Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012"

Transkript

1 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Profu i Göteborg AB Mölndal, feb 2012

2

3 Sammanfattning Denna rapport innehåller de viktigaste resultaten från de modellberäkningar med MARKAL- NORDIC som Profu utfört på uppdrag av Energimyndigheten. Beräkningarna utgör ett underlag till Långsiktsprognos Syftet med modellberäkningarna är att analysera den långsiktiga utvecklingen av det svenska stationära energisystemet (det vill säga exklusive transporter) och de resulterande koldioxidutsläppen. Två olika modellberäkningar har gjorts där förutsättningarna skiljer sig med avseende på ny kärnkraft i Sverige. I det ena fallet antas att nya reaktorer inom vissa gränser får uppföras som ersättning för de befintliga reaktorerna när dessa faller för åldersstrecket. I det andra fallet tillåts inga nya reaktorer. De befintliga anläggningarna antas ha 60 års livslängd i bägge beräkningsfallen. Utöver dessa antaganden tillkommer en mängd övriga beräkningsförutsättningar som i stor utsträckning fastlagts i samråd med Energimyndigheten. Prognosunderlaget från Energimyndigheten samt beräkningsresultaten sträcker sig till och med Beräkningsresultaten visar bland annat att koldioxidutsläppen från det stationära energisystemet i Sverige fortsätter att minska. Prisökningar på fossila bränslen, ett antagande om stigande priser på utsläppsrätter för koldioxid, den ökande ambitionsnivån inom elcertifikatsystemet och de existerande energi- och koldioxidskatterna medför att den idag låga fossilandelen inom el- och fjärrvärmeproduktion fortsätter att minska. Detta förändras endast marginellt om ny kärnkraft inte får uppföras. Inom el- och fjärrvärmeproduktionen expanderar i huvudsak kärnkraft genom effekthöjningsprogrammen samt biobränslebaserad kraftvärme och vindkraft genom elcertifikatsystemet. De stigande gaspriserna medför att ny gaskraftvärme inte är lönsam och att existerande gaskraft får svårare att konkurrera. De stigande fossilbränslepriserna, det relativt höga priset på utsläppsrätter, en ökning i elcertifikatkvot samt en förväntad ökning av avfallsförbränning gör att kraftvärmeproduktion baserad på fossila energislag får svårt att konkurrera i framtiden. Dessutom antas att det totala fjärrvärmeunderlaget minskar till följd av effektiviseringar och konkurrens från andra uppvärmningsslag. Expansionen inom kraftproduktion i kombination med endast en svagt ökande elförbrukning leder till en relativt omfattande nettoexport ut från Sverige, i storleksordning drygt 20 TWh omkring Om ny kärnkraft får uppföras samtidigt som den befintliga fasas ut kan denna nettoexport öka ytterligare mot 2040, närmare bestämt omkring 40 TWh. Om däremot ingen ny kärnkraft tillåts i beräkningarna understiger nettoexporten 10 TWh kring I det fallet är också övrig kraftproduktion (förnybar) i Sverige större. En stor del av den ökade kraftexporten möjliggörs genom lönsamma investeringar i ny överföringskapacitet främst till Kontinentaleuropa. Den framtida energianvändningen inom bostäder och service kännetecknas av en fortsatt expansion för värmepumpar. Olja för uppvärmningsändamål försvinner helt efter Det totala behovet av levererad värme minskar över tiden till följd av effektiviseringar på värmemarknaden. Detta medför också att det samlade fjärrvärmebehovet avtar något. Den totala elanvändningen inom bostäder och service minskar något över tiden. Den totala energianvändningen inom industrin antas öka över tiden till följd av ökad industriell aktivitet. Detta dock från en tydlig nedgång till följd av den globala lågkonjunkturen under Sammansättningen av energislagen som används inom industrin förändras något över tiden där andelen för biobränslen ökar med omkring 5

4 procentenheter från dagens ca 40 procent. En del av detta används för industriell mottrycksproduktion av el. Även elens andel av industrins totala energianvändning ökar något. Däremot minskar de fossila bränslena sin andel, i såväl relativa som absoluta tal.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Resultat Koldioxidutsläpp Elsystemet... 3 Den nordiska elproduktionen Kostnader för ny elproduktion Elhandel med grannländerna Elpriser Obegränsad utbyggnad av kärnkraften i Sverige? Fjärrvärmeproduktion Marginalkostnader för fjärrvärmeproduktion Energianvändning inom bostäder och service Energianvändning inom industrin Elcertifikatsystemet Elcertifikatproduktionens sammansättning Elcertifikatpriser Appendix A Viktiga beräkningsförutsättningar Energibehov Bränslepriser Styrmedel Skatter Utsläppsrätter för CO Stöd och elcertifikat De övriga länderna Elhandel med grannländerna Elproduktion Kärnkraft Vattenkraft Gaskraft Vindkraft Biobränslekraft Övrig förnybar kraft CCS (Carbon Capture and Storage) Fjärrvärme Övrigt Appendix B Metod och modell MARKAL En översikt MARKAL-NORDIC... 43

6 1 Inledning På uppdrag av Energimyndigheten har Profu utfört två modellberäkningar med MARKAL- NORDIC som underlag till Långsiktsprognos Avsikten med modellberäkningarna är att studera hur den framtida energianvändningen förändras inom el- och fjärrvärmetillförsel, industri samt bostäder och service i Sverige, och därmed även koldioxidutsläppen. De bägge modellberäkningarna skiljer sig enbart med avseende på ny kärnkraft i Sverige. I det ena fallet tillåts ny kärnkraft inom vissa begränsningar och i det andra fallet tillåts ingen ny kärnkraft i beräkningarna. Den existerande kärnkraften antas ha 60 års livslängd. Med avseende på övriga förutsättningar (till exempel bränslepriser och energibehov) karaktäriseras bägge beräkningsfall som referensfall enligt Energimyndighetens terminologi. Förutsättningarna för energibehoven och fossilbränslepriserna har bestämts av Energimyndigheten. Detta och andra viktiga beräkningsförutsättningar redovisas i Appendix A. I jämförelse med föregående Långsiktsprognos 2010 så innebär beräkningsförutsättningarna i Långsiktprognos 2012 bland annat något högre kol- och råoljepriser, något lägre naturgaspriser, ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem (istället för som tidigare ett separat svenskt system) och ett betydligt högre (och över tiden stigande) pris på utsläppsrätter för CO 2. Dessutom har viss teknikdata uppdaterats. Upplägget för denna rapport är att inledningskapitlet åtföljs av ett resultatkapitel som redovisar ett antal beräkningsresultat kring bland annat koldioxidutsläpp, elproduktion, fjärrvärme, slutlig energianvändning och elcertifikatsystemet. I appendix A redogörs för viktiga beräkningsförutsättningar och i Appendix B beskrivs den valda metoden och MARKAL-modellen mer ingående. 2 Resultat Tidsperioden som är i fokus för detta uppdrag omfattar perioden 2010 till Koldioxidutsläpp CO 2 -utsläppen i bägge beräkningsfallen minskar över tiden, se Figur 1. En bidragande orsak är det stigande (och relativt höga) priset på CO 2. Utsläppen minskar med omkring 5 Mton mellan 2010 och Den ökande elcertifikatkvoten fram till 2020 medför också att utsläppen inom el- och fjärrvärmeproduktionen hålls nere. Först från och med modellår 2037 tillåts ny kärnkraft att byggas i referensfallet. Det är också först då som skillnader i utsläpp mellan de bägge beräkningsfallen visar sig. Skillnaden är dock mycket liten varför utsläppsminskningar av ny svensk kärnkraft i första hand sker utanför Sveriges gränser. Tittar vi närmare på de olika sektorerna så fortsätter utsläppsminskningen inom bostäder och service. Efter modellår 2016 är oljan helt utfasad för uppvärmning. Det som då återstår är övrig användning (som definieras som icke-substituerbar i modellbeskrivningen). Utsläppen 2

7 Mton CO2 kton CO2 Profu inom industrin (inklusive bränslen för mottrycksproduktion i Figur 1) ligger kvar relativt oförändrat, trots en sammantaget stigande energiförbrukning. Ökningen är dock främst kopplad till användningen av el och biobränsle medan förbrukningen av fossila bränslen är någotsånär oförändrad alternativt svagt minskande. CO 2 -utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktion minskar däremot stadigt beroende på stigande CO 2 -pris och fossilbränslepriser samt en ökning i elcertifikatberättigad elproduktion REF REFNNUC Industri+mottryck Fjärrvärme+kraftvärme Bost&service Kondensel Figur 1 De svenska CO 2 -utsläppen från det stationära energisystemet (exklusive transporter) 1, till vänster samt sektorsvisa utsläpp i referensfallet, till höger. ( REF =Referensfall med ny kärnkraft, REFNNUC =Referensfall utan ny kärnkraft). 2.2 Elsystemet Den svenska elproduktionen kännetecknas i referensfallet av en ökning i kärnkraftproduktion genom effekthöjningar samt en ökning i förnybar elproduktion (både vind och biobränslebaserad) genom främst elcertifikatsystemet (se Figur 2). Fossilbränslebaserad kraft minskar stadigt och producerar mindre än en TWh efter Förklaringen står att finna i de relativt höga fossilbränslepriserna, inte minst för naturgas. I beräkningarna tappar därmed gaskraftvärme (även existerande) konkurrenskraft gentemot förnybar kraftvärme, inte minst genom elcertifikatsystemet som ökar efterfrågan på förnybar el fram till Dessutom antas avfallsförbränningen växa och genererar i beräkningarna omkring 3 TWh el i modellår Samtidigt antas det totala fjärrvärmeunderlaget minska beroende på effektiviseringar och konkurrens med andra uppvärmningsslag Sammantaget kan man därmed säga att konkurrensen om (det begränsade) fjärrvärmeunderlaget för elproduktion ökar. Tilläggas bör att fjärrvärmesystemet i modellen behandlas som ett Sverigeaggregat och inte som enstaka kommunala system. Detta gör att de olika förutsättningar som finns i olika system inte fullt ut speglas av modellbeskrivningen. Alternativen till exempelvis existerande fossilbränslekraft kan variera avsevärt mellan olika kommunala system. I referensfallet utan ny kärnkraft produceras något mer gaskraft (än i fallet med ny kärnkraft) på längre sikt, främst inom industriellt mottryck. Bortsett från det föreligger inga större skillnader avseende fossil kraftproduktion i Sverige mellan de bägge beräkningsfallen. 1 Alla stationära CO 2 -utsläpp ingår ej i modellbeskrivningen. Detta gäller till exempel vissa processrelaterade utsläpp inom industrin. 3

8 Antagandet om 60 års livslängd för den existerande kärnkraften medför att utfasningen inleds efter modellår 2030 och är helt genomförd först i modellår I referensfallet med ny kärnkraft antas att denna får byggas ut som ersättning för den befintliga, det vill säga först efter Dessutom har vi antagit att den samlade kärnkraftkapaciteten inte får överstiga den som uppnås då effekthöjningarna av den befintliga kärnkraften antas vara genomförda, det vill säga drygt 10 GW (se mer i kapitel och Appendix A). Detta kan tolkas som att den existerande kärnkraften ersätts av lika stora enheter eller att de nya reaktorerna är större men att inte alla befintliga reaktorer ersätts med nya. Den totala kärnkraftproduktionen ökar dock något då vi antagit att tillgängligheten i de nya verken är något högre än i de befintliga verken. I referensfallet med ny kärnkraft produceras följaktligen mer än 75 TWh från de svenska kärnkraftverken år Biobränslekraftvärme ökar efter 2010 främst som en följd av en ökad elcertifikatkvot och ligger i modellår 2023 på ca 7 TWh el. Samtidigt står torvkraftvärme för drygt 1,5 TWh medan vindkraft genererar omkring 11 TWh. Industriellt mottryck baserat på biobränslen genererar ca 7 TWh. Mellan modellår 2023 och modellår 2030 sker inga större förändringar. Först efter 2030 expanderar vindkraften rejält och genererar omkring 30 TWh mot slutet av beräkningshorisonten. Detta trots att elcertifikatsystemet antas upphöra år Anledningen är att elpriserna efter modellår 2030 hamnar på så höga nivåer, till följd av stigande fossilbränslepriser och stigande pris på CO 2, att ny landbaserad vindkraft blir lönsam utan extra stöd. På så lång sikt antas heller inga begränsningar i utbyggnadstakten. Den antagna tillgängliga potentialen på lång sikt uppgår till mer än 50 TWh (på land). Till följd av begränsningar kopplade till fjärrvärmeunderlaget och den expanderande avfallsförbränningen, når biobränslekraftvärmeproduktionen som mest drygt 8 TWh under hela beräkningsperioden. Till följd av stigande CO 2 -priser upphör den torvbaserade kraftvärmeproduktionen efter I Figur 2 kan man också se att den totala svenska elproduktionen ökar kraftigt i fallet med ny kärnkraft och närmar sig 200 TWh mot slutet av beräkningsperioden. Detta i kombination med en endast långsamt stigande inhemsk elförbrukning medför att Sverige kan komma att få ett betydande kraftöverskott redan år På längre sikt blir överskottet ännu större i beräkningarna. Detta förutsätter naturligtvis att nya överföringsförbindelser byggs, vilket också är fallet i beräkningsresultaten (se mer om elöverföring längre fram), och att tillgängligheten i de svenska kärnkraftverken är god (i beräkningarna antas en årlig energiutnyttjningstid på 82 procent i de befintliga verken). 2 Förutom ekonomiska incitament finns även rent förbränningstekniska skäl till att använda torv i samförbränning med biobränsle. Några sådana överväganden har vi dock inte gjort i våra beräkningar. 4

9 TWh TWh TWh Profu Vattenkraft Kärnkraft Biobränsle, torv, avfall Kol Gas Olja Vind Other renew Bruttoelanvändning Figur 2 Elproduktion i Sverige, Referensfall med ny kärnkraft (Källa för : Eurostat samt Svensk Energi) Skillnaderna mellan de bägge beräkningsfallen uppstår först på längre sikt (vilket är naturligt eftersom ny kärnkraft spelar roll först på längre sikt) och avser, förutom kärnkraft, i första hand vindkraftproduktion, se Figur 3 (till höger). Omkring 2045 uppgår vindkraften till drygt 30 TWh i referensfallet med ny kärnkraft medan den ligger på ca 40 TWh i fallet utan ny kärnkraft. Den totala produktionen kring år 2050 ligger i fallet utan ny kärnkraft omkring 50 TWh lägre än fallet med ny kärnkraft, se Figur 3 (till vänster). Intressant att notera är att den totala svenska kraftproduktionen i detta fall (utan ny kärnkraft) ligger på ungefär samma nivå som idag (då visserligen produktionen i de existerande verken legat på historiskt låga nivåer) Modellår REF REFNNUC Figur 3 Total elproduktion i Sverige, till vänster samt elproduktion i Sverige exklusive vattenkraft och kärnkraft, modellår 2044, till höger ( Ref =Referensfall med ny kärnkraft, REFNNUC = Referensfall utan ny kärnkraft). 0 REF REFNNUC Biobränslen, avfall, torv Kol+olja Gas Vindkraft Övrigt Även om Sverige har vissa komparativa fördelar för ny kraftproduktion, till exempel kraftvärme och vindkraft (goda vindlägen), så antas i modelleringen att grannländerna istället 5

10 har fler fördelar när det gäller en större utbyggnad av kraftproduktionen (läs: ny kondensproduktion). Exempelvis antas (i samråd med Energimyndigheten) kolanvändningen för kraft- och värmeproduktion vara begränsad i Sverige vilket generellt medför att ingen kolkondens byggs i Sverige men väl i förekommande fall i grannländerna. Dessutom antas gaspriset vara något högre i Sverige än i de flesta andra grannländerna på grund av högre transmissionskostnader, vilket gör att i de fall där ny gaskondens blir lönsam så sker utbyggnaden i stor utsträckning utanför Sverige. Ny kärnkraft tillåts, förutom i Sverige, även i Finland och Polen och då utan den effektskatt som de svenska verken antas ha även i framtiden. Ny brunkolskraft kan endast uppföras i Tyskland och Polen. CCS blir lönsamt att bygga i bägge beräkningsfallen och då endast i mindre skala i Norden medan utbyggnaden i Tyskland och Polen är mer omfattande. 3 Den nordiska elproduktionen I Figur 4 visas den nordiska kraftproduktionen i referensfallet. I Norden som helhet ökar bruttoelanvändningen fram till Enligt beräkningarna är Norden som helhet en elexportregion med ett produktionsöverskott på omkring 50 TWh efter 2030 (dessutom tillkommer en nettoimport från Ryssland som här antas vara 7 TWh per år). År 2030 understiger den fossila kraftproduktionen 5 procent av den totala nordiska elproduktionen. Vindkraft och biobränslekraft står för ungefär lika stora andelar runt 2040, i storleksordning TWh. I det tidsperspektivet kan den nordiska elproduktionen sammanfattas som 45% vattenkraft, 25% kärnkraft och vardera 15 procent från biobränslekraft respektive vindkraft. 3 CCS-kostnaden för ett koleldat kolkraftverk antas ligga omkring EUR/t inklusive transport och lagring och beroende på bland annat vilket land som avses (se Appendix 1, Beräkningsförutsättningar). 6

11 TWh Profu Solceller kommer in något mot slutet av beräkningsperioden i fallet utan ny kärnkraft, då teknikutvecklingen antas ha gått så långt att solceller kan stå på egna ben (elpris i råkraftledet på omkring 75 öre/kwh). Inga ytterligare stöd för solceller ingår i beräkningarna vid den tiden Vattenkraft Kärnkraft Biobränsle, torv, avfall Kol Gas Olja Vind Other renew Bruttoelanvändning Figur 4 Elproduktion i Norden, Referensfall med ny kärnkraft i Sverige (Källa för : Eurostat) Kostnader för ny elproduktion Som en kortfattad reflektion till resultaten i föregående avsnitt visar Figur 5 ett exempel på de i modellen antagna kostnaderna för ny elproduktion. Dessa antaganden baseras dels på exogena parametrar (input i modellen) som till exempel bränslepriser, investeringskostnader, och verkningsgrader, och dels på endogena parametrar (beräkningsresultat eller output) som till exempel elcertifikatpris och fjärrvärmekreditering. Det är viktigt att komma ihåg att innehållet i figuren skall ses som ett pedagogiskt hjälpmedel för att förstå beräkningsresultaten och de val som modellen gör i beräkningarna. I verkligheten är kostnader för ny elproduktion i det närmaste projektspecifika och påverkas i hög utsträckning av lokala förutsättningar (till exempel typ av fjärrvärmesystem, tillgång till bränslen, vindförhållanden för vindkraftverk och avstånd till elnät), teknisk utformning (det finns många typer av biobränslekraftvärmeverk ), anläggningsstorlek, avkastningskrav, tidshorisont med mera. Även om modellverktyget inte inkluderar samtliga dessa förutsättningar så omfattas ändå tillräckligt många parametrar i beräkningarna (till exempel teknik, vindlägen mm) för att informationen i Figur 5 inte täcker det utfallsrum som omfattas av modellen. Dessutom är kostnaden för ny elproduktion dynamisk, det vill säga den förändras över tiden (beroende på bränslepriser, CO 2 -priser och teknisk utveckling). Figur 5 speglar typiska förhållanden för modellår Med alla dessa förbehåll i bakhuvudet kan vi ändå dra ett antal viktiga slutsatser ur sammanställningen i Figur 5. Kring modellår 2030 så ligger systempriset på el på SEK/MWh el (se mer i kommande avsnitt). Detta medför att, givet våra 7

