Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan"

Transkript

1 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan Rapport från nätverket 3KV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner)

2 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan Sammanfattning Förskolans uppdrag Staten och kommunerna Bakgrund Syfte Förskolans organisation, innehåll och omfattning Kommunfakta Kalmar Organisation Resursfördelning Karlskrona Organisation Resursfördelning Kristianstad Organisation Resursfördelning Växjö Organisation Resursfördelning Specialavdelningar Förskoleavgifter Bidrag till enskilda förskolor Arbetsmetod, lärande och avgränsningar Arbetsmetod Lärande Avgränsningar Volymer och personal Volymer Personal Personal i kommunal förskola, totalt Vikariat och sjukfrånvaro Förskolans kostnader Sammanfattning kostnader Totalkostnad per barn Kostnad för pedagogisk personal per barn Måltidskostnad per barn Administrationskostnad per barn Lokalkostnad per barn Kvalitetsmått Sammanfattning av resultatet Attitydundersökningar Tillvägagångssätt Resultat Trygghet Jämställdhet Barns inflytande och delaktighet Föräldrarnas inflytande och delaktighet

3 8. Reflektioner och slutsatser Allmänt Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Framtiden plan för fortsatt arbete Projektreflektion Datainsamling Webbenkät eller pappersenkät? Attitydundersökningen bortfall Begreppsförklaringar och definitioner

4 1. Sammanfattning Ett projektarbete med fokus på förskolans verksamhet har under vinterhalvåret 2006 och 2007 genomförts i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner. Den kvalitets- och kostnadsjämförande studien, har gjorts utifrån ett kommunperspektiv med frågeställningen vad en kommun får ut i verksamhetsvolym och resultat för satsade pengar. Jämförelseprojektet har hämtat erfarenhet från tidigare jämförande studier kommunerna emellan. Projektet kan också betraktas som en lärande metodstudie som skall kunna bidra till att både utveckla förskolans verksamheter och skapa fruktbara möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. De kvantitativa mått som studien omfattar avser exempelvis antal barn och personal i förskolans verksamheter och dess kostnader. Den kvalitativa delen i studien exemplifieras av en omfattande attitydundersökning. Vårdnadshavare till barn födda år 2002 och år 2005 samt pedagogisk personal för förskolans olika huvudmän (kommunala och enskilda förskolor) i de fyra kommunerna, har ingått i undersökningen. Studien har visat att trots befolkningsskillnader finns många likheter när det gäller volymer och personal. Kommunerna har olika kostnader medan sett till andelar uppvisar kommunerna likheter. Ungefär 70 % av totalkostnaden går till personal, % till kostnader för lokaler och cirka 6 7 % till administration och måltider. Studerar man exempelvis totalkostnaden per barn visar det sig att den i både Karlskrona och Kalmar är betydligt högre än i Kristianstad och Växjö. Några förklaringar till detta kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av stöd, hur hanteringen av lokaler går till, personalens lönelägen och utbildning. Överlag visar resultaten i den kvalitativa studien att nätverkskommunerna har en mycket god kvalitet i förskolan. Attitydundersökningen visar att föräldrarnas uppfattningar överensstämmer väl med den pedagogiska personalens självvärdering av sitt arbete. Detta gäller såväl den kommunala som den enskilda verksamheten. I ett fortsatt utvecklingsarbete med fokus på kommunjämförelser bör man utifrån ett nämndsoch verksamhetsledningsperspektiv, skapa förutsättningar för en djupare diskussion för att försöka att se både samband och möjligheter. Kommunala och enskilda förskolor bör nu själva göra en nulägesanalys för att jämförelsen skall kunna få en ytterligare dimension. Projektgruppen 3KV, augusti

5 2 Förskolans uppdrag 2.1 Staten och kommunerna I skollagen regleras kommunernas uppdrag att anordna förskoleverksamhet för barn i åldern 1 5 år. Varje kommun svarar för att barn som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet. Verksamheten ska tillhandahållas för barn som har fyllt ett år, vars föräldrar förvärvsarbetar och/eller studerar samt omfattar också barn till arbetslösa och föräldralediga föräldrar. Alla barn skall erbjudas plats i allmän förskola från hösten det år de fyller fyra år. I förskolans läroplan, Lpfö 98, står att läsa att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den skall bedrivas i form av förskola, familjedaghem eller i annan kompletterande förskoleverksamhet. Verksamheten kan också anordnas av enskilda. 2.2 Bakgrund Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad (KKKVH) är fem kommuner i södra Sverige som av SCB (Statistiska centralbyrån) och Skolverket placeras i kommungruppen större städer. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelser har gjorts på flera olika nivåer såsom exempelvis kommunledningsnivå, verksamhetsnivå och politisk nivå. Sedan år 2004 pågår ett liknande jämförelseprojekt för gymnasieskolorna i nätverket KKKVH. Projektrapporterna och arbetsmaterialet har bidragit till att utveckla gymnasieskolan i de olika kommunerna. Under 2006 formulerades ett uppdrag om att studera förskolans verksamhet i nätverkskommunerna, men vid detta tillfälle valde Halmstads kommun att avstå. 2.3 Syfte Syftet och målet med jämförelseprojektet är att: Ge nämnderna i de fyra kommunerna ett underlag om förskoleverksamhetens kostnad, volym och kvalitet. Använda metoder som gör det möjligt att lära av varandra. Kvalitetssäkra de uppgifter som jämförs på ett mer långtgående sätt än vad som görs i rapportering till Skolverket, SCB med flera. Få fram relevanta jämförelsetal inom de områden av förskolan som väljs ut för jämförelsen. Skapa förutsättningar för utveckling av metoder genom att uppmärksamma skillnader i ekonomi och kvalitet. Ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Finna framgångsfaktorer. Söka svar på frågan vad får kommunen för satsade resurser? 4

6 3. Förskolans organisation, innehåll och omfattning 3.1 Kommunfakta Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö betecknas av Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket som kommungruppen större städer i den officiella statistiken. I kommungruppen större städer, d.v.s. kommuner med invånare, finns 27 kommuner. Det befintliga nätverket har inte bara använts för jämförelser utan i än högre grad för samarbete inom främst det ekonomiska området av typen skiften i organisationer och resursfördelningsmodeller. Mot denna bakgrund ser också våra fyra kommuner väldigt lika ut när olika jämförelser görs. Nedan redovisas förutom befolkningsmängd aktuell statistik för förskoleverksamheten i kommunerna. Tabell 1 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare I kommunerna bedrivs förskoleverksamhet till barn från ett år till dess de börjar förskoleklass. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, i kommunal och enskild regi, samt i familjedaghem och öppen förskola. I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn i sitt hem. I den öppna förskolan erbjuds hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare möjlighet att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen kostnadsfritt och utan inskrivningsförfarande. I nedanstående tabell redovisas både antal och andel av inskrivna barn i jämförelsekommunernas verksamheter. Tabell 2 Förskoleverksamhet Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal folkbokförda barn 1-5 år Antal barn i förskoleverksamhet Andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % varav - i kommunal förskola i enskild verksamhet i familjedaghem varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Överst i tabellen anges det totala antalet barn som är i förskoleåldern och som teoretiskt sett skulle kunna gå i förskola. Därunder anges antal och andel barn som är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet, dvs. kommunal förskola, enskild verksamhet eller familjedaghem. 5

7 Diagrammet nedan visar hur de barn som är placerade i förskoleverksamhet är fördelade mellan de olika verksamhetsformerna. Diagram 1 Andel barn i kommunal förskola Andel barn i enskild verksamhet Andel barn i familjedaghem Kalmar 87% 8% 5% Karlskrona 76% 12% 12% Kristianstad 87% 10% 4% Växjö 78% 14% 7% 3.2 Kalmar Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- fritidshems- och grundskoleverksamhet inklusive grundsärskola i kommunen. Motsvarande ansvar har Södermöre kommundelsnämnd inom ramen för kommundelens verksamhet. Inom barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun ansvarsområde finns 24 självständiga förskole- och/eller skolenheter som samverkar i sex olika nätverk utifrån ett 1-16-årsperspektiv. I Södermöre (södra delen av kommunen) finns fem enheter med förskola till skolår 6 eller 9. Samtliga rektorer är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Enheterna har även biträdande rektorer underställda respektive rektor Resursfördelning Budgeten för förskoleverksamheten är uppdelat i ett grundbidrag och ett enhetsbidrag. Grundbidraget består av ett belopp per barn och är timbaserat. Inledningsvis görs en prognos över antalet barn och den genomsnittliga vistelsetiden. Detta ger varje enhet sin rambudget (grundbidraget). Under året mäts, varje månad utom juli, det verkliga antalet inskrivna barn och deras schemalagda vistelsetid per förskola och utifrån detta justeras rambudgeten uppåt eller nedåt. Enhetsbidraget fördelas på samma sätt till både förskola och grundskola och bygger delvis på kriterier som Skolverket presenterar som indikatorer på att förutsättningarna kan skilja sig för barn, samt att i enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna som t ex lokalkostnader, barn med stora behov av särskilt stöd och speciallösningar. Slutligen finns en del pengar centralt till gemensamma resurser. Det är bl.a. central administration och ledning, skolläkare och psykologer samt en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 6

8 3.3 Karlskrona Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- grundskole- och fritidshemsverksamhet samt all särskoleverksamhet i kommunen. Verksamhetsansvaret är fördelat på 13 rektorsområden som samverkar i samverkansområden. Som stödfunktioner finns t ex resursskola och resurscentrum. Utöver enskild verksamhet finns två förskolor som drivs på entreprenad. På Barn- och ungdomskontoret sker övergripande kvalitets- utvecklings- och planeringsarbete samt administrativt arbete. Sex administrativa centra finns för lokal administration. Samtliga rektorerna är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Vissa enheter har även rektorsassistenter Resursfördelning Varje förskoleavdelning får timbidrag för en schabloniserad timvolym på 685 timmar per vecka. Budgeterade timmar jämförs med verkligt producerade timmar månadsvis och regleras ekonomiskt per tertial. En liten del av förskolans totala budget bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Kommunens två förskolor på entreprenad får anslag enligt avtal. 3.4 Kristianstad Organisation Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet är organiserad i en central förvaltning och nio skolområden. Sju av områdena har ansvar för förskola, grundskola, särskola, resursskola samt förvaltningsövergripande verksamheter såsom en Stöd- och hälsoenhet och modersmålsverksamheten. För gymnasie- och vuxenutbildning finns två skolområden. Varje skolområde leds av en skolchef, beroende på områdets storlek finns ett varierat antal rektorer, och i varje område finns en administrativ chef Resursfördelning Budgeten för förskola är uppdelat i ett grundbidrag, hälften av resursen fördelas utifrån antalet barn och den andra halvan fördelas utifrån den genomsnittliga vistelsetiden per barn och en tilläggsresurs. Tilläggsresursen fördelas på samma sätt till förskola och grundskola och bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Utöver den fördelade tilläggsresursen finns förvaltningsövergripande resurser i exempelvis Stöd- och hälsoenheten, modersmål och central administration. Varje månad mäts antalet inskrivna barn per förskola och utifrån det faktiska antalet barn tilldelas medel. Inledningsvis görs en prognos, som ger en rambudget men det faktiska antalet barn påverkar resurserna skolområdet erhåller. 7

9 3.5 Växjö Organisation Skol- och barnomsorgsnämndens ansvar omfattar barn och ungdomar från 1 16 år och är organiserat i två verksamhetsområden (norr och söder) som leds av respektive verksamhetschefer. Totalt inom de båda verksamhetsområdena finns 19 resultatenhetschefer som tillika är rektorer. Varje enhet, förskola och grundskola, har en rektor som är pedagogisk ledare samt har personal- och ekonomiskt ansvar för enheten Resursfördelning Förskolor och familjedaghem, såväl kommunala som enskilda har samma grundbudget. Utifrån en vägning av barn och åldersindelning sker en resursfördelning med utgångspunkt från ålder och vistelsetid. En kategori finns i åldern 1 3 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Den andra kategorin finns i åldern 4-5 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Familjedaghemmen får sin budget inklusive de 5 % som på förskolan fördelas enligt särskilt index för varje enskild förskola. De enskilda förskolorna har samma grundbudget som de kommunala. Därefter sker en särskild avräkning utifrån föräldraavgifter samt tillskott utifrån bl a administration och moms. Lokalkostnaderna hanteras genom förvaltningens centrala administration. Antalet placerade barn i förskoleverksamheten mäts vid två tillfällen per år. 3.6 Specialavdelningar Specialavdelningar finns i samtliga kommuner, till exempel finns kvälls-, natt- och helgomsorg samt avdelningar för barn med allergier eller hörselskador. Dessa specialavdelningar får riktade medel utanför resursfördelningsmodellen. 3.7 Förskoleavgifter Förskoleavgift debiteras 12 månader om året i alla kommuner utom i Kalmar där man debiteras 11 månader. Avgiften bygger på maxtaxans principer och lagen om allmän förskola. Avgiften är procentuellt beräknad på familjens sammanlagda inkomst. Fr.o.m. det fjärde barnet i familjen betalas ingen avgift. För barn som har plats i förskola på grund av förälders arbetslöshet, föräldraledighet, allmän förskola eller har behov av särskilt stöd utgår lägre avgift. Uppsägningstiden är två månader i samtliga kommuner. 8

10 3.8 Bidrag till enskilda förskolor Enligt skollagen (SL) är kommuner skyldiga att utbetala bidrag för verksamhet bedriven i enskild regi. Enligt reglerna måste kommunen ge godkännande om verksamheten är öppen för alla barn och uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet samt kraven i SL 2 a kap. 3. Kraven i 3 är kopplade till själva godkännandet och inte som tidigare till bidragsbeslutet. Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag om verksamheten innebär påtagliga negativa följder för mot-svarande verksamhet i kommunen eller om verksamheten tar ut avgifter som är oskäligt höga. De enskilda förskolorna tilldelas bidrag på liknande grunder som de kommunala förskolorna och reduceras med kommunens avgiftsfinansieringsgrad då de tar in sina egna föräldraavgifter. 4 Arbetsmetod, lärande och avgränsningar 4.1 Arbetsmetod I detta jämförelseprojekt om förskolan har projektgruppen hämtat erfarenhet från det tidigare nämnda Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom gymnasieskolan I projektgruppen ingår representanter från de fyra olika kommunerna som har tilldelats uppgifter inom ekonomi, verksamhet och personal. Arbetsgrupperna har under projektets gång återrapporterat till en styrgrupp bestående av representanter från både de olika barn-, skola- och ungdomsförvaltningarna och från kommunledningskontorens ekonomifunktioner. Stort fokus har lagts vid att hålla samman projektgruppen och det gemensamma uppdraget. Initialt lades stor kraft på planering och genomförande av en attitydundersökning och projektets övriga jämförelser. Projektgruppen arbetade fram enkäter, för personal och för vårdnadshavare. En särskild dataansvarig utsågs till det praktiska arbetet med enkäten. Övriga arbetsgrupper fann modeller och strukturer för jämförelser. Avslutningsvis genomförde hela projektgruppen en gemensam värdering och reflektion av resultaten. 4.2 Lärande Projektets uppdrag är att lägga en plattform för jämförelser i kvalitet och effektivitet kommunerna emellan. Projektet skall därmed betraktas som en lärande metodstudie. Sammantaget skall detta kunna bidra till att utveckla förskolans verksamhet och till att skapa möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. 9

11 4.3 Avgränsningar Inom projektets ram redovisas subjektiva och objektiva jämförelser för att om möjligt få ett svar på frågan: Vad får kommunen för de satsade resurserna? Projektet omfattar förskolor i våra kommunala och enskilda verksamheter. Familjedaghem omfattas ej av projektuppdraget. Enbart vårdnadshavare till förskolebarn som är 2 och 5 år berörs av attitydundersökningen. En totalundersökning ansågs för omfattande. Därför valdes dels en åldersgrupp vars föräldrar har några års erfarenhet av förskolan och dels en åldersgrupp som inte har lika stor erfarenhet av förskolans verksamhet. Personalenkäten riktade sig till samtliga förskollärare och barnskötare i kommunal förskola och till de enskilda förskolor som var intresserade av att deltaga. 5. Volymer och personal 5.1. Volymer Trots skillnaderna i befolkningsmängd finns likheter i befolkningsstrukturen. Cirka 5 % av andelen invånare utgörs av 1-5-åringar. Karlskrona har störst andel och Kalmar minst. Tabell 3 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare Andelen 1-5 åringar av invånarna 4,9 % 5,6 % 5,2 % 5,5 % Antal folkbokförda barn 1-5 år varav - antal barn i förskoleverksamhet andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % Tabellen ovan visar antalet folkbokförda barn i förskoleålder och antalet barn som är placerade i någon form av förskoleverksamhet. Kommunernas andel barn som är placerade i förskoleverksamhet är i stort sett densamma. I vilken verksamhetsform föräldrarna väljer att placera sina barn visas i följande tabell: Tabell 4 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal barn i förskoleverksamhet varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Barn/årsarbetare i förskoleverksamhet 5,0 5,0 5,3 5,2 Av de barn som är placerade i förskola återfinns 87 % i kommunala förskolan i Kalmar och Kristianstad vilket är en markant högre andel än i Karlskrona och Växjö. I Karlskrona och Växjö återfinns vart fjärde barn i enskild verksamhet eller familjedaghem. 10

12 En anmärkningsvärd särskillnad är andelen barn i familjedaghem, där Karlskrona har en mycket högre andel placerade än övriga kommuner. Växjö har också en avvikelse; andelen placerade barn i enskild verksamhet är klart högre än övriga. Antal barn per årsarbetare, dvs. personaltätheten, varierar från 5,0 till 5,3 inom gruppen. Genomsnittet för riket och större städer är 5,1 barn per årsarbetare. Av förskolans läroplan framgår att barn med annat modersmål än svenska skall få möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Forskning pekar på modersmålets stora betydelse för barnets utveckling oavsett om barnets första språk är teckenspråk, svenska eller något annat av världens alla språk. Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. I många kommuner har modersmålsstöd i förskolan minskat under de senast åren. Dessa nerdragningar byggde inte på pedagogiska avväganden utan på besparingskrav, menar Skolutvecklingsmyndigheten i en rapport Av den officiella statistiken framgår att drygt 15 % av förskolebarnen i riket har ett annat modersmål än svenska. Andelen barn med annat modersmål än svenska skiljer sig mellan jämförelsekommunerna. Nedanstående statistik bygger på kommunernas egna uppgifter, där föräldrar anger barnets modersmål i samband med inskrivning i förskolan. Tabell 5 Antal barn 1-5 år med annat modersmål än svenska Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Flest barn med annat modersmål än svenska finns i Kristianstad som har gjort en satsning på modersmålsstödet. I Kalmar finns en mycket liten verksamhet. I Karlskrona och Växjö genomförs inte modersmålsstöd i förskolan på samma sätt som de övriga. I Kristianstad, fanns 2,6 tjänst till modersmålsstöd i förskolan i Kalmar 1,0 under Personal Skollagen anger att det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I verksamheten arbetar förskollärare och annan högskoleutbildad personal samt barnskötare. Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av personalen vilket visas i nedanstående diagram. SCB och Skolverket anger i sin statistik att Kalmar har 76 %, Kristianstad 63 %, Växjö 60 % och Karlskrona 56 % pedagogisk personal i förskolorna. Projektgruppens material (som redovisas i nedanstående tabell) baseras på personalkategorier i kommunal verksamhet. I denna utmärker sig Kalmar genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna. Karlskrona och Kristianstad har en högre andel specialpedagoger som arbetar i den kommunala förskoleverksamheten. 11

13 5.2.1 Personal i kommunal förskola, totalt Personaljämförelser har alltid inneburit en hel del komplikationer i uppföljningsperspektivet. Leverantörer av personaladministrativa datorsystem presenterar olika lösningar. Traditionerna hur registrering och bokföring sker är exempel på sådana faktorer som försvårar jämförelser. Centralt för hela projektstudien har varit att finna och utveckla adekvata modeller för jämförelser. Bl a har projektstudien strävat efter redovisningsmodeller som används nationellt (SCB). Tabell 6 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal årsarbetare varav Förskollärare m.fl % % % % barnskötare % % % % specialpedagoger % 6 1 % 2 Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av den personal som arbetar i förskolan, dvs. förskollärare respektive barnskötare. Den största skillnaden finns mellan Kalmar och Karlskrona. Kalmar utmärker sig genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna medan Karlskrona har en hög andel barnskötare. Specialpedagoger arbetar med att ge stöd och handledning till personalen i förskolan. I Kalmar ingår dessa i nätverksteam. Samtliga sju skolområden i Kristianstad har specialpedagoger, som arbetar renodlat i förskolan. I Karlskrona har en särskild satsning gjorts på förskolorna genom att anställa 10 specialpedagoger. I Växjö finns två centralt placerade specialpedagoger. Övriga specialpedagoger har uppdrag som är verksamhetsförlagda på flera olika förskoleenheter Vikariat och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro och vikariat är ett problematiskt område att jämföra. I nedanstående tabell visas 2006 års siffror. Någon analys låter sig inte göras i jämförelseprojektet. Sjukfrånvaron är ett prioriterat arbetsområde i samtliga kommuner. Tabell 7 Totalt, tillsvidareanställda årsarbetare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Månadsvikarier Timvikarier Summa vikarier Sjukdagar per tillsvidareanställd Totalt antal tillsvidareanställda hämtas från tabell 6 och ingår ovan som ett relationstal. Kalmar har flest sjukdagar per tillsvidareanställd. Strax under ligger Kristianstad och ytterliggare en rejäl bit ner ligger Karlskrona och Växjö. Det som visar skillnader är i vilken grad vikarier tillsätts. I proportion till antalet tillsvidareanställda (översta raden i tabellen) så är det en klart högre andel vikarier som nyttjats i Kalmar jämfört med övriga kommuner. 12

14 5.2.3 Lönesättning De genomsnittliga lönerna i riket 2006 var för en barnskötare kr och för en förskollärare kr enligt SCB. I jämförelsekommunerna har barnskötarna högre lön än riksgenomsnittet. Förskollärarnas löner ligger något över. Mellan den lägsta och högsta medellönen för förskollärare skiljer det sig 2,2 %, och för barnskötare 2,6 %. Kristianstad är den kommun som har de högsta medellönerna för förskollärare och barnskötare. Kalmar har lägst medellön för förskollärare och Karlskrona motsvarande för barnskötare. Specialpedagogerna i förskolan har väsentligt högre löner Tabell 8 Medellön Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Förskollärare Barnskötare Specialpedagoger Yrkeskategori med färre än 5 anställda redovisas ej 6. Förskolans kostnader 6.1 Sammanfattning kostnader Förskolans verksamhet är under stark expansion i samtliga kommuner. Allt fler föräldrar väljer att placera sina barn i förskoleverksamhet. Ur ett totalkostnadsperspektiv grupperar sig de fyra kommunerna i två grupper. I den ena gruppen finns Kristianstad med en total kostnad per barn under kr, och i den andra gruppen finns övriga tre kommuner som har en kostnad per barn över kr. Av totalkostnad per barn går cirka 70% till pedagogisk personal i barngrupp. Redovisningen består av olika kostnadsposter, kostnadsområde, som redovisas per barn. Varje kostnadsmått redovisas även med måttets andel i förhållande till totalkostnaden per barn. Det vill säga, hur stor andel en viss kostnad utgör av respektive kommuns kostnad. Alla kommuner har olika kostnader, medan sett till andel, visar kommunerna stora likheter. Cirka 70 % av totalkostnaden går till personal. Administration och måltider står för cirka 6 7 % vardera. 13

15 6.2 Totalkostnad per barn Kristianstad redovisar generellt en lägre totalkostnad än övriga kommuner, när det gäller verksamhet i kommunal regi. När det gäller bidraget till de enskilda verksamheterna ligger Karlskrona och Kristianstad klart högre än de övriga kommunerna. Diagram Totalkostnad Nettokostnad Bidrag till enskild verksamhet Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Tabell 9 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Totalkostnad per barn Totalkostnad Nettokostnad Bidrag till enskild verksamhet Avgiftsfinansieringsgrad 7 % 11 % 9 % 9 % Vistelsetid, timsnitt (beställd tid) Timmar per barn i 30,0 kommunal 27,7 verksamhet 32,3 28,5 Ingen uppg. Nettokostnad per barn i kommunal verksamhet, d v s. när bruttokostnaden justerats för avgiftsintäkterna, kan relateras till det bidrag som lämnas till enskild verksamhet. Här återfinns en tydlig diskrepans i Växjö och Kalmar, där den kommunala delen har betydligt högre kostnad per barn jämfört med enskild verksamhet. För Karlskrona och Kristianstad gäller det omvända. Den enskilda verksamheten erhåller totalt sett mer per barn än i den kommunala verksamheten. En förklaringsfaktor kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av särskilt stöd, lokalhanteringsfrågor med mera. Den så kallade avgiftsfinansieringsgraden visar hur stor del av verksamheten som finansieras med föräldraavgifter. Kalmar har en lägre finansieringsgrad än de övriga kommunerna vilket beror på att Kalmar endast tar ut avgifter 11 månader om året. De andra tar ut avgifter 12 månader om året. 14

16 6.3 Kostnad för pedagogisk personal per barn Tabell 10 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 69 % 69 % 70 % 70 % År 2006 (kr) Kostnadsandelen för personal i barngrupp är väldigt lika mellan kommunerna. Räknat i pengar avviker dock Karlskrona. En förklaringsfaktor kan vara den längre vistelsetiden som finns i Karlskrona. Medellöner och personalsammansättning kan också påverka liksom oregelbunden vistelsetid och sjukfrånvaro. 6.4 Måltidskostnad per barn Tabell 11 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 6 % 6 % 7 % 6 % År 2006 (kr) Kostnaden för producerade måltider (livsmedel och personal) är den kostnadspost där kommunerna uppvisar mest likheter gällande kostnad och andel av totalkostnaden. Karlskrona har under senare år gjort en medveten satsning på kosten vilket även syns i form av något högre kostnader per barn. Kristianstad ligger strax under och håller för närvarande på med en större omorganisation för att gå över till en central kostenhet. Även i Kalmar kan en översyn av kostorganisationen komma att göras inom de närmaste åren. 6.5 Administrationskostnad per barn Tabell 12 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 7 % 6 % 7 % 7 % År 2006 (kr) Administrationskostnad avser den lokala och centrala organisationen av administrations- och ledningspersonal. Kommunerna har även här liknande kostnader per barn. Att jämföra omfattning av administration mellan kommuner är bekymmersamt då den kommunala organisationen skiljer sig. Vissa kommuner har större lokal administration medan andra har en större central organisation. Att dra slutsatser av administrationskostnaden för respektive kommun är i detta läge omöjligt. 15

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola Utbildningsförvaltningen Lokal arbetsplan för Eneryda förskola 2013-2014 Innehållsförteckning 1 Presentation av förskolan. 3 2 Årets utvecklingsområden. 4 3 Normer och värden 5 4 Utveckling och lärande.

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Utredningar & rapporter

Utredningar & rapporter Utredningar & rapporter 2016-06-21 Skolenkät 2016 Rapport för förskolan Barn och föräldrar [Skriv text], Utredning och Statistik 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Karolina Öjemalm, 021-39 14

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

Arbetsplan för Östra förskolan

Arbetsplan för Östra förskolan Bildningsförvaltningen Område Öst/Tingdal HT 2015 Arbetsplan för Östra förskolan Inledning: Östra förskolans arbetsplan bygger på de olika styrdokumenten som läroplanen, bildningsnämndens mål samt vårt

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning

Bakgrund. Mål. Ansvarsfördelning Bakgrund Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi ska främja och förebygga likabehandling samt motverka trakasserier och annan kränkande behandling oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015

Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet

Läs mer

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun

Beslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara trygg, utvecklande och lärorik för alla! Förskoleverksamhetens

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2014 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Förskolan ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010

LOKAL ARBETSPLAN. Förskolan Bryggan. Läsåret 2009/2010 Förskolan Bryggan Stora vägen 82 194 68 Upplands Väsby LOKAL ARBETSPLAN Förskolan Bryggan Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/2010 förskoleverksamhet Bryggan Inledning Förskolans organisation

Läs mer

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Förskolans Arbetsplan 2016/2017 Avdelning Fantasiresan Stigens Friskola Innehållsförteckning Fokus under 2016-2017 Åtgärder enligt föregående utvärdering Mål och riktlinjer Normer och värden Utveckling

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret

Annikas BarnOmsorg AB Rev Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret Verksamhetsplan/arbetsplan för verksamhetsåret 2015-2016 Sid 1 av 6 Organisation och ledning Den pedagogiska omsorgen (Familjedaghemmet) har sex personal. Två av dessa leder även verksamheten, varav en

Läs mer

2014-10-01. Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015.

2014-10-01. Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015. 2014-10-01 Kvalitetsarbete för förskolan Regnbågen period 1 (juli-sept), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport År: 2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Samverkan Övergripande mål: Förskola och hem Deluppgift: Föräldraenkät Ingela Nyberg, Barn- och utbildningsförvaltningen,

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling RUDSÄNGENS FÖRSKOLA Smörblomman/Diamanten november 2012- november 2013 1. Vision

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING 100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. FörskolanVillekulla. Avdelning Masken Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 FörskolanVillekulla Avdelning Masken Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun 2013-05-28 Styrdokument: Skollagen (14 a kapitlet) Förskolans huvudman ska se till att förskolan: - bedriver ett målinriktat arbete för att motverka

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Gävle kommun. Beslut Dnr :3915. Gävle kommun

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Gävle kommun. Beslut Dnr :3915. Gävle kommun rn Beslut Gävle kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Gävle kommun Tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (7) har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Förskoleavdelningen Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta 2015-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Förskolan Klockarängens Arbetsplan Förskolan Klockarängens Arbetsplan 1. Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål

Förskolan Blåsippan. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret Rektor: Lennart Skåål Förskolan Blåsippan Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014 Familjedaghemmen i Filipstad 1 Personal och organisation I tätorten finns 5 dagbarnvårdare: Sonja Johansson, Pia

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Meijerska gårdens förskola 2009-12-15 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98 och

Läs mer

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation.

Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan, med personalrotation. Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola 2016/2017 Enhet Kvarngårdens förskola Förskoleverksamhet 1-5 år Förutsättningar Förskolan är byggd för två avdelningar. Vi arbetar i storarbetslag över hela förskolan,

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling MAJÅKERS FÖRSKOLE OMRÅDE MAJÅKERS FÖRSKOLA 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Vad gäller för dig som förälder? 2. Vår definition av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016

Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016 Likabehandlingsplan för Mellegårdens förskola hösten 2016 Bakgrund Likabehandlingsplanens främsta syfte är att klargöra hur vi ska främja och förebygga likabehandling samt motverka trakasserier och annan

Läs mer

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer