Klassningssystem en överblick

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Klassningssystem en överblick"

Nils Joakim Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns? 4) Hur funkar de generellt? 5) Hur hanteras energifrågan? 6) Några jämförelser innehåll 7) Några jämförelser - kostnader Först jättekort om en bok.. Uppdragsgivare Swegon Air Academy är en plattform för objektiv informations- och kunskapsförmedling med avseende på inomhusmiljö- och luftbehandlingsfrågor. Syfte Förmedla kunskap om olika miljö-och energiklassningssystem, paketerat i en kortfattad skrift. Internationellt perspektiv! Målgrupp Framförallt fastighetsägare Vad ärdet? Vilketsystem kan passaoss bäst? Klassning - till vilken nytta? Stärkt varumärke miljöprofil Studie: 80% tycker att miljöanpassade lokaler bidrar positivt till ett företags externa image Säkerställd god innemiljö Studier: användare mer nöjda Energieffektivitet Studie: inte nödvändigtvis för miljöklassningssystem Garanterad byggnadskvalitet Inga byggnadskvalitetssystem, men borde väl byggas med större omsorg? Utökad kundbas och uthyrningsgrad Studier: 5 15 % högre uthyrningsgrad. Vissa kunder ställer krav. Ökat finansiellt byggnadsvärde Studier: 5 35 % i USA. 3 9 % i Europa & USA (även snabbare försäljning enligt en studie) 1

. Uppdragsgivare Swegon Air Academy är en plattform för objektiv informations- och kunskapsförmedling med avseende på inomhusmiljö- och luftbehandlingsfrågor.

2 Klassning - till vilken nytta? Klassning en tillfällig fluga? Förbättrade lånevillkor och reducerad skatt Finns system som i vissa länder ger bättre lånevillkor. Finns även system som i vissa länder ger skattereduktion. Högre hyror Studier: 0 6 % (en studie visade 17 %). Ökat attraktionsvärde En positiv känsla Förenklad jämförelse internt (beslutsunderlag för ledningsnivå) Alla våra byggander skall vara minst silver Motsvara krav för byggnadstillstånd Vissa städer/regioner kräver klassning Reducerad resursanvändning Ett redskap för att uppnå miljömål Inom kort en självskriven del av byggprocessen! Klassningssystem i boken Klassningssystem i Sverige Miljöklassningssystem (holistiskt perspektiv) - BREEAM (UK) - LEED (USA) - DGNB (GER) - Green Star (AUS) - Miljöbyggnad (SWE) - HQE (FRA) - CASBEE (JAP), IGBC (IND) Olika fokus, ofta med geografiska eller kulturella förtecken Energiklassningssystem (avgränsat perspektiv) - GreenBuilding (EU) - Minergie (SCH) - Passivhus (GER) - Energy Star (USA), Effinergie (FRA) Internationella miljöklassningssystem - BREEAM (SGBC) - LEED (SGBC) Internationella energiklassningssystem - GreenBuilding (SGBC) Svenska miljöklassningssystem - Miljöbyggnad (SGBC) - Svanen (Miljömärkning Sverige AB) Svenska energiklassningssystem - FEBY 12 (SCN) Passivhus FEBY 12 Minienergihus Nollenergihus Plusenergihus - (SS-24300) 2

Ökat attraktionsvärde En positiv känsla Förenklad jämförelse internt (beslutsunderlag för ledningsnivå) Alla våra byggander skall vara minst silver Motsvara krav för byggnadstillstånd Vissa

3 Skede SS BREEAM FEBY12 GreenBuilding LEED Miljöbyggnad Passivhus Internationella Svanen Nybyggnation x x x x x x x x Ombyggnation x x x x x x x Förvaltning x x 1 x Byggnadstyper Lokaler x x x x x x x x 2 Bostäder x x x x x x x Industri x x x Stadsdelar x x Klassningen Antal betygssteg Klassningens giltighet 10 år Livslång Livslång Rapport årligen Livslång 10 år Livslång Till Typ av klassningssystem Energi Miljö Energi Energi Miljö Miljö Energi Miljö Energianvändning referens BBR BBR Eget BBR ASHRAE BBR Eget BBR Övrigt Certifierade byggnader SWE Certifieradebyggn. Världen - > ca 600 ca ca enh - Geografisk utbredning SWE Världen SWE EUR Världen SWE Världen Norden Allmänt upplägg för de flesta miljösystemen Indelning i olika delsystem beroende på byggnadskategori mm Exempelvis: - Nybyggnation/ombyggnation/befintlig - Småhus - Flerbostadshus - Lokaler - skolor - kontor - affärer - sjukvård - mm - Stadsdelar Arbetsprocessen 1) Klassningssystem väljs (tex. BREEAM) 2) Delsystem identifieras (tex. nybyggt kontor) 3) Förstudie inkl. pre-assessment (helst) inleds 4) Miljöklassningssamordnare utses 5) Byggnaden registreras hos ansvarigt organ 6) Oberoende certifierad bedömare kontaktas 7) Underlagsprocess 8) Underlag skickas in till ansvarigt organ (tex SGBC) 9) Granskningsprocess 10) Utfärdande av certifikat/klassning Ursprungsland SWE UK SWE EU USA Sverige GER SWE Många ämneskategorier i de flesta miljösystemen Viktad poängfördelning Orimligt att maxa alla sektorer! Innehåll Flera frågor per ämneskategori Ofta skenbart väldefinierade poängkriterier. Tolkning tidsödande/viktigt! (Ibland anlitas kreativa experter för att få många poäng) 3

2014 3 Typ av klassningssystem Energi Miljö Energi Energi Miljö Miljö Energi Miljö Energianvändning referens BBR BBR Eget BBR ASHRAE BBR Eget BBR Övrigt Certifierade byggnader SWE 0 14 34 4 267 33 39

4 Betygsättning Exempel BREEAM 45 % Good 55 % Very good 70 % Excellent >85 % Outstanding Pass Miljöklassningssystem och energi- allmänt BREEAMoch LEEDmed avseende på energi Energibiten ofta ca % av totalen Svårt a förbise energifrågan om höga betyg e ersträvas. Men samma betyg samma energiprestanda kwh, CO 2 eller $ Olika sätt att redovisa energiprestanda beroende på system. Inte bara energianvändning Exempelvis även: förekomst av undermätare, energislag, effektbehov BREEAM - CO2-emissioner - Energimätning - Låg eller noll fossila tekniker - Energieffektiva byggnadssystem Energiprestandan beräknas och jämförs (numera) mot BBR LEED Ämnesområdet Energi och atmosfär: - Optimerad energianvändning - Förnybar energi - Gröna avtal - Energieffektiva byggnadssystem Energiprestanda i $ Driftkostnad jämförs mot amerikanska krav för en referensbyggnad (ASHRAE). Ingen nationell koppling. 4

Inte bara energianvändning Exempelvis även: förekomst av undermätare, energislag, effektbehov BREEAM - CO2-emissioner - Energimätning - Låg eller noll fossila tekniker - Energieffektiva

Miljöbyggnadoch Svanenmed avseende på energi Energiklassningssystemen (i Sverige) Miljöbyggnad - Energianvändning - Värmeeffektbehov - Solvärmelast - Energislag Energiprestanda jämförs mot BBR Vanlig

Energianvändning - Lufttäthet - Energisnåla vitvaror och ljuskällor - Individuell mätning av varmvatten - Snålspolande toaletter och blandare Energiprestanda jämförs mot BBR 75 % av BBR-kravet

5 Miljöbyggnadoch Svanenmed avseende på energi Energiklassningssystemen (i Sverige) Miljöbyggnad - Energianvändning - Värmeeffektbehov - Solvärmelast - Energislag Energiprestanda jämförs mot BBR Vanlig normalårskorrigerad BBR-energi (värme, tappvarmvatten, fastighetsel, komfortkyla) Energianvändningen skall mätas i den färdiga byggnaden under 12 mån för att erhålla certifiering Svanen - Energianvändning - Lufttäthet - Energisnåla vitvaror och ljuskällor - Individuell mätning av varmvatten - Snålspolande toaletter och blandare Energiprestanda jämförs mot BBR 75 % av BBR-kravet Energiprestandakrav för Passivhus FEBY och Minienergihus Kriterier Bostäder Lokaler Klimatzon III III [kwh/m 2 A temp, år] Elvärmda(renodlat) [kwh/m 2 A temp, år] Icke elvärmda (renodlat) För Minienergihus gäller Passivhuskraven (FEBY) med nedanstående tillägg till varje post. [kwh/m 2 A temp, år] (renodlat) Tillägg mot krav för Passivhus FEBY12 Passivhus FEBY Minienergihus [kwh/m 2 A temp, år] (renodlat) Tillägg mot krav för Passivhus FEBY Dessutom krav på... - Lufttäthet - Värmeeffektbehov - U-värde - mm Skrift från Lågan Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser (klimatzon III, lokaler) Skrift från Lågan komplement till GRÖNT Svenskt perspektiv möjliggör ytterligare några jämförelser (Här avses köpt BBR-energi för icke elvärmda lokalbyggnader, zon III, utan utelufttillägg) m kr/m 2 Procentuell ökning m 2 Faktisk kostnadsökning Svårt!Vad skulle byggts annars? Är ex grönt tak en merkostnad? 5

Relevanta dokument

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation