Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande"

Transkript

1 Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Länsstyrelsen i Jönköpings län Maria Skarrie, Bengt Dahlgren

2 Miljöklassningssystem är ett verktyg för byggoch fastighetsbranschen till hjälp att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Källa: Tobias Flygar

3 Når vi målen? 15. God bebyggd miljö (utvärdering delmål 2010) Planeringsunderlag Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Buller Uttag av naturgrus Avfall Energianvändning i bebyggelse God inomhusmiljö Lägesrapport uppdateras årligen på

4 Varför används miljöklassningssystem? Minska miljöpåverkan från byggnaden Miljöarbetet blir tydligt i projektet - visar miljöambition Enkelt att kommunicera (internt och externt) Miljöcertifiering ger publicitet och bidrar till marknadsföringen Minskad energikostnad och därigenom driftkostnad Kontroll på och bättre inomhusmiljö Nöjdare hyresgäster/brukare Ökar värdet på fastigheten (vakansgrad, hyresintäkter) Framtida incitament (försäkringar, lånevillkor etc) Men merkostnad för klassningen

5 Hur kan miljöklassningssystemen användas? Företagsledning eller politiker för att kommunicera miljöambition Verktyg för projektledare eller miljö- och energisamordnare i byggprocessen Försäljningsargument Statusvärdering av befintlig byggnad, eventuellt med åtgärder

6 Sveriges vanligaste Miljöklassningssystem GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED BREEAM 41 kontrollpunkter 46 kontrollpunkter Miljöbyggnad 15 kontrollpunkter

7 Miljöbyggnad Bakgrund Svenskt miljöklassningssystem Bygger på svenska myndighetskrav (Boverket, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen) och branschstandard Hette tidigare Miljöklassad byggnad Utvecklat av ByggaBoDialogen, 2005 Förvaltas nu av Sweden Green Building Council Aktuell version är 2.1 utgåva

8 Miljöbyggnad Klassning Indikatorer bedöms inom: Energi Innemiljö Material och kemikalier Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen

9 Miljöbyggnad Klassning Energi, innemiljö, material och kemikalier 15 indikatorer för nybyggnation, 14 för befintliga byggnader Varje indikator får betyget Guld, Silver eller Brons Brons skall motsvara myndighetskrav/branschstandard Indikatorernas betyg aggregeras till ett totalbetyg för byggnaden (Guld, Silver eller Brons) Det går inte att få Guld om någon indikator är Brons Många av indikatorerna kräver enkät med nöjda brukare för Guld

10 Miljöbyggnad Certifiering Kan användas för: Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (egen version är under framarbetning) Certifiering sker genom registrering och ansökan till SGBC För nybyggnation är certifieringen preliminär och skall verifieras inom två år Certifieringsavgift (storleksberoende) Certifierad miljöbyggnadssamordnare rekommenderas (20 % lägre certifieringsavgift)

11 Ansökan skickas in till Sweden Green Building Council Föranmälan

12 En ansökan innehåller Generell beskrivning av byggnaden: utformning, byggnadsteknik, installationer, verksamhet etc Förutsättningar, beräkningsresultat, mätresultat och förslag på betygsättning av varje indikator Handlingar som styrker varje indikators bedömning; intyg, projekteringshandlingar, avtal etc Blir ca 100 sidor för en lokalbyggnad Informationen hålls samman av ett ansökningsformulär som hämtas från

13 Användning i världen

14 Användning i Sverige

15 Jämförelse - Byggnadstyper GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Befintlig Befintlig Befintlig Existing buildings In Use Nybyggnation Nybyggnation Ny/projekterad New Construction Core and Shell Commercial Interiors Områden - - Neighborhood development New Buildings Shell and Core Fit Out BREEAM Communities Byggnadstyp Lokaler Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (snart) Bostäder Kontor Skolor Sjukvård Handel Handel Kontor Industri Bespoke (övriga)

16 Jämförelse - Certifiering GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Standard BBR Svenska Amerikanska Nationella alternativt Brittiska Giltighet Verifiering varje år Verifiering inom 2 år 10 år Obegränsad Obegränsad Personcertifiering Nej Certifierad miljöbyggnadssamordnare Varför certifierad - Kompetens 20 % rabatt LEED GA LEED AP Kompetens (GA + AP) 1 poäng (AP) BREEAM Assessor Kompetens Absolut krav

17 Kostnadsuppskattning - Nybyggnation GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Certifiering Samordnare > > Extra beräkningar > > Byggkostnader????

18 Miljöbyggnad Indikatorer där specifika beräkningar krävs 1 Köpt energi 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast 4 Energislag 5 Ljudmiljö 6 Radonhalt 7 Ventilation 8 Kvävedioxid i inneluften 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus 13 Legionella 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen

19 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Köpt energi motsvaras av BBR:s definition av byggnadens årliga specifika energianvändning i kwh/m 2,år (d.v.s. exkl. verksamhetsenergi) Det handlar alltså om ett genomförande av samma beräkningar som krävs för verifiering av att gällande BBR krav uppfylls! Lämpligen utses en energisamordnare i projektet vilken ansvarar för genomförande och dokumentation av energiberäkningen

20 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Energiberäkningen skall utförs med ändamålsenligt beräkningsprogram, exempelvis: VIP Energy, IDA Klimat och Energi, BV 2 DEROB-LTH, Riuska, IES, Energy+ Enkla handberäkningar utgående från gradtimmar skall ej användas! För att aktivt kunna utnyttja energiberäkning för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Dokumenterad energiberäkning bör som ett minimum finnas för följande skeden i projektet: Program-/systemhandlingsskede (används för alternativstudie) Bygghandlingsskede (denna beräkning används lämpligen vid ansökan) Byggskede (används för att fånga upp förändringar och verifieringar)

21 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Vid ansökan skall en detaljerad energiberäkningsrapport bifogas i vilken följande finns angivet: Uppgift om använt beräkningsproggram Vilket företag som utfört beräkningen Beräknat BBR krav Beräknat resultat Detaljerad redovisning av indata Beräknad energianvändning skall via mätning kunna verifieras inom två år efter byggnadens färdigställande

22 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Beräkning av värmeeffektbehov i W/m 2 vid; dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT), utan inverkan av solinstrålning, utan inverkan av verksamhet, vid 22 C inomhus och med medelventilationsflöde Visar på vilka förutsättningar byggnaden har att bli energieffektiv och inkluderar: Transmissionsförluster Läckageförluster Ventilationsförluster Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av värmeeffektbehovet

23 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Energiberäkningen kan utförs som handberäkning med hjälp av excelsnurra (ex. finns att ladda ned från SGBC:s hemsida Om genomförd energiberäkning utnyttjas för att verifiera effektkravet var säker på att beräkningen är utförd utan inverkan av sol och verksamhet! Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Beräknat resultat inklusive beräkning Beräkningar av DVUT och medelventilationsflöde Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning) eller via effektsignatur för byggnaden

24 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkning av hur mycket värme W/m 2 som släpps in i byggnaden genom fönster och syftar till att premiera byggnader som utformas för låga sollaster under den varma årstiden Beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och fönsterorientering Skuggande omgivning Solskydd i glas samt solavskärmning Energisamordnare, VVS-projektör eller arkitekt ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation

25 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkningen utförs på rumsnivå och SVL beräknas för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Beräkning: SVL=800 g A A glas golv Alternativt via datorberäkning med ex. IDA Klimat & Energi Avseende solfaktorn (g-värdet) är det glasets och eventuellt solskydds sammanvägda värde som skall användas, detta måste beräknas med datorverktyg exempelvis ParaSol Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede

26 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor Redovisning av g tot resultat från datorberäkning Datorberäkning om annat än 800 W/m 2 används för solintensitet Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning)

27 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter Beräkning av PPD index (Predicted Percentage of Dissatisfied) teroetiskt procentantal missnöjda med ett visst termiskt klimat Beror på följande parametrar: Klädsel och fysisk aktivitet Lufttemperatur, omgivande ytors temperatur och lufthastighet Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Lufttemperatur 24 C Yttemperatur 16 C Upplevd temperatur 21 C

28 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter PPD index datorsimuleras lämpligen med exempelvis: IDA Klimat och Energi Eller enklare program som TeknoSim (www.lindab.se), ProClime (www.swegon.se), PARASOL (www.ebd.lth.se) i kombination med tabeller En förenklad metod (beräkning av transmissionsfaktorn TF) kan användas för småbostadshus: TF = A fönster A golv U glas

29 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter För att aktivt kunna utnyttja ineklimatsimuleringar för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

30 Miljöbyggnad Indikator 11 Termiskt klimat sommar Samma utförande och filosofi som för termiskt klimat vinter! Liksom för vinterfallet utförs datorsimulering för att fastställa PPD index En förenklad metod (solvärmefaktor SVF) kan användas för småbostadshus: SVF = A A glas golv g tot

31 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Beräkning av DF (Dagsljusfaktorn) ljuset inomhus i förhållande till ljuset utomhus en mulen dag alternativt för enkla byggnader med klara glas andelen fönsteryta i förhållande till golvyta. DF beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och omgivning Glasets ljustransmitans Miljöbyggnadsamordnare, arkitekt eller glaskonsult ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet

32 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor DF datorsimuleras lämpligen med exempelvis: VELUX Daylight Visualizer men kan även tas fram via grafiska metoder: Räkna med dagsljus Hans Allan Löfberg För att aktivt kunna utnyttja beräkningen för alternativstudie avseende byggnadsutformning bör en första beräkning utföras i tidigt skede

33 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Handlingar som styrker glasegenskaper Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

34 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 1 Köpt energi Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. Börja tidigt i processen! 2 Värmeeffektbehov Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. 3 Solvärmelast Motsäger indikator 12 Dagsljus. Gäller att hitta rätt nivå vilket kan vara svårt. 4 Energislag Rätt energislag köps. Brukar inte vara svårt att uppnå.

35 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 5 Ljudmiljö Beror i hög grad på verksamheten, planlösning och byggnadsutformning. Vanligtvis inga problem 6 Radonhalt Beror av platsen man bygger på. Vanligtvis inga problem eftersom det finns bra konstruktionslösningar. 7 Ventilation Beror av systemutformningen. Problem med kolfilterfläktar som inte godkänns som forceringsflöde.

36 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 8 Kvävedioxid i inneluften Beror av plats och belägenhet av luftintag. Går oftast att hitta lösning. Svårt i högtrafikerade områden. 9 Fuktsäkerhet Ställer krav på processen. Svårare om man aldrig jobbat strukturerat med frågorna tidigare. 10 Termiskt klimat vinter Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Svårt om man inte börjat i tid. 11 Termiskt klimat sommar Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Motsäger indikator 12 Dagsljus. Svårt om man inte börjat i tid.

37 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 12 Dagsljus Ställer krav byggnadsutformning och planlösning. Motsäger indikator 3 Solvärmelast och indikator 11 Termisk klimat sommar. Svårt om man inte börjat i tid. 13 Legionella Ställer krav systemutformning och utförande av system. Vanligtvis inte svårt.

38 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 14 Dokumentation av byggvaror Ställer krav på lättanvänd dokumentationshantering. Tidskrävande. Inte omöjligt att genomföra. 15 Utfasning av farliga ämnen Bra avvikelsehantering. Näst intill omöjligt att uppnå. Otydlighet med mindre omfattning.

39 Erfarenheter från verkligheten Småhus Ansökan Rabatt på ansökningsavgifterna Föranmälningsavgift utgår fortfarande per byggnad Rabatt kan utfalla för byggnader som är väldigt lika varandra Eventuell rabatt baseras på om en förenklad granskningsprocess är möjlig Sweden Green Building Council (SGBC) tar ställning till eventuell rabatt först när de har sett ansökningarna

40 Erfarenheter från verkligheten Småhus Beräkningar Något mindre tid för beräkningar när husen liknar varandra Samma beräkning kan användas vid exakt lika hus Gäller de flesta beräkningarna

41 Erfarenheter från verkligheten Småhus Tekniska frågeställningar Mellanliggande persienner/markiser kan medföra problem vid hyres-, bostads- och äganderätter då det ska verifieras inom två år markiserna går sönder vem äger dem? Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

42 Erfarenheter från verkligheten Småhus Energi Energianvändningen skall redovisas vid verifieringen och beroende på vem som bott i huset kan energiberäkning bli missvisande ex om någon vill ha det väldigt varmt. Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

43 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

44 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

45 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

46 Samarbete grunden i miljö- och energisamordning Viktigt att alla discipliner deltar i miljö- och energiarbetet Diskussion över fackgränserna Viktigt med en öppen energiberäkning Underlättar om det finns en miljö-/energisamordnare med i projektet

47 Hur lyckas man? Vi hjälper gärna till! Fem certifierade Miljöbyggnadssamordnare En BREEAM Assessor (en till på gång) Två LEED Green Associate Flertalet beräkningsexperter Dessutom kompetens på övriga kontor

48 Vilket system skall man välja? Syfte med klassningssystemet Miljöfokus (egna miljökrav) Enbart byggnaden (Miljöbyggnad) Lokala förutsättningar (välj kostnadseffektiva åtgärder) Vad skulle man byggt från början? Administration och dokumentation eget miljöprogram Utländska system kan vara svåra att använda i Sverige Nyare system med barnsjukdomar Målgrupp för marknadsföring (privatpersoner, företag, Sverige, internationellt)

49 Miljökrav ställs allt oftare av kommunerna vid markanvisning

50 Program för hållbar utveckling Jönköping Program för hållbar utveckling Sammanslagning av: Miljöprogram Energi- och klimatprogram Naturvårdsprogram Ålborgåtaganden miljö

51 Exempel från PHU

52 MILJÖBYGGNAD I PRAKTIKEN

53 Byggprocessen olika skeden Kraven i Miljöbyggnad måste beaktas tidigt! Olika aktörer i olika skeden Sätt ansvarsfördelningen så tidigt som möjligt. Byggprojekt är hårt styrda av ekonomi och tid upprätta en plan för miljöarbetet i ett tidigt skede så att ev. konsekvenser för tidplan och ekonomi beaktas i tid. Entreprenadformen påverkar förhållande mellan olika parter och därmed även beslutsvägarna.

54 Byggprocessen olika skeden Vad skall vi bygga? Varför? Var skall byggnaden ligga? Särskilda Energi- och miljömål? Beställarkrav, GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM. Har byggherren tillräcklig kunskap i miljöklassningssystem? Vilken kompetens behöver knytas upp externt? Aktörer Byggherre, Brukare

55 Byggprocessen olika skeden Identifiera de krav som kommande verksamhet ställer på byggnaden mm. Hur skall projektorganisationen se ut? Vilken entreprenadform är lämplig? Krav i ex. Miljöbyggnad måste tydliggöras. Var tydlig! Preliminära arkitektskisser tas fram se till att arkitekten förstår de krav som är viktiga i Miljöbyggnad. En första beräkning upprättas av indikatorerna i Miljöbyggnad. (Många osäkra indata som måste kollas sen). Aktörer Byggherre, Brukare, Projektör-A Energisamordnare, Miljösamordnare

56 Byggprocessen olika skeden Se till att alla nya aktörer informeras om kraven i Miljöbyggnad. Byggnadens utformning tas fram i stora drag. Ofta ganska detaljerat för A. Principer för tekniska system tas fram. Dvs. många viktiga beslut för exempelvis framtida energianvändning tas nu. Lönsamhetsberäkningar bör göras nu! Uppdatera de tidigare grova beräkningar av indikatorerna i Miljöbyggnad. Ev. totalentreprenör handlas upp innan nästa skede. Framgår kraven från Miljöbyggnad med tydlighet i kontraktshandlingarna? Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (A,V,E,K) Energisamordnare, Miljösamordnare

57 Byggprocessen olika skeden Byggnaden och dess system projekteras i detalj. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad kontinuerligt vid förändrade indata. Om generalentreprenad GE och övriga entreprenader handlas upp. Återigen framgår kraven från Miljöbyggnad i kontraktshandlingarna? Granska Förfrågningsunderlaget. Ansökan till SGBC kan skickas in före uppstart av byggskedet. Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (Entreprenör om TE) Energisamordnare, Miljösamordnare

58 Byggprocessen olika skeden GE - Entreprenörer handlas upp och bygget startar. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad om ändringar jämfört med tidigare handlingar gjorts. Avslutas med besiktning och överlämnande till beställaren. Vanligtvis skickas ansökan till SGBC in när detta skede avslutas. Garantin börjar gälla vid godkänd slutbesiktning. Aktörer Byggherre, Brukare, Entreprenörer, Leverantörer, Kontroll, Besiktning Energisamordnare, Miljösamordnare

59 Byggprocessen olika skeden Beställaren har nu tagit över ansvaret från entreprenören. Drift och service - utbilda DU-personalen. Uppföljning av energi och övriga indikatorer i Miljöbyggnad. Garantibesiktning efter 2 år (5 år) verifiering av indikatorerna i Miljöbyggnad skall ha gjorts inom 2 år från färdig byggnad. Aktörer Byggherre, Brukare, Förvaltning, Entreprenörer Energisamordnare, Miljösamordnare

60 Miljösamordning vad är det?

61 Miljösamordning Att samordna miljöarbetet för alla inblandade. KRAV HUR UPPFYLLA KRAVEN? MILJÖPROGRAM (projektspecifikt) KONTROLLPLAN MILJÖ HUR UPPFYLLDES KRAVEN? MILJÖREVISION

62 Arbetssätt Definiera vilka miljökrav som skall gälla i projektet Miljöprogram (projektspecifikt) upprättas Samtliga konsulter och entreprenörer använder kontrollplan miljö. Den kan liknas vid en checklista med utrymme för kommentarer/beskrivningar till hur de skall uppfylla miljöprogrammet/miljökraven. Kontrollplanen uppdateras regelbundet och stäms av på särskilda miljömöten alt. som punkt på projekteringsmöten. Typ av miljörevison. VIKTIGT ATT TA MED I TIDPLAN! Avvikelser från krav i miljöprogram dokumenteras.

63 Grunder till miljöprogrammet Beställarens egna miljömål Krav från kommunen angående markanvisning Krav ställda i miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED etc) Krav som ställs erfarenhetsmässigt

64 Övergripande miljömål (exempel) Energianvändningen vad gäller värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel minimeras med bibehållet gott inomhusklimat. Långsiktigt hållbara systemval (livscykelperspektiv). Avgiftning av byggmaterial. Val av material, sammansatta byggdelar och komponenter med lång livslängd. Inköp baseras på lägsta livscykelkostnad (LCC) där så är lämpligt.

65 Detaljerade miljömål Kvalitetssäkring & Information Energi Ljudmiljö Innemiljö Fuktsäkerhet Tappvattentemperatur legionella Material Resurshushållning Utemiljö Byggprocessen

66 Kontrollplan Miljö

67 Avvikelselista; projektör/entreprenör

68 Slutligen Ett genomtänkt och systematiskt arbete med energi- och miljöfrågor i projektet ger en byggnad där man minimerar energiförbrukningen och maximerar miljönyttan.

69

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28 Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande

Läs mer

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Varför certifieringssystem?

Varför certifieringssystem? 1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Miljöbyggnad på SISAB

Miljöbyggnad på SISAB RÅDGIVANDE REFERENS Miljöbyggnad på SISAB Sedan januari 2014 gäller att all nyproduktion ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå silver. Beslutet har tagits av SISAB:s styrelse och anges även i

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot 1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget

Läs mer

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg.

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg. ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB www.laganbygg.se Förord Klassning eller certifiering av byggnader kan både vara ett

Läs mer

Sammanfattning. 1 S ida

Sammanfattning. 1 S ida Sammanfattning Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

3.2.1 LEED VAD GÄLLER? tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik.

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT

Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT H Y L L I E/ M A L M Ö Hållbarhetsvision exlent Hyllie För ett förträffligt kontorsval i Malmö! EXCELLENT 2 3 Varför BREEAM och varför Excellent? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov

Läs mer

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV

INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV INNOVATIV projekteringsledning INNOVATIV 1 av (5) FÖRETAGET INNOVATIV projekteringsledning Sverige AB levererar strategisk och heltäckande projekteringsledning anpassad för varje enskilt projekt. Vårt

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr -EnergiPuls- Så byggs Sveriges bästa kontorslokaler Helena Sjögren, ÅF Vad är EnergiledarGruppen? Ideell förening Bildades 1982 Drygt 120 medlemmar Mål: Forum energifrågor Kunskapsspridning Branschöverskridande

Läs mer

Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU?

Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU? Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! Hur tolkas LOU? Utdrag ur policy 2. Vägning av pris och övriga kriterier kontra miljökriteriet. alltid avvägning mellan pris och miljö produktens påverkan viktas

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

LEED certifiering av fastigheter

LEED certifiering av fastigheter LEED certifiering av fastigheter Projekt Gårda LEED Platinum Precertified Henrik Ahnström, Skanska Fastigheter Göteborg 1 2 Länder med kommersiell projektutveckling Gårda Kontorscenter, Göteborg Byggherre:

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27 Miljöprogram för BYGGNADER Remissversion 2012-08-27 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 4 3 MILJÖBYGGNAD - BASEN FÖR MILJÖKRAVEN 5 4 MILJÖKRAV FÖR BYGGNADER 6 5 MÅL OCH UPPFÖLJNING 8 Bilaga 1 Motiv

Läs mer

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding!

Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! HAGASTADEN/STOCKHOLM Hållbarhetsvision Torsplan Bli Outstanding! OUTSTANDING 2 Varför BREEAM och varför Outstanding? Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande

Läs mer

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap Utbildning Högskoleingenjörer i byggteknik Byggnadsutformning med arkitektur Väg och vatten - husbyggnadsteknik Tekniska högskolans utbildningskoncept Hållbart byggande

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år

Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år Verifiering av nybyggeri i Sverige baserad på målt energiförbruk efter 2 år och Miljöbyggprogram g SYD Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret Malmö Krav om verifiering Lag om energideklaration av

Läs mer

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA MILJÖ OCH HÄLSA KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 2a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMSKEDE... 3 BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram...

Läs mer

Passivhus med och utan solskydd

Passivhus med och utan solskydd Passivhus med och utan solskydd Detta projektarbete är en del i utbildning till Diplomerad Solskyddstekniker på Mälardalens Högskola i Västerås under tiden, 2011-01-19 2011-02-23 Passivhus i Sotenäskommun,

Läs mer

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB

Visioner och handlingsplan. Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Visioner och handlingsplan Michael Gustafsson, Skanska Sverige AB Lagstiftning Volatila energipriser Hyresgästers efterfrågan Varumärke Medarbetare Vad driver grönt? Gröna Fonder och Bankkapital Marknadsvärdet

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie

PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie PRESTANDA LUFTVÄRMEVÄXLARE Förstudie LÅGAN Rapport december 2014 Lars Nilsson och Berth Olsson VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning LÅGAN Antal sidor: 9 Göteborg 10 :

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när?

- Elbussar på Orust- Varför, hur och när? - Elbussar på Orust- Varför, hur och när? Sveriges Miljömål Generationsmålet Presentationsmaterial och diskussionsnoteringar från möte i Kajutan 24 september 20 Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15

Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15 Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15 Vägledning för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad version 2.1, utgåva 120101 Visa mig hur du bygger och jag ska säga dig vem du är. Christian Morgenstern

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg

Solfilmsmontören AB. Solfilm Silver 80XC. Energibesparing med Solfilm. Rapport Helsingborg 2011-03-22. Författare Anna Vesterberg Energibesparing med Solfilm Rapport Helsingborg 2011-03-22 Författare Anna Vesterberg Uppdragsnummer 4019427000 SWECO Kungsgatan 2, 252 21 Helsingborg Telefon: 042-499 00 00 Telefax Sammanfattning Beräkning

Läs mer

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30

SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 2014-09-30 SABOs miljörapport 2013 SABOs miljörapport baseras på den årliga miljöenkäten som skickas ut varje år till alla SABOs medlemsföretag. Trender i årets miljöenkät: solceller,

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: KARSEGÅRDEN 6:7 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-02-27 Byggnadens adress: KARSEGÅRDSVÄGEN 38 43931 ONSALA Utetemperatur: 3 C Expert:

Läs mer

Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15

Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15 Hållbart byggande med betong DEL 1. Utgåva 2013-11-15 Vägledning för miljöcertifiering enligt Miljöbyggnad version 2.1, utgåva 120101 Visa mig hur du bygger och jag ska säga dig vem du är. Christian Morgenstern

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö Företag/organisation: ansöker till om certifiering av P-märkt innemiljö enligt s regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - CR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress: Ägare

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TOLERED 76:10 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: KRABBELIDERNA 36 41728 GÖTEBORG Utetemperatur: 17 C Expert:

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Välkommen till Borlänge!

Välkommen till Borlänge! Välkommen till Borlänge! Foto: Viggo Nielsen 1 Hur tolkas LOU? Från mittcirkeln gör endast Zlatan mål! God upphandlingssed affärsmässighet, objektivitet och konkurrens på lika villkor Proportionerliga

Läs mer

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012

Miljöredovisning AMF FASTigheTeR 2012 Miljöredovisning AMF Fastigheter 2012 Ansvar för miljön AMF Fastigheter arbetar systematiskt och långsiktigt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer