Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan"

Transkript

1 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan Rapport från nätverket 3KV (Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner)

2 Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom förskolan Sammanfattning Förskolans uppdrag Staten och kommunerna Bakgrund Syfte Förskolans organisation, innehåll och omfattning Kommunfakta Kalmar Organisation Resursfördelning Karlskrona Organisation Resursfördelning Kristianstad Organisation Resursfördelning Växjö Organisation Resursfördelning Specialavdelningar Förskoleavgifter Bidrag till enskilda förskolor Arbetsmetod, lärande och avgränsningar Arbetsmetod Lärande Avgränsningar Volymer och personal Volymer Personal Personal i kommunal förskola, totalt Vikariat och sjukfrånvaro Förskolans kostnader Sammanfattning kostnader Totalkostnad per barn Kostnad för pedagogisk personal per barn Måltidskostnad per barn Administrationskostnad per barn Lokalkostnad per barn Kvalitetsmått Sammanfattning av resultatet Attitydundersökningar Tillvägagångssätt Resultat Trygghet Jämställdhet Barns inflytande och delaktighet Föräldrarnas inflytande och delaktighet

3 8. Reflektioner och slutsatser Allmänt Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Framtiden plan för fortsatt arbete Projektreflektion Datainsamling Webbenkät eller pappersenkät? Attitydundersökningen bortfall Begreppsförklaringar och definitioner

4 1. Sammanfattning Ett projektarbete med fokus på förskolans verksamhet har under vinterhalvåret 2006 och 2007 genomförts i Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö kommuner. Den kvalitets- och kostnadsjämförande studien, har gjorts utifrån ett kommunperspektiv med frågeställningen vad en kommun får ut i verksamhetsvolym och resultat för satsade pengar. Jämförelseprojektet har hämtat erfarenhet från tidigare jämförande studier kommunerna emellan. Projektet kan också betraktas som en lärande metodstudie som skall kunna bidra till att både utveckla förskolans verksamheter och skapa fruktbara möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. De kvantitativa mått som studien omfattar avser exempelvis antal barn och personal i förskolans verksamheter och dess kostnader. Den kvalitativa delen i studien exemplifieras av en omfattande attitydundersökning. Vårdnadshavare till barn födda år 2002 och år 2005 samt pedagogisk personal för förskolans olika huvudmän (kommunala och enskilda förskolor) i de fyra kommunerna, har ingått i undersökningen. Studien har visat att trots befolkningsskillnader finns många likheter när det gäller volymer och personal. Kommunerna har olika kostnader medan sett till andelar uppvisar kommunerna likheter. Ungefär 70 % av totalkostnaden går till personal, % till kostnader för lokaler och cirka 6 7 % till administration och måltider. Studerar man exempelvis totalkostnaden per barn visar det sig att den i både Karlskrona och Kalmar är betydligt högre än i Kristianstad och Växjö. Några förklaringar till detta kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av stöd, hur hanteringen av lokaler går till, personalens lönelägen och utbildning. Överlag visar resultaten i den kvalitativa studien att nätverkskommunerna har en mycket god kvalitet i förskolan. Attitydundersökningen visar att föräldrarnas uppfattningar överensstämmer väl med den pedagogiska personalens självvärdering av sitt arbete. Detta gäller såväl den kommunala som den enskilda verksamheten. I ett fortsatt utvecklingsarbete med fokus på kommunjämförelser bör man utifrån ett nämndsoch verksamhetsledningsperspektiv, skapa förutsättningar för en djupare diskussion för att försöka att se både samband och möjligheter. Kommunala och enskilda förskolor bör nu själva göra en nulägesanalys för att jämförelsen skall kunna få en ytterligare dimension. Projektgruppen 3KV, augusti

5 2 Förskolans uppdrag 2.1 Staten och kommunerna I skollagen regleras kommunernas uppdrag att anordna förskoleverksamhet för barn i åldern 1 5 år. Varje kommun svarar för att barn som stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet. Verksamheten ska tillhandahållas för barn som har fyllt ett år, vars föräldrar förvärvsarbetar och/eller studerar samt omfattar också barn till arbetslösa och föräldralediga föräldrar. Alla barn skall erbjudas plats i allmän förskola från hösten det år de fyller fyra år. I förskolans läroplan, Lpfö 98, står att läsa att förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den skall bedrivas i form av förskola, familjedaghem eller i annan kompletterande förskoleverksamhet. Verksamheten kan också anordnas av enskilda. 2.2 Bakgrund Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Halmstad (KKKVH) är fem kommuner i södra Sverige som av SCB (Statistiska centralbyrån) och Skolverket placeras i kommungruppen större städer. Kommunerna har jämfört sig med varandra mer eller mindre systematiskt under flera decennier. Jämförelser har gjorts på flera olika nivåer såsom exempelvis kommunledningsnivå, verksamhetsnivå och politisk nivå. Sedan år 2004 pågår ett liknande jämförelseprojekt för gymnasieskolorna i nätverket KKKVH. Projektrapporterna och arbetsmaterialet har bidragit till att utveckla gymnasieskolan i de olika kommunerna. Under 2006 formulerades ett uppdrag om att studera förskolans verksamhet i nätverkskommunerna, men vid detta tillfälle valde Halmstads kommun att avstå. 2.3 Syfte Syftet och målet med jämförelseprojektet är att: Ge nämnderna i de fyra kommunerna ett underlag om förskoleverksamhetens kostnad, volym och kvalitet. Använda metoder som gör det möjligt att lära av varandra. Kvalitetssäkra de uppgifter som jämförs på ett mer långtgående sätt än vad som görs i rapportering till Skolverket, SCB med flera. Få fram relevanta jämförelsetal inom de områden av förskolan som väljs ut för jämförelsen. Skapa förutsättningar för utveckling av metoder genom att uppmärksamma skillnader i ekonomi och kvalitet. Ta fram underlag för att finna områden att prioritera i förbättringsarbetet. Finna framgångsfaktorer. Söka svar på frågan vad får kommunen för satsade resurser? 4

6 3. Förskolans organisation, innehåll och omfattning 3.1 Kommunfakta Kalmar, Karlskrona, Kristianstad och Växjö betecknas av Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket som kommungruppen större städer i den officiella statistiken. I kommungruppen större städer, d.v.s. kommuner med invånare, finns 27 kommuner. Det befintliga nätverket har inte bara använts för jämförelser utan i än högre grad för samarbete inom främst det ekonomiska området av typen skiften i organisationer och resursfördelningsmodeller. Mot denna bakgrund ser också våra fyra kommuner väldigt lika ut när olika jämförelser görs. Nedan redovisas förutom befolkningsmängd aktuell statistik för förskoleverksamheten i kommunerna. Tabell 1 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare I kommunerna bedrivs förskoleverksamhet till barn från ett år till dess de börjar förskoleklass. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, i kommunal och enskild regi, samt i familjedaghem och öppen förskola. I familjedaghem tar en dagbarnvårdare emot inskrivna barn i sitt hem. I den öppna förskolan erbjuds hemmavarande föräldrar och dagbarnvårdare möjlighet att tillsammans med personalen utveckla en pedagogisk gruppverksamhet för barnen kostnadsfritt och utan inskrivningsförfarande. I nedanstående tabell redovisas både antal och andel av inskrivna barn i jämförelsekommunernas verksamheter. Tabell 2 Förskoleverksamhet Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal folkbokförda barn 1-5 år Antal barn i förskoleverksamhet Andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % varav - i kommunal förskola i enskild verksamhet i familjedaghem varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Överst i tabellen anges det totala antalet barn som är i förskoleåldern och som teoretiskt sett skulle kunna gå i förskola. Därunder anges antal och andel barn som är inskrivna i någon form av förskoleverksamhet, dvs. kommunal förskola, enskild verksamhet eller familjedaghem. 5

7 Diagrammet nedan visar hur de barn som är placerade i förskoleverksamhet är fördelade mellan de olika verksamhetsformerna. Diagram 1 Andel barn i kommunal förskola Andel barn i enskild verksamhet Andel barn i familjedaghem Kalmar 87% 8% 5% Karlskrona 76% 12% 12% Kristianstad 87% 10% 4% Växjö 78% 14% 7% 3.2 Kalmar Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- fritidshems- och grundskoleverksamhet inklusive grundsärskola i kommunen. Motsvarande ansvar har Södermöre kommundelsnämnd inom ramen för kommundelens verksamhet. Inom barn- och ungdomsnämndens i Kalmar kommun ansvarsområde finns 24 självständiga förskole- och/eller skolenheter som samverkar i sex olika nätverk utifrån ett 1-16-årsperspektiv. I Södermöre (södra delen av kommunen) finns fem enheter med förskola till skolår 6 eller 9. Samtliga rektorer är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Enheterna har även biträdande rektorer underställda respektive rektor Resursfördelning Budgeten för förskoleverksamheten är uppdelat i ett grundbidrag och ett enhetsbidrag. Grundbidraget består av ett belopp per barn och är timbaserat. Inledningsvis görs en prognos över antalet barn och den genomsnittliga vistelsetiden. Detta ger varje enhet sin rambudget (grundbidraget). Under året mäts, varje månad utom juli, det verkliga antalet inskrivna barn och deras schemalagda vistelsetid per förskola och utifrån detta justeras rambudgeten uppåt eller nedåt. Enhetsbidraget fördelas på samma sätt till både förskola och grundskola och bygger delvis på kriterier som Skolverket presenterar som indikatorer på att förutsättningarna kan skilja sig för barn, samt att i enhetsbidraget ligger de delar som kan variera mellan enheterna som t ex lokalkostnader, barn med stora behov av särskilt stöd och speciallösningar. Slutligen finns en del pengar centralt till gemensamma resurser. Det är bl.a. central administration och ledning, skolläkare och psykologer samt en del fortbildningsmedel för förvaltningsövergripande insatser. 6

8 3.3 Karlskrona Organisation Barn- och ungdomsnämnden ansvarar för förskole- grundskole- och fritidshemsverksamhet samt all särskoleverksamhet i kommunen. Verksamhetsansvaret är fördelat på 13 rektorsområden som samverkar i samverkansområden. Som stödfunktioner finns t ex resursskola och resurscentrum. Utöver enskild verksamhet finns två förskolor som drivs på entreprenad. På Barn- och ungdomskontoret sker övergripande kvalitets- utvecklings- och planeringsarbete samt administrativt arbete. Sex administrativa centra finns för lokal administration. Samtliga rektorerna är direkt underställda respektive nämnd och förvaltningschef. Vissa enheter har även rektorsassistenter Resursfördelning Varje förskoleavdelning får timbidrag för en schabloniserad timvolym på 685 timmar per vecka. Budgeterade timmar jämförs med verkligt producerade timmar månadsvis och regleras ekonomiskt per tertial. En liten del av förskolans totala budget bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Kommunens två förskolor på entreprenad får anslag enligt avtal. 3.4 Kristianstad Organisation Barn- och utbildningsförvaltningens verksamhet är organiserad i en central förvaltning och nio skolområden. Sju av områdena har ansvar för förskola, grundskola, särskola, resursskola samt förvaltningsövergripande verksamheter såsom en Stöd- och hälsoenhet och modersmålsverksamheten. För gymnasie- och vuxenutbildning finns två skolområden. Varje skolområde leds av en skolchef, beroende på områdets storlek finns ett varierat antal rektorer, och i varje område finns en administrativ chef Resursfördelning Budgeten för förskola är uppdelat i ett grundbidrag, hälften av resursen fördelas utifrån antalet barn och den andra halvan fördelas utifrån den genomsnittliga vistelsetiden per barn och en tilläggsresurs. Tilläggsresursen fördelas på samma sätt till förskola och grundskola och bygger på kriterier som Skolverket presenterar. Utöver den fördelade tilläggsresursen finns förvaltningsövergripande resurser i exempelvis Stöd- och hälsoenheten, modersmål och central administration. Varje månad mäts antalet inskrivna barn per förskola och utifrån det faktiska antalet barn tilldelas medel. Inledningsvis görs en prognos, som ger en rambudget men det faktiska antalet barn påverkar resurserna skolområdet erhåller. 7

9 3.5 Växjö Organisation Skol- och barnomsorgsnämndens ansvar omfattar barn och ungdomar från 1 16 år och är organiserat i två verksamhetsområden (norr och söder) som leds av respektive verksamhetschefer. Totalt inom de båda verksamhetsområdena finns 19 resultatenhetschefer som tillika är rektorer. Varje enhet, förskola och grundskola, har en rektor som är pedagogisk ledare samt har personal- och ekonomiskt ansvar för enheten Resursfördelning Förskolor och familjedaghem, såväl kommunala som enskilda har samma grundbudget. Utifrån en vägning av barn och åldersindelning sker en resursfördelning med utgångspunkt från ålder och vistelsetid. En kategori finns i åldern 1 3 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Den andra kategorin finns i åldern 4-5 år och med vistelsetider under eller över 15 h/vecka. Familjedaghemmen får sin budget inklusive de 5 % som på förskolan fördelas enligt särskilt index för varje enskild förskola. De enskilda förskolorna har samma grundbudget som de kommunala. Därefter sker en särskild avräkning utifrån föräldraavgifter samt tillskott utifrån bl a administration och moms. Lokalkostnaderna hanteras genom förvaltningens centrala administration. Antalet placerade barn i förskoleverksamheten mäts vid två tillfällen per år. 3.6 Specialavdelningar Specialavdelningar finns i samtliga kommuner, till exempel finns kvälls-, natt- och helgomsorg samt avdelningar för barn med allergier eller hörselskador. Dessa specialavdelningar får riktade medel utanför resursfördelningsmodellen. 3.7 Förskoleavgifter Förskoleavgift debiteras 12 månader om året i alla kommuner utom i Kalmar där man debiteras 11 månader. Avgiften bygger på maxtaxans principer och lagen om allmän förskola. Avgiften är procentuellt beräknad på familjens sammanlagda inkomst. Fr.o.m. det fjärde barnet i familjen betalas ingen avgift. För barn som har plats i förskola på grund av förälders arbetslöshet, föräldraledighet, allmän förskola eller har behov av särskilt stöd utgår lägre avgift. Uppsägningstiden är två månader i samtliga kommuner. 8

10 3.8 Bidrag till enskilda förskolor Enligt skollagen (SL) är kommuner skyldiga att utbetala bidrag för verksamhet bedriven i enskild regi. Enligt reglerna måste kommunen ge godkännande om verksamheten är öppen för alla barn och uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet samt kraven i SL 2 a kap. 3. Kraven i 3 är kopplade till själva godkännandet och inte som tidigare till bidragsbeslutet. Kommunen är inte skyldig att lämna bidrag om verksamheten innebär påtagliga negativa följder för mot-svarande verksamhet i kommunen eller om verksamheten tar ut avgifter som är oskäligt höga. De enskilda förskolorna tilldelas bidrag på liknande grunder som de kommunala förskolorna och reduceras med kommunens avgiftsfinansieringsgrad då de tar in sina egna föräldraavgifter. 4 Arbetsmetod, lärande och avgränsningar 4.1 Arbetsmetod I detta jämförelseprojekt om förskolan har projektgruppen hämtat erfarenhet från det tidigare nämnda Kvalitets- och kostnadsjämförelse inom gymnasieskolan I projektgruppen ingår representanter från de fyra olika kommunerna som har tilldelats uppgifter inom ekonomi, verksamhet och personal. Arbetsgrupperna har under projektets gång återrapporterat till en styrgrupp bestående av representanter från både de olika barn-, skola- och ungdomsförvaltningarna och från kommunledningskontorens ekonomifunktioner. Stort fokus har lagts vid att hålla samman projektgruppen och det gemensamma uppdraget. Initialt lades stor kraft på planering och genomförande av en attitydundersökning och projektets övriga jämförelser. Projektgruppen arbetade fram enkäter, för personal och för vårdnadshavare. En särskild dataansvarig utsågs till det praktiska arbetet med enkäten. Övriga arbetsgrupper fann modeller och strukturer för jämförelser. Avslutningsvis genomförde hela projektgruppen en gemensam värdering och reflektion av resultaten. 4.2 Lärande Projektets uppdrag är att lägga en plattform för jämförelser i kvalitet och effektivitet kommunerna emellan. Projektet skall därmed betraktas som en lärande metodstudie. Sammantaget skall detta kunna bidra till att utveckla förskolans verksamhet och till att skapa möten mellan olika befattningshavare i nätverkskommunerna. 9

11 4.3 Avgränsningar Inom projektets ram redovisas subjektiva och objektiva jämförelser för att om möjligt få ett svar på frågan: Vad får kommunen för de satsade resurserna? Projektet omfattar förskolor i våra kommunala och enskilda verksamheter. Familjedaghem omfattas ej av projektuppdraget. Enbart vårdnadshavare till förskolebarn som är 2 och 5 år berörs av attitydundersökningen. En totalundersökning ansågs för omfattande. Därför valdes dels en åldersgrupp vars föräldrar har några års erfarenhet av förskolan och dels en åldersgrupp som inte har lika stor erfarenhet av förskolans verksamhet. Personalenkäten riktade sig till samtliga förskollärare och barnskötare i kommunal förskola och till de enskilda förskolor som var intresserade av att deltaga. 5. Volymer och personal 5.1. Volymer Trots skillnaderna i befolkningsmängd finns likheter i befolkningsstrukturen. Cirka 5 % av andelen invånare utgörs av 1-5-åringar. Karlskrona har störst andel och Kalmar minst. Tabell 3 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal invånare Andelen 1-5 åringar av invånarna 4,9 % 5,6 % 5,2 % 5,5 % Antal folkbokförda barn 1-5 år varav - antal barn i förskoleverksamhet andel barn i förskoleverksamhet 87 % 86 % 87 % 86 % Tabellen ovan visar antalet folkbokförda barn i förskoleålder och antalet barn som är placerade i någon form av förskoleverksamhet. Kommunernas andel barn som är placerade i förskoleverksamhet är i stort sett densamma. I vilken verksamhetsform föräldrarna väljer att placera sina barn visas i följande tabell: Tabell 4 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal barn i förskoleverksamhet varav - andel i kommunal förskola 87 % 76 % 87 % 78 % - andel i enskild verksamhet 8 % 12 % 10 % 14 % - andel i familjedaghem 5 % 12 % 4 % 7 % Barn/årsarbetare i förskoleverksamhet 5,0 5,0 5,3 5,2 Av de barn som är placerade i förskola återfinns 87 % i kommunala förskolan i Kalmar och Kristianstad vilket är en markant högre andel än i Karlskrona och Växjö. I Karlskrona och Växjö återfinns vart fjärde barn i enskild verksamhet eller familjedaghem. 10

12 En anmärkningsvärd särskillnad är andelen barn i familjedaghem, där Karlskrona har en mycket högre andel placerade än övriga kommuner. Växjö har också en avvikelse; andelen placerade barn i enskild verksamhet är klart högre än övriga. Antal barn per årsarbetare, dvs. personaltätheten, varierar från 5,0 till 5,3 inom gruppen. Genomsnittet för riket och större städer är 5,1 barn per årsarbetare. Av förskolans läroplan framgår att barn med annat modersmål än svenska skall få möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Barn som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Forskning pekar på modersmålets stora betydelse för barnets utveckling oavsett om barnets första språk är teckenspråk, svenska eller något annat av världens alla språk. Förskolan skall sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. I många kommuner har modersmålsstöd i förskolan minskat under de senast åren. Dessa nerdragningar byggde inte på pedagogiska avväganden utan på besparingskrav, menar Skolutvecklingsmyndigheten i en rapport Av den officiella statistiken framgår att drygt 15 % av förskolebarnen i riket har ett annat modersmål än svenska. Andelen barn med annat modersmål än svenska skiljer sig mellan jämförelsekommunerna. Nedanstående statistik bygger på kommunernas egna uppgifter, där föräldrar anger barnets modersmål i samband med inskrivning i förskolan. Tabell 5 Antal barn 1-5 år med annat modersmål än svenska Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Flest barn med annat modersmål än svenska finns i Kristianstad som har gjort en satsning på modersmålsstödet. I Kalmar finns en mycket liten verksamhet. I Karlskrona och Växjö genomförs inte modersmålsstöd i förskolan på samma sätt som de övriga. I Kristianstad, fanns 2,6 tjänst till modersmålsstöd i förskolan i Kalmar 1,0 under Personal Skollagen anger att det skall finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. I verksamheten arbetar förskollärare och annan högskoleutbildad personal samt barnskötare. Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av personalen vilket visas i nedanstående diagram. SCB och Skolverket anger i sin statistik att Kalmar har 76 %, Kristianstad 63 %, Växjö 60 % och Karlskrona 56 % pedagogisk personal i förskolorna. Projektgruppens material (som redovisas i nedanstående tabell) baseras på personalkategorier i kommunal verksamhet. I denna utmärker sig Kalmar genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna. Karlskrona och Kristianstad har en högre andel specialpedagoger som arbetar i den kommunala förskoleverksamheten. 11

13 5.2.1 Personal i kommunal förskola, totalt Personaljämförelser har alltid inneburit en hel del komplikationer i uppföljningsperspektivet. Leverantörer av personaladministrativa datorsystem presenterar olika lösningar. Traditionerna hur registrering och bokföring sker är exempel på sådana faktorer som försvårar jämförelser. Centralt för hela projektstudien har varit att finna och utveckla adekvata modeller för jämförelser. Bl a har projektstudien strävat efter redovisningsmodeller som används nationellt (SCB). Tabell 6 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antal årsarbetare varav Förskollärare m.fl % % % % barnskötare % % % % specialpedagoger % 6 1 % 2 Kommunerna uppvisar skillnader i fördelningen av den personal som arbetar i förskolan, dvs. förskollärare respektive barnskötare. Den största skillnaden finns mellan Kalmar och Karlskrona. Kalmar utmärker sig genom att ha en hög andel förskollärare jämfört med de andra kommunerna medan Karlskrona har en hög andel barnskötare. Specialpedagoger arbetar med att ge stöd och handledning till personalen i förskolan. I Kalmar ingår dessa i nätverksteam. Samtliga sju skolområden i Kristianstad har specialpedagoger, som arbetar renodlat i förskolan. I Karlskrona har en särskild satsning gjorts på förskolorna genom att anställa 10 specialpedagoger. I Växjö finns två centralt placerade specialpedagoger. Övriga specialpedagoger har uppdrag som är verksamhetsförlagda på flera olika förskoleenheter Vikariat och sjukfrånvaro Sjukfrånvaro och vikariat är ett problematiskt område att jämföra. I nedanstående tabell visas 2006 års siffror. Någon analys låter sig inte göras i jämförelseprojektet. Sjukfrånvaron är ett prioriterat arbetsområde i samtliga kommuner. Tabell 7 Totalt, tillsvidareanställda årsarbetare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Månadsvikarier Timvikarier Summa vikarier Sjukdagar per tillsvidareanställd Totalt antal tillsvidareanställda hämtas från tabell 6 och ingår ovan som ett relationstal. Kalmar har flest sjukdagar per tillsvidareanställd. Strax under ligger Kristianstad och ytterliggare en rejäl bit ner ligger Karlskrona och Växjö. Det som visar skillnader är i vilken grad vikarier tillsätts. I proportion till antalet tillsvidareanställda (översta raden i tabellen) så är det en klart högre andel vikarier som nyttjats i Kalmar jämfört med övriga kommuner. 12

14 5.2.3 Lönesättning De genomsnittliga lönerna i riket 2006 var för en barnskötare kr och för en förskollärare kr enligt SCB. I jämförelsekommunerna har barnskötarna högre lön än riksgenomsnittet. Förskollärarnas löner ligger något över. Mellan den lägsta och högsta medellönen för förskollärare skiljer det sig 2,2 %, och för barnskötare 2,6 %. Kristianstad är den kommun som har de högsta medellönerna för förskollärare och barnskötare. Kalmar har lägst medellön för förskollärare och Karlskrona motsvarande för barnskötare. Specialpedagogerna i förskolan har väsentligt högre löner Tabell 8 Medellön Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Förskollärare Barnskötare Specialpedagoger Yrkeskategori med färre än 5 anställda redovisas ej 6. Förskolans kostnader 6.1 Sammanfattning kostnader Förskolans verksamhet är under stark expansion i samtliga kommuner. Allt fler föräldrar väljer att placera sina barn i förskoleverksamhet. Ur ett totalkostnadsperspektiv grupperar sig de fyra kommunerna i två grupper. I den ena gruppen finns Kristianstad med en total kostnad per barn under kr, och i den andra gruppen finns övriga tre kommuner som har en kostnad per barn över kr. Av totalkostnad per barn går cirka 70% till pedagogisk personal i barngrupp. Redovisningen består av olika kostnadsposter, kostnadsområde, som redovisas per barn. Varje kostnadsmått redovisas även med måttets andel i förhållande till totalkostnaden per barn. Det vill säga, hur stor andel en viss kostnad utgör av respektive kommuns kostnad. Alla kommuner har olika kostnader, medan sett till andel, visar kommunerna stora likheter. Cirka 70 % av totalkostnaden går till personal. Administration och måltider står för cirka 6 7 % vardera. 13

15 6.2 Totalkostnad per barn Kristianstad redovisar generellt en lägre totalkostnad än övriga kommuner, när det gäller verksamhet i kommunal regi. När det gäller bidraget till de enskilda verksamheterna ligger Karlskrona och Kristianstad klart högre än de övriga kommunerna. Diagram Totalkostnad Nettokostnad Bidrag till enskild verksamhet Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Tabell 9 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Totalkostnad per barn Totalkostnad Nettokostnad Bidrag till enskild verksamhet Avgiftsfinansieringsgrad 7 % 11 % 9 % 9 % Vistelsetid, timsnitt (beställd tid) Timmar per barn i 30,0 kommunal 27,7 verksamhet 32,3 28,5 Ingen uppg. Nettokostnad per barn i kommunal verksamhet, d v s. när bruttokostnaden justerats för avgiftsintäkterna, kan relateras till det bidrag som lämnas till enskild verksamhet. Här återfinns en tydlig diskrepans i Växjö och Kalmar, där den kommunala delen har betydligt högre kostnad per barn jämfört med enskild verksamhet. För Karlskrona och Kristianstad gäller det omvända. Den enskilda verksamheten erhåller totalt sett mer per barn än i den kommunala verksamheten. En förklaringsfaktor kan vara hur resurser fördelas för barn i behov av särskilt stöd, lokalhanteringsfrågor med mera. Den så kallade avgiftsfinansieringsgraden visar hur stor del av verksamheten som finansieras med föräldraavgifter. Kalmar har en lägre finansieringsgrad än de övriga kommunerna vilket beror på att Kalmar endast tar ut avgifter 11 månader om året. De andra tar ut avgifter 12 månader om året. 14

16 6.3 Kostnad för pedagogisk personal per barn Tabell 10 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 69 % 69 % 70 % 70 % År 2006 (kr) Kostnadsandelen för personal i barngrupp är väldigt lika mellan kommunerna. Räknat i pengar avviker dock Karlskrona. En förklaringsfaktor kan vara den längre vistelsetiden som finns i Karlskrona. Medellöner och personalsammansättning kan också påverka liksom oregelbunden vistelsetid och sjukfrånvaro. 6.4 Måltidskostnad per barn Tabell 11 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 6 % 6 % 7 % 6 % År 2006 (kr) Kostnaden för producerade måltider (livsmedel och personal) är den kostnadspost där kommunerna uppvisar mest likheter gällande kostnad och andel av totalkostnaden. Karlskrona har under senare år gjort en medveten satsning på kosten vilket även syns i form av något högre kostnader per barn. Kristianstad ligger strax under och håller för närvarande på med en större omorganisation för att gå över till en central kostenhet. Även i Kalmar kan en översyn av kostorganisationen komma att göras inom de närmaste åren. 6.5 Administrationskostnad per barn Tabell 12 Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Andel av total 7 % 6 % 7 % 7 % År 2006 (kr) Administrationskostnad avser den lokala och centrala organisationen av administrations- och ledningspersonal. Kommunerna har även här liknande kostnader per barn. Att jämföra omfattning av administration mellan kommuner är bekymmersamt då den kommunala organisationen skiljer sig. Vissa kommuner har större lokal administration medan andra har en större central organisation. Att dra slutsatser av administrationskostnaden för respektive kommun är i detta läge omöjligt. 15

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015

Tallbacka Förskoleenhet. Förskolan Augustendal. Verksamhetsplan. Läsår 2014/2015 Tallbacka Förskoleenhet Förskolan Augustendal Verksamhetsplan Läsår 2014/2015 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN]

[FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Internationellt perspektiv Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Björnen. Avdelning Stora Björn Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Avdelning Stora Björn 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling Åsarps Förskola Läsåret 14/15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvariga för planen: Förskolechef har ansvar för upprättande

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf Älvsjö sdf OM UNDERSÖKNINGEN Stockholms stad genomför årligen en kvalitetsmätning i stadens familjedaghem/pedagogiska omsorg. Föräldrar med barn i familjedaghem/pedagogisk omsorg ombeds att fylla i en

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82%

Frilufts Förskolor Broby Föräldrar Förskola - Våren 2013 31 svar, 82% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. bra 7 5 0 9% 5 97% 7 0% 0%. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 5 6 60 6 9 9 5 9% 90% 96% 9%. Personalen

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015

Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Systematiskt Kvalitetsarbete för Lekåret 2014-2015 Gyttorps förskola Trygghet och lek i utvecklande miljö Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet har utförts

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning. Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter

Läs mer

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN!

VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! BARN OCH UTBILDNIGSFÖRVALTNINGEN BJÖRKTJÄRA FÖRSKOLA 2015-2016 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN! Det här med att börja i förskolan är naturligtvis en stor förändring i ert liv både för barn och vårdnadshavare.

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013

LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 LIKABEHANDLINGSPLAN 2013 PUMPMAKARGÅRDENS FÖRSKOLA ANSVARIG: MARIA ASKENBERG Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Ulrika Ågren Likabehandlingsansvarig

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30)

PLACERINGSFÖRESKRIFTER Giltiga från den 1 februari 2012. (Beslutade i kommunfullmäktige 8/2012, 2012-01-30) PLACERINGSFÖRESKRIFTER Förskola Fritidshem Annan pedagogisk verksamhet - pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola - omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds - öppen förskola

Läs mer

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skede förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Gudhems förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller 2015-01-01-2016-01-01 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan I Gudhem Ansvariga för planen Claes Hagman Vår

Läs mer

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015.

Täby kommun. Kundundersökning 2015. Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. Täby kommun Lilla Balders förskola - Föräldrar Förskola 23 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Saltsjöbadens Montessorifsk Pyramiden Föräldrar Förskola - Våren 2012 22 svar, 100%

Saltsjöbadens Montessorifsk Pyramiden Föräldrar Förskola - Våren 2012 22 svar, 100% Föräldrar Förskola - Våren svar, % Utveckling och lärande. Mitt barn verkar trivas i förskolan. 78 77 0 3 0 3. Verksamheten är stimulerande för mitt barn. 66. Personalen är engagerad i mitt barns utveckling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg

Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Regler för rätt till bidrag för att driva enskild pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola eller fritidshem och vänder sig till barn i samma åldrar. Pedagogisk omsorg styrs av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer