VERKSAMHETSPLAN 2005 NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2005 för NORRBOTTENS LÄNSBIBLIOTEK INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR s Olika intressenter 1.2 Landstingets kulturpolitiska mål 1.3 Länsbibliotekets statliga uppdrag 1.4 Avtal 1.5 Organisation 1.6 Personal 1.7 Ekonomi 2. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA s. 6 Basverksamhet 2.1 Kompletterande medieförsörjning och referenstjänst 2.2 Mångkulturell verksamhet 2.3 Social biblioteksverksamhet 2.4 IT-verksamhet 2.5 Samverkan / nätverksbygge Projektverksamhet s Läs om Norrbotten 2.7 BIN Bibliotekssamverkan i Norrland Övrigt s. 9

2 o o o Nordkalottbiblioteket i Övertorneå Norrbottens litteraturråd Eyvind Johnson priset i litteratur 3. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN s Mål Basverksamhet 3.2 Operativa insatser 11 Projektverksamhet s. 3.3 Norrbottensäventyret 1. FÖRUTSÄTTNINGAR 1.1 Olika intressenter Norrbottens länsbiblioteks uppdrag formuleras i skriftliga dokument dels av staten i form av lagtexter och förordningar, dels av Norrbottens läns landsting i form av kulturpolitiska mål och dels av värdkommunen Luleå och landstinget gemensamt i ett avtal som reglerar förhållandet mellan parterna. Till detta kommer de önskemål och krav som biblioteken i länets fjorton kommuner ställer på verksamheten. Föreliggande verksamhetsplan försöker möta både landstingets och Statens kulturråds krav på verksamheten och det sätt på vilket den ska presenteras och redovisas. Så till exempel är planen indelad i en vuxendel och en barndel (om än med vissa förbehåll) för att tillgodose landstingets krav på att kunna avläsa hur stora resurser de regionala kulturinstitutionerna avsätter för vuxen- respektive barnverksamhet. Båda dessa delar innehåller planer för de olika verksamheter som Länsbiblioteket bedriver. Verksamhetsområdena har en löpande basverksamhet och i en del fall också en kompletterande och utvecklande projektverksamhet. 1.2 Landstingets kulturpolitiska mål I Landstingsplan 2005 som fastställdes av landstingsfullmäktige den 16 juni 2004 beskrivs kulturområdet på följande sätt: Kulturen ska stärka norrbottningarnas kulturella välfärd och bidra till den regionala utvecklingen. Insatserna inom kulturområdet ska inriktas på att i regionen säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet, stimulera till kreativitet och bidra till ett rikt

3 och varierat kulturutbud. Det finns också positiva kopplingar mellan kultur och en god hälsa. Landstingets kulturinsatser ska göras med bred inriktning och syfta till att nå nya grupper i samhället. För den regionala utvecklingen har landstinget bl a följande strategiska mål: Landstinget ska medverka till att Norrbotten blir en attraktiv region att leva och verka i, med god livsmiljö, goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv, tydligare regional identitet, goda möjligheter till utbildning och väl fungerande kommunikationer. För att nå målen krävs bl a att landstinget tar ett regionalt ansvar för kulturproduktion och kulturinfrastruktur i samverkan med staten och kommunerna. I Landstingsstyrelsens plan 2004 ges Division kultur och utbildning i uppdrag att stärka norrbottningarnas kulturella välfärd och bidra till den regionala utvecklingen samt bidra till goda utbildningsmöjligheter. Kulturen ska ha en tydlig roll i länets utveckling. Satsningarna på kultur bör ha en tydlig profil och förankring hos ungdomar och innefatta mångkulturella ambitioner. Engagemanget i kulturfrågor och de genom divisionen fördelade bidragen är en viktig del i folkhälsoarbetet. Och vidare: Divisionen ska medverka till att Norrbotten är en attraktiv region att leva och verka i med god livsmiljö, goda arbets- och utvecklingsmöjligheter, ett rikt kulturliv, tydligare regional identitet och goda möjligheter till utbildning. Insatserna ska inriktas på att i regionen säkerställa kompetens och produktion av hög kvalitet, stimulera till kreativitet och skapa former för samverkan mellan eget skapande och de utvecklade konstarterna. Landstingets kulturbidrag ska komma hela länet till godo och till övervägande del riktas till barn och ungdom. Insatserna ska göras med en bred inriktning och syfta till att nå nya grupper i samhället. Det ekonomiska krav som ställs på länskulturinstitutionerna är att de ska ha en självfinansieringsgrad på minst 20 procent av kostnaderna. Särskilt uppdrag

4 I skrivelse daterad meddelar kulturcheferna vid landstingen i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten att länsbiblioteken i samma län ska till våren 2005: Tillsammans med Kulturrådet, universiteten och kommunerna ta fram en handlingsplan för hur den kompletterande mediaförsörjningen i Norrland kan samordnas och finansieras från och med 1/ Förslaget ska utarbetas med inriktningen att länsbibliotekens sammanlagda kostnader för kompletterande mediaförsörjning ska minska. Fortsatt utreda möjligheterna till länsövergripande konsulentverksamhet. 1.3 Länsbibliotekets statliga uppdrag Nationella kulturpolitiska mål Riksdagen antog hösten 1996 sju nationella kulturpolitiska mål. Dessa mål ska genomsyra hela det offentligt stödda kulturlivet, därmed också den regionala biblioteksverksamheten, till vilken staten lämnar ett substantiellt ekonomiskt bidrag. Målen för kulturpolitiken ska vara: att värna yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för alla att använda den att verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande att främja kulturell mångfald, konstnärlig förnyelse och kvalitet och därigenom motverka kommersialismens negativa verkningar att ge kulturen förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället att bevara och bruka kulturarvet att främja bildningssträvanden att främja internationellt kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom landet. Bibliotekslag Sedan den första januari 1997 har Sverige en bibliotekslag. Enligt denna lag [SFS 1996:1596 & 1998:1249 (omtryck)] bör det i varje län finnas ett länsbibliotek ( 4), som landstinget ansvarar för ( 7), med uppgift att bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter ( 4) och avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice ( 10). I budgetpropositionen som presenterades den 20 september 2004 förslås ett tillägg till bibliotekslagen, nämligen 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna.

5 Ändringen träder sannolikt i kraft den 1 januari Statsbidrag Enligt SFS 1996:1598, Förordning om statsbidrag till regional kulturverksamhet, (med ändringar 1997:1207, 1998:913, 1998:1140, 1999:1347, 1999/2000:13, 2001:1053) får statsbidrag lämnas till länsbibliotek (1 ). Ändamålet med statsbidraget formuleras sålunda: 5 Statsbidraget till länsbibliotek syftar till att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information genom att länsbiblioteken bistår folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fortbildning samt specialtjänster. Förordning (1997:1207) Vidare kan länsbibliotek beviljas utvecklingsbidrag: 11 Till teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer och länsbibliotek får särskilda utvecklingsbidrag lämnas under högst tre år. Förordning (1999:1347) och 14 Utvecklingsbidrag till länsbibliotek skall ges för arbete med att utveckla den regionala biblioteksverksamheten. Förordning (1999:1347). Kravet på ansökan formuleras i nedanstående paragraf: 16 Ansökan om statsbidrag skall innehålla en verksamhetsplan. Till ansökan skall även bifogas ett yttrande från det landsting, den kommun eller annan huvudman som avser att lämna bidrag till kulturverksamheten. Förordning (1999:1347). I missiv från den 16 september 2004 (Dnr KUR 2004/ ) meddelar Statens kulturråd att Kulturrådet har i uppdrag att bidra till att barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet tas till vara, liksom deras rätt och möjligheter att delta i det kulturella livet. Kulturrådet ska även enligt regleringsbrevet återrapportera om vilka åtgärder som vidtagits för att främja funktionshindrades tillgång till kultur. Kulturrådet har vidare ansvar för att verka för ett mångkulturellt perspektiv i kulturutbudet, samt att stimulera åtgärder som verkar för att uppnå jämlika förutsättningar för kvinnor och män. Det innebär att mottagare av statligt bidrag ska redovisa vad som görs inom dessa områden. 1.4 Avtal Det avtal mellan Luleå kommun och Norrbottens läns landsting som slöts 1998 och som reglerar verksamheten, sades upp av landstinget från och med den 1 januari 2003 med ett års uppsägningstid. Därefter har avtalet förlängts vid två tillfällen, dels i september 2003 då parterna kom överens om en förlängning till och dels i augusti 2004 då avtalet förlängdes till I det senaste förlängningsdokumentet (Dnr ) sägs att Under den tiden ska parterna träffa överenskommelse om framtida ansvarsfördelning och ekonomi för eventuellt nytt avtal från och med januari 2007.

6 1.5 Organisation Luleå kommuns kulturnämnd beslutade med anledning av det ovan nämnda avtalet från 1998 att Norrbottens länsbibliotek organiseras som en uppdragsverksamhet direkt underställd kulturchefen och Luleå kulturnämnd, Kn , Personal a) Tillsvidareanställningar Norrbottens länsbibliotek har fyra tillsvidaretjänster på heltid i sin personalstat. Tjänsterna fördelas enligt följande: biblioteksverksamhet för vuxna: konsulent, tillika länsbibliotekschef, biblioteksverksamhet för barn och ungdomar: konsulent, kompletterande medieförsörjning: bibliotekarie och assistent. b) Övriga anställningar Under år 2005 räknar Länsbiblioteket med att ha följande tidsbegränsade anställningar Talboksverksamhet bibliotekarie 25% Barnens Polarbibliotek it-pedagog 25% IT-tjänster timanställning 1.7 Ekonomi Bidrag från Norrbottens läns landsting och Statens kulturråd Enligt förlängt avtal (se 1.4) erhåller Norrbottens länsbibliotek för verksamhetsåret 2005 ett bidrag från landstinget, via Division kultur och utbildning, på 1 593,0 kkr, dvs. en uppräkning med 73,0 kkr jämfört med Från Statens kulturråd ansöker Länsbiblioteket ett bidrag på 1 600,0 kkr uppgick bidraget till 1 279,0 kkr samt 100,0 kkr att utbetala till Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. Utgångspunkt för Kulturrådets fördelning av verksamhetsbidrag är enligt Kulturrådets regleringsbrev att huvudmännens motprestation ska ligga kvar på minst föregående års nivå. [Tidigare citerad skrivelse från den 16 september 2004 (Dnr KUR 2004/ ).] Statens kulturråd har aviserat att bidraget till Nordkalottbiblioteket från och med 2005 ska ingå i det bidrag som beviljas Norrbottens länsbibliotek. För 2005 ansöker Länsbiblioteket om

7 200,0 kkr till Nordkalottbiblioteket; beloppet ingår i Länsbibliotekets ansökan om 1 600,0 kkr. Övriga intäkter I syfte att optimera kommunernas anslag till inköp av olika medier bedrivs i länet ett visst samköpsförfarande administrerat av Länsbiblioteket. Inköpen avser böcker på flykting- och invandrarspråk samt videofilmer. Länsbiblioteket har även en del intäkter från bl a kurser och konferenser. 2. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR VUXNA Delar av den verksamhet som redovisas här under punkt 2 riktar sig till barn och ungdomar. Så till exempel nyttjas den kompletterande medieförsörjningen till stor del av studerande ungdomar. Depositionerna av medier som kommunbiblioteken beställer innehåller medier både för vuxna, ungdomar och barn. BASVERKSAMHET 2.1 Kompletterande medieförsörjning och referenstjänst Verksamheten är efterfrågestyrd avseende såväl enstaka fjärrlån som depositioner. Antalet beställningar av enstaka fjärrlån från länets kommuner (exklusive Luleå) beräknas uppgå till Länsbiblioteket har målsättningen att uppnå en effektueringsgrad kring 75 %. Antalet levererade kopior 2005 beräknas komma att uppgå till cirka 300 och omfatta ungefär sidor. Antalet depositioner med böcker på andra språk än svenska beräknas uppgå till st. och antalet talboksdepositioner likaså till st. Till de 11 cirkulerande depositionerna med spelfilmer på video kommer cirka 125 nya filmer att anskaffas. Länsbiblioteket erbjuder kommunbiblioteken möjligheten att hantera referenstjänsten via Länsbibliotekets hemsida; målet är att det mesta av verksamheten ska skötas den vägen. Arbetsuppgifter under året: Urval och inköp av böcker, tidskrifter, talböcker, videofilmer och övriga media. Under 2005 kommer Länsbiblioteket att ur mediaanslaget avsätta medel för inköp av licensierade databaser för kommunbibliotekens räkning i syfte att förbättra informationstjänsternas kvalitet i länet. Beläggning, effektuering, remittering av fjärrlånebeställningar av böcker, tidskrifter, talböcker, AV-media. Effektuering av beställningar av kopior på artiklar ur tidningar, tidskrifter, samlingsverk, referensmaterial, mikrofilmade dokument etc. Sammanställning och utskick av depositioner med böcker, talböcker och videofilmer till kommunbiblioteken. Informationsförmedling till bibliotek i länet. Regional referenstjänst. 2.2 Mångkulturell verksamhet

8 I Länsbibliotekets mångkulturella verksamhet ingår två uppdrag: det ena är att främja utvecklingen av de två nationella minoritetsspråken samiska (med dess olika varieteter) och meänkieli; det andra är att, i enlighet med den nationella medieförsörjningsplanen för litteratur på andra språk än svenska, svara för länets behov av litteratur på arabiska, finska och spanska. Samiska I maj 2003 färdigställdes utredningen Plan för samiskt bibliotek i Sverige i vilken Länsbiblioteket deltagit. Hur den samiska biblioteksverksamheten kommer att utformas och vilka Länsbibliotekets insatser blir år 2005 i detta sammanhang är avhängigt av hur planen kommer att behandlas i det samiska samhället. Meänkieli Meänkieli klassificeras, liksom samiskan, sedan den 1 april 2000 som ett nationellt minoritetsspråk. Länsbiblioteket är representerat i referensgruppen för utvecklingen av Nordkalottens kultur- och forskningscentrum i Övertorneå; det är den institution i Tornedalen som åtagit sig uppgiften av främja språkets fortlevnad och utveckling. Länsbiblioteket har ambitionen att på sin hemsida, under samlingsrubriken Läs om Norrbotten, presentera all litteratur som skrivs på meänkieli. Med denna webbpresentation och annan informationsverksamhet om meänkieli verkar Länsbiblioteket för språkets vidareutveckling. Övriga språk För närvarande kommer få flyktingar och invandrare till länets kommuner och följaktligen är behovet av regionalt stöd från Länsbibliotekets sida inte särskilt stort. Luleå folkbibliotek/norrbottens länsbibliotek kan dock erbjuda mindre bestånd av litteratur på ett stort antal språk (för närvarande finns litteratur på ett 60-tal språk, av dessa har ett 20-tal fler än 100 titlar). Länsbiblioteket har god beredskap för att kunna möta kommunernas behov av litteratur och andra stödjande åtgärder vid en eventuell ökning av inflyttningen av flyktingar och invandrare till länet. 2.3 Social biblioteksverksamhet Projektet Låt oss läsa avslutades vid halvårsskiftet 2003 och ingår nu i Länsbibliotekets löpande verksamhet. Projektbeskrivning och slutrapporter finns på Länsbibliotekets hemsida har verksamheten bedrivits utan särskild projektledare. Projektets styrgrupp har ändrar namn till Länsgrupp Norrbotten och kommer att bestå av samma institutioner som tidigare, dvs. FUB Norrbotten, Länsbiblioteket, Kommunförbundet, SV Norrbottensdistrikt, Centrum för lättläst och En bok för alla. Länsgruppens uppgift är att stödja och utveckla läsombud och lokala arbetsgrupper samt att verka för att lättläst information skrivs och sprids i kommunerna. Den sociala biblioteksverksamheten planerar med följande arbetsuppgifter under året: Urval och inköp av talböcker och andra medier för läshandikappade. Länsbiblioteket kommer under 2005 att köpa talböcker i både kassett- och DAISY-format samt andra specialmedia för funktionshindrade till ett värde av kr. Sammanställning och utskick av talboksdepositioner till kommunbiblioteken.

9 Informationsförmedling. Arbetet med att få fler läsare att övergå till läsning av DAISYböcker är centralt. Länsbiblioteket kommer att uppmärksamma talbokens 50-årsjubileum. Rådgivning. Produktion av regionala och lokala talböcker. Länsbiblioteket kommer att producera 4-5 egna talböcker. Deltagande i Låt oss läsa verksamhetens Länsgrupp. Inläsningstjänsten beräknas omfatta 300 inlästa timmar. Tidskrifterna Insyn och Utblick - lättlästa nyheter beräknas komma ut med 40 nummer vardera, Insyn både som cd och kassett och Utblick både i kassettform och i pappersform med stor stil. 2.4 IT-verksamhet Länsbiblioteket ansöker om extra medel från Statens kulturråd för att år 2005 kunna stödja kommunbiblioteken i arbetet med att utveckla användningen av den nya tekniken i det dagliga arbetet. Bland Länsbibliotekets insatser kommer att ingå att i nära samarbete med länets kommunbibliotek utveckla bibliotekens it-kompetens med utgångspunkt från varje enskilt biblioteks förutsättningar och ambitioner, att främja nyttjandet av de nätbaserade tjänster som erbjuds via KULDA, att anordna it-fortbildningar för kommunalt anställd bibliotekspersonal i länet. Länsbibliotekets hemsida ska vidareutvecklas under året. Länsbiblioteket planerade också att under 2005 köpa bibliograf-timmar för inläggning av material till databasen Bothnica Webbsök. Målet för den norrbottniska delen av Bothnica Webbsök är en tillväxt med poster. Basen i Libris innehåller i oktober 2004 drygt poster. 2.5 Samverkan / nätverksbygge Verksamheter utanför länet under året: a) Barentsregionen Murmansk Allmänna och Vetenskapliga bibliotek och Norrbottens länsbibliotek har gjort en överenskommelse om utbyte av 10 boktitlar per år. Böckerna ska behandla respektive region ur olika aspekter. Deltagande i Barents Libraries Conference i Archangelsk. Samarbetsmöten med kolleger i regionen. b) Norrland Löpande fjärrlåneverksamhet.

10 Bothnica Webbsök. Projektet BIN Bibliotekssamverkan i Norrland. c) Övriga Sverige Deltagande i nationella projekt. Deltagande i konferenser och kurser anordnade av Statens kulturråd m.fl. PROJEKTVERKSAMHET 2.6 Läs om Norrbotten Läs om Norrbotten har som mål att göra böcker om länet och författare verksamma i länet mer kända och uppmärksammade. Projektets syfte är att på ett intresseväckande och lättillgängligt sätt presentera böcker av norrbottensförfattare utgivna i huvudsak under den senaste tioårsperioden. Böckerna presenteras under olika teman, såsom Barn- och ungdomslitteratur, Lyrik, Konst & Foto, Allmänt om Norrbotten, Meänkieli, Fiskeskildringar etc. Presentationerna kommer att läggas ut på Länsbibliotekets hemsida. Webbsidan kan ses som ett komplement till sidan Norrbottensförfattare där författarna presenteras. Planer finns också på att ta fram material i tryckt form. Arbetet, som är en samverkan mellan Länsbiblioteket, Norrbottens litteraturråd och Norra Bok & Tidskriftsverkstan, har pågått sedan 2001 och kommer att fortsätta under 2004 då fler teman kommer att tillföras och de befintliga att aktualiseras. 2.7 BIN Bibliotekssamverkan i Norrland De norrländska länsbiblioteken och lånecentralen i Umeå gjorde våren 2002 en förstudie om hur samarbetet avseende medieförsörjningen i länen skulle kunna utvecklas, förbättras och effektiviseras. Förstudien resulterade i ett projekt med rubricerade namn och med följande syfte: att i bred och nätverksbaserad samverkan finna varaktiga och effektiva former för medieförsörjning i de fem Norrlandslänen, att genom att sätta den enskilde brukaren i centrum tillhandahålla en förbättrad service för alla på lika villkor, att genom stödåtgärder riktade till kommunbiblioteken på sikt minska fjärrlånehanteringen, att inom projektets ram sprida idéer och metoder till andra regioner samt att ta tillvara erfarenheter från tidigare projekt inom den kompletterande medieförsörjningen. Statens kulturråd bidrar med 500,0 kkr per år under tre år till projektet som startades i september 2002 och beräknas pågå till halvårsskiftet Projektägare är Länsbiblioteket i Västernorrland. I januari 2003 beviljades projektet 1,8 miljoner kronor ur Finansdepartementets medel för samverkan mellan kommuner och landsting med befolkningsminskning. Fortlöpande information om projektet finns på Länsbibliotekets hemsida, Projekt. ÖVRIGT 2.8 Nordkalottbiblioteket i Övertorneå

