdomar a) Främja barns och ungdomars läsning och skrivande - Projektet Bokjuryn, se punkt 9. Barnens Polarbibliotek erbjöd boktips, poesiskolan och författarporträtt för barn mellan 8 och 12 år. Skrivarkurser för ungdomar mellan 16 och 20 år arrangerades i samarbete med Tidskriftsföreningen Poetens klagan och tidskriften Komma vid tre tillfällen under våren Plats: Luleå. Datum: 26-27/2 & 12-13/3. Antal deltagare: 44. En fullständig rapport om skrivarkurserna bifogas. b) Sprida kunskap om barns och ungdomars läsning Föreläsning med Ulla Rhedin och Fam Ekman om den moderna bilderboken, se 4. Fortbildning. c) Synliggöra vår regions litteratur för barn och ungdomar - Barnens Polarbibliotek presenterar norrbottniska författarporträtt och barn- och ungdomslitteratur. 4. Fortbildning Under året har Länsbiblioteket arrangerade bl a följande fortbildningsdagar: a) Fortbildning för barn- och gymnasiebibliotekspersonal Bilderbokens hemligheter (18/4)

4 Studiedag med Ulla Rhedin och Fam Ekman. 34 personer från 7 kommuner deltog. Dagen riktade sig till biblioteks- och skolpersonal och analyserade framväxten av den moderna bilderboken. Plats för utbildningsdagen var Luleå. Arbetsmöte (28/4) Ett arbetsmöte för barnbibliotekspersonal genomfördes. Antal deltagare: 11. Plats: Luleå. Medieplanering Tre gymnasiebibliotek i länet - Luleå gymnasiebibliotek, Strömbackaskolans bibliotek i Piteå och Älvsbyns gymnasiebibliotek - har under året deltagit i fortsättningen av kursen i Medieplanering. Kurserna genomfördes i samarbete med Umeå lånecentral i Älvsbyn och i Piteå. Gymnasiebibliotekskonferens (26-27/5) En gemensam konferens för gymnasiebibliotekarierna i Norrbotten och Västerbotten arrangerades. Ämnen som avhandlades var bl a läsfrämjande åtgärder för elever och medieplanering. Antal deltagare: 22 personer. Plats för mötet: Skellefteå. b) Fortbildning för r personal inom biblioteksverksamhet för vuxna och ungdomar Medieplanering kommunbibliotek Seminarium 2 i Kiruna (16/3) Biblioteken fick presentera sina arbeten med medieplanerna. Ulla Adolfsson från Boden berättade om deras arbete med uppföljning och revidering av medieplanen. Deltagande bibliotek var Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kiruna, Älvsbyn och Övertorneå. Seminariet leddes av Madelein Enström, Lånecentralen i Umeå med stöd av Ulla Adolfsson, Bodens stadsbibliotek. Medieplanering kommunbibliotek Seminarium 3 i Älvsbyn (6/9) Fortsatta diskussioner om hur kommunerna har arbetat med sitt mediebestånd utifrån medieplanen. Inbjudna var Robert Knutsson, bibliotekschef i Skellefteå och Henriette Sandell från Årebiblioteken. Robert talade om medieplanering ur budgetperspektiv och Henriette berättade om sitt arbete med elektroniska resurser på biblioteket inom ramen för BIN: s delprojekt Metodbibliotek. Deltagande bibliotek var Arjeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Kiruna, Älvsbyn och Övertorneå. Seminariet leddes av Madelein Enström, Lånecentralen i Umeå med stöd av Ulla Adolfsson, Bodens stadsbibliotek. Kompletterande medieförsörjning i Norrbotten (8/9) En informations- och diskussionsmöte anordnades där Länsbiblioteket redogjorde för bakgrunden till den nya inriktningen av arbetet med den kompletterande medieförsörjningen

5 från fjärrlån till lärande. Mötet samlade deltagare från kommunbiblioteken och ett av gymnasiebiblioteken i länet samt Luleå universitetsbibliotek. Madelein Enström, Lånecentralen i Umeå, var också inbjuden till mötet. Utbildningsdag med elib (22/9) Py Sandell från företaget elib undervisade i den nya tjänsten e-böcker som sedan introducerades på 13 bibliotek i länet under oktober månad. Representanter från kommunbiblioteken deltog. Utbildningsdag i mediefrågor (2/11) Länsbiblioteket arrangerade en utbildningsdag om elektroniska tjänster och service till distansstudenter. 20 personer deltog från kommun- och gymnasiebibliotek samt ett Lärcentrum. Bengt Källgren från KULDA-kontoret ledde en diskussion om arbetet med nättjänster på bibliotek samt demonstrerade aktuella erbjudanden via KULDA. Högskole- och universitetsbiblioteken i Norrland var inbjudna för att tala om deras biblioteksservice till distansstuderande och kommunbibliotek i Norrland. Medverkade gjorde Cecilia Falk, Luleå tekniska universitet, Cathrine Lindqvist, Mittuniversitetet, Ulla Nyberg, Högskolan i Gävle, och Agneta Stenberg, Umeå universitet. Nya referenskällor och virtuella bibliotek (22/11) Lånecentralen i Umeå förlade en utbildningsdag i Luleå som samlade 40 personer från kommun- och gymnasiebibliotek i Norr- och Västerbotten. Några olika elektroniska resurser för bibliotekens referens- och informationsarbete presenterades av personal från Lånecentralen i Umeå, Berith Backlund från Göteborgs universitetsbibliotek och Gunnel Thorén, Dag Hammarskjöldbiblioteket i Uppsala. Lars Iselid, Medicinska biblioteket i Umeå, höll en föreläsning om Google och andra sökmotorers inverkan på biblioteksarbetet. 5. Funktionshindrades tillgång till kultur Statens kulturråd har även i uppdrag att verka för att funktionshindrades tillgång till kultur förbättras. Och enligt Landstingsplan 2005 ska kulturinsatserna göras med bred inriktning och syfta till att nå nya grupper i samhället. Norrbottens länsbiblioteks insatser och åtgärder inom detta område: förvärvat talböcker - i kassett- och framför allt i DAISY-format - och andra specialmedia (bok och band, kassettböcker, punktskriftsböcker) för funktionshindrade till ett värde av ca kr, ställt specialmedier till funktionshindrades i Norrbotten förfogande, informerat om och marknadsfört dessa medier och DAISY-spelare till berörda målgrupper, skickat ut 56 talboksdepositioner om totalt volymer till de kommunala biblioteken i länet, gett ut 39 nr av veckotaltidningen Insyn till drygt 500 abonnenter,

6 gett ut 20 nr av veckotidningen Utblick - lättlästa nyheter både som papperstidning med stor text och som kassettidning med långsamt tal till sammanlagt cirka 600 prenumeranter, svarat genom Inläsningstjänsten för 52 inläsningsuppdrag (2004: 56) om sammanlagt 56 timmar (2004: 64), arbetat med projektet Bibliotek för alla arkitektinventering av 8 huvudbibliotek, ingått i länsgruppen för Låt oss läsa verksamheten. 6. Minoritetsfrågor a) Samiska Barnens Polarbibliotek har utvecklat en variant på nordsamiska, Buresboahtin Mánáid Polárbibliotehkai. Aktiviteten på sidan har dock varit obetydlig under året. b) Meänkieli Barnens Polarbibliotek finns i en version på meänkieli, Lasten Polarikirjasto. Länsbiblioteket tog fram en ny, reviderad informationsbroschyr över litteratur på meänkieli som har spridits till intresserade, bland annat vid Bok- & Biblioteksmässan i Göteborg. Där föreläste också två lärare från Pajala i Norrbottensmontern om meänkielis utveckling från april 2000, då språket fick status som minoritetsspråk, till dagens situation. Föreläsarna berättade att beslutet haft betydelse för att höja självkänslan och faktiskt startat en kulturrevolution i Tornedalen. Från att ha varit ett handikapp under årtionden har språket blivit en rikedom, något att vara stolt över. Det har bidragit till bokutgivning, teateruppsättningar, musikupplevelser, nya utbildningsmöjligheter. Inom skolan har det arbetats för att bevara och revitalisera språket, bl. a genom fortbildning av lärare, aktionsforskning bland yngre barn och upprättande av en aktiv meänkieli hemsida: och Det har bidragit till att meänkieli numera väljs som hemspråk, språkval och fördjupningsämne i grundskola och gymnasium. Länsbiblioteket har en webbsida, Läs om Norrbotten, där i princip alla böcker skrivna på meänkieli presenteras. 7. Samverkan/nätverksbygge

7 Norrbottens länsbibliotek samverkar med en rad bibliotek både i Sverige och i utlandet. Samarbetet är också omfattande med andra institutioner, organisationer och föreningar i länet. Faktum är att Länsbiblioteket har en eller flera samverkansparter i de flesta av sina aktiviteter. Samarbetet är nödvändigt för att få bredd och djup i kunskap och kompetens och för att göra verksamheter ekonomiskt möjliga. Samverkan fungerar också som nätverksbygge. Exempel: a) Samverkan med andra länsbibliotek I samarbete med Länsbiblioteket i Västerbotten arrangerade Länsbiblioteket en gemensam träff för gymnasiebibliotekspersonal i Norrbotten och Västerbotten. Träffarna är årligen återkommande. BIN-projektet bedrevs i samverkan mellan alla fem länsbiblioteken i Norrland och ett stort antal kommunala bibliotek i regionen. Till Bothnica Webbbsök, som är ett samverkansprojekt mellan Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland, anslöt sig även Gävleborg under KULDA-projektet är ett nationellt projekt där alla länsbibliotek är medaktörer. b) Nätverksgrupper bland bibliotekscheferna Under året har flera möten ägnats åt diskussioner i olika nätverksgrupper: 1) Extern marknadsföring mot utbildningsväsendet, 2) Marknadsföring mot politiker och 3) Extern marknadsföringsplan. Under året inleddes också ett samarbete med Vinterreklambyrå i Luleå. Bibliotekschefsmötet den 5 december ägnades åt Bibliotekslagens 7a enligt vilken kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner. Hur arbetet ska läggas upp i länet under 2006 bestämdes vid detta möte. Peter Almerud höll en föreläsning med utgångspunkt från sin skrift Biblioteksplaner från bibliotekslag till biblioteksplan. c) Nätverksgrupp bland barnbiblioteksanvariga För att arbeta med fortsatt utveckling av barnbiblioteksverksamheten i Norrbotten fortsatte en grupp barnbibliotekarier att utforska hur barnbiblioteken kan förbättra skyltningen av medier i biblioteksrummet. Redovisningen sker i april d) Stadskamp i Poetry slam I november arrangerades en Poetry Slam tävling i Jokkmokks kommunbiblioteks lokaler med deltagande lag från Luleå och Jokkmokk. Tävlingen var ett samarrangemang mellan Länsbiblioteket, Jokkmokks kommunbibliotek och tidskriften Komma. Antal besökare under tävlingen uppskattades till ca 60 personer. Länk till programmet: 8. Rådgivning

8 Rådgivning till de kommunala biblioteken ges vid möten och per telefon. Barnbibliotekskonsulenten har särskilt engagerats av barnbibliotekarierna i Gällivare och Piteå vid upprättandet av verksamhetsplaner. Jokkmokk har också varit i behov av stöd med anledning av biblioteksbranden. 9. Projekt a) Norrbottensäventyret Det planerade barnbiblioteksprojektet Norrbottensäventyret genomfördes inte då sökta medel inte beviljades. b) Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Projektet Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden beviljades bidrag från Kulturrådet och Stiftelsen Framtidens kultur. Projektbidragen uppgår till kr, varav går till utvecklingen av Barnens Polarbibliotek. Detta är ett samarbetsprojekt mellan barnbiblioteket i Luleå och Barnens Polarbibliotek. Syftet med projektet är utforska möjligheten till samspel mellan det fysiska och det virtuella biblioteket. Projektansökan går att läsa i sin helhet på Länsbibliotekets hemsida: m c) Bokjuryn Bokjuryn är ett läsfrämjande projekt för barn och ungdomar som går ut på att barnen får rösta fram vilken som varit deras favoritbok under det gångna året. Projektet är ett samarbete mellan skolor, bibliotek och förlag och når ut över hela Sverige. Under 2005 deltog 5 kommuner i Norrbotten. Länsbiblioteket fungerar som samordnare av projektet i Norrbottens län. d) BIN-projektet De fem norrlandslänen har under åren samverkat kring ett projekt i syfte att effektivisera litteraturförsörjningen i Norrland. Projektet redovisas i separat bilaga; här ska bara rapportens slutsatser citeras: Arbetet med BIN-projektet har bl a inneburit ett bredare arbete med mediefrågor och beståndsuppbyggnad. I ett vidare perspektiv har regionen i dag förbättrat kunskapsförsörjningen i den norra regionen. Biblioteken har sporrats till ett bättre arbete utifrån användarens/låntagarens behov och perspektiv. Detta måste innebära

9 förändringar i länsbibliotekens och lånecentralens arbetsuppgifter och metoder. Projektet har även inneburit att de deltagande biblioteken fått ökad medvetenhet om nödvändigheten av att ingå i nätverk. I en tid som denna då det sker stora förändringar i vår omvärld krävs det att även biblioteksverksamheten förändras. Man har fått tillfälle att jämföra sin egen verksamhet med de andra i projektet ingående biblioteken. Detta har ansetts viktigt och har gett möjlighet till värdefulla tillfällen att reflektera över sin vardag och sin egen verksamhet. Det konkreta och praktiska har gjort att all personal har haft möjligheten att delta och genom detta har biblioteken fått samarbete och samhörighet i personalgruppen på köpet. Arbetet med de olika delarna inom projektet har också direkt lett vidare till en problematisering och analys av den egna verksamheten. Att Länsbibliotek arbetat tillsammans med Lånecentralen i projektet har skapat en trovärdighet i regionen och visat på samarbetsmöjligheter samt lyft fram de olika institutionernas kompetenser. Lånecentralens arbete har blivit synligare främst via medieplaneringskurserna. Samarbetsprojektet har också inneburit ett bättre och bredare erfarenhetsutbyte mellan deltagande länsbibliotek. Kontaktytorna har blivit större och kompetens i regionen kan tas tillvara på ett bättre sätt. Attityder och inställning till kompletterande medieförsörjning och fjärrlån har påverkats mot ett friare förhållningssätt och ett tydligare användarperspektiv. Arbetet med projektet har ökat förutsättningarna för nya satsningar och omprioriteringar i och med att antalet fjärrlån förväntas minska. Kompletterande medieförsörjning och arbete med fjärrlån på länsbibliotek och lånecentral utvecklas till arbete med medieservice från operativt stöd till metodutveckling och utbildning utifrån kommunbibliotekens och användarens behov. Det gemensamma arbetet i projektet leder nu vidare till en nationell förstudie om ett kommande ramprojekt som kan ta vid angående kompetensutveckling och samsökning. Förutsättningarna för att lyckas arbeta tillsammans med ett nationellt projekt är stora efter dessa tre år. På projektets webbplats, finns dokumentation och kalendarium från projekttiden. Webbplatsen kommer att arkiveras av Länsbibliotek Västernorrland och finnas tillgänglig under en tid framöver. Bloggen ligger under lånecentralen i Umeås ansvar och upprätthålls tills ett nytt verktyg tagits fram för att stötta biblioteken i arbetet med medieplanering. Samma sak gäller för Norrsök som drivs vidare gemensamt med Länsbiblioteket Västernorrland som administratör.

10 e) Bothnica Webbsök Tack vare BIN-projektet har Bothnica Webbsök byggts ut högst väsentligt; basen har under projekteperioden vuxit med drygt poster och innehåller i dag (januari 2006) poster, vilket gör den till en betydelsefull källa för information om landets norra del. Man kan säga att genom BIN-projektet skapades förutsättningar för länsbiblioteken att bygga en stabil grund för Bothnica Webbsök, en grund som det är möjligt att långsiktigt bygga vidare på. Ytterligare en effekt av projektet är att även Gävleborg kommer att ansluta sig till basen. Under 2005 har Anita Westbrandt vid Luleå UB arbetat 50 % under 3 månader med inläggningar i databasen och Anne Poromaa 25 % under fyra månader. f) Bibliotek för alla arkitektinventering av 7 huvudbibliotek Projektet är ett initiativ från Statens kulturråd och handlar om funktionshindrades tillgång till bibliotek. Det går i korthet ut på att en arkitekt gör en analys av bibliotekslokalerna utifrån funktionshindrades behov av tillgänglighet och lämnar prissatta förslag på åtgärder. Projektet inleddes senhösten 2003 med en informationsdag om tillgänglighet. Under hösten 2004 och våren 2005 inventerade Arkitektkontor AB 7 kommunbibliotek och lämnade åtgärdsförslag till respektive kommunbibliotek. Kommunbibliotekens motprestation var att utarbeta en handlingsplan som skulle beskriva hur man skulle arbeta med tillgänglighetsfrågor. I dagsläge är det två kommunbibliotek som lämnat en handlingsplan till Länsbiblioteket. Därför fortsätter arbetet med att ta fram handlingsplaner för resterande kommunbibliotek under g) Norrbottensförfattare på Internet, norrbottensforfattare.se Under året har journalisten Maria Öman varit anställd i sex månader för att skriva om Norrbottensförfattare till Länsbibliotekets nya webbsida ägnad att presentera författare från länet för omvärlden. I projektbeskrivningen anges att syftet med webbsidan är att förmedla enkel och tillförlitlig information om de författare som verkar eller har verkat i Norrbotten. Sidan ska fungera som en alltid aktuell informationskälla för studerande på olika stadier och nivåer och för den intresserade allmänheten. Sidan ska också kunna användas i olika sammanhang för marknadsföring av norrbottniska författare och därmed av länet som sådant. Fotograf Gisela Granberg fotograferade ett tiotal av de trettio författarna som finns med på sidan. Bengt Frank svarade för webbsidans layout. Norrbottens läns landsting och Arbetsförmedlingen Kultur bidrog till finansieringen av projektet. En utförlig projektrapport finns på Länsbibliotekets hemsida. Författarsidan presenterades på Bok & Bibliotek 2005 bl a genom ett vykort. 11. Kompletterande medieförsörjning a) Ny inriktning Arbetet med Länsbibliotekets regionala insatser för den kompletterande medieförsörjningen har tagit en ny riktning under hösten 2005 då tjänsten som fjärrlånebibliotekarie omvandlades till en bibliotekskonsulenttjänst med ansvar för den kompletterande medieförsörjningen. Länsbiblioteket har därmed flyttat fokus från fjärrlånehanteringen till ett mera långsiktigt

11 konsulentarbete med en rådgivande, fortbildande och handledande funktion. Bakgrunden till denna nya inriktning ligger dels i de förändringar som skett på fjärrlåneområdet, dels den tekniska utvecklingen med uppkomsten av nya elektroniska tjänster och medier. Den traditionella fjärrlånekedjan existerar inte idag och tekniken har utvecklats så att kommunerna på ett smidigt sätt själva kan beställa fjärrlån direkt från utlånande bibliotek i landet och i Norden. Detta har inneburit en snabbare och därmed bättre service till bibliotekens kunder och för länsbibliotekets del en minskning av fjärrlånebeställningar från kommunerna. Introduktionen av medieplanering som arbetsmetod på bibliotek runtom i länet är också en bidragande faktor till att efterfrågan på fjärrlåneservice från länsbiblioteket minskar. Utvecklandet av nya nättjänster och elektroniska medier, exempelvis databaser av olika slag, e-böcker och e-ljudböcker, innebär att biblioteken idag kan sägas vara tudelade i det fysiska och det elektroniska biblioteket. Många av bibliotekets tjänster kan idag göras tillgängliga för användarna via bibliotekens hemsidor. Länsbiblioteket vill genom den nya konsulenttjänsten stimulera och stödja biblioteken i deras utveckling av det elektroniska biblioteket. Arbetet med den kompletterande medieförsörjningen har utifrån ovanstående beskrivning utvecklats till tre arbetsområden: fjärrlånehantering, elektroniska medier och tjänster samt utvecklingsarbete. b) Utvecklingsarbete Medieplanering 6 kommuner och 3 gymnasiebibliotek har under året deltagit i kursen för strategisk medieplanering. Kursen är en del av BIN-projektet (Bibliotekssamverkan i Norrland) och leds av Lånecentralen i Umeå. Syftet är att lära ut en arbetsmetod som innebär ett mer aktivt förhållningssätt till det lokala bibliotekets medier och ett arbetsverktyg vid förvärv, gallring och fjärrlånearbete. Arbetet inom kursen ledde till många diskussioner och ruckade på en del invanda förvärvs- och bevaranderutiner. Styrgruppen för BIN-projektet beslutade under hösten att fler kurser i medieplanering ska anordnas om intresse finns. De bibliotek i länet som inte gått kurser erbjuds delta Det elektroniska biblioteket För att stimulera användning och marknadsföring av nättjänster och databaser på biblioteken i länet anordnade Länsbiblioteket en diskussionsdag som leddes av Bengt Källgren från KULDA-kontoret. Förhållandet mellan det elektroniska och fysiska biblioteket, aktuella erbjudanden och en framtidsspaning var områden som berördes. Mötet ledde till beslutet att en praktiskt inriktad dag i arbete med nättjänster, en workshop, ska anordnas till våren. Vuxnas lärande

12 Tillgång till material eller sökmöjligheter via Internet är av betydelse för de vuxenstuderande som läser på distans. Många av dessa vänder sig till sitt kommunbibliotek för att få hjälp med anskaffning av litteratur eller att söka information. Därför är det viktigt att biblioteken har de resurser och kunskaper som krävs i mötet med vuxenstuderande. Under en dag i november fick kommunbiblioteken information från högskolorna och universiteten i Norrland om vilken service de ger till distansstudenter och till kommunbibliotek. Samarbetet mellan Länsbiblioteket och Luleå universitetsbibliotek har fortsatt under hösten och under våren 2006 hålls en utbildningsturné där bibliotek och lärcentra i länet får titta närmare på Luleå UB: s nättjänster. c) Elektroniska medier och tjänster Nättjänster via KULDA Länsbiblioteket har under året arbetat med att lyfta fram de elektroniska medierna och tjänsterna inom den kompletterande medieförsörjningen. Länsbiblioteket har i dialog med kommun- och gymnasiebiblioteken valt att stödja några av de databaser och nättjänster som erbjudits via KULDA under året. EBSCO (engelskspråkig artikeldatabas) finns sedan tidigare som länsavtal. I oktober månad introducerades utlåningen av e-böcker på 13 bibliotek i länet via företaget elibs nättjänst. Nyheten rönte stor uppmärksamhet i länets media. Övriga databaser som Länsbiblioteket anslutit sig till genom länsavtal tillsammans med biblioteken är Gale databaser (engelskspråkiga biografiska databaser), Genline (släktforskningsdatabas) och GlobalGrant (stipendiedatabas). E-boksutlånin boksutlåning I oktober anslöt sig 13 kommunbibliotek till tjänsten e-boksutlåning genom företaget elib. Via bibliotekens gemensamma hemsida laddas elektroniska böcker ner direkt till en dator eller handdator, Länsbiblioteket och deltagande bibliotek höll en presskonferens på Bodens bibliotek i början av oktober. Den nya tjänsten på biblioteken fick stor uppmärksamhet i media i form av flertalet tidningsartiklar och radioreportage vilket också märktes i utlåningsstatistiken den första månaden. Tabell 1: Utlån 4: e kvartalet (Källa: PC Handdator Ljudbok Totalt 2005-December November Oktober Summa Tabell 2: Utlån 4: e kvartalet 2005 fördelat på deltagande bibliotek. (Källa: Kvartal: PC Handdator Ljudbok Totalt

13 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Övertorneå Summa Fråga biblioteket Fråga biblioteket är en nationell referenstjänst på nätet som riktar sig till allmänheten. Personal från bibliotek runt om i Sverige svarar på frågor via e-post eller chatt. Ett bibliotek i länet har under året deltagit i arbetet med tjänsten, Piteå bibliotek. Länsbiblioteket samt en deltagare från Haparanda bibliotek deltog i en utbildningsdag för utbildare och länskontakter i d) Förvärv och fjärrlån Förvärv Förvärven av medier under redovisas i tabell 3. Siffrorna avser de totala inköpen gjorda av Luleå folkbibliotek/norrbottens länsbibliotek, dvs förvärven inkluderar även de kommunala inköpen, som utgör den stora merparten av totalsumman. Tabell 3: Förvärv av medier Typ av medier År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 Vuxenböcker Barnböcker Referenslitteratur 253 Ingen uppgift Talböcker + DAISY Bok och Band Ingen Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift 46 uppgift

14 Ljudböcker Musikfonogram Videogram Övriga AV-medier Totalt Fjärrlån 2001/ Fjärrlåneverksamheten 2005 visar nedanstående förändringar jämfört med de fyra närmast föregående åren. Länsbibliotekets arbete med att omstrukturera den kompletterande medieförsörjningen och ge den en ny inriktning har redan börjat ge resultat. (Samtliga kommuner i länet använder sig av tjänsten.) Tabell 4: Kompletterande medieförsörjning År 2005 År 2004 År 2003 År 2002 År 2001 Emottagna fjärrlånebeställningar Därav effektuerade/i procent 2 926/83% 4 387/67% 5 024/56% 5 303/60% 5 975/63% Utskick av depositioner/volymer, totalt 75/ / / / /4 547 Därav böcker på andra språk än svenska 34/ / /935 69/ /1 390 Därav talböcker 37/ / / / /3 157 I vilken omfattning och för vilken typ av medier kommunerna använder sig av den regionala kompletterande medieförsörjningen framgår av tabell 5 på nästa sida. Tabell 5: Antal levererade medier fördelade på kategori och mottagare Beställare Böcker AV-media Kopior Böcker härav Tal- Språk- Mikro- Övrig Kopior Antal antal skön böcker kurser filmer AV antal sidor Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix

15 Kiruna Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Övriga Luleå Övriga landet Beställare Böcker AV-media Kopior Böcker härav Tal- Språk- Mikro- Övrig Kopior Antal antal skön böcker kurser filmer AV antal sidor Utlandet SUMMA Länet Övriga Medier på andra språk än svenska Under 2005 skickade Länsbiblioteket 38 bokdepositioner med totalt volymer till 9 kommuner. De flesta depositionerna var böcker på finska, spanska, arabiska, engelska och ryska. Siffrorna för år 2004 var 38 depositioner om volymer. Talböcker År 2005 köptes 521 talböcker, de flesta i DAISY-format.

16 Under året distribuerade Länsbiblioteket 37 depositioner om totalt emballage till 10 bibliotek i 8 kommuner i länet. Motsvarande siffror 2004 var 56 depositioner talböcker om totalt emballage till 14 bibliotek i 9 kommuner i länet. Videofilme ilmer 2005 inköptes filmer till er värde av kr (cirka 125 filmer), samtliga i DVD-format. 11 depositioner med sammanlagt drygt filmer cirkulerade mellan 11 bibliotek i lika många kommuner. 11. Personal a) Anställningar Länsbiblioteket har fyra tillsvidareanställningar, alla på heltid: Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef, Detlef Barkanowitz, bibliotekskonsulent med inriktning på barnbiblioteksverksamhet, Anne Poromaa, vik fjärrlånebibliotekarie och Eva Lidström, assistent. Länsbibliotekschefen har varit tjänstledig i tre månader för konsultuppdrag för Kungliga biblioteket (15/2 15/5) och därefter tjänstledig ytterligare två månader för enskilda angelägenheter. Detlef Barkanowitz vikarierade på tjänsten och upprätthöll samtidigt tjänsten som barnbibliotekskonsulent. Av det skälet är den regionala barnbiblioteksverksamheten inte lika omfattande som tidigare år. Under året gjordes tjänsten som fjärrlånebibliotekarie om till en konsulenttjänst med inriktning på mediefrågor. Den nya konsulenten, Birgitta Markusson, började sin anställning den 22 augusti. Under 2005 har vid Länsbiblioteket dessutom tjänstgjort: Ann-Sofi Hedqvist, 25 %, som talboksbibliotekarie och Anita Westbrandt, Luleå UB, arbetade 50 % med inläggningar av bibliografiska poster i databasen Bothnica Webbsök under tre månader. Maria Öman har varit projektanställd i sex månader på heltid för arbete med Länsbibliotekets författarpresentationer, en webbsida som lanserades lagom till Bok & Bibliotek i Göteborg i september. Länsbiblioteket har även anlitat konsulter för olika uppdrag. b) Kompetensutveckling Under 2005 har personal från Länsbiblioteket deltagit i bl a följande konferenser/fortbildningar/studiedagar etc utöver de egna arrangemangen: 23-25/1, Malmö: Nordiskt länsbiblioteksmöte (JG) 29-30/8, Bergby gård, Statens kulturråds konferens för länsbibliotek (BM, DB) 29/9 2/10, Bok & Bibliotek i Göteborg (JG) 14-15/10, Kiruna: Kiruna kulturarv i rörelse (JG),

17 25-26/10, Sundsvall: Biblioteksföreningens fjärrlånekonferens (EL, BM) 9-10/11, Härnösand: BiN-kupan. BiN-projektets avslutningskonferens (BM, DB, JG) 11/11, Härnösand: Fråga biblioteket utbildningsdag för länsbibliotekens kontaktpersoner (BM) 16/11, Umeå, lånecentralen: Studiebesök och studiedag om fjärrlån inom Norden (BM, EL) 24/11, Luleå: Luleå folkbiblioteks kursdag om bemötande (EL) 12. Ekonomi Norrbottens läns landstings bidrag uppgick 2005 till 1 593,0 kkr och Statens kulturråds till 1 230,0 kkr. Intäkterna genom överföringar från 2004, projektbidrag, avgifter etc var 1 008,1 kkr, cirka 26 % av de totala inkomsterna på 3 901,2 kkr. Kostnaderna uppgick till 3 261,0 kkr. Överskottet beror på att en del av Länsbibliotekets projekt löper över flera år. 13. Övrigt Rapport Länsbibliotekschefen har under våren för Kungliga bibliotekets räkning utrett det mångåriga samarbetet mellan Biblioteca Nacional Rubén Darío i Managua, Nicaragua och KB. Rapporten, Ojalá fuera Nicaragua una República de lectores! presenterades i maj och finns på KB:s hemsida, Länsbibliotekschefen har också publicerat artiklar i Ikoner nr 5/05 om litteratur och bibliotek i Nicaragua. Bok & Bibliotek 2005 Landstingen i Norrbotten och Västerbotten samverkade om en gemensam monter vid Bok & Bibliotek i Göteborg under respektive motto: Norrbotten de många språkens län och Västerbotten Berättarnas län. Länsbiblioteket medverkande i detta evenemang vars syfte var att marknadsföra författare och litteratur från de två länen. Bland annat tog Länsbiblioteket fram en ny broschyr där böcker på meänkieli presenterades och bekostade också deltagande för två personer att i montern informera om språket. Utredning Länsbiblioteket har under hösten på uppdrag av Luleå kulturnämnd påbörjat en utredning om områdesbiblioteken i kommunen. Utredningens första del, en kartläggning av de olika verksamheterna och en rad förslag på förändringar som bör göras, blev klar i december. Utredningens andra del är planerad till våren Norrbottens länsbibliotek, januari 2006

18 Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef Bilaga 1 Slutrapport: BIN - Bibliotekssamverkan i Norrland Inledning Slutrapportens syfte är att sammanställa aktiviteter, resultat och erfarenheter från projektperioden samt belysa redan befintliga rapporter. Syfte BIN Bibliotekssamverkan i Norrland, ett samarbetsprojekt mellan de fem Norrlandslänen och lånecentralen i Umeå. Det 3-åriga projektet startade hösten 2002 med bidrag från Statens kulturråd. Projektet har också fått bidrag från Finansdepartementets medel för samverkan mellan kommuner och landsting med befolkningsminskning. Syftet med projektet var att finna nya former för förbättrad kunskapsförsörjning i norrlandslänen genom en fördjupad samverkan mellan lånecentral, länsbibliotek, högskolebibliotek och kommunbibliotek och 1. att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning 2. genom att sätta den enskilda brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för alla på lika villkor 3. att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen 4. att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen.

19 Mål Att ge kunskap om målen för nyttjandet av det egna och det regionala beståndet av såväl tryckta som elektroniska media 1. att ge grundläggande kunskaper om medieplanering på folkbibliotek 2. att komplettera den nätbaserade 5-poängskursen med lokala studiedagar/workshops 3. att upprätta lokala medieplaner 4. att kontinuerligt utvärdera dessa och se om biblioteken blivit mer självförsörjande och om antalet fjärrlån har minskat Organisation Länsbiblioteket Västernorrland har varit projektägare. Under det första projektåret var en projektledare anställd på 50 %. Under samma period arbetade lånecentralen i Umeå 50 % med att planera och genomföra projektets 5 - poängskurs i medieplanering. Under år två bytte projektet projektledare. Den nya projektledaren anställdes på 50 % under år två. År tre anställdes denna på 100 %, delar av år tre var projektledaren sjukskriven (5 månader). Förutom projektledare har projektet haft en styrgrupp bestående av länsbibliotekarierna i respektive län samt chefen för lånecentralen i Umeå. Mediekonsulenterna i respektive län samt på lånecentralen i Umeå har fungerat som projektgrupp. Delprojekt och aktiviteter Medieplanering Medieplaneringskurs steg 1. Distanskurs 5 poäng En fortbildningssatsning har genomförts inom ämnet medieplanering i samarbete med Biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet (två 5-poängskurser under år 2, 2003). 5 poängskurserna har genomförts med 30 deltagare/kurs från hela landet under tiden 21 januari 20 mars 2003 samt 22 september 30 november Kursen har utarbetats inom projektet, i samarbete med Biblioteks- och informationsvetenskap, Umeå universitet. Undervisningen som är helt nätbaserad, har getts som distanskurs med föreläsningar och övrigt studiematerial via en kurswebbsida och i den virtuella lärmiljön PingPong. En kursutvärdering efter avslutade kurser visade att studenterna ansåg sig ha fått en grundläggande kunskap om metoden medieplanering (se bilaga sammanställning av utvärdering).

20 Parallellt genomfördes regionala och lokala studiedagar/workshops och seminarier ute i kommunerna. Innehållet i utbildningsdagarna var en del i medieplaneringsprocessen med syfte att upprätta lokala medieplaner och uppföljningar. Lånecentralen och de fem länsbiblioteken stod som ansvariga för dessa lokala seminarier. I seminarierna behandlades bla fjärrlån visavi inköp, bibliotekens roll i utbildningssammanhang och bibliotekens ansvar vad gäller studielitteraturen, Norrsök - gemensam samsöksfunktion, fortbildning i referensdatabaser, källkritik på nätet mm. Medieplaneringskurs steg 2 Efter två avslutade kursomgångar hade ett antal personer utbildats i metoden medieplanering. Nästa steg i regionen innebar ett intensifierat arbete på kommunbiblioteken för att arbeta fram medieplaner på biblioteken. För detta avsåg projektet att bidra med stöd och hjälp under hela processen. En studieplan arbetades fram av Lånecentralen och biblioteken i de 5 länen bjöds in att delta i en ettårig kurs för all bibliotekspersonal på biblioteken. Kursen innehåller såväl litteraturstudier, teoretiska diskussioner samt praktiska övningar. Tre seminarier/län planerades utifrån studieplanen och däremellan skulle biblioteken själva arbeta med sin medieplan. Kursen erbjöds alla bibliotek i regionen. Mediekonsulenterna fungerade som resurspersoner och planerade seminarierna i respektive län. Spjutspetsarna i länen som gått 5 poängskursen kontaktades och fungerade också som resurspersoner. Sammanlagt har 42 bibliotek, inklusive gymnasiebibliotek, i regionen genomgått kursen. Lånecentralen i Umeå har ansvarat för utformningen av kursen och har tillsammans med projektledaren fungerat som kursledning. Lånecentralen har även ansvaret för den blogg som använts i kursen Låneströmsmätning x 3 Tre mätningar har skett ute i länen för att mäta låneströmmarna mellan biblioteken. Mätningarna gjordes under 4 veckor i november 2002, 2003 och 2004 på samtliga kommunbibliotek. Två saker mättes: notering av beställningar utanför det egna bibliotekets väggar med en notering varifrån man beställer som första instans, och en notering om varifrån inlånade böcker faktiskt kommer ifrån. Mediekonsulenterna svarade för en sammanställning länsvis. Resultatet visade att det finns stora skillnader mellan länen och att det är intressant att försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna. Vissa tendenser kan utläsas av framtagen statistik. Fler lån går direkt till högskole- och universitetsbiblioteken år tre än år ett. När kluster bildas och kommunbiblioteken knyter sig närmare varandra som i exemplet Umeåregionens bibliotek minskar behovet att låna in från andra. Systemet blir i princip självförsörjande förutom när det gäller kurslitteratur, som då lånas direkt från högskole- och universitetsbiblioteken. Effekter av det medieplaneringsarbete som skett under det senaste året kommer att vara mätbart vid mätningar som utförs om ett par år (sammanställning låneströmmar se bilaga). En uppföljningsmätning kommer att genomföras efter projekttidens slut i november 2006.

Slutrapport december 2005. Bibliotekssamverkan i Norrland

Slutrapport december 2005. Bibliotekssamverkan i Norrland Slutrapport december 2005 Bibliotekssamverkan i Norrland Slutrapport Bibliotekssamverkan i Norrland hösten 2005 Inledning Slutrapportens syfte är att sammanställa aktiviteter, resultat och erfarenheter

Läs mer

Norrbottens länsbibliotek

Norrbottens länsbibliotek 2006 2006 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 2006 2006 Norrbottens länsbibliotek www.norrbottenslansbibliotek.nu 2006 2006 2006 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2006 2006 2006 Innehåll 1. Prioriterade grupper... 3 2.

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

VÅR BERÄTTELSE 2008 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK

VÅR BERÄTTELSE 2008 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK VÅR BERÄTTELSE 2008 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK Ett framgångsrikt 2008 Länsbiblioteket i siffror Genom våra webbplatser Barnens Polarbibliotek, Norrbottenslitteratur.se och bibblo.se når vi årligen ca 200

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

Chefsmöte 16-17 september 2009

Chefsmöte 16-17 september 2009 Chefsmöte 16-17 september 2009 Närvarande: Bo Alsterberg, Kristina Grubbström (16/9), Jan-Olof Frank, Liselott Lagnestig, Marita Mattsson Barsk, Kristina Holmgren, Irene Wallin, Ing-Marie Engman Suup,

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND

KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND en förstudie genomförd med medel från Statens Kulturråd, länsbiblioteken i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2010 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten

Biblioteksverksamhet. Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Biblioteksverksamhet Vid kriminalvårdens anstalter och häkten Riktlinjer 2007 1 Förord En bra biblioteksverksamhet på anstalter och häkten samverkar med offentliga bibliotek och leds av en engagerad bibliotekarie

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november

Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november 1 (5) Sammafattning av uppföljningsrapporter delprojekten 4 november 1. Statusläge - upphandling av bibliotekssytem försenad pga arbete förfrågningsunderlaget, annonsering bestämd till den 14 november.

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK,

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK, VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2000 för NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK, http://www.norrbottenslansbibliotek.nu 2 INNEHÅLL 1. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA s. 3 Basverksamhet 1.1 Kompletterande medieförsörjning 1.2

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ

Markaryds kommun 7DOERNVSODQ. för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ Markaryds kommun 7DOERNVSODQ för Biblioteken L 0DUNDU\GV.RPPXQ 6W\UGRNXPHQWI U0DUNDU\GVWDOERNVSODQ Enligt den regionala talboksplanen ska lokala talboksplaner upprättas, och enligt Markaryds kommuns Kultur-

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning

Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Strategiska framtidsfrågor för mångspråkig litteraturförsörjning Seminarium i Stockholm, Serafen, den 15 januari 2009 Deltagare: Se bilaga Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, hälsade

Läs mer

Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet

<Innan_punkt> Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet DIGITAL 2015-16 Förstudieansökan Författarprocessen som en digital, interaktiv verksamhet 1. Bakgrund Den här ansökan har sin bakgrund i Länsbiblioteket i Västerbottens ständiga strävan att

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009

Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Bildningsnämnden Kvalitetsredovisning för Biblioteket 2009 Hammarö 20010 01 10 Solveig Hagström SÅ HAR VI ARBETAT MED KVALITETSRAPPORTEN Kvalitetsrapporten har tagits fram gemensamt av kulturchefen och

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten

Distansundervisning. CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten Distansundervisning CMA- Verktyget: En metod för framgångsrik modersmålsundervisning i Norrbotten kommit längst i Sverige inom området Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015

Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 Kampanjplan 1 (5) Kampanjens namn: Barnboksveckor 2015 Upprättad av: Planeringsgruppen Datum: 2015-04-29 Uppdaterad (datum): 2015-05-11 Kampanjplan för Barnboksveckor 2015 1. Bakgrund och syfte Biblioteken

Läs mer

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006

CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 1 CENTRAL MEDIEFÖRSÖRJNINGSPLAN FÖR MÅNGSPRÅKIG LITTERATUR 2006 FÖRORD Medieförsörjningsplanen syftar till att få till stånd tydliga riktlinjer för ansvarsfördelningen mellan Internationella bibliotekets

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan

Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan 2005-04-21 Bilaga 1 1 Nationellt utvecklingsprogram Dans i skolan Verksamhetsplan för det nationella utvecklingsprogrammet för dans i skolan mellan NCFF, Myndigheten för skolutveckling, Statens kulturråd

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016

Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 MALÅ KOMMUN BIBLIOTEKSPLAN 1 (13) Biblioteksplan för Malå bibliotek 2015-2016 Inledning I Malå kommun finns ett integrerat folk- och skolbibliotek. Biblioteksverksamheten styrs av bibliotekslagen (SFS

Läs mer

Länsbiblioteket i Västerbotten. Verksamhet 2010

Länsbiblioteket i Västerbotten. Verksamhet 2010 Länsbiblioteket i Västerbotten Verksamhet 2010 Länsbiblioteket i Västerbotten är en basenhet under Staben för tillväxt och regional utveckling inom Västerbottens Läns Landsting och finansieras av landsting

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009

Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Biblioteksverksamheten i Strömstad Nyckeltal och kvalitetsredovisning 2009 Stadsbibliotekets personal: 2010 2009 2008 Bibliotekschef: 1,00 1,00 1,00 Bibliotekarier: 4,65 4,65 5,40 (Därav skolbiblioteken

Läs mer

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund Våra medier Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) Artikel 19. var och en har rätt till åsiktsfrihet

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

Länsbibliotek Dalarna

Länsbibliotek Dalarna Kulturnämnden Länsbibliotek Dalarna www.lansbibliotekdalarna.se Verksamhet Helårsrapport 2010 Länsbibliotek Dalarna är en kunskapsinstitution, en resurs för biblioteksutveckling. Uppdraget är att vara

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå

Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå 1 Norrbottens läns landsting Division Kultur och Utbildning 971 89 Luleå Ansökan om bidrag till projektet Möte med Norrbottensförfattare ett projekt för ökade kontakter mellan hörselskadade i Norrbotten

Läs mer

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden

Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Barnbiblioteket i Kulturens hus i rummet & i rymden Bakgrund: Kulturens hus planeras för fullt i Luleå. Byggstart 1 april 2005. Planerad inflyttning i december 2006. Huset ska inrymma Stadsbiblioteket,

Läs mer

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga

Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga PROJEKTPLAN Ett projekt som utforskar och prövar nya former för bibliotekens lässtimulans för och med 2000-talets barn och unga Vision Visionen är att skapa centra för nya kreativa former av lässtimulans.

Läs mer

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé

1. Mission. 2. Vision. 3. Värderingar. 4. Verksamhetsidé Strategisk verksamhetsplan för Kulturförvaltningen Kompletterar Kulturpolitiska mål för Värnamo kommun 2011 2014 och Biblioteksplan för Värnamo kommun 2011 2014. Kn 2014-02-19 19 Bilaga 3 1. Mission Kulturnämnden

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 1 KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 22 nov 2013 Plats: Klemmingrummet, KB Deltagare: Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket Cecilia Ranemo, Kungl. Biblioteket Ulf Hölke, Länsbibliotek

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014

Verksamhetsbera ttelse 2014 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek,

Läs mer

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06

Götabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

Projekt Synliggör Biblioteket

Projekt Synliggör Biblioteket Projekt Synliggör Biblioteket Projektet drivs av Region Halland 2009-2010. Kulturrådet har beviljat medel. Projektbibliotek: Hylte, Laholm, Onsala och Vallås Syfte: göra biblioteken och biblioteksverksamheterna

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun

Biblioteksplan 2009-2012. Laxå kommun Biblioteksplan 2009-2012 Laxå kommun Förord Biblioteket har betydelse för medborgarna. Det är inte enbart skolan som står för lärandet utan där har också biblioteket och skolbiblioteken en stor central

Läs mer

Vad kan jag låna på biblioteket?

Vad kan jag låna på biblioteket? Startsidan / Vad kan jag låna på biblioteket? Vad kan jag låna på biblioteket? På biblioteket kan du låna böcker böcker och tidningar på andra språk e-böcker e-ljudböcker lättlästa böcker böcker med extra

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014

Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014 Barn bibliotek webbar, BBW Minnesanteckningar 10 april 2014 Närvarande: Katarina Dorbell (Barnens bibliotek) Åsa Zetterström (Minabibliotek) Regine Nordström (Polarbibblo.se), Jenny Nilsson (Barnens sidor

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Kerstin Ericsson och Lennart Eriksson, Norrtälje kommun Telebild - det nya mediet för att nå maximal kunskap och gemenskap? Med fokus på användaren fördjupad

Läs mer

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov. HANDLINGSPLAN 2009-2010 1. Biblioteket ska vara skolans informationscentrum Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans

Läs mer

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad

Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad Finskt förvaltningsområde i Göteborgs Stad - att säkerställa nationella minoriteters rättigheter är en del av Göteborgs Stads arbete med mänskliga rättigheter Emma Makkonen Tre förvaltningsområden rött

Läs mer

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER Sverige ska vara en ledande biblioteksnation Välkomna! MTM Statlig myndighet sedan 1980 Huvudman är Kulturdepartementet Uppdrag och medel från Utbildningsdepartementet Antal

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Oxelösunds kommun 2015-2017 för 2015-2017 2014-08-12 1(8) Biblioteksplan Kultur- och fritidsförvaltningen Biblioteket Kerstin Nordén, Telefon 0155-383 50 kerstin.norden@oxelosund.se Biblioteksplan för 2015-2017 1. Bibliotekets verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer