Slutsatser från dag 4

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutsatser från dag 4"

Transkript

1 Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag att redogöra hur en certifiering enligt Miljöbyggnad kan ske på kommunnivå. Presentationer och annat material finns som vanligt på projektets webbplats: Jag har tittat närmare på Miljöklassad byggnad och kollat om det är möjligt att använda det klassningssystemet som ett kravdokument för kommunerna. Det är möjligt som jag ser det men det finns ett antal saker att tänka på om det systemet väljs. Dels så kan det innebära mer granskning eftersom de parametrar som ska kontrolleras i det dokument som byggherren lämnar in ska vägas samman och en bedömning ska göras i vilken klass som byggnaden hamnar. Det öppnar upp för att producera en byggnad som bara motsvarar BBR dvs under klassen Brons vilket gör att kommunen inte kan säkerställa att byggnaden blir mycket bättre än BBR om detta är vad kommunen har som mål. Om kommunen väljer att en bestämd målnivå, t.ex. Guld, så uppstår inte detta problemet. Fördelar är att byggherren har möjlighet att få byggnaden certifierad enligt kraven i Miljöbyggnad. Vi möjliggör alltså för byggherren att få byggnaden certifierad enligt ett system. Kommunen kan då använda detta för att skapa ett incitament i byggnationen för att effektivisera energianvändningen, förbättra innemiljön och minska användningen av byggvaror med skadliga ämnen. Nackdelen med alla systemen är att det bara går att säkerställa att de kvaliteter som ingår i systemet kan säkras. Kvaliteter kring grönytor, dagvattenhantering etc. måste då komma till på annat vis, t.ex genom skrivningar i ÖP. En fördel för kommunen är att krav och specifikationer enligt de olika klasserna finns beskrivna och är inget som kommunen själv behöver ta fram. Kraven är dessutom för bl.a. indikatorerna solvärmelast och ventilation uppdelade på bostäder och lokaler, och det finns också ett par indikatorer speciellt anpassade för småhus. I samband med markanvisning ska byggherren ange vilken ambition som man har, Brons, silver eller Guld. Kommunen kan själv ange i en given markanvisning vilka klasser som är aktuella. För vissa områden kanske bara silver eller brons behöver gälla, då är Guld en bonus. Alt. 1. Byggherren väljer att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad och gör då själv eller genom ombud en föranmälan och erlägger en föranmälningsavgift. Föranmälan ger sökande rätt att genomföra certifieringen enligt den vid tillfället gällande manualen. Föranmälan är giltig i högst 3 år, om ansökningshandlingar inte inkommit till Sweden Green Building Council (SGBC) inom den utsatta tiden måste ny föranmälan göras. SGBC får också möjlighet att kommunicera eventuell ny information till sökanden. Under certifieringsprocessen har sökanden rätt att ställa och få svar på tre frågor. Inkommen handling returneras till godkänd granskare, handläggare på kommunen, som har till uppgift att godkänna den och utfärda ett certifieringsbetyg. För en nyproducerad byggnad ska certifieringsbetyget verifieras och meddelas Miljöbyggnads handläggare. Verifiering ska ske tidigaste ett år efter idrifttagning och inte senare än efter två år. En certifieringsavgift tillkommer även här.

2 Alt. 2: Byggherren väljer att inte certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad och för kommunen gäller då att kunna granska inkommen resultatrapport och säkerställa att byggherren har följt rätt ambition. Handläggaren bedömer sakuppgifter och jämför föreslagna indikatorbetyg med den manual som gällde vid markanvisningen. Underkännande av föreslaget betyg ska motiveras oavsett om det beror på ofullständigt underlag eller sakfel. Vid tveksamheter får kommunen själv avgöra frågan. Granskarens kommenterade ansökan returneras till Miljö-byggnads handläggare. Denna granskningsprocess ska ta maximalt 3 veckor. I kravställande för hållbart byggande kan kommunen inrikta kravställandet mot de krav som förekommer i ett miljöklassningssystem. På så sätt har byggherren möjlighet att få byggnaden certifierad enligt angivet system. Ett klassningssystem kan utgöra ett incitament för att t.ex. effektivisera energianvändningen, förbättra innemiljön och minska användningen av byggvaror med skadliga ämnen. Det innebär att de som bor och arbetar i byggnaderna mår bra, samtidigt som byggnadens miljö- och klimatpåverkan minskar. En miljöklassning enligt Miljöklassad Byggnad utgör ett bevis på att särskilda kvaliteter har säkrats när det gäller god innemiljö, liten påverkan på den yttre miljön och att kända ämnen med farliga egenskaper inte har byggts in. Det underlättar kommunikation av miljöfrågor och har ett marknadsvärde. I första hand är det nya kontors- och bostadshus som kan miljöklassas i Miljöbyggnad men även andra byggnader kan klassas eftersom flertalet indikatorer utgår från samhällskrav. Byggnad som färdigställts efter 1 juli 2009 klassas som nybyggnad och detsamma gäller tillbyggnad av befintligt hus. Tanken är att miljöklassningen för ny/projekterad byggnad ska kunna påbörjas redan i program- och gestaltningsfasen. Då fungerar miljöklassningen som styrmedel för projekteringsgruppen och projektledningen. Om miljöklassningen påbörjas när projekteringen är avslutad och entreprenaden har startats blir möjligheterna att påverka en byggnads miljöklassning mindre. Den preliminära miljöklassningen baseras på färdiga bygghandlingar. Förutom särskilda indataprotokoll har vissa hjälpmedel utvecklats i Excel. Det gäller dels ett blad för sammanräkning av del- och slutbetyg och dels ett blad med förenklade beräkningar av vissa energiindikatorer. De senare är avsedda att underlätta en klassning för mindre resurstarka beställare, t.ex. sådana som avser att uppföra ett småhus eller mindre bostadshus och saknar tillgång till mer avancerade datorprogram för energiberäkningar. För många indikatorer finns alternativa bedömningsmetoder, en enklare och en mer avancerad. De enklare alternativen är skapade för att förenkla klassningen och därmed hålla nere kostnaderna. De är generellt utformade så att det är något svårare att uppnå ett visst betyg med den enklare varianten. Därmed uppmuntras man till att använda det mer noggranna alternativet, i synnerhet när man ligger nära gränsen till en högre klass. För några indikatorer krävs emellertid att det mer avancerade alternativet används för att uppnå högsta betyget. Vem kan miljöklassa en byggnad? Miljöklassning av en byggnad kan utföras av en eller flera personer beroende på kompetensområden. För närvarande finns inga preciserade krav på den eller dem som ska utföra miljöklassningen. För kvalitetssäkring rekommenderas att klassningen genomförs av

3 minst två personer med olika kompetensområden som täcker områdena inom Miljöklassad Byggnad. Tabell 1. Miljöklassningen består av de indikatorer, aspekter och områden som visas i tabellen. Indikator Aspekt Område 1. Köpt energi Energianvändning 2. Värmeförlusttal Energi Energibehov 3. Solvärmelasttal 4. Andel av olika energislag Energislag Energi 5. Ljudklass Ljudmiljö 6. Radonhalt 7. Uteluftsflöde och teknisk Luftkvalitet utformning 8. Kvävedioxidhalt inne 9. Åtgärder mot fukt Fuktsäkerhet 10.Transmissionsfaktor/Maxoch Mintemperaturer Termiskt klimat 11. Solvärmefaktor/ Operativ temperatur 12. Fönsterglasarea genom Dagsljus golvarea/ Dagsljusfaktor 13. Tappvattentemperatur Risk för legionella 14 Krav på dokumentationen Dokumentation av byggvaror 15 Dokumentation av farliga Utfasning av ämnen med ämnen farliga egenskaper Innemiljö Material och kemikalier Vilka utrymmen ska miljöklassas? För följande fem aspekter ska de mest utsatta representativa vistelseutrymmena för respektive indikator klassas: Energibehov. Ljudmiljö. Luftkvalitet. Termiskt klimat. Dagsljus. Med vistelseutrymmen menas här utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt enligt BBR:s definition, till exempel sovrum, kontorsrum och klassrum. I exempelvis en kontorsbyggnad ska alltså inte ett fikarum eller en korridor ligga till grund för klassningen även om förhållandena är väsentligt sämre där. De mest utsatta vistelseutrymmena hittas i regel på samma våningsplan. De utvalda rummen för var och en av de fem indikatorerna ska omfatta en yta motsvarande minst 20% av ett typiskt våningsplan. För att bestämma ett samlat betyg från klassning av de enskilda rummen letar man först upp det lägsta betyget. Har mer än hälften av rummen ett betyg som är högre än detta får man

4 betyget närmast över det lägsta. Annars blir det lägsta betyget också slutbetyget för indikatorn. För aspekten Fuktsäkerhet ska alla fuktriskkonstruktioner bedömas. För indikatorn Värmeförlusttal (värmeförluster vintertid) ska klimatskalets och ventilationssystemets värmetekniska prestanda bestämmas. För indikatorerna Tappvattentemperatur (Risk för legionella), Radonhalt och Kvävedioxid (Luftkvalitet) ställs sådana krav på projekteringen att kriterierna uppfylls i utsatta rum. För indikatorerna Krav på dokumentation av byggvaror och Dokumentation av farliga ämnen beskrivs i instruktionerna vilka byggnadsdelar och vilken typ av farliga ämnen som ingår. Hur går miljöklassningen till? Ett standardiserat indataprotokoll som kan laddas ner från MiljöByggnads hemsida, är utgångspunkten för datainsamlingen. Miljöklassningen genomförs huvudsakligen i fyra moment: 1. Samla in underlag. 2. Genomföra bedömningar och beräkningar. 3. Fylla i indataprotokollet och sammanställa bilagor i form av dokumenterade bedömningar, och beräkningar. Detta utgör Miljöklassningsrapporten. 4. Senast två år efter att byggnaden klassats på bygghandlingar ska betygen verifieras i färdig byggnad. Hur detta går till anges under varje indikator. Gruppens diskussioner Jönköpings kommun har också tittat på hur en klassning skulle kunna gå till och kommit fram till att kommunen kan tänka sig att ställa krav på att byggnader är klassade enligt Miljöbyggnad. Byggherren får i förslaget säkerställa att certifieringen och kvalitetssäkringen går till på det sätt som certifieringsorganet kräver. Jönköpings kommun får i uppdrag att ta fram ett förslag till program till nästa tillfälle. Jönköpings kommun har också gjort en sammanställning av bygglovsärenden och energivärden i dessa projekt. Värdena är beräknade med något av de förekommande programmen för detta. Ofta överensstämmer inte det beräknade värdet med det uppmätta vid slutbesiktning och vi känner att kvaliteten i befintliga beräkningsprogram måste säkerställas. Vad ska kommunen göra när uppmätt blir sämre än beräknat. Ett alternativ är att göra stickprov på beräknade projekt det ger en signal om att det sker tillsyn på detta. Vidare pratade Ann-Carin om avsnittet materialval och olika system för att hämta in uppgifter om olika material. Gruppen arbetade i datorsal med systemen Basta, Miljövarubedömningen och Folksams miljöguide. Det finns också hjälp att få i Byggfakta Docu, EPD-standarder Basta har endast godkända produkter i databasen. Om man söker en bra skrivelse på dokumentationskrav på farliga ämnen så har MSR bra krav i sina dokument. Vid pennan Henrik Dinkel

5

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn

Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Miljöklassning kv Norrtälje i Karlshamn Certifieringssystem En miljöcertifiering är ett verktyg som möjliggör en objektiv bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Ett certifieringssystem ger

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Sweden Green Building Council

Sweden Green Building Council Sweden Green Building Council 1 Ca 215 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Vad innebär miljöcertifiering av byggnader? Byggnadens prestanda jämförs med mätbara kriterier skalan är poäng

Läs mer

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper

Miljöbyggnad. Make the most of your energy. En översikt- och strategiguide för Schneider Electric. White Paper Miljöbyggnad En översikt- och strategiguide för Schneider Electric White Paper Make the most of your energy Miljöbyggnad SAMMANFATTNING Miljöbyggnad (f.d. Miljöklassad byggnad) är ett svenskt system för

Läs mer

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld

Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv Nålskäran Miljöbyggnad Guld Kv. Nålskäran 118 student bostäder En huskropp med 6 våningsplan Två lägenhetstyper. 24 m² respektive 36 m² Gemensamma balkonger, uteplatser, tvättstuga, förråd, cykelförråd,

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Klassningssystem för byggnader och hållbara städer Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 7,5 högskolepoäng Tentamen 42BK07 Magisterutbildning i byggteknik - hållbart samhällsbyggande Tentamensdatum:

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning?

Vägvisare i klassningsdjungeln. Under de senast 25 åren har det vuxit. Vad innebär egentligen miljöklassning? PER LILLIEHORN Arkitekt Lilliehorn Konsult AB Idrottshögskolan i Göteborg är klassad som miljöbyggnad Guld. Vägvisare i klassningsdjungeln Vad innebär egentligen miljöklassning? TEXT: PER LILLIEHORN. FOTO:

Läs mer

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad

Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad Structor Miljöbyrån Stockholm AB, Terminalvägen 36, 171 73 Solna, Org.nr. 556655-7137, www.structor.se 2013-10-15, s 1 (2) Tule Plaza Sundbyberg - Kommentar till betygsbedömning Miljöbyggnad 1.1 Inledning

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

Avgifter i Miljöbyggnad

Avgifter i Miljöbyggnad Avgifter i Miljöbyggnad För att certifiera en byggnad enligt Miljöbyggnad erläggs registreringsavgift, granskningsavgifter, certifieringsavgifter och eventuella kompletterande avgifter. Avgifterna är anpassade

Läs mer

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning

BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning BÄCKÅSEN Ett flerbostadshus i Malmberget med låg energianvändning LÅGAN Rapport juni 2014 Helena Lidelöw Sammanfattning Under 2011 uppförde Lindbäcks Bygg på uppdrag av LKAB Fastigheter sju flerfamiljshus

Läs mer

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101

Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 Materialdokumentation - Miljöbyggnad Miljöbyggnad version 2.1 utgåva 120101 1 Materialdokumentation är ett krav vid miljöcertifiering Miljöcertifiering av byggnader blir ett allt vanligare hjälpmedel för

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Nyproduktion Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären finns

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för ny/projekterad byggnad Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska

Läs mer

Miljöcertifiering i praktiken

Miljöcertifiering i praktiken Miljöcertifiering i praktiken Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Om mig Per

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Tove Malmqvist Avd för Miljöstrategisk analys (fms) Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad KTH, Stockholm E-post: tove@infra.kth.se Tove Malmqvist Environmental Strategies

Läs mer

Mängd. använts. Proton SE Takduk

Mängd. använts. Proton SE Takduk 3 Det som användes Alternativ som kunde ha använts Mängd Halogenfri elkabel PVC-kabel 20 915 m Halogenfria installationsrör PVC-rör 2 830 m Lifeline CS (PVC-fritt plastgolv) Tarkett iq Granit 2,0 (PVC-golv)

Läs mer

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323

Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Tekniska rådets tolkningar av Miljöbyggnads Manualer version tom 140323 Detta dokument är en sammanställning av Frågor och svar, dvs frågor som fått generella svar av Tekniska rådet i Miljöbyggnad sedan

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande

Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Miljöbyggnad i praktiken - en del i Hållbart byggande Länsstyrelsen i Jönköpings län 2012-03-29 Maria Skarrie, Bengt Dahlgren maria.skarrie@bengtdahlgren.se Miljöklassningssystem är ett verktyg för byggoch

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol

Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Miljöcertifiering av byggnader fokus sol Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 catarina.warfvinge@sgbc.se 1 Om miljöcertifieringssystem

Läs mer

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen

Läs mer

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus

Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Miljöklassning av Fastighetsägarnas Hus Theres Kvarnström Energikonsult Fastighetsägarna Stockholm AB 2012-01-31 Fastighetsägarnas Hus Byggnadsår 1956 Ombyggnadsår 2007/2008 Kontorslokal A temp 7 400 m

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål. Bengt Wånggren, Vd 131024 Sweden Green Building Council 1 Sweden Green Building Council hanterar miljösystemen för byggnader Ideell förening för företag

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED

Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Miljöcertifiering av byggnader med Miljöbyggnad, GreenBuilding, BREEAM och LEED Genomgång av metoderna med övergripande jämförelse Cassandra Malmberg Copyright Cassandra Malmberg Institutionen för byggvetenskaper,

Läs mer

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda

Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda Hjälpmedel för att definiera energi- och miljöprestanda 27 augusti 2009 Catarina Warfvinge, LTH och Bengt Dahlgren AB Upplägg Vad som menas med miljömässigt hållbart och vad som egentligen ingår i begreppet

Läs mer

Varför certifieringssystem?

Varför certifieringssystem? 1 2 Varför certifieringssystem? Värdeökning Attraktiva lokaler Högre driftnetto Säkrare avkastning Effektivare Strukturerad arbetsmetod Förbättrad laganda Säkrar målsättning Högre kvalitet Checklista för

Läs mer

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus

Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Energieffektivisering, lönsamhet och miljöklassning vid renovering av flerbostadshus Catarina Warfvinge Linköping 8 sept 2011 Vi har tuffa energisparmål: 20% till 2020 och 50% till 2050! Energianvändning

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassning av byggnader Kan man Svanen-märka byggnader? Presenterad av David Lindgren Ramböll Projektledning AB Syfte med miljöklassning Samhälle: Allt fler människor ställer krav på en ökad miljö-

Läs mer

Miljöklassad byggnad. Manual för befintlig byggnad

Miljöklassad byggnad. Manual för befintlig byggnad Miljöklassad byggnad Manual för befintlig byggnad Utgåva version 2.0 2010 Miljöklassad byggnad Manual för befintlig byggnad Utgåva version 2.0 2010 Intresseföreningen Miljöklassad Byggnads Tekniska råd

Läs mer

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL

RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28

Hur jobbar man med miljöbyggnad? 2013-04-28 Vad är och hur används Miljöbyggnad? Catarina Warfvinge 21 mars 2013 1 Sveriges 16 miljökvalitetsmål 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Catarina Warfvinge Sweden Green Building Council 1 Bygg- och fastighetsbranschen saknade verktyg för att klara de 16 miljökvalitetsmålen 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk

Läs mer

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP

MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP WWW.SGBC.SE MILJÖBYGGNAD - KOMMUNIKATIONSPLATTFORM: FÖRDELAR, POSITIONERING OCH MÅLGRUPP INLEDNING 3 mars 2014 I detta dokument sammanställs hårda och mjuka fakta om Miljöbyggnad i form av en bruttolista

Läs mer

Redovisa rätt i Miljöbyggnad

Redovisa rätt i Miljöbyggnad Redovisa rätt i Miljöbyggnad Befintlig byggnad Version 130403 Detta är en sammanställning av vad som behöver redovisas vid ansökan om certifiering i Miljöbyggnad. I manualerna och ansökningsformulären

Läs mer

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson

Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson Miljöcertifiering av befintliga byggnader SGBC 14 2014-11-10 Session B1 Caroline Vilhelmsson 1 B:1 Certifiera befintliga byggnader vilka är skillnaderna mellan systemen? - Introduktion Att certifiera nybyggda

Läs mer

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden?

Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Miljöcertifieringsverktyg i renoveringsprocessen hur kan det ge mervärden? Tove Malmqvist Avdelningen för miljöstrategisk analys (fms), KTH tove.malmqvist@abe.kth.se Kommande års renoveringar betyder mycket

Läs mer

Miljöbyggnad på SISAB

Miljöbyggnad på SISAB RÅDGIVANDE REFERENS Miljöbyggnad på SISAB Sedan januari 2014 gäller att all nyproduktion ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad, nivå silver. Beslutet har tagits av SISAB:s styrelse och anges även i

Läs mer

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot

Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot 1 (5) Förstudie certifiering enligt Miljöbyggnad v. 2.1 befintlig byggnad och BREEAM In-Use International Pilot Fastigheterna Stadshuset (Eldkvarnen 1), Oscarsteatern (Hasseln 4), Rinkeby Folketshus (Kvarnberget

Läs mer

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun Augusti 2013 vers 3. 1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Peter Rosengren Energi- och klimatrådgivare 0302-52 12 23 0761-29 53 21 peter.rosengren@lerum.se Energikrav och optionsmöjligheter vid nybyggnation

Läs mer

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls

Läs mer

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft Stor miljöpåverkan Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen 1 000 miljoner ton vatten 8 000 miljarder m 3 luft 15 % av växthusgaserna 15 % av avfallet Påverkan på

Läs mer

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl

MILJÖBYGGPROGRAM SYD. Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl MILJÖBYGGPROGRAM SYD Kap 5 Byggnadsakustik 2013-03-14 Eva Sjödahl Kärnområden Miljöbyggprogram Syd version 2 innehåller följande kärnområden 1. Energi 2. Fuktsäkerhet 3. Innemiljö 4. Urban biologisk mångfald

Läs mer

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27

Miljöprogram för BYGGNADER. Remissversion 2012-08-27 Miljöprogram för BYGGNADER Remissversion 2012-08-27 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 4 3 MILJÖBYGGNAD - BASEN FÖR MILJÖKRAVEN 5 4 MILJÖKRAV FÖR BYGGNADER 6 5 MÅL OCH UPPFÖLJNING 8 Bilaga 1 Motiv

Läs mer

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER SIDOR Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom- och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA 12 6 DECEMBER 2016 6 SIDOR Läs detta först viktig information För att skapa bestående värden i SISAB:s fastigheter

Läs mer

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr

Medlemskap. EnergiPulser Studiebesök Energifaktadatabasen Rabatt på Energiledarkonferensen. Årsavgiften för 2008 är 3 500 kr -EnergiPuls- Så byggs Sveriges bästa kontorslokaler Helena Sjögren, ÅF Vad är EnergiledarGruppen? Ideell förening Bildades 1982 Drygt 120 medlemmar Mål: Forum energifrågor Kunskapsspridning Branschöverskridande

Läs mer

Miljöcertifieringssystem 140318

Miljöcertifieringssystem 140318 Certifiering av byggnader 18 mars 2014 Catarina Warfvinge 040-6351795 Teknisk chef Sweden Green Building Council 1 225 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council

Läs mer

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras. Tobias Bergström Certifieringshandläggare Sweden Green Building Council 23 april 2013 Sweden Green Building Council skapar förutsättningar för samhällsbyggande där hållbara lösningar efterfrågas och premieras.

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras?

Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Hur gör vi rätt när husen ska energieffektiviseras? Catarina Warfvinge Elmia, Energirådgivarnas konferens 20 sep 2011 Energianvändningen har inte sjunkit på 20 år energimålen blir allt tuffare att klara

Läs mer

Värden med miljöcertifieringar av byggnader

Värden med miljöcertifieringar av byggnader Värden med miljöcertifieringar av byggnader En fallstudie av samverkande byggaktörers erfarenheter från två husbyggnadsprojekt Johanna Olin Civilingenjör, Arkitektur 2017 Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun

Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun 1 (6) Samhällsbyggnad Bygglovsenheten Energinivåer och optionsmöjligheter vid nybyggnation av bostäder och lokaler i Lerums kommun Lerums kommun har sedan 2004/2005 ställt energikrav utöver Boverkets normer

Läs mer

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12

Döbelnsgatan 20D. Kommunala handikapprådet 9/12 Döbelnsgatan 20D Kommunala handikapprådet 9/12 Agenda Fakta om huset Syfte för dess uppkomst Vad som har gällt Vad som gäller idag Uppsalahems arbete för gröna hem Fakta Döbelnsgatan 20D Punkthus byggt

Läs mer

Användarna om nästa version av Miljöbyggnad. PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910

Användarna om nästa version av Miljöbyggnad. PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910 Användarna om nästa version av Miljöbyggnad PM av Åsa Wahlström och Catarina Warfvinge 150910 Innehåll Inledning... 2 Syfte med utvärdering... 2 Utvärderingsmetod... 2 Utvärderingsresultat... 3 Om Miljöbyggnads

Läs mer

Miljöcertifieringssystem för bostäder

Miljöcertifieringssystem för bostäder Miljöcertifieringssystem för bostäder Val av miljöcertifieringssystem för Byggbolaget i Värmland Environmental certification systems for residences Selection of environmental certification system for Byggbolaget

Läs mer

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva

Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Beslutsmodell för ett hållbart byggande - Brf Viva Mari-Louise Persson Energistrateg 2016-11-15 Riksbyggen - Vår verksamhet Utvecklar och bygger bostäder med bostadsrätt Förvaltar fastigheter åt bostadsrättsföreningar

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 1(10) Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22

Läs mer

Miljöklassning av befintliga byggnader.

Miljöklassning av befintliga byggnader. Daniel Edenborgh Stab 08-508 270 91 daniel.edenborgh@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2011-11-10 Miljöklassning av befintliga byggnader. Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden uppdrar åt kontoret

Läs mer

ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD

ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD ENERGITEKNISK FÖRSTUDIE AV KONTORS- BYGGNAD INFÖR MILJÖBYGGNAD GULD En kartläggning och energiteknisk analys av en kontorsfastighet med mål att skapa ett underlag för certifieringen Miljöbyggnad guld.

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013

Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 Hållbarhetsredovisning Halvår, juni 2013 På Briggen vill vi bidra till en positiv samhällsutveckling. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor är en viktig komponent för att nå dit. Hållbarhetsperspektivet som

Läs mer

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning

Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus. NKS Bygg Landstingsstyrelsens förvaltning Nya Karolinska Solna framtidens universitetssjukhus NKS Bygg Korta fakta om NKS Verksamhetsarean (BTA) för nybyggnationen: ca 330 000 kvm Antal våningar: upp till 12 630 enkelrum för inlagda patienter

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...

Läs mer

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR

Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Projekteringsanvisning Tillgänglighet Inom och utomhus FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA JUNI SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning:... 3 Syfte:... 3 Att tänka på:......

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-22 Remisslämnare

Läs mer

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling.

En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. En jämförelse av olika miljöcertifieringssystem för byggnader och dess framtida utveckling. Examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet Byggingenjör ANGELICA WALLENTIN Institutionen för bygg- och miljöteknik

Läs mer

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg.

ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE. En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB. www.laganbygg. ENERGI- OCH MILJÖKLASSNING AV BYGGNADER I SVERIGE En skrift framtagen av Bengt Dahlgren AB och CIT Energy Management AB www.laganbygg.se Förord Klassning eller certifiering av byggnader kan både vara ett

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Klassningssystem en överblick

Klassningssystem en överblick Klassningssystem en överblick Daniel Olsson Klassning av byggnader en överblick av de vanligaste systemen och hur man ser på el och värmeanvändning 1) Vad är nyttan? 2) En fluga? 3) Vilka system finns?

Läs mer

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16

Certifieringar och innovativa lösningar. Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifieringar och innovativa lösningar Mats Fredrikson 2013-05-16 Certifiering av byggnader i Sverige Certifieringar av byggnader påverkar fjärrvärmen Sänker energianvändningen ytterligare jämfört med

Läs mer

Miljöcertifiering, vad innebär det?

Miljöcertifiering, vad innebär det? Miljöcertifiering, vad innebär det? - Företags kunskap om miljöcertifieringar av byggnader LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Teknik och samhälle/miljö- och energisystem Examensarbete: Erik

Läs mer

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler

Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Ks/2015:532 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för ny-, om- och tillbyggnad av kommunala lokaler Fastställd av

Läs mer

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen

Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöbyggnad i ombyggnadsprocessen Miljöcertifiering av Jakobsbergsskolan i Kristinehamn Miljöbyggnad in the process of reconstruction Environmental certification of Jakobsbergsskolan in Kristinehamn Simon

Läs mer

METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER

METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER METODIK NYPRODUCERADE OCH BEFINTLIGA BYGGNADER MANUAL 2.1 UTGÅVA 120101 Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader Manual 2.1 120101 Sweden Green Building Council www.sgbc.se Sweden Green Building

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se

Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet. 1 Anders.k.goransson@sll.se Nya Karolinska Solna Universitetssjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar: 5 (mantel) 11 (vissa vårdkärnor) Antal

Läs mer

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016

Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svarsfil till remiss; Förslag till nya och ändrade föreskrifter och allmänna råd om energi och utsläpp från fastbränsleeldning, dnr: 1694/2016 Svar mailas till remiss@boverket.se Datum 2016-08-21 Remisslämnare

Läs mer

Miljöprogram för BYGGNADER

Miljöprogram för BYGGNADER Miljöprogram för BYGGNADER 1 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 4 3 MILJÖBYGGNAD - BASEN FÖR MILJÖKRAVEN 5 4 MILJÖKRAV FÖR BYGGNADER 6 5 MÅL OCH UPPFÖLJNING 8 Bilaga 1 Motiv till tilläggskrav till

Läs mer

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE

Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Vad har hänt och vad händer med ByggaF, ByggaL och ByggaE Thorbjörn Gustavsson SP Byggnadsfysik och innemiljö Fuktsäkerhetsansvarig Projektering Vad är ByggaF, ByggaL och byggae? Metoder med verktyg för

Läs mer

Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning

Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning Guld, silver eller brons? Miljöbyggnad i praktisk tillämpning Examensarbete inom kandidatprogrammet Affärsutveckling och Entreprenörskap inom Byggteknik KRISTIN JOHANSSON OCH ANNA HEDIN Institutionen för

Läs mer

Miljöcertifiering i ett subarktiskt klimat

Miljöcertifiering i ett subarktiskt klimat Miljöcertifiering i ett subarktiskt klimat Certification with Miljöbyggnad in a sub arctic climate Christopher Huuva BY1713 Examensarbete för högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 15 hp Sammanfattning

Läs mer

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006

Projektengagemang. -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006 Projektengagemang -Konsultkoncern med 28 dotterbolag -Ca 400 anställda -Kontor från Lycksele till Malmö -Grundat 2006 Infrastruktur Byggnader Affärsidé Vi skapar mervärde för kunden genom att leverera

Läs mer

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd

2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd 2:1 Material och produkter 2 Allmänna regler för byggnader 2:2 Ekonomiskt rimlig livslängd 2 5 Allmänna regler för byggnader Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 9 kap. 1 PBL samt

Läs mer

Applicering av miljöklassningssystem

Applicering av miljöklassningssystem Applicering av miljöklassningssystem Miljöklassad Byggnad & BREEAM på svenska byggnader LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Avdelning för Byggvetenskaper Examensarbete: Hussein Agha Tuan Tran

Läs mer

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science

Energiberäkningar föreställningar och fakta. Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkningar föreställningar och fakta Johnny Kronvall Green Building Science Energiberäkning vad? En mer eller mindre kvalificerad prediktion (förutsägelse) av en byggnads energianvändning under

Läs mer

Livscykelanalys av material i byggfasen

Livscykelanalys av material i byggfasen Livscykelanalys av material i byggfasen Building Sustainability SGBC14 SGBC, session A1: Miljöbyggnad 3.0 2014-11-10, kl 13:15-14:30 Varför gissa när man kan räkna? Enkel bedömningsmodell Mat. A Mat. B

Läs mer

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader.

En byggnad betraktas som befintlig när den varit i bruk i två år. För nyare byggnader hänvisas till Bedömningsgrunder för nya byggnader. GreenBuilding Bedömningsgrunder för befintliga byggnader 2016-01-26 Version 3 Detta är en sammanställning av beslutade kriterier för SGBCs granskning och bedömning av GreenBuilding-certifiering av befintliga

Läs mer

Välkomna till granskarträff Sweden Green Building Council

Välkomna till granskarträff Sweden Green Building Council Välkomna till granskarträff 160525 Sweden Green Building Council Program Kl 10 15 Återrapportering Utfall Erfarenhetsåterföring av granskning och platsbesök Inför 2017 Övrig info Behov av uppdaterad beräkningssnurra

Läs mer

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 Kontrollplan enligt plan- och bygglagen 10:6 1. Orientering Projekt: Tillbyggnad av fritidshus Byggherre: Helena och Björn Tegeberg Fastighetsbeteckning: Haninge Fåglarö 1:39 Diarienr/bygglov: Bränningevägen

Läs mer

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet

Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet New Karolinska Solna - Sustainability Nya Karolinska Solna Universitets Sjukhus Hållbarhet 1 Anders.k.goransson@sll.se Fakta om NKS Yta: 320 000 kvm (lika mycket som 24 hötorgsskrapor) Antal våningar:

Läs mer

Miljöbyggnad i praktiken

Miljöbyggnad i praktiken Examensarbete i Byggteknik Miljöbyggnad i praktiken - Att miljöcertifiera Hus N på Linnéuniversitetet The Swedish certification system "Miljöbyggnad" in practice - Building N in Linnaeus University Författare:

Läs mer