Miljöklassning av byggnader

Transkript

1 Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB

2 Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö- och hälsoaspekt i sitt boende. Allt fler företag ställer liknande krav för lokaler de hyr. Trend: Allt fler byggherrar och fastighetsförvaltare blir bättre på att göra sina fastigheter miljövänligare. Marknadsföring: Miljöklassning mot ett oberoende kravsystem ger legitimitet för att byggnaden verkligen håller vad som lovas och att miljöparametrarna är relevanta. Ramböll Projektledning AB

3 Hur definieras en miljövänlig byggnad? Ramböll Projektledning AB

4 Miljöklassning i England UK Building Research Establishment Environmental Assessment Method (BREEAM). Världens mest använda miljöklassningssystem med ca klassade byggnader. Bildades 1990, kan infogas i engelsk lagstiftning För alla byggnadstyper: domstolar, bostäder, sjukvård, fängelser, industri, kontor, handel, utbildning, övriga. Krav gällande: förvaltning, inomhusklimat, energi, transport, vatten, byggmaterial och avfall, markanvändning och ekologi, förorening. Ramböll Projektledning AB

5 Miljöklassning av byggnader i USA Leadership in Energy and Environmental Design (LEED) Green Building Rating System drivs av U.S. Green Building ouncil (USGB). Lanserades 1993, ca 2100 byggnader har klassats och har registrerats för klassning. För alla byggnadstyper: nybyggnation, förvaltning, kommersiella interiörer, stomme och klimatskal, skolor, handel, hälsovård, stadsdelar. Krav gällande: hållbar utveckling av marken, vattenhushållning, energieffektivitet, byggnadsmaterial, inomhusmiljö, transport. Ramböll Projektledning AB

6 Miljöklassning i Sverige Green Building, Fastighetsägarna Sverige Miljöklassning av byggnader, ByggaBoDialogen Ramböll Projektledning AB

7 Green Building Initiativ från EU-kommissionen under 2004 som en del av Green Building Program (GBP). Implementeras sedan dec i 10 länder i EU. Projektledare i Sverige: Fastighetsägarna Sverige med Energimyndigheten som medfinansiär. Ramböll Projektledning AB

8 Green Building Syfte är att, för andra byggnader än bostäder och på frivillig basis: Verka för att minska energianvändningen i lokaler Stimulera till energieffektiva investeringar och användning av förnyelsebara energikällor Komplettera direktivet om byggnaders energiprestanda genom att kräva att åtgärdsförslagen i energideklarationerna genomförs Ramböll Projektledning AB

9 Green Building Två typer av deltagande: Green Building Partners - Privata eller offentliga företag och institutioner - Företagsnivå eller fastighetsnivå - För företagsnivå krävs att 30 % av byggnadsbeståndet skall ingå i GreenBuilding - Befintliga byggnader och nybyggnationer Green Building Stödjande Företag - Har hjälpt minst en fastighetsägare att bli Green Building Partner - Har en marknadsföringsplan spridning av GreenBuildingidén - Få fler fastighetsägare att bli Partners - Stödja fastighetsägare i arbetet med energieffektivisering Ramböll Projektledning AB

10 Green Building Kraven: Befintliga byggnader som har eller ska byggas om ska efter ombyggnad använda 25 % mindre energi än före ombyggnation. Åtgärder utförda under de 5 senaste åren får tillgodoräknas. Nya byggnader ska använda 25 % mindre energi än vad byggreglerna kräver. Metodik: Genomför energiinventering Ta fram en handlingsplan och genomför den Årlig återrapportering till Fastighetsägarna och EU Ramböll Projektledning AB

11 Green Building Fördelar med deltagande i Green Building: EU kommissionens offentliga erkännande och goodwill Bättre driftsekonomi då åtgärderna ska vara ekonomiskt lönsamma Stöd och råd i projektet Marknadsföring med GreenBuilding Logo, Plakett och Awards Ramböll Projektledning AB

12 Bygga, Bo och Förvalta för f r framtiden En dialog mellan Regeringen och NäringslivetN Johnny Andersson Ramböll Sverige AB

13 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor Mål Hälsosam inomhusmiljö Effektiv energianvändning Effektiv resursanvändning Strategier Insatser från staten Insatser från näringslivet

14

15 Mål Hälsosam inomhusmiljö Effektiv energianvändning ndning Effektiv resursanvändning ndning 6 delmål l påp vägen mot visionen: #5: Klassning av bostäder och lokaler energi, miljö och hälsah Senast år r 2009 är r alla nybyggda hus och 30 % av det befintliga beståndet deklarerade och klassificerade vad gäller g byggnadsrelaterad hälsa och miljöpåverkan.

16 B? A? Miljöklassning av bostäder? och lokaler snart en verklighet Johnny Andersson, Ramböll Sverige AB Miljöklassning av bostäder och lokaler snart verklighet Johnny Andersson, Ramböll Sverige AB

17 Unikt parterna är överens och har undertecknat överenskommelser och åtaganden att stödja visionens delmål l om ett frivilligt klassningssystem

18 Anticimex AP Fastigheter Många företag deltar 6 delmål Bengt l påp Dahlgren vägen AB mot visionen: #5: Klassning av Landstingsfastigheter bostäder och lokaler i JM AB energi, miljö Jönköping och hälsah HSB LB-Hus Malmö Stadsfastigheter Senast år r 2009 Sverige är r alla AB nybyggda hus och 30 % ll av Sverige det AB befintliga Roxull beståndet AB deklarerade SB Mark AB och klassificerade SWEO vad gäller gffns byggnadsrelaterad Tyréns AB hälsa Arkitekter och miljöpåverkan. Ramböll Sverige AB Skanska Sverige AB Vasakronan AB AB Electrolux Bengt Dahlgren AB Locum N onstruction Vasallen AB AB Svenska Bostäder der Hofors Kommun Länsförsäkringar AB Platzer Fastigheter AB Villaägarna WSP White Arkitekter AB Plats för f r fler!

19 Morot inte piska Ett frivilligt klassningssystem 6 delmål l påp vägen mot visionen: Incitament till dem som har byggnader med kvalitet #5: Klassning högre av än bostäder n samhällets och lokaler grundkrav energi, miljö och hälsah 3 ekonomiska incitament: Skatter (regeringen) Senast år r 2009 är r alla nybyggda hus och 30 % av det Förs befintliga rsäkringar beståndet (förs rsäkringsbolag) deklarerade och klassificerade vad gäller g byggnadsrelaterad Fastighetskrediter (banker och kreditinstitut) hälsa och miljöpåverkan. + Lär r känna k ditt hus!

20 3 projekt har samarbetat med att ta fram metoden 6 delmål l påp vägen mot visionen: #5: Klassning A: av KTH, bostäder Ramböll och och lokaler IVL energi, miljö B: halmers och hälsah och Ramböll : KTH och HiG Senast år r 2009 är r alla nybyggda hus och 30 % av Detta det befintliga har finansierats beståndet av Formas-BI, deklarerade och Energimyndigheten klassificerade vad och gäller g (30-tal) byggnadsrelaterad deltagande företagf hälsa och miljöpåverkan. Nu pågår p r en testfas

21 Frivillig klassning genom incitament ju bättre b - desto högre! h Resultatstege A - mycket bra B - bra - grundkrav högt incitament incitament inget incitament (D) - (eventuellt) sammanvägning av resultat?

22 Komponenter i ett klassningssystem Vad ska indikeras? Områden Aspekter Indikatorer Hur ska de mätas m eller beräknas? Klassningskriterier Viktning Presentation Koppling till incitament Administrativa rutiner 11

23 KRAVPYRAMIDEN O Områden Energianvändning Farliga ämnen Innemiljö A Aspekter Luftkvalitet Termiskt klimat Ljud m fl I K Indikatorer Kriterier på problem t ex halter av olika ämnen Gränsvärden för miljöklassning

24 Byggnadens klassning B? A? Byggnadsklass... Inneklimat Energi Miljöpåverkan A uppnås s om alla ingående områden är r klass A: A = A = A = A?

25 Exempel påp resultat påp byggnadsnivå för r en hypotetisk byggnad - 4 Byggnad Områden Klass Aspekter Klass Indikatorer Klass Energianvändning B Köpt energi B Energi B Energibehov Värmeförlusttal Solvärmelasttal Energislag A Andel av olika energislag A Ljudmiljö A Bedömning alt ljudklassning A Luftkvalitet Radonhalt Ventilation B A Kvävedioxid i inneluften Innemiljö Termiskt klimat och dagsljus Transmissionsfaktor Solvärmefaktor B B Dagsljus Fukt Fuktproblem Vatten A Tappvarmvattentemperatur - legionella A Förekomst Förekomst av vissa ämnen utifrån inventering Kemiska ämnen B Dokumentation B Dokumentation av byggvaror och kemiska ämnen B Utfasning B Förekomst av utfasningsämnen utifrån dokumentation B

26 Exempel påp resultat påp indikatornivå för r en hypotetisk byggnad - 3 Område Klass Energi B Innemiljö Kemiska ämnen B Exemplet ovan illustrerar hur systemet kan användas ndas för f r att identifiera förbättringsåtgärder. Genom att sämre s resultat hos någon n indikator slår r igenom i resultaten kan man identifiera förbf rbättringsåtgärder. Det illustrerar också hur till exempel investerare kan identifiera aspekter som är r viktiga för f r dem.

27 Exempel påp resultat påp indikatornivå för r en hypotetisk byggnad Område Energi Innemiljö Kemiska ämnen Aspekter Energianvändning Energibehov Energislag Ljudmiljö Luftkvalitet Termiskt klimat och dagsljus Fukt Vatten Förekomst Dokumentation Utfasning Exempel påp resultat B A A A B B Tabellen illustrerar tydligt både de svaga och de starka sidorna hos en byggnad. Det finns inte något D på aspektnivå. För alla aspekter ligger man alltså på en grundnivå. Tre aspekter har högsta klass: Energislag, Ljudmiljö och Vatten. Däremot finns det fem aspekter på nivå som kanske är de man i första hand ska arbeta med om man vill förbättra resultatet.

28 Miljöklassning och energideklaration Erfarenheter från n kv. Bremen 2 Johnny Andersson, Johan Dahl, Jan O Andersson, Robert Steinwall, Sven Detterberg

29 kv. Bremen 2 (ca m 2 ) Miljöklassning Kv. Bremen 2 Energideklaration Riskanalys Vaska

30 Bremen 2 innehåller många m funktioner kommunikation och konferenser små kontorsrum och stora kontorslandskap butiker

31 Bremen 2 innehåller även annat storkök k och matsalar garage simbassäng och motionshall och mycket installationer

32 Några fakta Total area m 2 14 våningar v Byggnaden projekterades under slutet av 1980-talet och togs i bruk Byggnaden värms v och kyls med värmepumpteknik v som tar hand om överskottsvärmenrmen Byggnadens klimatsystem är r huvudsakligen uppbyggt av induktionsapparater och kylbafflar.

33 Några frågest geställningar: Hur fungerar klassningssystemet är r det enkelt att förstå och enkelt att tillämpa även i en stor och komplex byggnad? Vilka synergieffekter får f r man om miljöklassningen utförs samtidigt med energideklarationen?

34 Synergieffekter när n r miljöklassningen genomförs samtidigt med energideklarationen Många uppgifter behövs för båda : uppgifter om huset (areor, ålder, U-värden ) ritningar och beskrivningar OVK- och luftflödesprotokoll energianvändning och energistatistik En del resultat krävs för båda och kan flyttas över Samnyttjande av enkätresultat för att hitta förbättringsmöjligheter Resultat från platsbesök kan samnyttjas

35 Hur blev klassningsresultatet för f r Bremen 2? De flesta aspekterna har fått f A men det återstår r att höja några n B: Energiområdet det: : A Innemiljön: : Allt A utom ljudmiljön n i vissa storkontor Kemiska ämnen: : B beroende på: p Förekomst av Armaflexisolering påp köldbärarrör går inte att byta ut men ingen rör r r det före f re rivning. JämfJ mför asbestisolering. Dokumentation/loggbok saknas men data finns i andra dokument.

36 Fastighetsägarens garens möjlighet m att påverka p klassningsresultatet Ljudmiljö för r A-klassA Om hyresgäster ster möblerar m och placerar sina anställda på ofördelaktigt sätt s från n ljudmiljösynpunkt sås kan enkätresultatet kan bli dåligt d och inte ge A-klassA Är r detta riktigt? det är r ju byggnaden som bedöms. Öppna kontorslösningar sningar och låga skärmar kan ge dålig d ljudmiljö telefonen ringer ihållande och ingen svarar