Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper"

Transkript

1 Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy

2 Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för att certifiera byggnader med hänsyn till energi, innemiljö och material. Systemet är utvecklat av forskare och företag inom bygg- och fastighetsbranschen och har till syfte att verka som pådrivare för att effektivisera energianvändningen, förbättra innemiljön samt minska användningen av byggvaror med farliga ämnen. Certifiering av byggnader kan göras för såväl nyproduktion, ombyggnationer samt befintliga byggnader inom både den offentliga, privata och kommersiella sektorn. Systemet, som administreras av Sweden Green uilding Council (SGC), utvärderar de tre områdena energi, innemiljö och material. Dessa övergripande områden bryts ner i totalt 16 indikatorer som utvärderas, betygssätts och vägs samman enligt en aggregeringsprincip för att slutligen ge en byggnad någon av utmärkelserna Guld, Silver eller rons. En byggnad kan även få utmärkelsen Klassad, vilket innebär att byggnaden inte når upp till de krav som ställs i overkets yggregler (R). Genom att certifiera en byggnad enligt Miljöbyggnad får fastighetsägaren en helhetsbild över vilken status fastigheten har. Detta kan användas som en plattform utifrån vilken strategiska åtgärder kan genomföras inom respektive indikator för att förbättra Tabellen nedan sammanfattar de indikatorer som utvärderas inom Miljöbyggnad. Nr Indikator Vad bedöms? Område 1 Energianvändning Energiprestanda mätt i kwh/m2,atemp. Energi 2 Värmeeffektbehov Värmeeffektbehovet i W/m2,Atemp vid DVUT framtagen antingen via beräkningen eller uppmätt effektsignatur. 3 Solvärmelast Solvärmelasttalet i W/m2,golv. 4 Energislag Årliga totala energianvändningens fördelning på Miljökategorier. Även brukarnas energianvändning ska inkluderas. 5 Ljudmiljö edömning av ljudmiljön i med antingen Ljudstandarderna SS25267 resp. SS25268 eller genom förenklat lyssningstest i befintlig byggnad. 6 Radon Radonhalt i inomhusluftens i q/m3. 7 Ventilationsstandard OVK, utformning av ventilationssystemet eller uppmätt luftflöde. 8 Kvävedioxid Kvävedioxidhalt i inomhusluft i μg/m3. 9 Fuktsäkerhet Fuktskador och fuktsäkra konstruktioner. 10 Termiskt klimat vinter Termiskt klimat vintertid bedöms med mätning eller datorsimulering utifrån PPD-index alternativt via den förenklade metoden Transmissionsfaktor. 11 Termiskt klimat sommar Termiskt klimat sommartid bedöms med mätning eller datorsimulering utifrån PPD-index alternativt via den förenklade metoden Solvärmefaktor. 12 Dagsljus Dagsljuskvalitet bedöms med antingen metoden Dagsljusfaktor eller den förenklade metoden Fönsterglasandel. 13 Legionella Tappvattentemperaturer och tekniklösningar. 14 Dokumentation av byggvaror Dokumentation av vissa inbyggda byggvaror. (Gäller enbart vid nyproduktion). 15 Utfasning av farliga ämnen Utfasning av farliga ämnen enligt KEMI:s definition (Gäller enbart vid nyproduktion) 16 Sanering av farliga ämnen Förekomst av farliga ämnen i byggnaden. Innemiljö Material Miljöbyggnad 2

3 inomhusklimatet, reducera kostnader för energianvändning samtidigt som belastningen på miljön minskas och byggnadens värde stiger. Genomförande Processen för att få en byggnad certifierad börjar med att fastighetsägaren genomför en registrering för den eller de fastigheter som ska certifieras. Registreringen genomförs via Mina Sidor på SGC:s hemsida och i samband med detta låser man certifieringsarbetet till att byggnad genomföra en verifiering som påvisar att byggnaden även praktiskt når upp till nivå rons, Silver eller Guld. För befintliga byggnader krävs ingen verifiering eftersom certifieringen baseras på verklig mätdata. Genom att anlita en av Schneider Electrics certifierade miljöbyggsamordnare säkerställer fastighetsägaren att rätt kriterier beaktas och att verktyg utformat av SGC används på rätt sätt. Dessutom erhålls 20 % rabatt på kostnaderna för granskning och verifiering om certifieringsansökan lämnas in av en certifierad miljöbyggsamordnare följa de manualer som gäller vid tidpunkten för registreringen. Från datumet för registreringen har fastighetsägaren tre år på sig att skicka in en ansökan om certifiering. Arbetet med att leda, sammanställa och granska underlaget till certifieringsansökan bör ske av en av SGC certifierad miljöbyggsamordnare. Vid nybyggnation är det till exempel miljöbyggsamordnaren som säkerställer att respektive aktör i projekteringsgruppen projekterar för att nå rätt nivå enligt Guld, Silver eller rons. En inskickad certifieringsansökan granskas av SGC:s oberoende granskare och kontrolleras sedermera av SGC:s certifieringsråd innan fastighetsägaren får beslutet om godkänd certifiering. En certifiering i Miljöbyggnad är giltig i högst 10 år eller tills byggnaden genomgått större förändringar. För nyproduktion, samt för ombyggnation till nybyggnadsstandard, görs certifiering baserat på projekteringshandlingar och fastighetsägaren måste därför inom två år efter färdigställd edömningsprocess Grundtanken för de tre olika nivåerna inom Miljöbyggnad är att nivå rons motsvarar de gränsvärden som tagits fram av myndigheter så som overket, Arbetsmiljöverket eller Strålsäkerhetsmyndigheten, dvs. minimikrav som gäller vid tidpunkten för respektive manuals publicering. Silver innebär en högre ambitionsnivå än rons medan Guld i princip är bästa tillgängliga lösning och teknik. De olika indikatorerna utvärderas antingen på byggnadsnivå eller på rumsnivå. Vid val av rum för utvärdering på rumsnivå är grundprincipen att man väljer det sämsta rummet på det sämsta våningsplanet för respektive indikator. Därefter utvärderas rum efter rum på det valda våningsplanet tills 20 % av den uppvärmda arean på våningsplanet är utvärderat. Vid betygssättning utvärderas först respektive indikator. Det är det lägsta rumsbetyget som avgör vad indikatorbetyget blir, detta kan höjas Miljöbyggnad 3

4 ett steg om minst hälften av den bedömda arean har högre betyg. Indikatorbetygen sammanfattas sedan till aspektbetyg, enligt tabellen nedan, där det är det lägsta indikatorbetyget som avgör. Områdesbetyget avgörs i sin tur av lägsta aspektbetyget, men detta kan höjas ett steg om minst hälften av aspektbetygen är högre. Lägsta områdesbetyget avgör vad byggnadsbetyget blir. För att på byggnadsnivå nå betyget Guld krävs att ingen indikator klassats rons eller sämre samt att enkätundersökning bland brukarna genomförs för ett antal av indikatorerna och påvisar att även brukarna uppfattar att respektive indikator håller en tillfredställande nivå. Indikator Aspekter Områden yggnad Energianvändning GULD Energi GULD Värmeeffektbehov GULD Effektbehov SILVER ENERGI GULD Solvärmelast SILVER Energislag GULD Energislag GULD Ljudmiljö SILVER Ljudkvalitet SILVER Radon SILVER Luftkvalitet SILVER Ventilationsstandard SILVER Kvävedioxid GULD INNEMILJÖ SILVER Fuktsäkerhet RONS Fukt RONS SILVER Termiskt klimat vinter GULD Termiskt klimat GULD Termiskt klimat sommar GULD Dagsljus SILVER Dagsljus SILVER Legionella GULD Legionella GULD Dokumentation av byggvaror SILVER Dokumentation SILVER MATERIAL GULD Utfasning av farliga ämnen GULD Utfasning GULD Sanering av farliga ämnen GULD Utvärderingskriterier Tabellerna nedan visar vilka kriterier som gäller för de olika certifieringsnivåerna för ett befintligt flerbostadshus enligt gällande certifieringsmanual (version 2.1). R och anger om indikatorn utvärderas på rums- eller byggnadsnivå. Gränsvärden för nyproduktion eller ombyggnation samt andra typer av verksamheter finns på SGC:s hemsida Utvärderingsområde Energi Indikator Kommentar rons Silver Guld R/* 1. Energianvändning kwh/m2,oa < 171 < 135 < Värmeeffektbehov W/m2,Atemp Solvärmelast W/m2,golv < 48 < 43 < 32 R Miljöbyggnad 4

5 Nedan listas de kriterier som gäller för utvärdering av innemiljön: Utvärderingsområde Innemiljö Indikator Kommentar rons Silver Guld R/* 5. Ljudmiljö Utvärdering med Lyssningstest. Alternativ: edömning utifrån Ljudstandard. Med stängda fönster hörs trafikljud svagt även när det är andra ljud i rummet. När det är tyst i rummet hörs trafikljud men man behöver inte höja rösten vid normalt samtal. När det är tyst i rummet hörs installationsljud tydligt om man lyssnar efter det. Med stängda fönster hörs trafikljud bara när det i övrigt är tyst i rummet. När det är tyst i rummet hörs installationsljud mycket svagt om man lyssnar efter det. Svagt ljud hörs vid normal samtalston från angränsande rum men innehållet i samtalet går ej att uppfatta. Svagt ljud hörs ovanför rummet vid flytt av möbler och från personer med hårda klackar. SILVER samt att det på natten hörs trafikljud bara som svagt brus med sovrumsfönstret på glänt. Enkät visar att minst 80 % av svarande brukare anser ljudmiljön vara acceptabel, bra eller mycket bra. 6. Radon q/m Ventilationsstandard Godkänd OVK Godkänd OVK samt möjlighet att öppna fönster i alla rum och möjlighet till forcering vid spis. Vid självdrag accepteras kolfilterfläkt för matos. SILVER samt enkätundersökning som visar att minst 80 % av svarande brukare upplever luftkvaliteten mycket bra, bra eller acceptabel. 8. Kvävedioxid µg > Fuktsäkerhet Inga fukt- eller vattenskador förekommer. Inga fukt- eller vattenskador förekommer. Konstruktioner bedöms vara väl genomförda med betydande kvarvarande teknisk livslängd. SILVER samt dokumenterat väl utförda våtrum. Enkätresultat visar att färre än 10 % av svarande brukare upplever hälsobesvär eller mögellukt kopplat till byggnaden. R 10. Termiskt klimat vinter Utvärdering med den förenklade metoden Transmissionsfaktor. Alternativ: edömning utifrån PPD-index. TF < 0,4. Värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs lufthastigheten < 0,15 m/s. TF < 0,3. Värmekälla under fönster eller redovisning av skydd mot kallras, dvs lufthastigheten < 0,15 m/s. SILVER samt att enkätresultat visar att minst 80 % av svarande brukare anser det termiska klimatet vintertid vara mycket bra, bra eller acceptabelt. R 11. Termiskt klimat sommar Utvärdering med den förenklade metoden Solvärmefaktor. Alternativ: edömning utifrån PPD-index. SVF < 0,048. Öppningsbara fönster SVF < 0,036. Öppningsbara fönster. SILVER eller RONS samt komfortkyla och att enkätresultat visar att minst 80 % av svarande brukare anser det termiska klimatet sommartid vara mycket bra, bra eller acceptabelt. R 12. Dagsljus Utvärdering med den förenklade metoden Fönsterglasandel. Alternativ: edömning utifrån Dagljusfaktor. AF 10 % AF 15 % - R Miljöbyggnad 5

6 Nedan listas de kriterier som gäller för utvärdering av material: Utvärderingsområde Material Indikator Kommentar rons Silver Guld R/* 13. Legionella Varmvattentemperaturen 50 ºC efter 30 sekunders tappning. RONS samt att Kalloch varmvattenledningar i samma schakt är isolerade. Varmvattentemperatur 50 C efter varmvattenberedare eller värmeväxlare. SILVER samt att inga kallvattenledningar är förlagda i bjälklag med golvvärme. Inte heller i väggar eller i bjälklag till rum som är varmare än 24 C som t ex bastu. 14. Dokumentation av byggvaror 15. Utfasning av farliga ämnen Utvärderas ej för befintlig byggnad. 16. Sanering av farliga ämnen Lagstiftning gällande förekomst och inventering av ämnen med miljöoch hälsorisk uppfylls. Inkapslad asbest/asbestfibrer fast bundna i material finns i byggnaden enligt inventering. RONS samt ozonnedbrytande ämnen (freoner), asbest och PC har inventerats och har inte påträffats, eller har sanerats. SILVER samt kadmium, bly, radioaktiva isotoper, kvicksilver samt impregnerat virke har inventerats och har inte påträffats, eller har sanerats. Ett överordnat styrsystem från Schneider Electric kan underlätta för fastighetsägare att uppnå en högre certifieringsnivå inom Miljöbyggnad. Exempelvis kan en lägre energianvändning säkerställas genom kontinuerlig uppföljning och effektiv felhantering (indikator 1). Vidare kan ventilationen behovs- eller tidsstyras för att uppnå bättre inomhusklimat och därmed högre nivå på indikator 6 och 7. KÄLLOR: Metodik för befintliga och nyproducerade byggnader, manual version : edömningskriterier for nyproducerade byggnader, Manual Indikatorer med bedömningskriterier for befintlig byggnad, Manual 2.1, edömningskriterier för befintliga byggnader, Miljöbyggnad 2.1, Schneider Electric ox Hägersten Telefon: Fax: Schneider Electric. All rights reserved. WP-MILJÖYGGNAD-A4.U.N.SE CC 2013

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m

Läs mer

Varför certifieringssystem?

Varför certifieringssystem? 1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Slutsatser från dag 4

Slutsatser från dag 4 Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Mängd. använts. Proton SE Takduk 3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Nyproduktion Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären finns

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28 Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande

Läs mer

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Detta dokument är en sammanställning av Frågor och svar, dvs frågor som fått generella svar av Tekniska rådet i Miljöbyggnad sedan

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Befintlig byggnad Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot 1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Genomgång av metoderna med övergripande jämförelse Cassandra Malmberg Copyright Cassandra Malmberg Institutionen för byggvetenskaper,

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012-03-29 Maria Skarrie, Bengt Dahlgren maria.skarrie@bengtdahlgren.se Miljöklassningssystem är ett verktyg för byggoch

Läs mer

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad

Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad Kostnader och mervärde för byggnad klassificerad enligt Miljöbyggnad Referensobjekt; Kvarteret Skeppshandeln 1, Hammarby Sjöstad Costs and value for building classified according to Miljöbyggnad Reference

Läs mer

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn Miljöbyggnad in the process of reconstruction Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn Simon

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

Miljöbyggnad på SISAB

Miljöbyggnad på SISAB RÅDGIVANDE REFERENS Miljöbyggnad på SISAB Sedan januari 2014 gäller att all nyproduktion ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå silver. Beslutet har tagits av SISAB:s styrelse och anges även i

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

Avgifter i Miljöbyggnad

Avgifter i Miljöbyggnad Avgifter i Miljöbyggnad För att certifiera en byggnad enligt Miljöbyggnad erläggs registreringsavgift, granskningsavgifter, certifieringsavgifter och eventuella kompletterande avgifter. Avgifterna är anpassade

Läs mer

Bättre byggnad med Miljöbyggnad?

Bättre byggnad med Miljöbyggnad? Bättre byggnad med Miljöbyggnad? En undersökning av eventuella byggnadsprestandaskillnader mellan konventionella och miljöcertifierade flerbostadshus Ho-Man Wong Master of Science Thesis KTH School of

Läs mer

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Miljöcertifieringssystem 140318

Miljöcertifieringssystem 140318 Certifiering av byggnader 18 mars 2014 Catarina Warfvinge 040-6351795 Teknisk chef Sweden Green Building Council 1 225 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council

Läs mer

METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER

METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120101 Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader Manual 2.1 120101 Sweden Green Building Council www.sgbc.se Sweden Green Building

Läs mer

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120101 Bedömningskriterier för befintliga byggnader Manual 2.1 120101 Sweden Green Building Council www.sgbc.se Sweden Green Building Council

Läs mer

Miljöcertifieringssystem för bostäder

Miljöcertifieringssystem för bostäder Miljöcertifieringssystem för bostäder Val av miljöcertifieringssystem för Byggbolaget i Värmland Environmental certification systems for residences Selection of environmental certification system for Byggbolaget

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

MANUAL 2.2 141001 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER

MANUAL 2.2 141001 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER MANUAL 2.2 141001 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER Miljöbyggnad Bedömningskriterier för befintliga byggnader Manual 2.2 141001 Sweden Green Building Council www.sgbc.se Sweden Green Building

Läs mer

MANUAL FÖRHANDSVERSION BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER

MANUAL FÖRHANDSVERSION BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER MANUAL 2.2 141001 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR BEFINTLIGA BYGGNADER Miljöbyggnads bedömningskriterier för befintlig byggnad, Manual 2.2 141001 2 Miljöbyggnad Bedömningskriterier för befintliga byggnader Manual

Läs mer

Hur kan arkitekturen påverkas av miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad?

Hur kan arkitekturen påverkas av miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad? Examensarbete i Byggteknik Hur kan arkitekturen påverkas av miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad? How can the environmental certification system Miljöbyggnad affect architecture? Författare: Nora Andersson

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Lönsam energieffektivisering 2015

Lönsam energieffektivisering 2015 Lönsam energieffektivisering 2015 Galären tolkar hållbarhet Våra fastigheter skall utmana staden invändigt och utvändigt, arkitektoniskt, tekniskt och socialt. Men vi måste göra det långsiktigt hållbart.

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Vägen till GULD. En fallstudie av Rudbeck Lab 4 inför verifiering i Miljöbyggnad. Lisa Olsen. Examensarbete 15 hp Juni 2016

Vägen till GULD. En fallstudie av Rudbeck Lab 4 inför verifiering i Miljöbyggnad. Lisa Olsen. Examensarbete 15 hp Juni 2016 ISRN UTH-INGUTB-EX-B-2016/27-SE Examensarbete 15 hp Juni 2016 Vägen till GULD En fallstudie av Rudbeck Lab 4 inför verifiering i Miljöbyggnad Lisa Olsen VÄGEN TILL GULD En fallstudie av Rudbeck Lab 4

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE BYGGNADER

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE BYGGNADER BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE BYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120101 Bedömningskriterier för nyproducerade byggnader Manual 2.1 120101 Sweden Green Building Council www.sgbc.se Sweden Green Building

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Mari-Louise Persson Energistrateg 2016-11-15 Riksbyggen - Vår verksamhet Utvecklar och bygger bostäder med bostadsrätt Förvaltar fastigheter åt bostadsrättsföreningar

Läs mer

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Miljöstatusmetoden. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lite historik 1[2] Lite historik 2 [2] Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöstatusmetoden Per Lilliehorn Lite historik 1[2] 1997 kom första versionen av MFB. Syftet var att uppnå ett gemensamt synsätt vid miljöinventering och bedömning av befintliga byggnader Koppling finns

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg.

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg. ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB www.laganbygg.se Förord Klassning eller certifiering av byggnader kan både vara ett

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12 Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt

Läs mer

ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD

ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD En kartläggning och energiteknisk analys av en kontorsfastighet med mål att skapa ett underlag för certifieringen Miljöbyggnad guld.

Läs mer

Generell information om MB3-projektet finns på https://www.sgbc.se/ommiljobyggnad-3-0 där finns också bakgrundsinformation och projektbeskrivning.

Generell information om MB3-projektet finns på https://www.sgbc.se/ommiljobyggnad-3-0 där finns också bakgrundsinformation och projektbeskrivning. Detta dokument är underlag till den hearingturné med presentation som genomförs i augusti med syfte att få in synpunkter på utvecklingsarbetets delresultat innan vi går vidare med detaljerade texter. Presentationen

Läs mer

Miljöcertifiering av ett byggnadsminne

Miljöcertifiering av ett byggnadsminne Miljöcertifiering av ett byggnadsminne David Nilsson Master of Science Thesis KTH School of Industrial Engineering and Management Energy Technology EGI-2014-084MSC SE-100 44 STOCKHOLM Master of Science

Läs mer

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK

INSPEKTIONSRAPPORT FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGENS TILLSYNSBESÖK SHMF100 v 1.0 2007-03-14 MILJÖFÖRVALTNINGEN Dnr: 2013-8436 SID 1 (5) 2013-11-19 Sara Tierney Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 28772 E-post: sara.tierney@stockholm.se Brf Sleipner 16 Att:

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Sammanfattning. 1 S ida

Sammanfattning. 1 S ida Sammanfattning Detta examensarbete på 15 hp. har haft målet att kunna hitta en guide för planering av fönster för byggnader som ska certifieras med Miljöbyggnad. I certifieringsprocessen ingår beräkning

Läs mer

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA

FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Skolenkät - - Elever år och äldre nr FRÅGOR OM INNEMILJÖN I DIN SKOLA Enkäten är ett led i att ta fram underlag för göra en miljövärdering av den skola du går i. Utvärderingen görs enligt EcoEffect-metoden

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27 Miljöprogram för BYGGNADER Remissversion 2012-08-27 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 4 3 MILJÖBYGGNAD - BASEN FÖR MILJÖKRAVEN 5 4 MILJÖKRAV FÖR BYGGNADER 6 5 MÅL OCH UPPFÖLJNING 8 Bilaga 1 Motiv

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Examensarbete på grundnivå

Examensarbete på grundnivå Examensarbete på grundnivå Independent degree project first cycle Byggteknik Building Engineering Miljöbyggnad nivå Silver Fallstudie brf Stenhuggaren MITTUNIVERSITETET Avdelningen för Ekoteknik och Hållbart

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader. GreenBuilding Bedömningsgrunder för befintliga byggnader 2016-01-26 Version 3 Detta är en sammanställning av beslutade kriterier för SGBCs granskning och bedömning av GreenBuilding-certifiering av befintliga

Läs mer

Användarna om nästa version av Miljöbyggnad. PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910

Användarna om nästa version av Miljöbyggnad. PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910 Användarna om nästa version av Miljöbyggnad PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910 Innehåll Inledning... 2 Syfte med utvärdering... 2 Utvärderingsmetod... 2 Utvärderingsresultat... 3 Om Miljöbyggnads

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE HANDELSBYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120701

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE HANDELSBYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120701 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR NYPRODUCERADE HANDELSBYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120701 Bedömningskriterier För nyproducerade handelsbyggnader Manual 2.1 Utgåva 120701 Sweden Green Building Council www.sgbc.se

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (4) r ;; -j

Stockholms läns landsting 1 (4) r ;; -j Stockholms läns landsting 1 (4) Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab Lena Halvardson Rensfelt Landstingsstyrelsens arbetsutskott r ;; -j Skrivelse från Susanne Nordling (MP) angående

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning. RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning

Läs mer

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009

Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Elever undersöker klimatet i klassrummet Rapport om resultaten från experimentet Kolla klimatet i klassrummet 2009 Rapporten är framtagen vid Danmarks Tekniska universitet av Geo Clausen, Eva Maria Larsen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Checklista för flerbostadshus

Checklista för flerbostadshus 1 (8) Checklista för flerbostadshus Övergripande frågor om egenkontroll 1 Långsiktlig planering och underhåll av fastigheterna Del A När byggdes fastigheten? Hur länge har ni ägt fastigheten? Har ni fastigheter

Läs mer

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn

Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Miljö- och byggnadskontoret Egenkontroll skolor Verksamhet Verksamhetens namn Enkät egenkontroll Skickas till Miljö- byggnadskontoret 191 86 Sollentuna Fastighetsbeteckning Besöksadress Postnummer Ort

Läs mer

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö

ANSÖKAN. Certifiering av P-märkt innemiljö Företag/organisation: ansöker till om certifiering av P-märkt innemiljö enligt s regler för P-märkning av innemiljö (och energianvändning) - CR114 Fastighet (hela eller delar av lokalerna): Adress: Ägare

Läs mer

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus NKS Bygg Korta fakta om NKS Verksamhetsarean (BTA) för nybyggnationen: ca 330 000 kvm Antal våningar: upp till 12 630 enkelrum för inlagda patienter

Läs mer

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för

Läs mer

Inledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp...

Inledning... 3. Miljöanpassade transporter... 4. Giftfritt Stockholm... 6. Hållbar energianvändning... 7. Resurseffektiva kretslopp... Miljöprogram 2016 Innehåll Inledning... 3 Miljöanpassade transporter... 4 Giftfritt Stockholm... 6 Hållbar energianvändning... 7 Resurseffektiva kretslopp... 8 Sund inomhusmiljö... 9 Vem och hur?... 10

Läs mer

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER 2016 6 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter

Läs mer