Slutsatser från dag 4

Transkript

1 Slutsatser från dag 4 Vid fjärde utbildningstillfället den 12 december 2011 ska frågor om material och kemikaliefrågor tas upp. Inledningsvis diskuterades också klassningsfrågor där undertecknad fått uppdrag att redogöra hur en certifiering enligt Miljöbyggnad kan ske på kommunnivå. Presentationer och annat material finns som vanligt på projektets webbplats: Jag har tittat närmare på Miljöklassad byggnad och kollat om det är möjligt att använda det klassningssystemet som ett kravdokument för kommunerna. Det är möjligt som jag ser det men det finns ett antal saker att tänka på om det systemet väljs. Dels så kan det innebära mer granskning eftersom de parametrar som ska kontrolleras i det dokument som byggherren lämnar in ska vägas samman och en bedömning ska göras i vilken klass som byggnaden hamnar. Det öppnar upp för att producera en byggnad som bara motsvarar BBR dvs under klassen Brons vilket gör att kommunen inte kan säkerställa att byggnaden blir mycket bättre än BBR om detta är vad kommunen har som mål. Om kommunen väljer att en bestämd målnivå, t.ex. Guld, så uppstår inte detta problemet. Fördelar är att byggherren har möjlighet att få byggnaden certifierad enligt kraven i Miljöbyggnad. Vi möjliggör alltså för byggherren att få byggnaden certifierad enligt ett system. Kommunen kan då använda detta för att skapa ett incitament i byggnationen för att effektivisera energianvändningen, förbättra innemiljön och minska användningen av byggvaror med skadliga ämnen. Nackdelen med alla systemen är att det bara går att säkerställa att de kvaliteter som ingår i systemet kan säkras. Kvaliteter kring grönytor, dagvattenhantering etc. måste då komma till på annat vis, t.ex genom skrivningar i ÖP. En fördel för kommunen är att krav och specifikationer enligt de olika klasserna finns beskrivna och är inget som kommunen själv behöver ta fram. Kraven är dessutom för bl.a. indikatorerna solvärmelast och ventilation uppdelade på bostäder och lokaler, och det finns också ett par indikatorer speciellt anpassade för småhus. I samband med markanvisning ska byggherren ange vilken ambition som man har, Brons, silver eller Guld. Kommunen kan själv ange i en given markanvisning vilka klasser som är aktuella. För vissa områden kanske bara silver eller brons behöver gälla, då är Guld en bonus. Alt. 1. Byggherren väljer att certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad och gör då själv eller genom ombud en föranmälan och erlägger en föranmälningsavgift. Föranmälan ger sökande rätt att genomföra certifieringen enligt den vid tillfället gällande manualen. Föranmälan är giltig i högst 3 år, om ansökningshandlingar inte inkommit till Sweden Green Building Council (SGBC) inom den utsatta tiden måste ny föranmälan göras. SGBC får också möjlighet att kommunicera eventuell ny information till sökanden. Under certifieringsprocessen har sökanden rätt att ställa och få svar på tre frågor. Inkommen handling returneras till godkänd granskare, handläggare på kommunen, som har till uppgift att godkänna den och utfärda ett certifieringsbetyg. För en nyproducerad byggnad ska certifieringsbetyget verifieras och meddelas Miljöbyggnads handläggare. Verifiering ska ske tidigaste ett år efter idrifttagning och inte senare än efter två år. En certifieringsavgift tillkommer även här.

2 Alt. 2: Byggherren väljer att inte certifiera byggnaden enligt Miljöbyggnad och för kommunen gäller då att kunna granska inkommen resultatrapport och säkerställa att byggherren har följt rätt ambition. Handläggaren bedömer sakuppgifter och jämför föreslagna indikatorbetyg med den manual som gällde vid markanvisningen. Underkännande av föreslaget betyg ska motiveras oavsett om det beror på ofullständigt underlag eller sakfel. Vid tveksamheter får kommunen själv avgöra frågan. Granskarens kommenterade ansökan returneras till Miljö-byggnads handläggare. Denna granskningsprocess ska ta maximalt 3 veckor. I kravställande för hållbart byggande kan kommunen inrikta kravställandet mot de krav som förekommer i ett miljöklassningssystem. På så sätt har byggherren möjlighet att få byggnaden certifierad enligt angivet system. Ett klassningssystem kan utgöra ett incitament för att t.ex. effektivisera energianvändningen, förbättra innemiljön och minska användningen av byggvaror med skadliga ämnen. Det innebär att de som bor och arbetar i byggnaderna mår bra, samtidigt som byggnadens miljö- och klimatpåverkan minskar. En miljöklassning enligt Miljöklassad Byggnad utgör ett bevis på att särskilda kvaliteter har säkrats när det gäller god innemiljö, liten påverkan på den yttre miljön och att kända ämnen med farliga egenskaper inte har byggts in. Det underlättar kommunikation av miljöfrågor och har ett marknadsvärde. I första hand är det nya kontors- och bostadshus som kan miljöklassas i Miljöbyggnad men även andra byggnader kan klassas eftersom flertalet indikatorer utgår från samhällskrav. Byggnad som färdigställts efter 1 juli 2009 klassas som nybyggnad och detsamma gäller tillbyggnad av befintligt hus. Tanken är att miljöklassningen för ny/projekterad byggnad ska kunna påbörjas redan i program- och gestaltningsfasen. Då fungerar miljöklassningen som styrmedel för projekteringsgruppen och projektledningen. Om miljöklassningen påbörjas när projekteringen är avslutad och entreprenaden har startats blir möjligheterna att påverka en byggnads miljöklassning mindre. Den preliminära miljöklassningen baseras på färdiga bygghandlingar. Förutom särskilda indataprotokoll har vissa hjälpmedel utvecklats i Excel. Det gäller dels ett blad för sammanräkning av del- och slutbetyg och dels ett blad med förenklade beräkningar av vissa energiindikatorer. De senare är avsedda att underlätta en klassning för mindre resurstarka beställare, t.ex. sådana som avser att uppföra ett småhus eller mindre bostadshus och saknar tillgång till mer avancerade datorprogram för energiberäkningar. För många indikatorer finns alternativa bedömningsmetoder, en enklare och en mer avancerad. De enklare alternativen är skapade för att förenkla klassningen och därmed hålla nere kostnaderna. De är generellt utformade så att det är något svårare att uppnå ett visst betyg med den enklare varianten. Därmed uppmuntras man till att använda det mer noggranna alternativet, i synnerhet när man ligger nära gränsen till en högre klass. För några indikatorer krävs emellertid att det mer avancerade alternativet används för att uppnå högsta betyget. Vem kan miljöklassa en byggnad? Miljöklassning av en byggnad kan utföras av en eller flera personer beroende på kompetensområden. För närvarande finns inga preciserade krav på den eller dem som ska utföra miljöklassningen. För kvalitetssäkring rekommenderas att klassningen genomförs av

3 minst två personer med olika kompetensområden som täcker områdena inom Miljöklassad Byggnad. Tabell 1. Miljöklassningen består av de indikatorer, aspekter och områden som visas i tabellen. Indikator Aspekt Område 1. Köpt energi Energianvändning 2. Värmeförlusttal Energi Energibehov 3. Solvärmelasttal 4. Andel av olika energislag Energislag Energi 5. Ljudklass Ljudmiljö 6. Radonhalt 7. Uteluftsflöde och teknisk Luftkvalitet utformning 8. Kvävedioxidhalt inne 9. Åtgärder mot fukt Fuktsäkerhet 10.Transmissionsfaktor/Maxoch Mintemperaturer Termiskt klimat 11. Solvärmefaktor/ Operativ temperatur 12. Fönsterglasarea genom Dagsljus golvarea/ Dagsljusfaktor 13. Tappvattentemperatur Risk för legionella 14 Krav på dokumentationen Dokumentation av byggvaror 15 Dokumentation av farliga Utfasning av ämnen med ämnen farliga egenskaper Innemiljö Material och kemikalier Vilka utrymmen ska miljöklassas? För följande fem aspekter ska de mest utsatta representativa vistelseutrymmena för respektive indikator klassas: Energibehov. Ljudmiljö. Luftkvalitet. Termiskt klimat. Dagsljus. Med vistelseutrymmen menas här utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt enligt BBR:s definition, till exempel sovrum, kontorsrum och klassrum. I exempelvis en kontorsbyggnad ska alltså inte ett fikarum eller en korridor ligga till grund för klassningen även om förhållandena är väsentligt sämre där. De mest utsatta vistelseutrymmena hittas i regel på samma våningsplan. De utvalda rummen för var och en av de fem indikatorerna ska omfatta en yta motsvarande minst 20% av ett typiskt våningsplan. För att bestämma ett samlat betyg från klassning av de enskilda rummen letar man först upp det lägsta betyget. Har mer än hälften av rummen ett betyg som är högre än detta får man

4 betyget närmast över det lägsta. Annars blir det lägsta betyget också slutbetyget för indikatorn. För aspekten Fuktsäkerhet ska alla fuktriskkonstruktioner bedömas. För indikatorn Värmeförlusttal (värmeförluster vintertid) ska klimatskalets och ventilationssystemets värmetekniska prestanda bestämmas. För indikatorerna Tappvattentemperatur (Risk för legionella), Radonhalt och Kvävedioxid (Luftkvalitet) ställs sådana krav på projekteringen att kriterierna uppfylls i utsatta rum. För indikatorerna Krav på dokumentation av byggvaror och Dokumentation av farliga ämnen beskrivs i instruktionerna vilka byggnadsdelar och vilken typ av farliga ämnen som ingår. Hur går miljöklassningen till? Ett standardiserat indataprotokoll som kan laddas ner från MiljöByggnads hemsida, är utgångspunkten för datainsamlingen. Miljöklassningen genomförs huvudsakligen i fyra moment: 1. Samla in underlag. 2. Genomföra bedömningar och beräkningar. 3. Fylla i indataprotokollet och sammanställa bilagor i form av dokumenterade bedömningar, och beräkningar. Detta utgör Miljöklassningsrapporten. 4. Senast två år efter att byggnaden klassats på bygghandlingar ska betygen verifieras i färdig byggnad. Hur detta går till anges under varje indikator. Gruppens diskussioner Jönköpings kommun har också tittat på hur en klassning skulle kunna gå till och kommit fram till att kommunen kan tänka sig att ställa krav på att byggnader är klassade enligt Miljöbyggnad. Byggherren får i förslaget säkerställa att certifieringen och kvalitetssäkringen går till på det sätt som certifieringsorganet kräver. Jönköpings kommun får i uppdrag att ta fram ett förslag till program till nästa tillfälle. Jönköpings kommun har också gjort en sammanställning av bygglovsärenden och energivärden i dessa projekt. Värdena är beräknade med något av de förekommande programmen för detta. Ofta överensstämmer inte det beräknade värdet med det uppmätta vid slutbesiktning och vi känner att kvaliteten i befintliga beräkningsprogram måste säkerställas. Vad ska kommunen göra när uppmätt blir sämre än beräknat. Ett alternativ är att göra stickprov på beräknade projekt det ger en signal om att det sker tillsyn på detta. Vidare pratade Ann-Carin om avsnittet materialval och olika system för att hämta in uppgifter om olika material. Gruppen arbetade i datorsal med systemen Basta, Miljövarubedömningen och Folksams miljöguide. Det finns också hjälp att få i Byggfakta Docu, EPD-standarder Basta har endast godkända produkter i databasen. Om man söker en bra skrivelse på dokumentationskrav på farliga ämnen så har MSR bra krav i sina dokument. Vid pennan Henrik Dinkel

5