Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Transkript

1 Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Länsstyrelsen i Jönköpings län Maria Skarrie, Bengt Dahlgren maria.skarrie@bengtdahlgren.se

2 Miljöklassningssystem är ett verktyg för byggoch fastighetsbranschen till hjälp att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Källa: Tobias Flygar

3 Når vi målen? 15. God bebyggd miljö (utvärdering delmål 2010) Planeringsunderlag Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Buller Uttag av naturgrus Avfall Energianvändning i bebyggelse God inomhusmiljö Lägesrapport uppdateras årligen på

4 Varför används miljöklassningssystem? Minska miljöpåverkan från byggnaden Miljöarbetet blir tydligt i projektet - visar miljöambition Enkelt att kommunicera (internt och externt) Miljöcertifiering ger publicitet och bidrar till marknadsföringen Minskad energikostnad och därigenom driftkostnad Kontroll på och bättre inomhusmiljö Nöjdare hyresgäster/brukare Ökar värdet på fastigheten (vakansgrad, hyresintäkter) Framtida incitament (försäkringar, lånevillkor etc) Men merkostnad för klassningen

5 Hur kan miljöklassningssystemen användas? Företagsledning eller politiker för att kommunicera miljöambition Verktyg för projektledare eller miljö- och energisamordnare i byggprocessen Försäljningsargument Statusvärdering av befintlig byggnad, eventuellt med åtgärder

6 Sveriges vanligaste Miljöklassningssystem GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED BREEAM 41 kontrollpunkter 46 kontrollpunkter Miljöbyggnad 15 kontrollpunkter

7 Miljöbyggnad Bakgrund Svenskt miljöklassningssystem Bygger på svenska myndighetskrav (Boverket, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen) och branschstandard Hette tidigare Miljöklassad byggnad Utvecklat av ByggaBoDialogen, 2005 Förvaltas nu av Sweden Green Building Council Aktuell version är 2.1 utgåva

8 Miljöbyggnad Klassning Indikatorer bedöms inom: Energi Innemiljö Material och kemikalier Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen

9 Miljöbyggnad Klassning Energi, innemiljö, material och kemikalier 15 indikatorer för nybyggnation, 14 för befintliga byggnader Varje indikator får betyget Guld, Silver eller Brons Brons skall motsvara myndighetskrav/branschstandard Indikatorernas betyg aggregeras till ett totalbetyg för byggnaden (Guld, Silver eller Brons) Det går inte att få Guld om någon indikator är Brons Många av indikatorerna kräver enkät med nöjda brukare för Guld

10 Miljöbyggnad Certifiering Kan användas för: Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (egen version är under framarbetning) Certifiering sker genom registrering och ansökan till SGBC För nybyggnation är certifieringen preliminär och skall verifieras inom två år Certifieringsavgift (storleksberoende) Certifierad miljöbyggnadssamordnare rekommenderas (20 % lägre certifieringsavgift)

11 Ansökan skickas in till Sweden Green Building Council Föranmälan

12 En ansökan innehåller Generell beskrivning av byggnaden: utformning, byggnadsteknik, installationer, verksamhet etc Förutsättningar, beräkningsresultat, mätresultat och förslag på betygsättning av varje indikator Handlingar som styrker varje indikators bedömning; intyg, projekteringshandlingar, avtal etc Blir ca 100 sidor för en lokalbyggnad Informationen hålls samman av ett ansökningsformulär som hämtas från

13 Användning i världen

14 Användning i Sverige

15 Jämförelse - Byggnadstyper GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Befintlig Befintlig Befintlig Existing buildings In Use Nybyggnation Nybyggnation Ny/projekterad New Construction Core and Shell Commercial Interiors Områden - - Neighborhood development New Buildings Shell and Core Fit Out BREEAM Communities Byggnadstyp Lokaler Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (snart) Bostäder Kontor Skolor Sjukvård Handel Handel Kontor Industri Bespoke (övriga)

16 Jämförelse - Certifiering GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Standard BBR Svenska Amerikanska Nationella alternativt Brittiska Giltighet Verifiering varje år Verifiering inom 2 år 10 år Obegränsad Obegränsad Personcertifiering Nej Certifierad miljöbyggnadssamordnare Varför certifierad - Kompetens 20 % rabatt LEED GA LEED AP Kompetens (GA + AP) 1 poäng (AP) BREEAM Assessor Kompetens Absolut krav

17 Kostnadsuppskattning - Nybyggnation GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Certifiering Samordnare > > Extra beräkningar > > Byggkostnader????

18 Miljöbyggnad Indikatorer där specifika beräkningar krävs 1 Köpt energi 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast 4 Energislag 5 Ljudmiljö 6 Radonhalt 7 Ventilation 8 Kvävedioxid i inneluften 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus 13 Legionella 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen

19 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Köpt energi motsvaras av BBR:s definition av byggnadens årliga specifika energianvändning i kwh/m 2,år (d.v.s. exkl. verksamhetsenergi) Det handlar alltså om ett genomförande av samma beräkningar som krävs för verifiering av att gällande BBR krav uppfylls! Lämpligen utses en energisamordnare i projektet vilken ansvarar för genomförande och dokumentation av energiberäkningen

20 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Energiberäkningen skall utförs med ändamålsenligt beräkningsprogram, exempelvis: VIP Energy, IDA Klimat och Energi, BV 2 DEROB-LTH, Riuska, IES, Energy+ Enkla handberäkningar utgående från gradtimmar skall ej användas! För att aktivt kunna utnyttja energiberäkning för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Dokumenterad energiberäkning bör som ett minimum finnas för följande skeden i projektet: Program-/systemhandlingsskede (används för alternativstudie) Bygghandlingsskede (denna beräkning används lämpligen vid ansökan) Byggskede (används för att fånga upp förändringar och verifieringar)

21 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Vid ansökan skall en detaljerad energiberäkningsrapport bifogas i vilken följande finns angivet: Uppgift om använt beräkningsproggram Vilket företag som utfört beräkningen Beräknat BBR krav Beräknat resultat Detaljerad redovisning av indata Beräknad energianvändning skall via mätning kunna verifieras inom två år efter byggnadens färdigställande

22 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Beräkning av värmeeffektbehov i W/m 2 vid; dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT), utan inverkan av solinstrålning, utan inverkan av verksamhet, vid 22 C inomhus och med medelventilationsflöde Visar på vilka förutsättningar byggnaden har att bli energieffektiv och inkluderar: Transmissionsförluster Läckageförluster Ventilationsförluster Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av värmeeffektbehovet

23 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Energiberäkningen kan utförs som handberäkning med hjälp av excelsnurra (ex. finns att ladda ned från SGBC:s hemsida Om genomförd energiberäkning utnyttjas för att verifiera effektkravet var säker på att beräkningen är utförd utan inverkan av sol och verksamhet! Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Beräknat resultat inklusive beräkning Beräkningar av DVUT och medelventilationsflöde Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning) eller via effektsignatur för byggnaden

24 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkning av hur mycket värme W/m 2 som släpps in i byggnaden genom fönster och syftar till att premiera byggnader som utformas för låga sollaster under den varma årstiden Beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och fönsterorientering Skuggande omgivning Solskydd i glas samt solavskärmning Energisamordnare, VVS-projektör eller arkitekt ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation

25 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkningen utförs på rumsnivå och SVL beräknas för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Beräkning: SVL=800 g A A glas golv Alternativt via datorberäkning med ex. IDA Klimat & Energi Avseende solfaktorn (g-värdet) är det glasets och eventuellt solskydds sammanvägda värde som skall användas, detta måste beräknas med datorverktyg exempelvis ParaSol Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede

26 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor Redovisning av g tot resultat från datorberäkning Datorberäkning om annat än 800 W/m 2 används för solintensitet Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning)

27 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter Beräkning av PPD index (Predicted Percentage of Dissatisfied) teroetiskt procentantal missnöjda med ett visst termiskt klimat Beror på följande parametrar: Klädsel och fysisk aktivitet Lufttemperatur, omgivande ytors temperatur och lufthastighet Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Lufttemperatur 24 C Yttemperatur 16 C Upplevd temperatur 21 C

28 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter PPD index datorsimuleras lämpligen med exempelvis: IDA Klimat och Energi Eller enklare program som TeknoSim ( ProClime ( PARASOL ( i kombination med tabeller En förenklad metod (beräkning av transmissionsfaktorn TF) kan användas för småbostadshus: TF = A fönster A golv U glas

29 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter För att aktivt kunna utnyttja ineklimatsimuleringar för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

30 Miljöbyggnad Indikator 11 Termiskt klimat sommar Samma utförande och filosofi som för termiskt klimat vinter! Liksom för vinterfallet utförs datorsimulering för att fastställa PPD index En förenklad metod (solvärmefaktor SVF) kan användas för småbostadshus: SVF = A A glas golv g tot

31 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Beräkning av DF (Dagsljusfaktorn) ljuset inomhus i förhållande till ljuset utomhus en mulen dag alternativt för enkla byggnader med klara glas andelen fönsteryta i förhållande till golvyta. DF beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och omgivning Glasets ljustransmitans Miljöbyggnadsamordnare, arkitekt eller glaskonsult ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet

32 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor DF datorsimuleras lämpligen med exempelvis: VELUX Daylight Visualizer men kan även tas fram via grafiska metoder: Räkna med dagsljus Hans Allan Löfberg För att aktivt kunna utnyttja beräkningen för alternativstudie avseende byggnadsutformning bör en första beräkning utföras i tidigt skede

33 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Handlingar som styrker glasegenskaper Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

34 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 1 Köpt energi Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. Börja tidigt i processen! 2 Värmeeffektbehov Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. 3 Solvärmelast Motsäger indikator 12 Dagsljus. Gäller att hitta rätt nivå vilket kan vara svårt. 4 Energislag Rätt energislag köps. Brukar inte vara svårt att uppnå.

35 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 5 Ljudmiljö Beror i hög grad på verksamheten, planlösning och byggnadsutformning. Vanligtvis inga problem 6 Radonhalt Beror av platsen man bygger på. Vanligtvis inga problem eftersom det finns bra konstruktionslösningar. 7 Ventilation Beror av systemutformningen. Problem med kolfilterfläktar som inte godkänns som forceringsflöde.

36 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 8 Kvävedioxid i inneluften Beror av plats och belägenhet av luftintag. Går oftast att hitta lösning. Svårt i högtrafikerade områden. 9 Fuktsäkerhet Ställer krav på processen. Svårare om man aldrig jobbat strukturerat med frågorna tidigare. 10 Termiskt klimat vinter Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Svårt om man inte börjat i tid. 11 Termiskt klimat sommar Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Motsäger indikator 12 Dagsljus. Svårt om man inte börjat i tid.

37 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 12 Dagsljus Ställer krav byggnadsutformning och planlösning. Motsäger indikator 3 Solvärmelast och indikator 11 Termisk klimat sommar. Svårt om man inte börjat i tid. 13 Legionella Ställer krav systemutformning och utförande av system. Vanligtvis inte svårt.

38 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 14 Dokumentation av byggvaror Ställer krav på lättanvänd dokumentationshantering. Tidskrävande. Inte omöjligt att genomföra. 15 Utfasning av farliga ämnen Bra avvikelsehantering. Näst intill omöjligt att uppnå. Otydlighet med mindre omfattning.

39 Erfarenheter från verkligheten Småhus Ansökan Rabatt på ansökningsavgifterna Föranmälningsavgift utgår fortfarande per byggnad Rabatt kan utfalla för byggnader som är väldigt lika varandra Eventuell rabatt baseras på om en förenklad granskningsprocess är möjlig Sweden Green Building Council (SGBC) tar ställning till eventuell rabatt först när de har sett ansökningarna

40 Erfarenheter från verkligheten Småhus Beräkningar Något mindre tid för beräkningar när husen liknar varandra Samma beräkning kan användas vid exakt lika hus Gäller de flesta beräkningarna

41 Erfarenheter från verkligheten Småhus Tekniska frågeställningar Mellanliggande persienner/markiser kan medföra problem vid hyres-, bostads- och äganderätter då det ska verifieras inom två år markiserna går sönder vem äger dem? Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

42 Erfarenheter från verkligheten Småhus Energi Energianvändningen skall redovisas vid verifieringen och beroende på vem som bott i huset kan energiberäkning bli missvisande ex om någon vill ha det väldigt varmt. Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

43 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

46 Samarbete grunden i miljö- och energisamordning Viktigt att alla discipliner deltar i miljö- och energiarbetet Diskussion över fackgränserna Viktigt med en öppen energiberäkning Underlättar om det finns en miljö-/energisamordnare med i projektet

47 Hur lyckas man? Vi hjälper gärna till! Fem certifierade Miljöbyggnadssamordnare En BREEAM Assessor (en till på gång) Två LEED Green Associate Flertalet beräkningsexperter Dessutom kompetens på övriga kontor

48 Vilket system skall man välja? Syfte med klassningssystemet Miljöfokus (egna miljökrav) Enbart byggnaden (Miljöbyggnad) Lokala förutsättningar (välj kostnadseffektiva åtgärder) Vad skulle man byggt från början? Administration och dokumentation eget miljöprogram Utländska system kan vara svåra att använda i Sverige Nyare system med barnsjukdomar Målgrupp för marknadsföring (privatpersoner, företag, Sverige, internationellt)

49 Miljökrav ställs allt oftare av kommunerna vid markanvisning

50 Program för hållbar utveckling Jönköping Program för hållbar utveckling Sammanslagning av: Miljöprogram Energi- och klimatprogram Naturvårdsprogram Ålborgåtaganden miljö

51 Exempel från PHU

52 MILJÖBYGGNAD I PRAKTIKEN

53 Byggprocessen olika skeden Kraven i Miljöbyggnad måste beaktas tidigt! Olika aktörer i olika skeden Sätt ansvarsfördelningen så tidigt som möjligt. Byggprojekt är hårt styrda av ekonomi och tid upprätta en plan för miljöarbetet i ett tidigt skede så att ev. konsekvenser för tidplan och ekonomi beaktas i tid. Entreprenadformen påverkar förhållande mellan olika parter och därmed även beslutsvägarna.

54 Byggprocessen olika skeden Vad skall vi bygga? Varför? Var skall byggnaden ligga? Särskilda Energi- och miljömål? Beställarkrav, GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM. Har byggherren tillräcklig kunskap i miljöklassningssystem? Vilken kompetens behöver knytas upp externt? Aktörer Byggherre, Brukare

55 Byggprocessen olika skeden Identifiera de krav som kommande verksamhet ställer på byggnaden mm. Hur skall projektorganisationen se ut? Vilken entreprenadform är lämplig? Krav i ex. Miljöbyggnad måste tydliggöras. Var tydlig! Preliminära arkitektskisser tas fram se till att arkitekten förstår de krav som är viktiga i Miljöbyggnad. En första beräkning upprättas av indikatorerna i Miljöbyggnad. (Många osäkra indata som måste kollas sen). Aktörer Byggherre, Brukare, Projektör-A Energisamordnare, Miljösamordnare

56 Byggprocessen olika skeden Se till att alla nya aktörer informeras om kraven i Miljöbyggnad. Byggnadens utformning tas fram i stora drag. Ofta ganska detaljerat för A. Principer för tekniska system tas fram. Dvs. många viktiga beslut för exempelvis framtida energianvändning tas nu. Lönsamhetsberäkningar bör göras nu! Uppdatera de tidigare grova beräkningar av indikatorerna i Miljöbyggnad. Ev. totalentreprenör handlas upp innan nästa skede. Framgår kraven från Miljöbyggnad med tydlighet i kontraktshandlingarna? Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (A,V,E,K) Energisamordnare, Miljösamordnare

57 Byggprocessen olika skeden Byggnaden och dess system projekteras i detalj. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad kontinuerligt vid förändrade indata. Om generalentreprenad GE och övriga entreprenader handlas upp. Återigen framgår kraven från Miljöbyggnad i kontraktshandlingarna? Granska Förfrågningsunderlaget. Ansökan till SGBC kan skickas in före uppstart av byggskedet. Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (Entreprenör om TE) Energisamordnare, Miljösamordnare

58 Byggprocessen olika skeden GE - Entreprenörer handlas upp och bygget startar. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad om ändringar jämfört med tidigare handlingar gjorts. Avslutas med besiktning och överlämnande till beställaren. Vanligtvis skickas ansökan till SGBC in när detta skede avslutas. Garantin börjar gälla vid godkänd slutbesiktning. Aktörer Byggherre, Brukare, Entreprenörer, Leverantörer, Kontroll, Besiktning Energisamordnare, Miljösamordnare

59 Byggprocessen olika skeden Beställaren har nu tagit över ansvaret från entreprenören. Drift och service - utbilda DU-personalen. Uppföljning av energi och övriga indikatorer i Miljöbyggnad. Garantibesiktning efter 2 år (5 år) verifiering av indikatorerna i Miljöbyggnad skall ha gjorts inom 2 år från färdig byggnad. Aktörer Byggherre, Brukare, Förvaltning, Entreprenörer Energisamordnare, Miljösamordnare

60 Miljösamordning vad är det?

61 Miljösamordning Att samordna miljöarbetet för alla inblandade. KRAV HUR UPPFYLLA KRAVEN? MILJÖPROGRAM (projektspecifikt) KONTROLLPLAN MILJÖ HUR UPPFYLLDES KRAVEN? MILJÖREVISION

62 Arbetssätt Definiera vilka miljökrav som skall gälla i projektet Miljöprogram (projektspecifikt) upprättas Samtliga konsulter och entreprenörer använder kontrollplan miljö. Den kan liknas vid en checklista med utrymme för kommentarer/beskrivningar till hur de skall uppfylla miljöprogrammet/miljökraven. Kontrollplanen uppdateras regelbundet och stäms av på särskilda miljömöten alt. som punkt på projekteringsmöten. Typ av miljörevison. VIKTIGT ATT TA MED I TIDPLAN! Avvikelser från krav i miljöprogram dokumenteras.

63 Grunder till miljöprogrammet Beställarens egna miljömål Krav från kommunen angående markanvisning Krav ställda i miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED etc) Krav som ställs erfarenhetsmässigt

64 Övergripande miljömål (exempel) Energianvändningen vad gäller värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel minimeras med bibehållet gott inomhusklimat. Långsiktigt hållbara systemval (livscykelperspektiv). Avgiftning av byggmaterial. Val av material, sammansatta byggdelar och komponenter med lång livslängd. Inköp baseras på lägsta livscykelkostnad (LCC) där så är lämpligt.

65 Detaljerade miljömål Kvalitetssäkring & Information Energi Ljudmiljö Innemiljö Fuktsäkerhet Tappvattentemperatur legionella Material Resurshushållning Utemiljö Byggprocessen

66 Kontrollplan Miljö

67 Avvikelselista; projektör/entreprenör

68 Slutligen Ett genomtänkt och systematiskt arbete med energi- och miljöfrågor i projektet ger en byggnad där man minimerar energiförbrukningen och maximerar miljönyttan.

69