Miljöcertifiering av byggnader

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Miljöcertifiering av byggnader"

Monica Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se

drivkrafter genom frivilliga initiativ Indelning i klasser

2 Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader BREEAM (UK) kom igång redan 1990 Minska miljöbelastningen Skapa drivkrafter genom frivilliga initiativ Indelning i klasser (stjärnor, bokstäver, ädelmetaller ) Utvecklade i nationellt sammanhang

3 Certifierade och registrerade byggnader i Sverige, 28 aug

4 Kommuner agerar Enköping Kommunen har beslutat att alla fastighetskontorets planerade byggnationer ska klara klassificeringen Miljöbyggnad Silver. Göteborg Under 2010 togs beslutet att alla projekt, såväl ny- som ombyggnadsprojekt, ska följa systemet Miljöbyggnad. Skutan, Alströmergatan, Stockholm Befintligt kontor, BRONS Stockholm För att säkerställa att stadens byggnader blir miljömässigt hållbara satsar Stockholms stad nu på att miljöklassa byggnader i fastighetsnämndens bestånd i samband med om- och nybyggnader. Idrottshögskolan, Göteborg Befintlig byggnad GULD

Skutan, Alströmergatan, Stockholm Befintligt kontor, BRONS Stockholm För att säkerställa att stadens byggnader blir miljömässigt hållbara

5 Ex. på miljöcertifieringsverktyg DGNB Enbart energianvändning

6 Indikatorsystem

7 Metodernas innehåll Green Building Miljöbyggnad Svanen BREEAM Energi & föroreningar x x x x x Material x x x x Innemiljö x x x x Vatten x x x x Närhet och kommunikation x x Ekologi och plats x x Förvaltning x x Processer och innovation x x x Antal indikatorer x 50 x x olika i olika versioner LEED Kontor, Chalmers, Göteborg Miljöbyggnad GULD sept. 2011

och plats x x Förvaltning x x Processer och innovation x x x Antal indikatorer 1 17 48 114

8 Metodernas fokus innehållsligt LEED BREEAM (CSH) MILJÖBYGGNAD ENERGI Energieffektivisering Förnybar energi Energieffektivisering Minskade CO2-utsläpp Låg energianvändning Förnybar energi MATERIAL Återvinning av avfall Återvunna material Minskade CO2-utsläpp Återvinning av avfall Inbyggda miljö- och hälsofarliga ämnen Återvunna material INNEMILJÖ Luftkvalitet Termiskt klimat (Ljud), luftkvalitet, termiskt klimat, belysning, (dagsljus), legionella Ljud, luftkvalitet, termiskt klimat, dagsljus, legionella PLATSEN Val av plats Brukartransporter Ekologi/biodiversitet Brukartransporter VATTEN Minskad vattenanvändning Minskad vattenanvändning Översvämning Dricksvattenkvalitet Låga utsläpp från enskilda avlopp

Luftkvalitet Termiskt klimat (Ljud), luftkvalitet, termiskt klimat, belysning, (dagsljus), legionella Ljud, luftkvalitet, termiskt klimat, dagsljus, legionella PLATSEN Val av

9 Exempel på indikatorer i verktygen Köpt energi (kwh/m2) Uppmätt radonhalt (Bq/m3) Möjlighet att själv reglera innetemperaturen (ja/nej) Rutiner för uppföljning av energistatistik (ja/nej)

10 Poängsättning i de flesta utländska verktygen (t ex BREEAM och LEED) Några indikatorer är obligatoriska De flesta indikatorerna är frivilliga För varje indikator kan man få ett visst antal poäng Poängen summeras en klassning erhålls Exempel från Green Star: Indicator 1 credit 2 credits 3 credits Lighting power density 2.5 W/m² per 100 Lux; 2.0 W/m² per 100 Lux; 1.5 W/m² per 100 Lux.

antal poäng Poängen summeras en klassning erhålls Exempel från Green Star: Indicator 1 credit 2

11 Miljöbedömningen i t ex BREEAM och LEED

12 Miljöbedömningen i t ex BREEAM och LEED

13 Bedömning i Miljöbyggnad Indikator Klassad Brons Silver Guld Radon i luft (Bq/m 2 ) >200 eller inte uppmätt < 50 13

Aggregering i Miljöbyggnad Betyg vid ombyggnad Betygen avser byggnaden Eventuell kommentar Datum Pepparkakan 1 Indikator Aspekt Område Byggnad 1 Energianvändning SILVER Energianvändning SILVER 2

14 Aggregering i Miljöbyggnad Betyg vid ombyggnad Betygen avser byggnaden Eventuell kommentar Datum Pepparkakan 1 Indikator Aspekt Område Byggnad 1 Energianvändning SILVER Energianvändning SILVER 2 Värmeeffektbehov GULD 3 Solvärmelasttal GULD Effektbehov GULD Energi GULD 4 Energislag GULD Energislag GULD 5 Ljudmiljö SILVER Ljudmiljö SILVER 6 Radonhalt BRONS 7 Ventilation GULD Luftkvalitet BRONS 8 Kvävedioxid GULD 9 Fuktsäkerhet GULD Fukt GULD Innemiljö SILVER SILVER 10Termiskt klimat vinter SILVER 11 Termiskt klimat sommar SILVER Termiskt klimat SILVER 12 Dagsljus GULD Dagsljus GULD 13 Legionella GULD Vatten GULD 14 Dokumentation av byggvaror GULD Dokumentation GULD 15 Utfasning av farliga ämnen SILVER Förekomst SILVER Material GULD 16 Sanering av farliga ämnen GULD Utfasning GULD

BRONS 8 Kvävedioxid GULD 9 Fuktsäkerhet GULD Fukt GULD Innemiljö SILVER SILVER 10Termiskt klimat vinter SILVER 11 Termiskt klimat sommar SILVER Termiskt klimat SILVER 12 Dagsljus GULD Dagsljus

15 Olika typer av indikatorer DIREKT PRESTANDA Faktisk energianvändning Faktiska CO2-utsläpp INDIREKTA ÅTGÄRDER Rutiner för uppföljning av energistatistik Torkrum, cykelförråd

16 Kan man karakterisera verktygen? LEED fokus på management BREEAM fokus på specifika tekn. åtgärder Miljöbyggnad fokus på prestanda

17 Bild: Bengt Dahlgren AB Vad är speciellt med Miljöbyggnad? Systemet är förhållandevis enkelt men ändå verkningsfullt Lätt att förstå och kommunicera Följer branschpraxis, BBR och standarder Få indikatorer som alla är viktiga Betydande miljöaspekter i svensk kontext GULD Campus Karlskrona SILVER Villa Trift, Lund SILVER Matteannexet, Lunds univ.

kommunicera Följer branschpraxis, BBR och standarder Få indikatorer som alla är

18 Upplevda mervärden ex. fastighetsägarnas perspektiv Bättre process i byggprojektet som ger högre kvalitet Bättre brukarperspektiv Miljöåtgärder som annars inte hade gjorts Miljöcertifiering av fastigheterna fogar krav på miljöprestanda till MLS Resultat från enkät/intervjuer med fastighetsägare till miljöcertifierade byggnader. Forskningsprojektet Gröna fastigheter och potentiella mervärden för fastighetsägare och lokalhyresgäster. KTH

Miljöåtgärder som annars inte hade gjorts Miljöcertifiering av fastigheterna fogar krav på miljöprestanda

19 Total klimatpåverkan (ton CO 2 ) före och efter flytten Resultat från fallstudie av ett företags flytt och samlokalisering till en miljöcertifierad byggnad. Forskningsprojektet Gröna fastigheter och potentiella mervärden för fastighetsägare och lokalhyresgäster. KTH

20 "Det går nog inte att ta ut högre hyra för ett miljöcertifierat hus men "fulhusen" kanske måste rabatteras för att ha en chans att locka hyresgäster. Resultat från enkät med lokalhyresgäster i miljöcertifierade byggnader. Forskningsprojektet Gröna fastigheter och potentiella mervärden för fastighetsägare och lokalhyresgäster. KTH

Resultat från enkät med lokalhyresgäster i miljöcertifierade byggnader.

21 Drivkrafter än så länge hos lokalhyresgästerna. Varumärke Hög miljöprofil: MC ett krav Lägre miljöprofil: MC ett önskemål Offentliga: i princip ingen efterfrågan alls Energikostnader Nedprioriterat men lokalernas energianvändning intressant vid rapportering Personal Ökad miljömedvetenhet Ökad arbetsglädje, trivsel Bättre inomhusmiljö Högre kreativitet (inte produktivitet) Attraktiv arbetsgivare beror på annat än MC Resultat från enkät med lokalhyresgäster i miljöcertifierade byggnader. Forskningsprojektet Gröna fastigheter och potentiella mervärden för fastighetsägare och lokalhyresgäster. KTH

22 Ur KTH:s övergripande miljömål Övergripande mål: Vid ny- och ombyggnad av lokaler och byggnader ska högsta miljöprestanda eftersträvas. Uppföljning: Vid varje ny- och ombyggnadsprojekt ska uppföljning samt rapportering ske om vilken miljöprestanda som har uppnåtts. Minimikrav för byggprojekt är Miljöbyggnad Silver. Nya V-byggnaden KTH campus, reg. Miljöbyggnad Guld

23 Läs mer Finns på: Film läggs snart ut också

24 SGBC SGBC administrerar och certifierar i följande system: Sweden Green Building Council, SGBC är en ideell förening som ägs av medlemmarna, öppen för alla företag och organisationer inom den svenska byggoch fastighets-sektorn. Föreningen verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen.

25 Tack Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se

Relevanta dokument

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies