Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande"

Transkript

1 Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Länsstyrelsen i Jönköpings län Maria Skarrie, Bengt Dahlgren

2 Miljöklassningssystem är ett verktyg för byggoch fastighetsbranschen till hjälp att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Källa: Tobias Flygar

3 Når vi målen? 15. God bebyggd miljö (utvärdering delmål 2010) Planeringsunderlag Kulturhistorisk värdefull bebyggelse Buller Uttag av naturgrus Avfall Energianvändning i bebyggelse God inomhusmiljö Lägesrapport uppdateras årligen på

4 Varför används miljöklassningssystem? Minska miljöpåverkan från byggnaden Miljöarbetet blir tydligt i projektet - visar miljöambition Enkelt att kommunicera (internt och externt) Miljöcertifiering ger publicitet och bidrar till marknadsföringen Minskad energikostnad och därigenom driftkostnad Kontroll på och bättre inomhusmiljö Nöjdare hyresgäster/brukare Ökar värdet på fastigheten (vakansgrad, hyresintäkter) Framtida incitament (försäkringar, lånevillkor etc) Men merkostnad för klassningen

5 Hur kan miljöklassningssystemen användas? Företagsledning eller politiker för att kommunicera miljöambition Verktyg för projektledare eller miljö- och energisamordnare i byggprocessen Försäljningsargument Statusvärdering av befintlig byggnad, eventuellt med åtgärder

6 Sveriges vanligaste Miljöklassningssystem GreenBuilding 1 kontrollpunkt LEED BREEAM 41 kontrollpunkter 46 kontrollpunkter Miljöbyggnad 15 kontrollpunkter

7 Miljöbyggnad Bakgrund Svenskt miljöklassningssystem Bygger på svenska myndighetskrav (Boverket, Arbetsmiljöverket, Strålsäkerhetsmyndigheten, Socialstyrelsen) och branschstandard Hette tidigare Miljöklassad byggnad Utvecklat av ByggaBoDialogen, 2005 Förvaltas nu av Sweden Green Building Council Aktuell version är 2.1 utgåva

8 Miljöbyggnad Klassning Indikatorer bedöms inom: Energi Innemiljö Material och kemikalier Energianvändning Värmeeffektbehov Solvärmelast Energislag Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termiskt klimat sommar Dagsljus Legionella Dokumentation av byggvaror Utfasning av farliga ämnen

9 Miljöbyggnad Klassning Energi, innemiljö, material och kemikalier 15 indikatorer för nybyggnation, 14 för befintliga byggnader Varje indikator får betyget Guld, Silver eller Brons Brons skall motsvara myndighetskrav/branschstandard Indikatorernas betyg aggregeras till ett totalbetyg för byggnaden (Guld, Silver eller Brons) Det går inte att få Guld om någon indikator är Brons Många av indikatorerna kräver enkät med nöjda brukare för Guld

10 Miljöbyggnad Certifiering Kan användas för: Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (egen version är under framarbetning) Certifiering sker genom registrering och ansökan till SGBC För nybyggnation är certifieringen preliminär och skall verifieras inom två år Certifieringsavgift (storleksberoende) Certifierad miljöbyggnadssamordnare rekommenderas (20 % lägre certifieringsavgift)

11 Ansökan skickas in till Sweden Green Building Council Föranmälan

12 En ansökan innehåller Generell beskrivning av byggnaden: utformning, byggnadsteknik, installationer, verksamhet etc Förutsättningar, beräkningsresultat, mätresultat och förslag på betygsättning av varje indikator Handlingar som styrker varje indikators bedömning; intyg, projekteringshandlingar, avtal etc Blir ca 100 sidor för en lokalbyggnad Informationen hålls samman av ett ansökningsformulär som hämtas från

13 Användning i världen

14 Användning i Sverige

15 Jämförelse - Byggnadstyper GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Befintlig Befintlig Befintlig Existing buildings In Use Nybyggnation Nybyggnation Ny/projekterad New Construction Core and Shell Commercial Interiors Områden - - Neighborhood development New Buildings Shell and Core Fit Out BREEAM Communities Byggnadstyp Lokaler Bostäder De flesta typer av lokaler Handel (snart) Bostäder Kontor Skolor Sjukvård Handel Handel Kontor Industri Bespoke (övriga)

16 Jämförelse - Certifiering GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Standard BBR Svenska Amerikanska Nationella alternativt Brittiska Giltighet Verifiering varje år Verifiering inom 2 år 10 år Obegränsad Obegränsad Personcertifiering Nej Certifierad miljöbyggnadssamordnare Varför certifierad - Kompetens 20 % rabatt LEED GA LEED AP Kompetens (GA + AP) 1 poäng (AP) BREEAM Assessor Kompetens Absolut krav

17 Kostnadsuppskattning - Nybyggnation GreenBuilding Miljöbyggnad LEED BREEAM Certifiering Samordnare > > Extra beräkningar > > Byggkostnader????

18 Miljöbyggnad Indikatorer där specifika beräkningar krävs 1 Köpt energi 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast 4 Energislag 5 Ljudmiljö 6 Radonhalt 7 Ventilation 8 Kvävedioxid i inneluften 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus 13 Legionella 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen

19 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Köpt energi motsvaras av BBR:s definition av byggnadens årliga specifika energianvändning i kwh/m 2,år (d.v.s. exkl. verksamhetsenergi) Det handlar alltså om ett genomförande av samma beräkningar som krävs för verifiering av att gällande BBR krav uppfylls! Lämpligen utses en energisamordnare i projektet vilken ansvarar för genomförande och dokumentation av energiberäkningen

20 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Energiberäkningen skall utförs med ändamålsenligt beräkningsprogram, exempelvis: VIP Energy, IDA Klimat och Energi, BV 2 DEROB-LTH, Riuska, IES, Energy+ Enkla handberäkningar utgående från gradtimmar skall ej användas! För att aktivt kunna utnyttja energiberäkning för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Dokumenterad energiberäkning bör som ett minimum finnas för följande skeden i projektet: Program-/systemhandlingsskede (används för alternativstudie) Bygghandlingsskede (denna beräkning används lämpligen vid ansökan) Byggskede (används för att fånga upp förändringar och verifieringar)

21 Miljöbyggnad Indikator 1 - Köpt energi Vid ansökan skall en detaljerad energiberäkningsrapport bifogas i vilken följande finns angivet: Uppgift om använt beräkningsproggram Vilket företag som utfört beräkningen Beräknat BBR krav Beräknat resultat Detaljerad redovisning av indata Beräknad energianvändning skall via mätning kunna verifieras inom två år efter byggnadens färdigställande

22 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Beräkning av värmeeffektbehov i W/m 2 vid; dimensionerande vinterutetemperatur (DVUT), utan inverkan av solinstrålning, utan inverkan av verksamhet, vid 22 C inomhus och med medelventilationsflöde Visar på vilka förutsättningar byggnaden har att bli energieffektiv och inkluderar: Transmissionsförluster Läckageförluster Ventilationsförluster Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av värmeeffektbehovet

23 Miljöbyggnad Indikator 2 - Värmeeffektbehov Energiberäkningen kan utförs som handberäkning med hjälp av excelsnurra (ex. finns att ladda ned från SGBC:s hemsida Om genomförd energiberäkning utnyttjas för att verifiera effektkravet var säker på att beräkningen är utförd utan inverkan av sol och verksamhet! Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Beräknat resultat inklusive beräkning Beräkningar av DVUT och medelventilationsflöde Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning) eller via effektsignatur för byggnaden

24 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkning av hur mycket värme W/m 2 som släpps in i byggnaden genom fönster och syftar till att premiera byggnader som utformas för låga sollaster under den varma årstiden Beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och fönsterorientering Skuggande omgivning Solskydd i glas samt solavskärmning Energisamordnare, VVS-projektör eller arkitekt ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation

25 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Beräkningen utförs på rumsnivå och SVL beräknas för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Beräkning: SVL=800 g A A glas golv Alternativt via datorberäkning med ex. IDA Klimat & Energi Avseende solfaktorn (g-värdet) är det glasets och eventuellt solskydds sammanvägda värde som skall användas, detta måste beräknas med datorverktyg exempelvis ParaSol Likt för energiberäkningen bör en första beräkning utföras i tidigt skede

26 Miljöbyggnad Indikator 3 Solvärmelast (SVL) Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor Redovisning av g tot resultat från datorberäkning Datorberäkning om annat än 800 W/m 2 används för solintensitet Verifiering sker via kontroll av rätt utförande (ev. uppdatering av beräkning)

27 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter Beräkning av PPD index (Predicted Percentage of Dissatisfied) teroetiskt procentantal missnöjda med ett visst termiskt klimat Beror på följande parametrar: Klädsel och fysisk aktivitet Lufttemperatur, omgivande ytors temperatur och lufthastighet Energisamordnare eller VVS-projektör ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet Lufttemperatur 24 C Yttemperatur 16 C Upplevd temperatur 21 C

28 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter PPD index datorsimuleras lämpligen med exempelvis: IDA Klimat och Energi Eller enklare program som TeknoSim (www.lindab.se), ProClime (www.swegon.se), PARASOL (www.ebd.lth.se) i kombination med tabeller En förenklad metod (beräkning av transmissionsfaktorn TF) kan användas för småbostadshus: TF = A fönster A golv U glas

29 Miljöbyggnad Indikator 10 Termiskt klimat vinter För att aktivt kunna utnyttja ineklimatsimuleringar för alternativstudie avseende byggnadsutformning, konstruktion och tekniska system bör en första beräkning utföras i tidigt skede Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

30 Miljöbyggnad Indikator 11 Termiskt klimat sommar Samma utförande och filosofi som för termiskt klimat vinter! Liksom för vinterfallet utförs datorsimulering för att fastställa PPD index En förenklad metod (solvärmefaktor SVF) kan användas för småbostadshus: SVF = A A glas golv g tot

31 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Beräkning av DF (Dagsljusfaktorn) ljuset inomhus i förhållande till ljuset utomhus en mulen dag alternativt för enkla byggnader med klara glas andelen fönsteryta i förhållande till golvyta. DF beror på följande parametrar: Fönsterstorlek och omgivning Glasets ljustransmitans Miljöbyggnadsamordnare, arkitekt eller glaskonsult ansvarar lämpligen för genomförande och dokumentation av dessa beräkningar Beräkningen utförs på rumsnivå och beräkning utförs för de värsta rummen upp till 20 % av ytan hos det värsta våningsplanet

32 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor DF datorsimuleras lämpligen med exempelvis: VELUX Daylight Visualizer men kan även tas fram via grafiska metoder: Räkna med dagsljus Hans Allan Löfberg För att aktivt kunna utnyttja beräkningen för alternativstudie avseende byggnadsutformning bör en första beräkning utföras i tidigt skede

33 Miljöbyggnad Indikator 12 Dagsljusfaktor Vid ansökan skall följande kunna redovisas: Ritningar över beräknade rum samt fasadritningar inklusive areor I detalj redovisad indata för beräkningen Beräkningsresultat Handlingar som styrker glasegenskaper Verifiering i färdig byggnad sker genom: Kontroll av rätt utförande samt mätning av inneklimat För att nå nivå GULD krävs att minst 80 % av brukarna via enkät uppger att inneklimatet är acceptabelt

34 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 1 Köpt energi Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. Börja tidigt i processen! 2 Värmeeffektbehov Rätt styrning i projektet med hjälp av en energisamordnare och engagerade projektdeltagare möjliggör att ett högt betyg. 3 Solvärmelast Motsäger indikator 12 Dagsljus. Gäller att hitta rätt nivå vilket kan vara svårt. 4 Energislag Rätt energislag köps. Brukar inte vara svårt att uppnå.

35 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 5 Ljudmiljö Beror i hög grad på verksamheten, planlösning och byggnadsutformning. Vanligtvis inga problem 6 Radonhalt Beror av platsen man bygger på. Vanligtvis inga problem eftersom det finns bra konstruktionslösningar. 7 Ventilation Beror av systemutformningen. Problem med kolfilterfläktar som inte godkänns som forceringsflöde.

36 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 8 Kvävedioxid i inneluften Beror av plats och belägenhet av luftintag. Går oftast att hitta lösning. Svårt i högtrafikerade områden. 9 Fuktsäkerhet Ställer krav på processen. Svårare om man aldrig jobbat strukturerat med frågorna tidigare. 10 Termiskt klimat vinter Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Svårt om man inte börjat i tid. 11 Termiskt klimat sommar Ställer krav byggnadsutformning och systemutformning. Motsäger indikator 12 Dagsljus. Svårt om man inte börjat i tid.

37 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 12 Dagsljus Ställer krav byggnadsutformning och planlösning. Motsäger indikator 3 Solvärmelast och indikator 11 Termisk klimat sommar. Svårt om man inte börjat i tid. 13 Legionella Ställer krav systemutformning och utförande av system. Vanligtvis inte svårt.

38 Vilka indikatorer är svårast att uppnå? 14 Dokumentation av byggvaror Ställer krav på lättanvänd dokumentationshantering. Tidskrävande. Inte omöjligt att genomföra. 15 Utfasning av farliga ämnen Bra avvikelsehantering. Näst intill omöjligt att uppnå. Otydlighet med mindre omfattning.

39 Erfarenheter från verkligheten Småhus Ansökan Rabatt på ansökningsavgifterna Föranmälningsavgift utgår fortfarande per byggnad Rabatt kan utfalla för byggnader som är väldigt lika varandra Eventuell rabatt baseras på om en förenklad granskningsprocess är möjlig Sweden Green Building Council (SGBC) tar ställning till eventuell rabatt först när de har sett ansökningarna

40 Erfarenheter från verkligheten Småhus Beräkningar Något mindre tid för beräkningar när husen liknar varandra Samma beräkning kan användas vid exakt lika hus Gäller de flesta beräkningarna

41 Erfarenheter från verkligheten Småhus Tekniska frågeställningar Mellanliggande persienner/markiser kan medföra problem vid hyres-, bostads- och äganderätter då det ska verifieras inom två år markiserna går sönder vem äger dem? Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

42 Erfarenheter från verkligheten Småhus Energi Energianvändningen skall redovisas vid verifieringen och beroende på vem som bott i huset kan energiberäkning bli missvisande ex om någon vill ha det väldigt varmt. Gäller att avtal skrivs på rätt sätt

43 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

44 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

45 Konsekvenser för projekten Hur lyckas man? Miljöklassning tidigt in i projektet Miljösamordnare med ansvar för klassningen Kompetent projektgrupp som arbetar mot samma mål Uppskattning av krav och kritiska punkter Planering av beräkningar, dokumentation etc Tillräckligt med pengar avsatta för att undvika nedbantningar Ekonomiskt utrymme för att göra miljöförbättringar Förståelse för utländska system ej anpassade för Sverige

46 Samarbete grunden i miljö- och energisamordning Viktigt att alla discipliner deltar i miljö- och energiarbetet Diskussion över fackgränserna Viktigt med en öppen energiberäkning Underlättar om det finns en miljö-/energisamordnare med i projektet

47 Hur lyckas man? Vi hjälper gärna till! Fem certifierade Miljöbyggnadssamordnare En BREEAM Assessor (en till på gång) Två LEED Green Associate Flertalet beräkningsexperter Dessutom kompetens på övriga kontor

48 Vilket system skall man välja? Syfte med klassningssystemet Miljöfokus (egna miljökrav) Enbart byggnaden (Miljöbyggnad) Lokala förutsättningar (välj kostnadseffektiva åtgärder) Vad skulle man byggt från början? Administration och dokumentation eget miljöprogram Utländska system kan vara svåra att använda i Sverige Nyare system med barnsjukdomar Målgrupp för marknadsföring (privatpersoner, företag, Sverige, internationellt)

49 Miljökrav ställs allt oftare av kommunerna vid markanvisning

50 Program för hållbar utveckling Jönköping Program för hållbar utveckling Sammanslagning av: Miljöprogram Energi- och klimatprogram Naturvårdsprogram Ålborgåtaganden miljö

51 Exempel från PHU

52 MILJÖBYGGNAD I PRAKTIKEN

53 Byggprocessen olika skeden Kraven i Miljöbyggnad måste beaktas tidigt! Olika aktörer i olika skeden Sätt ansvarsfördelningen så tidigt som möjligt. Byggprojekt är hårt styrda av ekonomi och tid upprätta en plan för miljöarbetet i ett tidigt skede så att ev. konsekvenser för tidplan och ekonomi beaktas i tid. Entreprenadformen påverkar förhållande mellan olika parter och därmed även beslutsvägarna.

54 Byggprocessen olika skeden Vad skall vi bygga? Varför? Var skall byggnaden ligga? Särskilda Energi- och miljömål? Beställarkrav, GreenBuilding, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM. Har byggherren tillräcklig kunskap i miljöklassningssystem? Vilken kompetens behöver knytas upp externt? Aktörer Byggherre, Brukare

55 Byggprocessen olika skeden Identifiera de krav som kommande verksamhet ställer på byggnaden mm. Hur skall projektorganisationen se ut? Vilken entreprenadform är lämplig? Krav i ex. Miljöbyggnad måste tydliggöras. Var tydlig! Preliminära arkitektskisser tas fram se till att arkitekten förstår de krav som är viktiga i Miljöbyggnad. En första beräkning upprättas av indikatorerna i Miljöbyggnad. (Många osäkra indata som måste kollas sen). Aktörer Byggherre, Brukare, Projektör-A Energisamordnare, Miljösamordnare

56 Byggprocessen olika skeden Se till att alla nya aktörer informeras om kraven i Miljöbyggnad. Byggnadens utformning tas fram i stora drag. Ofta ganska detaljerat för A. Principer för tekniska system tas fram. Dvs. många viktiga beslut för exempelvis framtida energianvändning tas nu. Lönsamhetsberäkningar bör göras nu! Uppdatera de tidigare grova beräkningar av indikatorerna i Miljöbyggnad. Ev. totalentreprenör handlas upp innan nästa skede. Framgår kraven från Miljöbyggnad med tydlighet i kontraktshandlingarna? Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (A,V,E,K) Energisamordnare, Miljösamordnare

57 Byggprocessen olika skeden Byggnaden och dess system projekteras i detalj. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad kontinuerligt vid förändrade indata. Om generalentreprenad GE och övriga entreprenader handlas upp. Återigen framgår kraven från Miljöbyggnad i kontraktshandlingarna? Granska Förfrågningsunderlaget. Ansökan till SGBC kan skickas in före uppstart av byggskedet. Aktörer Byggherre, Brukare, Projektörer (Entreprenör om TE) Energisamordnare, Miljösamordnare

58 Byggprocessen olika skeden GE - Entreprenörer handlas upp och bygget startar. Uppdatera beräkningarna av indikatorerna i Miljöbyggnad om ändringar jämfört med tidigare handlingar gjorts. Avslutas med besiktning och överlämnande till beställaren. Vanligtvis skickas ansökan till SGBC in när detta skede avslutas. Garantin börjar gälla vid godkänd slutbesiktning. Aktörer Byggherre, Brukare, Entreprenörer, Leverantörer, Kontroll, Besiktning Energisamordnare, Miljösamordnare

59 Byggprocessen olika skeden Beställaren har nu tagit över ansvaret från entreprenören. Drift och service - utbilda DU-personalen. Uppföljning av energi och övriga indikatorer i Miljöbyggnad. Garantibesiktning efter 2 år (5 år) verifiering av indikatorerna i Miljöbyggnad skall ha gjorts inom 2 år från färdig byggnad. Aktörer Byggherre, Brukare, Förvaltning, Entreprenörer Energisamordnare, Miljösamordnare

60 Miljösamordning vad är det?

61 Miljösamordning Att samordna miljöarbetet för alla inblandade. KRAV HUR UPPFYLLA KRAVEN? MILJÖPROGRAM (projektspecifikt) KONTROLLPLAN MILJÖ HUR UPPFYLLDES KRAVEN? MILJÖREVISION

62 Arbetssätt Definiera vilka miljökrav som skall gälla i projektet Miljöprogram (projektspecifikt) upprättas Samtliga konsulter och entreprenörer använder kontrollplan miljö. Den kan liknas vid en checklista med utrymme för kommentarer/beskrivningar till hur de skall uppfylla miljöprogrammet/miljökraven. Kontrollplanen uppdateras regelbundet och stäms av på särskilda miljömöten alt. som punkt på projekteringsmöten. Typ av miljörevison. VIKTIGT ATT TA MED I TIDPLAN! Avvikelser från krav i miljöprogram dokumenteras.

63 Grunder till miljöprogrammet Beställarens egna miljömål Krav från kommunen angående markanvisning Krav ställda i miljöcertifieringssystem (Miljöbyggnad, BREEAM, LEED etc) Krav som ställs erfarenhetsmässigt

64 Övergripande miljömål (exempel) Energianvändningen vad gäller värme, kyla, fastighetsel och verksamhetsel minimeras med bibehållet gott inomhusklimat. Långsiktigt hållbara systemval (livscykelperspektiv). Avgiftning av byggmaterial. Val av material, sammansatta byggdelar och komponenter med lång livslängd. Inköp baseras på lägsta livscykelkostnad (LCC) där så är lämpligt.

65 Detaljerade miljömål Kvalitetssäkring & Information Energi Ljudmiljö Innemiljö Fuktsäkerhet Tappvattentemperatur legionella Material Resurshushållning Utemiljö Byggprocessen

66 Kontrollplan Miljö

67 Avvikelselista; projektör/entreprenör

68 Slutligen Ett genomtänkt och systematiskt arbete med energi- och miljöfrågor i projektet ger en byggnad där man minimerar energiförbrukningen och maximerar miljönyttan.

69

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Slutsatser från dag 4

Slutsatser från dag 4 Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Nyproduktion Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären finns

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Mängd. använts. Proton SE Takduk 3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)

Läs mer

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28 Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:

Läs mer

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,

Läs mer

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel 2 BS 7750 (British standard) 1992, base for other EMS

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Detta dokument är en sammanställning av Frågor och svar, dvs frågor som fått generella svar av Tekniska rådet i Miljöbyggnad sedan

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Mari-Louise Persson Energistrateg 2016-11-15 Riksbyggen - Vår verksamhet Utvecklar och bygger bostäder med bostadsrätt Förvaltar fastigheter åt bostadsrättsföreningar

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

Varför certifieringssystem?

Varför certifieringssystem? 1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Befintlig byggnad Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH

Utformning av ett energieffektivt glaskontor. Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Utformning av ett energieffektivt glaskontor Åke Blomsterberg WSP Environmental Energi och ByggnadsDesign, LTH Uppföljning under system- och bygghandlingsskedet: Vilka möjligheter finns det i en ny glaskontorsbyggnad?

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006 Projektengagemang -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006 Infrastruktur Byggnader Affärsidé Vi skapar mervärde för kunden genom att leverera

Läs mer

Miljöbyggnad på SISAB

Miljöbyggnad på SISAB RÅDGIVANDE REFERENS Miljöbyggnad på SISAB Sedan januari 2014 gäller att all nyproduktion ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå silver. Beslutet har tagits av SISAB:s styrelse och anges även i

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05

Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 Tekniska anvisningar Energi 2015-02-05 ENERGI INNEHÅLLSFÖRTECKNING ENERGI... 2 SYFTE... 3 Allmänna anvisningar... 4 Kravbeskrivning... 4 Effekt... 4 Energi... 4 Kompensation för skuggning... 5 Ventilationstillägg...

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat SLUTRAPPORT 2006-10-26 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Fågelsångens naturreservat Projektets namn: Kontaktperson på kommunen: Stefan

Läs mer

Miljöcertifieringssystem 140318

Miljöcertifieringssystem 140318 Certifiering av byggnader 18 mars 2014 Catarina Warfvinge 040-6351795 Teknisk chef Sweden Green Building Council 1 225 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå ISBN 978-91-7333-683-3 9 789173 336833 MILJÖSAMORDNARENS UPPDRAG Omfattning och redovisningsnivå

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver

Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver Hur går det med våra miljömål och miljöprogrammets åtgärder? Viktoria Viklander och Lotta Silfver 1 ? 2 Det goda livet är målet! $ $ $ $ $ $ $ $ 3 Systematiken bakom miljömålsarbetet Planera Strategiska

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim

Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt. Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Bygga E - metodstöd när vi bygger energieffektivt Johan Gunnebo Nina Jacobsson Stålheim Kort om Lokalförvaltningen Förvaltar offentliga lokaler för Göteborgs Stad: - förskolor, skolor, äldreboende, gruppbostäder,

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn Miljöbyggnad in the process of reconstruction Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn Simon

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Genomgång av metoderna med övergripande jämförelse Cassandra Malmberg Copyright Cassandra Malmberg Institutionen för byggvetenskaper,

Läs mer

Sammanfattning. 1 S ida

Sammanfattning. 1 S ida Sammanfattning Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning

Läs mer

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för

Läs mer

Miljöklassning av befintliga byggnader.

Miljöklassning av befintliga byggnader. Daniel Edenborgh Stab 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-11-10 Miljöklassning av befintliga byggnader. Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret

Läs mer

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader. GreenBuilding Bedömningsgrunder för befintliga byggnader 2016-01-26 Version 3 Detta är en sammanställning av beslutade kriterier för SGBCs granskning och bedömning av GreenBuilding-certifiering av befintliga

Läs mer

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot 1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Hållbar upphandling & Livscykelkostnad kalkyler samt Konkurrensverkets nya roll

Hållbar upphandling & Livscykelkostnad kalkyler samt Konkurrensverkets nya roll Hållbar upphandling & Livscykelkostnad kalkyler samt Konkurrensverkets nya roll Heini-Marja Suvilehto (Hippu) Tel 08-586 21 741 Heini-marja.suvilehto@kkv.se Miljömålen i Kronobergslän 1 2 Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under

Läs mer

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad Costs and value for building classified according to Miljöbyggnad Reference

Läs mer

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifieringar och innovativa lösningar Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifiering av byggnader i Sverige Certifieringar av byggnader påverkar fjärrvärmen Sänker energianvändningen ytterligare jämfört med

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer