KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND

Transkript

1 KUNSKAPSFÖRSÖRJNING GENOM BIBLIOTEKSSAMVERKAN I NORRLAND en förstudie genomförd med medel från Statens Kulturråd, länsbiblioteken i Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbottens län och lånecentralen i Umeå April 2002 Gunni Öberg Gunni.Oberg@ub.umu.se

2 2 Innehåll: Sid 1. Inledning 3 Syfte 3 Metod 3 Referensgrupp 3 Frågeställningar/aktiviteter 3 2. Beskrivning 4 Media en regional resurs 6 Kompletterande medieförsörjning och rollfördelningen mellan lånecentral och länsbibliotek 7 Rapporter och utredningar 8 Bibliotekens fjärrlån 8 Fjärrutlån talböcker 9 Utbildningssatsningar medieplanering 10 Litteraturförsörjning till studerande/distansstuderande 11 Regionens samlade resurser inom ABM 13 Portokostnader 14 Bothnica 15 DAISY talböcker på CD-ROM Diskussion Sammanfattning Litteraturlista Länkar 21

3 3 INLEDNING Länsbiblioteken i Norrlandslänen Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten samt lånecentralen i Umeå vill undersöka möjligheten till ett djupare samarbete inom ramen för den kompletterande medieförsörjningen. I de tillväxtavtal som i bred samverkan tagits fram i samtliga län betonas på många håll kunskapsförsörjningen som en viktig förutsättning för tillväxt i Norrlandslänen. Biblioteken spelar en allt större roll i det livslånga lärandet och därmed ökar också behovet av effektiv litteraturförsörjning till studerande inom formell utbildning. De klara tendenser till avreglering på fjärrlåneområdet som vi idag ser pekar mot en upplösning av de regelverk som hittills styrt den kompletterande medieförsörjningen. Den tekniska utvecklingen inom biblioteken har för den enskilde låntagaren gett ökad tillgänglighet till bibliotekens bestånd och därmed också krav på en friare fjärrlånehantering. Detta pekar på nödvändigheten av en översyn av den kompletterande medieförsörjningen i ett bredare perspektiv. SYFTE Syftet är primärt att finna nya former för ökad kunskapsförsörjning i Norrlandslänen genom en fördjupad samverkan mellan lånecentral, länsbibliotek, högskolebibliotek och kommunbibliotek och att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning i de fem norrlandslänen att genom att sätta den enskilde brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för alla på lika villkor att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen METOD För att kartlägga nuläget och granska förutsättningarna för ett utökat samarbete mellan de nordliga länsbiblioteken inom framförallt den kompletterande medieförsörjningen, genomförs denna förstudie med medel från Statens kulturråd, de fem länsbiblioteken och lånecentralen. Förstudien ligger till grund för en fortsatt projektansökan. Referensgrupp En referensgrupp har följt arbetet med förstudien och den består av länsbibliotekarierna, Roland Tiger, Västernorrland, Anette Sundbom, Västerbotten, Jan Boman, Gävleborg, Jimmy Gärdemalm, Norrbotten, Lena Moberg, Jämtland och Madelein Enström, lånecentralen i Umeå. Referensgruppen har träffats 4 gånger under perioden och har haft kontinuerliga kontakter via e-postlista. Frågeställningar/aktiviteter Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka biblioteksresurser finns i regionen och hur används de? Hur kan den nya informationstekniken användas för att förbättra samarbetet i regionen inom medieförsörjningen? Hur kan servicen förbättras till den enskilde brukaren?

4 4 Hur kan kommunbiblioteken stödjas för att bli mer självförsörjande inom medieförsörjningen och därmed minska fjärrlånen? Jag har informerat mig om ovanstående frågor, dels genom litteraturstudier, besök och intervjuer och dels genom att delta i bibliotekschefsmöten. Samtliga län har besökts i samband med bibliotekschefsmöten och där har jag informerat om förstudien och dess förutsättningar. Inför varje möte har bibliotekscheferna fått ta del av frågeställningar som sedan har diskuterats. Vid dessa möten har också representanter deltagit från respektive läns högskole/universitetsbibliotek. BESKRIVNING I den norra regionen bor idag ca 1, 2 milj. inv. av Sveriges befolkning på 8,9 milj. inv. Det finns ett antal strukturella förutsättningar som generellt påverkar situationen i Norrlandslänen inom såväl biblioteks- som utbildningssektorn. För många kommuner, med undantag för delar av kustregionen, kännetecknas de geografiska och demografiska förutsättningarna av en omfattande glesbygd med långa avstånd och en vikande befolkningsutveckling. En förutsättning för ekonomisk tillväxt och önskvärd befolkningstillväxt är en satsning på utbildning och här spelar biblioteken en viktig roll för den enskildes kunskaps- och medieförsörjning. För att motverka den obalans som idag finns mellan glesbygd och centrum krävs en samordning av bibliotekens verksamheter och resurser. I regionen finns fem länsbibliotek, Jämtlands läns bibliotek, Bibliotek Gävleborg, Länsbiblioteken i Västernorrland och i Västerbotten samt Norrbottens länsbibliotek. I regionen finns också en av landets tre lånecentraler, Umeå lånecentral samt Depåbiblioteket, en nationell resurs, som också finns i Umeå. Inom universitets- och högskoleområdet finns följande bibliotek: Umeå universitetsbibliotek, Luleå universitetsbibliotek, Mitthögskolans bibliotek och Högskolebiblioteket i Gävle. Jämtlands läns bibliotek är länsbibliotek för Jämtlands län och kommunbibliotek för Östersunds kommun. Kommunen är huvudman för länsbiblioteket. Den regionala biblioteksverksamheten regleras genom avtal med landstinget. Länet innehar 8 kommunbibliotek. Folkmängden i länet uppgår till inv. I den senaste verksamhetsberättelsen uppges att fjärrlånen minskar något, vilket är helt enligt målsättningen att kommunbiblioteken på sikt skall bli mer självförsörjande. Bibliotek Gävleborg ansvarar för den regionala verksamheten i Gävleborgs län. Landstinget är huvudman för den regionala verksamheten. Länet omfattar 10 kommunbibliotek. Folkmängd i länet är inv. I verksamhetsberättelsen uppges att bibliotekens service till vuxen- och högskolestuderande har ökat dramatiskt. Inför övergången till talbokssystemet DAISY har bibliotek Gävleborg genomfört utbildning för länets bibliotekspersonal på de olika kommunbiblioteken. Länsbiblioteket i Västernorrland ingår från år 2000 i Sambiblioteket och samsas under samma tak som det kommunala biblioteket och Mitthögskolans bibliotek. Visionen för denna samverkan är att ge medborgarna en biblioteksservice av hög klass. Genom det nya Sambiblioteket har det skapats goda förutsättningar för en ökad regional utveckling inom biblioteksområdet. Verksamheten styrs av ett samverkansavtal mellan de tre huvudmännen, landstinget, staten och kommunen. I länet finns 7 kommunbibliotek. Folkmängd i länet är inv. Målet för den

5 5 kompletterande medieförsörjningen är att verksamheten inriktas på att bidra till en bättre planering av kommunbibliotekens medieuppbyggnad. Länsbiblioteket i Västerbotten ingår i landstingets organisation och är en basenhet inom Landstingets länsutvecklingsenhet. Länet består av 15 kommuner varav 5 är Sveriges minsta befolkningsmässigt. Folkmängd i länet är inv. Länsbiblioteket har med stöd från Statens kulturråd aktivt arbetat för att bistå kommunbiblioteken med god service till länets distansstuderande. I samarbete med Umeå universitetsbibliotek har utvecklats en arbetsmodell ute i kommunerna mellan lärcentra och bibliotek. Länsbiblioteket i Norrbotten är en del av Kulturförvaltningens organisation i Luleå kommun och i dess organisationsplan återfinns länsbiblioteket under uppdragsverksamhet. Verksamheten regleras genom avtal mellan landstinget och kommunen. Länet har 14 kommunbibliotek. Folkmängd i länet är inv. Antalet fjärrlån visar små förändringar och faller inom ramen för de normala variationerna år från år. Lånecentralen i Umeå I Umeå finns sedan 1966 en av landets tre lånecentraler. De två övriga finns i Stockholm och i Malmö. Lånecentralen förmedlar böcker och annat material till och från bibliotek i Sverige och övriga världen. Lånecentralen utför även bibliografiska undersökningar och kvalificerat referensarbete. Verksamheten finansieras av Statens kulturråd och är lokaliserad till Umeå stadsbibliotek. Umeå lånecentral bistår i första hand läns- och kommunbiblioteken i norra regionen med den kompletterande medieförsörjningen, informations- och referenstjänst samt fortbildning i referens- och fjärrlånearbetet. Umeå depåbibliotek Depåbiblioteket i Umeå har en nationell uppgift att samla ett representativt urval av den äldre litteraturen och fungerar som ett fjärrlånemagasin för de svenska biblioteken. Tidigare sköttes depåfunktionen av länsbiblioteken. Depåbiblioteket inrättades 1992 i sin nuvarande form. Det som sparas är svenska monografier, både fack- och skönlitteratur, såväl vuxenlitteratur som barn- och ungdomslitteratur. Av varje titel och upplaga sparas ett exemplar. Registreringen sker i Libris. I depåns samlingar finns idag ca volymer. Umeå universitetsbibliotek Umeå universitet har idag studenter varav drygt är distansstuderande. Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga forskningsbiblioteket i Norrland. UB består av huvudbiblioteket, vårdbiblioteket, hälsobiblioteket, KBC-biblioteket och forskningsarkivet, allt beläget i Umeå. Vid campusorterna Örnsköldsvik och Skellefteå finns biblioteken Studentbiblioteket och SKERIBI. Luleå universitetsbibliotek Luleå tekniska universitet har idag studenter varav cirka är distansstuderande. Universitetet finns på fem campusorter, Luleå, Boden, Piteå, Kiruna och Skellefteå. Vid SKERIBI i Skellefteå och Hälsovetenskapliga institutionen i Boden finns större bibliotek, övriga campusorter har mer begränsad biblioteksservice.

6 6 Mitthögskolans bibliotek Mitthögskolan är ett nätverksuniversitet och de fyra högskolebiblioteken samverkar med bl a gemensam bibliotekskatalog. Mitthögskolans bibliotek finns på fyra orter, Härnösand, Sundsvall, Östersund och Örnsköldsvik. Mitthögskolan har ca studenter. Högskolebiblioteket i Gävle Högskolan i Gävle och högskolebiblioteket startade 1977 och har ca studenter. Media en regional resurs I Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans, BIBSAM 1997, står följande: De offentliga svenska biblioteken fungerar i vissa avseenden som ett sammanhängande nätverk. Bibliotekens fjärrlånesamarbete preciseras i 10 i bibliotekslagen: Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek och andra statliga forskningsbibliotek m m skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbibliotek och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. Det finns en samlad regional resurs i form av bibliotekens webbkataloger. Alla kommunbiblioteks mediakataloger finns idag på webben med ett par undantag och en del av dessa finns sökbara i Mittsök. Det är Länsbiblioteket i Västernorrland som har tagit fram denna samsöksfunktion på webben och i den ingår biblioteken i Västernorrland, talboksdatabasen Handicat, Jämtlands länsbibliotek och Mitthögskolans bibliotek i Östersund, Umeå universitetsbibliotek och Umeå stadsbiblioteks kataloger samt Libris. Mittsök se: I den nationella databasen Libris registrerar de norrländska högskole/universitetsbiblioteken sina bestånd, likaså Depåbiblioteket, Härnösands- och Umeå stadsbibliotek. Mellan högskole/universitetsbiblioteken tillämpas fria fjärrlån, vilket i princip går tillbaka till 1887 när utgivningen av Accessionskatalogen tog sin början, medan kommunbiblioteken förväntas följa lånekedjan. I Gävleborgs län har man under en 10-årsperiod tillämpat fria lånevägar mellan biblioteken i länet. Bibliotek.se är en nätresurs för samsökning i svenska offentliga finansierade biblioteks samlingar och ger tillgång till LIBRIS och BURK. Libris innehåller mer än fyra miljoner referenser till i första hand de svenska forsknings- och specialbibliotekens samlingar och BURK innehåller knappt två miljoner referenser till i första hand de svenska folkbibliotekens samlingar. Bibliotek.se har ingen lånefunktion och vill man låna hänvisas man till sitt bibliotek. Biblioteken är indelade i sex regioner och under varje region finns orterna och dess bibliotek. I Bibliotek 2007 samarbetar sex kranskommuner i Västerbotten kring ett projekt för att öka tillgängligheten till bibliotekens tjänster och samtidigt utveckla utbudet av tjänster. I centrum står en ökad möjlighet för besökare att själva söka och bearbeta information, fler webbbaserade tjänster gör att låntagare kan betjäna sig själva, och att vissa bibliotekstjänster blir tillgängliga dygnet runt. De sex kommunbibliotekens kataloger sammanföres i en gemensam databas och en smart-cardfunktion utvecklas.

7 7 Kompletterande medieförsörjning och rollfördelningen mellan lånecentral och länsbibliotek Länsbiblioteken har som huvuduppdrag att svara för den kompletterande medieförsörjningen i sin region. Den kompletterande medieförsörjningen innebär att länsbiblioteken kompletterar folkbibliotekens bestånd och tar ett ansvar för den mindre efterfrågade litteraturen. Länsbiblioteken lånar ut fjärrlån till biblioteken inom det egna länet och bistår med bibliografisk kompetens, dvs belägger, lokaliserar och förmedlar fjärrlåneansökningar till andra bibliotek. Enligt Folkbiblioteksutredningen från 1984 är länsbibliotekens uppgifter inte att ersätta lokala insatser utan att skapa förutsättningar för att dessa kan utnyttjas mera effektivt. Lånecentralen Motivet för inrättandet av lånecentralerna på 1960-talet var att få större användning av alla resurser som fanns tillgängliga vid de större biblioteken. Man skulle också avlasta forskningsbiblioteken från en del av deras fjärrlån till folkbiblioteken. Tre avgränsade regioner skulle dämpa belastningen på respektive värdkommuns bibliotek och ge snabbare effektuering och kortare köbildning. Jonas Karnold beskriver detta i en magisteruppsats Lånecentralernas funktioner inom fjärrlånesamarbetet: idag och imorgon, 1997:32. Lånecentralernas uppgift är att tillhandahålla den mer kvalificerade litteraturen och bistå med bibliografiska undersökningar, utföra kvalificerat referensarbete samt lokalisera litteratur som ej ingår i lånecentralens bokbestånd. Den remisskedja som antagits för folkbibliotekens fjärrlånesamarbete gäller fortfarande, kanske mer i teorin än i praktiken: lokalt bibliotek länsbibliotek lånecentral, och där lånecentralerna utgör den sista länken i kedjan. Umeå lånecentrals regionområde omfattar de fem nordliga länen. Idag möjliggör informationstekniken ett friare fjärrlåneflöde i samarbete utan reglering via regelverk. Förr bestod fjärrlånen oftast av litteratur som inte gick att köpa in medan det idag även lånas in litteratur som är utgiven de senaste 5 åren. Lånecentralerna lånar ut mycket litet skönlitteratur (4 %) jämfört med länsbiblioteken (15 %). Här handlar det nästan uteslutande om litteratur på andra språk än på svenska. En stor del av lånecentralernas utlån är kurslitteratur. De inköp som görs är främst utländsk litteratur (i gränslandet mellan folkbibliotek och forskningsvärlden). I den verksamhetsplan för 2002 som Umeå lånecentral har utarbetat står följande: I och med att bibliotekens bestånd blir tillgängliga via Internet kan man förmoda att efterfrågan kommer att öka på speciallitteratur, äldre litteratur samt titlar ur lokalsamlingar, som tidigare var okända för den enskilde. Låntagarna kan komma att ändra sina förväntningar på vad det egna kommunbiblioteket skall tillhandahålla, vilket kan påverka bibliotekens inköps- och fjärrlånepolicy. Det statliga litteraturstödet till förlag och bibliotek torde, åtminstone för folkbibliotekens vidkommande, minska efterfrågan på fjärrlån av ny och köpbar litteratur. De utbildningssatsningar som görs i landet inom den högre utbildningen ställer ökade krav på tillhandahållandet av kurslitteratur. Olika modeller finns för kurslitteraturförsörjningen i regionen och ansträngningar görs för att minska behovet av att fjärrlåna kurslitteratur. Kommunernas egna ansvar för de vuxenstuderandes situation bör poängteras och tydliggöras i olika sammanhang.

8 8 Ett flertal rapporter och utredningar har gjorts kring den kompletterande medieförsörjningen: I en rapport från Statens kulturråd och Kungl. biblioteket, BIBSAM, 1998 (Bibliotekens fjärrlån: en kartläggning av fjärrlånehanteringen vid folk- och forskningsbiblioteken), gjordes stickprov vid Umeå lånecentral och dessa visade att endast 54 % av fjärrlåneansökningarna kom via ett länsbibliotek och så mycket som 46 % kom direkt från ett lokalt bibliotek. Detta innebär att det lånesökande biblioteket har valt andra bibliotek än de som anvisas i riktlinjer för fjärrlån, ev. efter att ha kontrollerat att det eftersökta materialet inte finns i det egna länsbibliotekets katalog. 66 % av fjärrlånen avsåg material tryckt under de senaste sex åren. Vad gäller forskningsbibliotekens fjärrlån visade det sig att Umeå universitetsbibliotek 1997 förmedlade 21,5 % av sina fjärrlån till folkbiblioteken medan universitetsbiblioteken i övriga landet förmedlade 7-8 %. Siffrorna för år 2001 visar att Umeå universitetsbibliotek av sitt totala fjärrutlån ( lån) lånar ut 40 % till folkbiblioteken i Sverige (7 718 lån). Av dessa folkbibliotekslån förmedlades 64 % till bibliotek i Norrland (4 974 lån). Andelen fjärrlån till folkbiblioteken har alltså ökat och detta beror till största delen på att det finns ett nära samarbete mellan kommunbibliotek, länsbibliotek och universitetsbibliotek, vad gäller litteratur till studerande, främst i Västerbottens län, där folkbiblioteken skickar beställningarna direkt till universitetsbiblioteket. I Sven Nilssons rapport En ny ordning?, bibliotekens fjärrlån, 1999 definieras fria lånevägar med att servicen till användarna står i centrum och att snabbhet och hög effektueringsgrad är ledstjärna. Det kräver dock reglering för att det skall bli ett hållbart system och det förutsätter en hållbar kostnadsfördelning. Fria lånevägar gör också att det kortsiktiga målet med god service åt låntagarna, hamnar i konflikt med målet att långsiktigt bygga upp samlingar och informationstjänster som ger högsta möjliga självförsörjningsgrad. Han förespråkar regionalisering, vilket innebär en hög självförsörjningsgrad i regionen med ett stort allmänt universitetsbibliotek och flera stora folkbibliotek. Ett regionalt baserat fjärrlånesystem leder till ett bredare och djupare bibliotekssamarbete också inom andra områden. Han nämner begreppet fjärrlånekultur, dvs att med gemensamma värderingar, en etablerad praxis, med formella och informella regler och ett föränderligt system för kontroll, förstärkning och sanktioner upprätthålla och reglera systemet. I rapporten Från inspektion till inspiration: en översyn av den regionala biblioteksverksamheten, Statens kulturråd 2001: 3 kartläggs länsbibliotekens verksamhet och det konstateras att länsbibliotekens viktigaste uppgifter är att bistå folkbiblioteken med fortbildning och utvecklande insatser. När det gäller den kompletterande medieförsörjningen föreslås i rapporten att överväga om nuvarande ansvarsförhållanden och struktur skall bestå. En ny modell föreslås under en försöksperiod med att lånecentralerna ansvarar för nationella frågor rörande informations- och medieområdet för folk- och länsbiblioteken. I remissvaren konstateras ett stort motstånd till detta förslag bl a från föreningen Sveriges Länsbibliotekarier, FSL. Bibliotekens fjärrlån: Länsbibliotekens totala antal bokutlån har minskat samtidigt som andelen högskolelitteratur har ökat. Man uppger också att den tidigare hierarkiska ordningen har brutits, dvs att biblioteken ej låter sina beställningar gå via länsbiblioteket, utan istället görs lånen direkt där boken finns. Lånecentralen lånar ut ca 60 % till biblioteken i Norrland och ca 40 % till övriga

9 9 Sverige, vilket också visar på lånecentralens nationella betydelse. I lånecentralens siffror för 2001 är depåns utlån medräknade, lån Gävleborg Jämtland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Lånecentralen Länsbibliotekens och lånecentralens expedierade fjärrlån under perioden Fjärrutlån talböcker Bibliotek Gävleborg och Jämtlands länsbibliotek lånar ut en stor mängd talböcker till kommunbiblioteken och detta beror på att kommunbiblioteken har inga eller små bestånd av talböcker och lånar in det mesta i form av depositioner. Depositionerna har en gång byggts upp med statsbidrag till respektive länsbibliotek I de övriga länen har kommunbiblioteken byggt upp egna bestånd och är således mer självförsörjande och lånar in enstaka titlar från TPB Gävleborg Jämtland Västernorrland Norrbotten Västerbotten Länsbibliotekens expedierade fjärrlån talböcker för år 2000

10 10 Utbildningssatsningar - medieplanering Utifrån ambitionen att vara självförsörjande vad gäller medieförsörjning inom området finns riktlinjer som är tagna av nio länsbibliotek och lånecentralen i Stockholm, Riktlinjer för fjärrlånehanteringen inom DUSTWEICA-regionen. BIBSAM och Statens kulturråd har också enats om Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans i Sverige. Samtliga länsbibliotek i den norra regionen uppger att ambitionen är att minska antalet fjärrlån och att göra kommunbiblioteken mer självförsörjande. För att nå dit behövs utbildningsinsatser framförallt i medieplanering, dvs öka kunskaperna om det egna beståndet, om regionens samlade bestånd, fjärrlånepolicy, inköpskriterier, gallringsaspekter samt metoder att mäta och utvärdera genom lokala medieplaner. En fjärrlåneundersökning som gjordes under 1980-talet av Inger Mattsson (Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek, 1984) visar att strukturen på fjärrlånen var ungefär densamma som utgivningen och förvärven. Merparten av fjärrlånen återfanns bland de populärvetenskapliga böckerna, 61 %, medan endast 32 % var mer avancerade böcker såsom kurslitteratur på högskolenivå, utredningar, avhandlingar och bibliografier. Tanken med fjärrlån var, precis som idag, att biblioteken skulle låna in böcker av smalare karaktär, men här visade det sig att folkbiblioteken lånade in en stor del av den efterfrågade populärvetenskapliga litteraturen istället för att själv köpa in den (61 %). Undersökningen visade också att fjärrlånen utgjordes till 45 % av de senaste fem årens utgivning. Folkbiblioteken valde alltså att låna mycket efterfrågade böcker från sitt länsbibliotek eller andra bibliotek, hellre än att göra en analys av sin egen mediehantering. Här följde man inte heller den regel som alltid funnits för fjärrlån, att endast böcker av hög svårighetsgrad skulle komma ifråga. Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg betonar i sin bok Strategisk medieplanering för folkbibliotek, 2001, att det är viktigt att biblioteken gör medieplaner för sitt bestånd. Idag finns det ett klart samband mellan efterfrågan/utlån och mediernas ålder. Utlåningskurvan för populära böcker är mycket brant, medan den för mindre populära är något mer sluttande. Böcker utgivna de senaste 5 åren efterfrågas mest medan utlåningstalen faller markant per år under en 10-årsperiod. Detta återspeglas också i fjärrlånen. Genom att ha en strategisk medieplanering kan också fjärrlånen minskas och biblioteken bli mer självförsörjande. Ett viktigt skäl till varför en medieplan skall göras är att de målsättningar som den politiska nämnden har satt upp också ska speglas i en medieplan. Där kan man precisera vad som ska köpas in och satsas på, som ex vis barnlitteratur, litteratur för livslångt lärande mm och är sedan styrande när inköpen sker. Med en medieplan kan ett bibliotek profilera sig och inköpsarbetet kan rationaliseras och effektiviseras. Viktigt är också att göra uppföljning och utvärdering av medieplanerna vars innehåll kontinuerligt skall ifrågasättas och förändras vid den årliga utvärderingen. Biblioteken är idag sk hybridbibliotek. I ett sådant bibliotek försöker man förena fördelarna med ett fysiskt bibliotek med fördelarna med elektronisk tillgänglighet. Samlingarna i ett hybridbibliotek består både av fysiska böcker och tidskrifter och av material som enbart finns publicerat i elektronisk form. Användaren kan via webben få information om alla delar av samlingarna och kan också ta del av det elektroniska utbudet utan att besöka biblioteket. Tillgången till och efterfrågan på elektroniska resurser kommer att alltmer öka och här behövs ny kunskap om de olika medierna och dess tillämpningar. Den sidan av biblioteksanvändningen måste också tas med i en medieplanering.

11 11 Andelen vuxenstuderande har ökat och en stor del av bibliotekens användare efterfrågar studielitteratur och bibliotekens mediebestånd bör också anpassas till dessa grupper. I ett flertal projekt har man provat nya vägar: I BILL-projektet (Biblioteken i det livslånga lärandet) har Västra Götaland provat att köpa in media på efterfrågan och till en särskild grupp (studerande). I projektet deltog fem kommunbibliotek och projektet genomfördes under år Slutsatserna är i stort sett positiva, bl a har antalet fjärrlån minskat till hälften och låntagarna har upplevt det hela mycket positivt, framförallt pga den snabba leveranstiden. Biblioteken har också en känsla av att det gett en god image för biblioteken och deras service. I Falköping testade man under samma period att köpa allt inga fjärrlån. All kurslitteratur som efterfrågades inköptes istället för att lånas in som fjärrlån. Inköpen finansierades av regionbiblioteket som också stod som formell ägare av det inköpta materialet. Inköpta media placerades i Falköpings bibliotek. Försöket dokumenterades inom tre huvudområden: kvalitetsvinster för låntagare, för personal och ekonomi. Låntagarna var mycket positiva till den goda servicen och framförallt snabbheten att få tag på boken (max 1 dag). För bibliotekspersonalen innebar försöket mer arbete i form av registrering och snabbt iordningsställande av böckerna. Under perioden gjordes inga fjärrlån av kurslitteratur. Litteraturförsörjning till studerande/distansstuderande I den utredning om bildandet av Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet som nyligen har avslutats och publicerats sägs följande om bibliotekens roll: Vi vill särskilt nämna den grundläggande betydelsen av en god biblioteks- och informationsservice för studerande på distans som framgår bl.a. av studier inom Distum som utredningen har tagit del av. Bibliotekens resurser påverkar utvecklingen av pedagogik och arbetssätt, samtidigt som "informationskompetens" i propositionen förs fram som ett av de grundläggande målen för högskoleutbildningen. Se: Folkbiblioteken blir i allt större utsträckning utbildningsinstitutioner, vilket beror dels på samhällets ökade satsning på utbildning, dels på skolans nya arbetssätt. Allt fler människor är i utbildning och vuxen- och distansutbildningarna ökar. Totala antalet distansstuderande var år 2000 drygt i hela landet, och den största andelen finns i den norra regionen. Av Umeå universitets studenter läser ca 25 % på distans. Regionen har en lång tradition med lärcentra och utlokaliserade utbildningar och det görs stora näringspolitiska satsningar inom högre utbildningar i glesbygdsområdena. En stor del av bibliotekens uppgift idag är att hjälpa studerande med kurslitteratur och tillgång till databaser och tidskrifter i fulltext. Studenterna går till sitt lokala bibliotek och förväntar sig bra service. För att tillmötesgå kraven från alltfler studerande och för att ge en likvärdig service till alla studenter oavsett bostads- och studerandeort har ett flertal modeller prövats i Norrlandslänen. Västerbotten har sedan 1996 aktivt arbetat för att ge distansstuderande ökade möjligheter till bra service utanför campus genom att bygga upp ett nära samarbete med folkbiblioteken och lärcentra. Bl a har anordnats utbildningsdagar för UB-personal, läns- och kommunbibliotek, och lärcentra. BILL-projektet se

12 12 Umeå UB har också med medel från DISTUM, Distansutbildningsmyndigheten, utarbetat en Biblioteksguide för studerande på webben, att användas av alla typer av bibliotek och den är fri för lokalanpassning till det egna biblioteket.. Västernorrland har också arbetat för ett nära samarbete mellan högskole-, länsbibliotek och kommunbibliotek. Mitthögskolans bibliotek skickar kurslitteraturen direkt till studenten. I Norrbotten får distansstudenterna service via Luleå UB med bl a direktleverans av litteratur, såväl fjärrlånen från andra bibliotek som material från de egna samlingarna skickas direkt till de studerande. Luleå UB har också utvecklat ett nära samarbete med studieadministration, studiecentra och kommunbibliotek. Studenterna har individuell tillgång till bibliotekets informationsresurser (licencierade databaser, e-tidskrifter etc.). Materialet är också åtkomligt via alla studiecentra, där samtliga är uppkopplade mot universitetets domän genomfördes en kartläggning av de olika aktörernas verksamhet och deras kunskaper om varandra. Kartläggningen som också ger besked om studenternas och lärarnas behov av biblioteksstöd är ett bra underlag för det fortsatta utvecklingsarbetet i Norrbotten. Se: I Gävleborg pågår i Hälsingland ett projekt kring studiecentra, Arena, med syfte att höja länets utbildningsnivå bland den vuxna befolkningen till riksgenomsnittet. Inom projektet har bildats ett nätverk mellan bibliotekarier, som arbetar med distansstuderande och dess litteraturförsörjning. En viktig del av servicen till studerande är att ge pedagogisk handledning i att söka litteratur. Det gäller att lära studenten en metod till att själv hitta relevant information och att kunna värdera den. Genom universitets/högskolebibliotekens (BIBSAM) nationella avtal avseende upphandling av databaser och tidskrifter i fulltext har studenterna tillgång till en mängd databaser inom olika ämnesområden. En liknande upphandling är på gång inom folkbiblioteken, KULDA (konsortieupphandling av licensdatabaser.) KULDA utvecklar en fungerande modell för konsortieupphandling och distribution av licensbelagda databaser till folk- och skolbibliotek i hela landet. Projektet drivs av Regionbibliotek Västra Götaland. Projektets syfte är att höja kvaliteten på bibliotekens verksamhet genom att bredda utbudet och öka tillgängligheten till digitalt lagrat material samtidigt som man behåller en rimlig kostnadsnivå för det enskilda biblioteket. Konkret skall projektet KULDA Sverige, som omfattar tre år med start i september 2001, bygga upp och etablera en organisation för konsortieupphandling av digitalt lagrat material samt sluta minst 25 licensavtal för Sveriges folkbibliotek under projektperioden. Dessutom skall man genom projektet uppnå flera positiva sidoeffekter för biblioteken. Exempel på sådana effekter är ökade kunskaper i strategisk informationssökning och värdering av källor. Dessutom skall projektet skapa ett kollegialt nätverk för kunskapsutbyte och kvalitetsvärdering av databaser och licenser. Se Umeå universitetsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten har med ekonomiskt stöd från DISTUM (distansutbildningsmyndigheten i Härnösand) och Statens Kulturråd genomfört ett

13 13 antal seminarier och workshops riktade till bibliotek och lärcentra i Västerbottens län. Västerbottensmodellen KontACt se: Luleå universitetsbibliotek har utarbetat webbsidor som stöd för distansstudenter, lärare, kommunbibliotek och lärcentra, bl a en webbkurs i informationssökning för i första hand distansstudenternas behov. Kurslitteraturen skickas direkt hem till distansstudenten. Se: Mitthögskolans bibliotek skickar också kurslitteraturen direkt till sina distansstudenter. Ett nära samarbete har utvecklats med folkbiblioteken i länet. Se: Högskolebiblioteket i Gävle håller på att utveckla servicen till sina distansstuderande. För att kunna ge tillgång till högskolebibliotekets resurser installeras s k ICA-klienter på studiecentra runt om i länet. Se: Regionens samlade resurser inom ABM- arkiv, bibliotek och museer Inom Norrlandsregionen finns ett stort antal resurser samlade med ett nationellt intresse. Här finns flera intressanta arkiv: Landsarkivet i Härnösand, Forskningsarkivet vid Umeå universitet, SVAR (Svensk arkivinformation) i Ramsele m fl. I Härnösand ligger ett av Sveriges största landsarkiv med Västeuropas till ytan största arkivdistrikt. Det sträcker sig från Dalälven i söder till Treriksröset i norr och består av Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Landsarkivet i Östersund innehar arkivhandlingar från Jämtlands län. Landsarkivet tillkom 1929 efter en livlig kulturdebatt mellan förespråkare för Härnösand och Östersund om lämpligaste platsen för ett norrländskt arkiv. Arkiven i Norrbotten finns presenterade på en gemensam webbplats, Norrbottens Minne, där Folkrörelsernas arkiv, Landstingsarkivet, Norrbottens museums arkiv och Sunderbyns sjukhus Centralarkiv finns presenterade. Forskningsarkivet vid Umeå universitet är inriktat på att via moderna medier försörja utbildningen och forskningen med arkivinformation. Arkivet har också ansvar för universitetets handskriftsamling och förvärvar och tillhandahåller arkivhandlingar och arkivförteckningar i form av mikrofiche och i digital form samt tillhandahåller arkiv- och forskningsdatabaser. Svensk Arkivinformation, SVAR, arbetar för att alla som vill skall få tillgång till de skatter som finns i de svenska arkiven. SVAR:s verksamhetsidé är att på moderna medier bevara, tillgängliggöra och levandegöra arkivinformation kring individ, boende, miljö och arbete. De norrländska bibliotekens mediekataloger finns tillgängliga på webben och en samsöksfunktion är under utveckling. Inom museiområdet görs stora satsningar på att visualisera samlingarna för allmänheten. Databasen SOFIE är en integrerad databas för museianvändning som används av ett flertal

14 14 museer i landet. Den är utvecklad av Västerbottens museum. SOFIE kan hantera föremålssamlingar, fotografiska bilder, in- och utlån av föremål samt fornlämningar och arkiv. Mellan arkeologiska föremål- och fotoregister finns dessutom direkta kopplingar. Västerbottens museum har också utvecklat informationsöar i Vilhelmina, Åsele och i Robertsfors kommuner som speglar dessa orters historia. Öarna är tillgängliga via kommunernas bibliotek och tillgängliga för allmänhet och besökare och är ett viktig inslag i kommunernas turistinformation. I Norrbotten finns flera museer av nationellt intresse som Ajtté, Svenskt Fjäll- och samemuseum i Jokkmokk och Silvermuseet i Arjeplog, Piteå museum och Norrbottens museum. Tillsammans med Länsstyrelsen i Norrbottens län har museerna skapat en databas, Kulturarv Norrbotten, med information om bland annat arkeologi, naturhistoria och kulturhistoria kompletterad med en databas med kartunderlag och fornlämningsregister. Länsmuseet i Gävleborg är ett museum för de båda landskapen Gästrikland och Hälsingland. Länsmuseet ingår i Kulturnät Gävleborg. Kulturnät Gävleborg är ett gemensamt kulturnät på Internet för Gästrikland och Hälsingland. Huvudmän och finansiärer för kulturnätet är landstinget, länsstyrelsen och kommunförbundet i Gävleborgs län. Jämtlands läns museum, Jamtli, har samlingar från Jämtland och Härjedalen. I Minnesbanken finns bildarkiv med sökbara bilder, bibliotek och arkiv. Länsmuseet i Västernorrland ligger i Härnösand. Övriga museer är Sundsvalls och Örnsköldsviks museum. I länen har genomförts ABM-projekt där personal inom arkiv, bibliotek och museer har deltagit och därigenom lärt känna varandra, varandras verksamhetsområden och arbetssätt och här kan nämnas bl a Kunskapsexpo i Västernorrland, Minnets nätverk i Västerbotten och Kunskap i rörelse i Norrbotten. I Västernorrland pågår också ett nätverksamarbete inom hela ABM-området. I och med att digitaliseringen ökar inom hela ABM-området blir flera samlingar och arkiv tillgängliga för allmänheten. Det gör också att samarbetet inom området måste fortsätta och intensifieras. Portokostnader En stor del av bibliotekens kostnader inom den kompletterande medieförsörjningen är portokostnader. De större biblioteken har oftast egna avtal med Posten, ASG och Bussgods och avtalen ser olika ut beroende på kvantitet och storlek. De minsta kommunerna debiteras inte för portokostnaderna utan det går in under kommunernas gemensamma kostnader. Biblioteken är också mer beroende av snabba leveranstider och det vi kan konstatera är att en stor mängd böcker skickas runt i regionen dagligen. Regionbibliotek Västra Götaland har sedan hösten 1999 inrättat en transportservice mellan biblioteken i den västra regionen. Servicen ingick som en del av projektet Nätverk för kunskap, Nfk som genomfördes 1997/1998. I projektet påbörjades arbetet med att bygga upp en västsvensk låneregion. Se

15 15 Bothnica Bothnica är ett bibliografiskt samarbetsprojekt mellan länsbiblioteken i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland som pågår sedan början av 90-talet. Målet är att göra litteraturen om den nordligaste delen av landet lätt tillgänglig för forskning, skolundervisning, och för den intresserade allmänheten. Databaserna utökas fortlöpande med referenser till nyskrivna texter, men ambitionen är också att lägga in äldre material som ännu inte registrerats. Det unika i Bothnica är det rika analytiska material som basen rymmer, dvs referenser till artiklar i tidskrifter, till uppsatser i samlingsverk, årsböcker och andra periodiska publikationer. Den innehåller fyra databaser: Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Övre Norrland i litteraturen. I dagarna har kontakter tagits med Libris för att implementera Bothnica som ämnesdatabas i Libris och detta kommer att ske, vilket gör att tillgången till informationen får en helt annan spridning. Framförallt kommer en utveckling att ske vad gäller formatet och arbetet med inläggning i databasen. I den norra regionen finns ett antal samlingar som är intressanta och unika, och som borde införlivas och utgöra en utvidgning av Bothnica: I Gävleborgs har museet gett ut en lokal bibliografi och den finns ännu ej digitaliserad. Jämtlands läns lokalsamling ligger inlagd i Länsbibliotekets mediakatalog och innehåller förutom monografier även artiklar och kapitel ur årsböcker och samlingar. I Vilhelminas folkbibliotek finns ca sidor samepressklipp, efter 30 års kontinuerlig bevakning av svensk press. I Övertorneå finns den Svenssonska samlingen, som utgör stommen till Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. I Nordkalottbiblioteket ger den samlade litteraturen en unik dokumentation av utvecklingen på Nordkalotten. DAISY talböcker på CD-ROM TPB talboks- och punktskriftsbiblioteket, har det samlade talboksbeståndet i Sverige och är lånecentral för talböcker. Talboksläsaren kan låna alla sina böcker från det lokala biblioteket, som har tillgång till databasen Handicat där TPB:s samtliga böcker finns registrerade. Det lokala biblioteket kan snabbt låna in det som önskas. Oavsett var man bor i landet har man alltid tillgång till hela det svenska talboksbeståndet som dessutom är ett av de största i världen. Enligt TPB är ca 4 % av befolkningen i landet talboksberättigad. Länsbiblioteken och kommunbiblioteken köper också in egna exemplar av de mest efterfrågade titlarna. De lokala bestånden utgör ca 10 % av totalbeståndet och svarar för den största delen av utlåningen i landet. Under 1990-talet har ett nytt digitalt talboksformat utvecklats, DAISY (Digital Audiobased Information System). Med hjälp av tekniken är det numera lätt att hitta i talboken och hanteringen med CD-ROM skivor är lättare än med kassettband. TPB har under ett antal år förberett övergången från analoga till digitala talböcker. Målet har varit att finna ett bättre sätt att läsa inspelade böcker på än det nuvarande på kassett och ta initiativ till att påverka utvecklingen i en riktning som är anpassad för just talboksläsarens behov, inte musik- eller videokonsumentens. Utvecklingen av en internationell digital talboksstandard drivs av ett internationellt konsortium, DAISY Consortium. Konsortiet består av ett 60-tal talboksbibliotek och handikapporganisationer runt om i världen som tillsammans arbetar för en utveckling som så småningom även kan få förankring på en kommersiell ljudboksmarknad.

16 16 Det är också viktigt att ha ett bra alternativ när kassetter och kassettbandspelare börjar försvinna från marknaden, en process som redan har startat. DAISY bygger på vedertagna standarder som ljudfiler i mp3-format, SMIL-filer (synkroniserad multimedia) och HTML-filer. DAISY-konsortiet samarbetar nära med Open ebook Forum för att få en gemensam standard i XML. Microsoft kommer att implementera DAISY i sin Microsoft Reader. Ett flertal utvecklingsprojekt med DAISY med bland annat webbgränssnitt finns i olika länder. TPB har som riktmärke att vid utgången av 2004 sluta låna ut analoga talböcker. TPB har redan idag slutat med analog produktion av talböcker men låter producera analoga kopior så länge det behövs dock längst t o m Skälen till denna deadline är att påskynda etableringen av DAISY-talböcker och att minska kostnaderna för dubbel produktion. Analoga talbokskopior är betydligt dyrare att framställa än talbokskopior på cd-rom. Såväl TPB som de lokala biblioteken tjänar på en snabb övergång från analog till digital produktion. De över en miljon analoga talboksemballage som finns på hyllorna ute på biblioteken i landet kommer att lånas ut så länge det finns efterfrågan och efter lokala beslut och talboksplaner. Bibliotekstjänst i Lund kommer att sälja analoga kopior så länge som det lönar sig. Idag har flera landsting redan beslutat att förskriva de nya talbokspelarna som fritt tekniskt hjälpmedel. I Dagmar-överenskommelsen finns en passus om DAISY-talböcker och vikten av att funktionshindrade får del av den nya och förbättrade tekniken. En hjälpmedelsutredning är igång inom kort som kommer att behandla denna fråga. I regionen finns en del skillnader vad gäller de kommunala bestånden. Jämtlands och Gävleborgs län har inte byggt upp några större kommunala bestånd och en stor utlåning sker med depositioner från respektive länsbibliotek. I de övriga länen är kommunbiblioteken mer självförsörjande och kompletterar med lån främst från TPB. I Jämtlands län har en enkät gjorts ute bland kommunbiblioteken inför arbetet med en talboksplan. I Västerbotten görs just nu en kartläggning och inventering av talboksverksamheten i varje kommun inför arbetet att organisera den framtida talboksförsörjningen i länet. DISKUSSION Biblioteksresurserna inom regionen är stora och jämnt fördelade. I varje län finns ett väl fungerande länsbibliotek och ett högskole- eller universitetsbibliotek. I regionen finns också ett av landets tre lånecentraler och landets gemensamma depåbibliotek. Tillsammans utgör dessa resurser en bra grund för ökad samsyn och samordnande arbetssätt. I regionen satsas starkt på vuxenutbildning med utlokaliserade högre utbildningar och antalet distansstuderande är störst i dessa län, vilket också märks ute på folkbiblioteken i form av en ökande efterfrågan på kurs- och studielitteratur. För att ge studerande och distansstuderande en bra och fullgod service föreslås att de olika erfarenheter kring samverkansmodeller som har prövats i regionen sprids och bör inspirera till nya och fortsatta insatser. Genom samverkan mellan högskole-/universitetsbibliotek och läns-/kommunbibliotek ökar förståelsen för de studerandes situation och bör ge bättre möjligheter för biblioteken att ge fullgod service till dessa grupper. Erfarenheterna kring direktleverans av kurslitteratur till de distansstuderande och problematiken kring åtkomsten till elektroniska resurser, databaser och e-tidskrifter bör också belysas. Det gäller också att utveckla det pedagogiska arbetssättet på

17 17 biblioteken och det är också viktigt att ett samarbete byggs upp mellan bibliotek och lärcentra och dess lärare. Högskole- och universitetsbiblioteken arbetar ständigt med att ta fram bra webbhandledningar som riktar sig till studerande och användning av dessa bör uppmuntras. Idag ser vi ett närmande mellan folk- och forskningsbibliotek och låneströmmarna mellan biblioteken går alltmer utanför de fastlagda lånekedjorna. Länsbibliotekens statistik visar att fjärrlånen minskar medan kommunbiblioteken anser att deras arbete kring fjärrlån och fjärrlåneansökningar har ökat. Lånekedjan följs ej och en av orsakerna är tillgången till bibliotekens webbkataloger, man väljer bibliotek där boken finns inne för snabb leverans och flera bibliotek använder Libris fjärrlånefunktion vilket styr lånen till forsknings/högskolebiblioteken eftersom deras bestånd läggs in i Libris där de stora folkbiblioteken saknas. Detta bör kartläggas för att se hur låneströmmarna går och vilka konsekvenser detta får, ex vis inom Gävleborgs län där biblioteken har tillämpat fria fjärrlån mellan de större kommunbiblioteken under en 10-årsperiod. Arbetssätten ute på biblioteken bör också genomgå en förändring och ge plats för samordning och ömsesidig kännedom om samlingar, vilket ger bättre kvalitet på lånebeställningarna genom ökade kunskaper om resurserna utanför det egna biblioteket. Biblioteken är i dag s k hybridbibliotek och de nya medierna i form av elektroniska resurser utgör en allt större del av bibliotekens tjänster. Här behövs utbildningsinsatser för bibliotekspersonalen. En fortbildningssatsning bör planeras inom ämnet medieplanering och genomförs i bibliotekarieutbildningarnas regi och parallellt genomförs regionala och lokala studiedagar/arbetsdagar och seminarier ute i kommunerna med stöd av lånecentralen och länsbiblioteken. Lånecentralen får möjligheter till utveckling av den pedagogiska uppgiften, och kan vara till stöd för regionens bibliotek, bl a med webbsidor och länkar, utbildning kring de mediaplaneringinsatser som planeras och genomföres för hela regionen och en resurs utvecklas för samordning och utbildning kring kommunbibliotekens ökande behov av elektroniska tjänster, bl a databaser. Länsbiblioteken arbetar mer med utvecklingsfrågorna i det egna länet och genom sina nätverk förankrar och vidareutvecklar dessa idéer. Kommunbibliotekens webbkataloger finns idag tillgängliga via bibliotekens hemsidor. I Västernorrland har utvecklats en samsöksfunktion, Mittsök, där länets samtliga kommunbiblioteks- och högskolebibliotekets kataloger är sökbara i en gemensam profil. Denna samsöksfunktion bör utökas till hela regionen, Norrsök, och en beställningsfunktion utvecklas direkt via webben för allmänheten. Några modeller bör prövas: att skicka boken direkt till låntagaren alternativt att genom parametrar styra utlån till närmaste bibliotek och se vilka konsekvenser detta för med sig för medieförsörjningen. En stor del av bibliotekens kostnader kring fjärrlånen är portokostnader. En konsortieupphandling med distributörerna bör prövas kring ett regionporto för att få ner kostnaderna. En viktig aspekt är dock att distributionsvägarna skall vara snabba och effektiva och att administrationen kring hanteringen ej ökar. Bothnica-databasen med lokal litteratur för Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten är en viktig resurs. Libris är intresserad av att få in Bothnica som ämnesdatabas och här finns möjligheter till en utvidgning med Gävleborgs och Jämtlands läns lokala litteratur, och även andra specialsamlingar i regionen. I och med övergången till nytt talboksformat, DAISY, avvaktar länsbibliotek och kommunbibliotek med att satsa helt på den nya tekniken. Ett av problemen är kostnaderna

18 18 med de nya spelarna och att få de äldre talboksanvändarna att lära sig använda den nya tekniken. Länsbiblioteken spelar här en viktig roll, dels att ta ansvar för tillgången till kassetterna under övergångsperioden, dels att uppmuntra kommunbiblioteken till att satsa på DAISY-skivor. Under en period bör det prövas med att ge extra resurser till några kommunbibliotek för att bygga upp ett DAISY-bestånd och med uppsökande verksamhet nå ut till talboksberättigade grupper, inklusive skolorna och speciallärarna. SAMMANFATTNING Länsbiblioteken i Norrlandslänen Gävleborg, Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten samt lånecentralen i Umeå vill undersöka möjligheten till ett djupare samarbete inom ramen för den kompletterande medieförsörjningen. Syftet är primärt att finna nya former för ökad kunskapsförsörjning i Norrlandslänen genom en fördjupad samverkan mellan lånecentral, länsbibliotek, högskolebibliotek och kommunbibliotek och att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning i de fem norrlandslänen att genom att sätta den enskilde brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för alla på lika villkor att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen Jag har utgått från följande frågeställningar: Vilka biblioteksresurser finns i regionen och hur används de? Hur kan den nya informationstekniken användas för att förbättra samarbetet i regionen inom medieförsörjningen? Hur kan servicen förbättras till den enskilde brukaren? Hur kan kommunbiblioteken stödjas för att bli mer självförsörjande inom medieförsörjningen och därmed minska fjärrlånen? Jag har informerat mig om ovanstående frågor, dels genom litteraturstudier, besök och intervjuer och dels genom att delta i bibliotekschefsmöten. Samtliga län har besökts i samband med bibliotekschefsmöten och där har jag informerat om förstudien och dess förutsättningar. Inför varje möte har bibliotekscheferna fått ta del av frågeställningar som sedan har diskuterats. Vid dessa möten har också representanter deltagit från respektive läns högskole/universitetsbibliotek. I den norra regionen bor idag ca 1, 2 milj. inv. av Sveriges befolkning på 8,9 milj. inv. Det finns ett antal strukturella förutsättningar som generellt påverkar situationen i Norrlandslänen inom såväl biblioteks- som utbildningssektorn. För många kommuner, med undantag för delar av kustregionen, kännetecknas de geografiska och demografiska förutsättningarna av en omfattande glesbygd med långa avstånd och en vikande befolkningsutveckling. En förutsättning för ekonomisk tillväxt och önskvärd befolkningstillväxt är en satsning på utbildning och här spelar biblioteken en viktig roll för den enskildes kunskaps- och medieförsörjning. För att motverka den obalans som idag finns mellan glesbygd och centrum krävs en samordning av bibliotekens verksamheter och resurser.

19 19 Biblioteksresurserna inom regionen är stora och jämnt fördelade. I varje län finns ett väl fungerande länsbibliotek och ett högskole- eller universitetsbibliotek. I regionen finns också ett av landets tre lånecentraler och landets gemensamma depåbibliotek. Tillsammans utgör dessa resurser en bra grund för ökad samsyn och samordnande arbetssätt. I regionen satsas starkt på vuxenutbildning med utlokaliserade högre utbildningar och antalet distansstuderande är störst i dessa län, vilket också märks ute på folkbiblioteken i form av en ökande efterfrågan på kurs- och studielitteratur. För att ge studerande och distansstuderande en bra och fullgod service föreslås att de olika erfarenheter kring samverkansmodeller som har prövats i regionen sprids och bör inspirera till nya och fortsatta insatser. En fortbildningssatsning bör planeras inom ämnet medieplanering och genomförs i bibliotekarieutbildningarnas regi och parallellt genomförs regionala och lokala studiedagar/arbetsdagar och seminarier ute i kommunerna med stöd av lånecentralen och länsbiblioteken. Kommunbibliotekens webbkataloger finns idag tillgängliga via bibliotekens hemsidor. I Västernorrland har utvecklats en samsöksfunktion, Mittsök, där länets samtliga kommunbiblioteks- och högskolebibliotekets kataloger är sökbara i en gemensam profil. Denna samsöksfunktion bör utökas till hela regionen, Norrsök, och en beställningsfunktion utvecklas direkt via webben för allmänheten. Några modeller bör prövas: att skicka boken direkt till låntagaren alternativt att genom parametrar styra utlån till närmaste bibliotek och se vilka konsekvenser detta för med sig för medieförsörjningen. En stor del av bibliotekens kostnader kring fjärrlånen är portokostnader. En förhandling med distributörerna bör prövas kring ett regionporto för att få ner kostnaderna. Bothnica-databasen med lokal litteratur för Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten är en viktig resurs. Libris är intresserad av att få in Bothnica som ämnesdatabas och här finns möjligheter till en utvidgning med Gävleborgs och Jämtlands läns lokala litteratur, och även andra specialsamlingar i regionen. Under en period bör det prövas med att ge extra resurser till några kommunbibliotek för att bygga upp ett DAISY-bestånd och med uppsökande verksamhet nå ut till talboksberättigade grupper, inklusive skolorna och speciallärarna.

20 20 LITTERATURLISTA Bibliotekens fjärrlån: en kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbibliotek (1998). Statens kulturråd och Kungl. Biblioteket, Bibsam, Stockholm Falk, Cecilia och Nyman, Eva (2000): Biblioteksservice till distansstuderande i Norrbotten: en sammanställning av enkätsvar från kommunbibliotek/studiecentra, lärare och distansstudenter, vårterminen [verifierad: ] Ekstedt, Elsi och Ridbäck, Irma (1988): Från när och fjärran: fjärrlån från bibliotek i Västerbotten och Jämtlands län. Rapport från Statens kulturråd 1988:6, Stockholm Folkbibliotek i Sverige : betänkande av Folkbiblioteksutredningen (1984). Statens offentliga utredningar ; 1984:23 Fria fjärrlån eller fasta föreskrifter: en debattskrift om fjärrlån i Sverige utgiven av Kungl. Biblioteket, Bibsam, och Statens kulturråd (1992), Stockholm Från inspektion till inspiration: en översyn av den regionala biblioteksverksamheten (2001). Rapport från Statens kulturråd 2001:3, Stockholm Höglund, Anna-Lena (1992): Mäta för att veta: om metoder att mäta biblioteksverksamhet. Rapport från Statens kulturråd 1992:4, Stockholm Höglund, Anna-Lena och Klingberg, Christer (2001): Strategisk medieplanering för folkbibliotek Karnold, Jonas (1997): Lånecentralernas funktioner inom fjärrlånesamarbetet: idag och i morgon. Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås 1997:32 Lånecentraler och depåbibliotek. Rapport från Statens kulturråd 1989:5, Stockholm Mattsson, Inger (1984): Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek. DFI-publikationer 1984:1, Stockholm Nilsson, Sven (1999): En ny ordning?: bibliotekens fjärrlån PM beträffande ny definition av fjärrlån (reviderad version ), Bibsam Projekt Bibliotek 2007: ett samarbetsprojekt mellan kommunerna Bjurholm, Nordmaling, Robertsfors, Umeå, Vindeln och Vännäs (2001). Stencil Riktlinjer för fjärrlån och dokumentleverans i Sverige (2000): Bibsam och Statens kulturråd Talboken i framtiden: en utredning om den svenska talboksmodellen (1998): TPB, Talboksoch punktskriftsbiblioteket, Stockholm Verksamhetsberättelser och fjärrlånestatistik för de fem länsbiblioteken och lånecentralen. Stenciler