11 Länsbiblioteket söker i samråd med Övertorneå kommun det årliga statsbidraget till verksamheten vid Nordkalottbiblioteket i Övertorneå. För 2005 ligger ansökan på 200, 0 kkr. (Bilaga 2.) 2.9 Norrbottens litteraturråd Länsbiblioteket administrerar Norrbottens litteraturråds ekonomi. Länsbibliotekschefen är medlem i rådet Eyvind Johnson priset i litteratur Kultur- och fritidsnämnden i Boden har beslutat ( , 42) utse länsbibliotekarien i Norrbotten till ledamot i den jury som vartannat år utser vinnaren av Eyvind Johnson priset. 3. BIBLIOTEKSVERKSAMHET FÖR BARN OCH UNGDOM Verksamhet som riktar sig till både vuxna, ungdomar och barn redovisas under punkt 2 ovan. 3.1 Mål: Nedanstående mål grundar sig dels på de behov barnbiblioteksansvariga vid de kommunala biblioteken tillsammans med konsulenten vid Länsbiblioteket har sammanställt och dels på landstingets och Statens kulturråds kulturpolitiska mål och direktiv. Tillsammans med barnbiblioteksansvariga förädla och utveckla barnbiblioteksverksamheten Utveckla kompetensen hos barnbiblioteksansvariga Främja barns och ungdomars läsning Främja barns och ungdomars skrivande Sprida kunskap om barns och ungdomars litteratur och läsning Synliggöra vår regions litteratur för och med barn och ungdomar Bidra till att barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet tas till vara Bidra till barns rätt och möjlighet att delta i det kulturella och konstnärliga livet BASVERKSAMHET 3.2 Operativa insatser Tillsammans med barnbiblioteksansvariga förädla och utveckla barnbiblioteksverksamheten - Under 2005 kommer barnbiblioteksansvariga att fortsätta arbeta i nätverksgrupper. Nätverksorganiseringen kan vara till hjälp i kunskapssökandet och en drivkraft för samarbete och kontakt. Nätverksgrupper syftar bl a till att

12 ny kunskap förmedlas, större kreativitet och tankar läggs samman och något nytt/fräscht uppstår, ge kännedom om sitt eget sätt att samarbeta, ge kännedom om andras sätt att samarbeta, ge kännedom om hur samarbetet kan utvecklas och hur man hanterar ev. konflikter, fokusa på en fråga/ett område för fördjupning. Lokala mål- och handlingsplaner för barnbiblioteksverksamheten Konsulenten tillsammans med barnbiblioteksansvariga fortsätter arbetet med upprättandet och utvecklingen av lokala verksamhetsplaner. Särskild vikt kommer att läggas vid att funktionshindrade barns rätt till yttrandefrihet och rätt till information, litteratur och kultur tillgodoses. I detta arbete utgår vi bl. a från FN:s barnkonvention (artiklarna 3, 12, 13, 14, 17, 31, 42) och bibliotekslagen. Utveckla kompetensen hos barnbiblioteksansvariga För att utveckla barnbiblioteksansvarigas kompetens kommer Länsbiblioteket att erbjuda följande studiedagar: Föreläsning av Ulla Rhedin och Iben Sandemose om den moderna bilderboken. Målgrupp även Läslustombud, lärare, förskollärare, fritidspersonal, BVC. Studiedag om litteraturförmedling att använda bokprat som metod för litteraturförmedling. Målgrupp även Läslustombud, lärare, förskollärare, fritidspersonal, BVC. Litteraturläger i Jokkmokk årligt litteraturläger där nyutkommen barn- och ungdomslitteratur analyseras och diskuteras och där barnbibliotekarierna får ny och fördjupad kunskap om litteraturen. Främja barns och ungdomars läsning - Länsbiblioteket fungerar som samordnare för Bokjuryn under Litteraturläger i Jokkmokk årligt Litteraturläger där nyutkommen barn- och ungdomslitteratur analyseras och diskuteras och där barnbibliotekarierna får ny och fördjupad kunskap om litteraturen. Barnens Polarbibliotek publicerar boktips skrivna av barnbibliotekarier, författarporträtt och nyutkomna böcker av norrbottniska författare. Främja barns och ungdomars skrivande - Barnens Polarbibliotek erbjuder barnen möjlighet att publicera egna texter på Internet: ( - Barnens Polarbibliotek erbjuder besökarna att ta del tipsen som arbetades fram i skrivarskolan: ( Barnens Polarbibliotek erbjuder barnen att ta del av Poesiskolan som ger tips om hur man kan skriva poesi: ( - Under 2005 ska Norrbottens länsbibliotek och Länsbiblioteket i Västerbotten bygga upp en webbplats inom ramen för BP som vänder sig till unga skrivare i Barentsregionen. Syftet med webbplatsen är att ungdomarna ska kunna skicka in och diskutera sina texter. Webbplatsen är en del i projektet Unga skrivare i Barentsregionen. Inom projektet har det arrangerats ett antal

13 skrivarläger för ungdomarna. Sprida kunskap om barns och ungdomars litteratur och läsning - Föreläsning av Ulla Rhedin och Iben Sandemose om den moderna bilderboken. Målgrupp även Läslustombud, lärare, förskollärare, fritidspersonal, BVC - Barnens Polarbibliotek presenterar norrbottniska författarporträtt och barn- och ungdomslitteratur. Synliggöra vår regions litteratur för och med barn och ungdomar - Barnens Polarbibliotek (BP) presenterar norrbottniska författarporträtt och barn- och ungdomslitteratur. - Faktadatabas inom ramen för BP. Databasen innehåller barns egen forskning om sin hembygd: ( Bidra till att barns och ungdomars rätt till yttrandefrihet tas till vara Lokala mål- och handlingsplaner för barnbiblioteksverksamheten. Konsulenten tillsammans med barnbiblioteksansvariga fortsätter arbetet med upprättandet och utvecklingen av lokala verksamhetsplaner. Särskild vikt kommer att läggas vid att funktionshindrade barns rätt till yttrandefrihet och rätt till information, litteratur och kultur tillgodoses. I detta arbete utgår vi bl. a från FN:s barnkonvention (artiklarna 3, 12, 13, 14, 17, 31, 42) och bibliotekslagen. Barnens Polarbibliotek (PB) erbjuder barnen att skicka in sina texter för publicering. PROJEKTVERKSAMHET 3.3 Norrbottensäventyret Som förebild och inspirationskälla för projektet tjänar det välkända PC spelet Backpacker. Backpacker presenterades i mitten av 90-talet och blev en omedelbar succé. Spelidén är enkel. Genom resor får spelaren uppleva nya städer och kulturer. Spelaren får även med jämna mellanrum testa sina kunskaper om platsen han eller hon befinner sig på. I varje stad finns det också attraktioner eller berömda platser man kan besöka. Varje plats har också en faktaruta som ger spelaren en chans att lära sig mer. Vår idé På ett lustfullt sätt vill vi erbjuda barnen i Norrbotten en möjlighet att lära sig mera om sin egen historia. Historien ska presenteras utifrån barns eget perspektiv och barns medverkan. Spelet ska bestå av två delar; en faktadel och en interaktiv speldel. Projektet Norrbottensäventyret ska vara Internetbaserat. Fördelarna är flera: - möjligheterna att ändra och uppdatera på ett relativt lätt sätt, - under arbetets gång kan samarbetet med skolorna och deras användning av spelet utvärderas och påverka spelets fortsatta utveckling och liv, - skolorna kan, oberoende av ekonomi och geografisk placering, använda sig av webbsidorna och de barn som annars kanske skulle visa ointresse inför kulturarvet får en möjlighet att upptäcka det genom ett spel på datorn! Vi ger barnen en

14 möjlighet att fritt delta i det kulturella livet och möjliggör också kulturell verksamhet (artikel 31 FN:s barnkonvention). Särskilt hänsyn ska tas till barn med olika funktionshinder. Hela spelet ska byggas upp inom ramen för Barnens Polarbibliotek. Länsbiblioteket planerar att genomföra Norrbottensäventyret om sökta projektmedel beviljas. Norrbottens länsbibliotek i oktober 2004 Jimmy Gärdemalm, länsbibliotekschef