12 SEK/MWh el Profu beräkningsförutsättningar, ett antal tekniker är lönsamma ur elproduktionssynpunkt, nämligen ny vattenkraft, ny kärnkraft samt biobränslekraftvärme och landbaserad vindkraft. De två senare är lönsamma tack vare elcertifikatintäkterna (som kring modellår 2030 visserligen är relativt låga enligt modellberäkningarna, se mer i kommande avsnitt). Ny kärnkraft tillåts inte i modellen förrän tidigast modellår 2037 (då utfasningen av de gamla verken startar) och potentialen för ny vattenkraft är relativt begränsad (se Appendix A). Efter 2030 stiger elpriset ytterligare på grund av stigande fossilbränslepriser och priset på CO 2. Därmed blir även ny kolkondens med CCS lönsam på Kontinenten (brunkolkondens med CCS är billigare och blir lönsam redan i modellår 2030). Däremot ligger kostnaderna för ny gaskraft (kondens och kraftvärme) genomgående över det långsiktiga elpriset. Detta beror i första hand på det relativt höga gaspriset (relativt andra bränslen). Figur 5 indikerar dessutom att existerande gaskraftvärme (exklusive kapitalkostnader) har svårt att konkurrera med ny biobränslekraftvärme (stora anläggningar). Detta är också skälet till varför bidraget från gaskraft i beräkningsresultaten minskar över tiden i Sverige. Här ska man återigen komma ihåg att lokala förutsättningar kan variera avsevärt medan figuren (och modellen) visar bilden för ett tänkt Sverigesystem (se även tidigare kommentar) Övriga skatter/avgifter Elcertifikat EUA CO2-skatt Bränslekostn (inkl värmekred) D&U Kapitalkostnad SUMMA (Netto) -400 Figur 5 Total elproduktionskostnad för ett antal tekniker fördelade på olika kostnadsposter. Negativ bränslekostnad är möjlig om värmekrediteringen överstiger bränslekostnaden (för till exempel billiga bränslen såsom kol och torv). Figuren visar förhållandena först och främst för Sverige. Av skatter och avgifter ingår endast CO 2 - och energiskatter samt den termiska effektskatten på kärnkraft Elhandel med grannländerna I Figur 6 visas export och import av el mellan Sverige och dess grannländer (referensfallet med ny kärnkraft). Man kan se att Sverige har ett betydande kraftöverskott redan i ett relativt kort tidsperspektiv (före 2020). Fram till 2030 är nettoexporten i storleksordning TWh 8

13 per år, där Danmark, Finland och Tyskland är stora importörer. Anledningen till det svenska kraftöverskottet är, som nämnts tidigare, ökad kärnkraftsproduktion (genom effekthöjningsprogrammen men även förbättrad tillgänglighet i existerande verk), elcertifikatsystemet som stimulerar utbyggnaden av förnybar elproduktion samt en relativt långsamt ökande (alternativt stagnerande) inhemsk elförbrukning. Importen till Sverige kommer i första hand från Norge men även Finland exporterar en del till Sverige. I Finland ges möjlighet till nettoexport mycket tack vare en utbyggnad av kärnkraften (samt en antagen nettoimport från Ryssland på ca 7 TWh). I beräkningarna tas en sjätte reaktor i Finland i bruk från och med modellår 2030 (den femte reaktorn startar modellår 2016). Efter 2030 ökar den svenska nettoexporten ytterligare, inte minst genom expansionen av vindkraft. De största importörerna i det skedet är Tyskland och Polen. Förutom de skäl som anförts så förutsätter också en betydande svensk nettoexport att det byggs nya överföringsförbindelser, inte minst till Kontinenten. Detta görs också i modellen från om med modellår I modellår 2030 uppgår investeringarna i ny överföringskapacitet mellan Sverige och Kontinenten (Tyskland och Polen) till ca 1 GW. Denna stiger till hela 6 GW i modellår I fallet utan ny kärnkraft stannar nyinvesteringarna istället på omkring 3 GW under samma år. Utan ny kärnkraft minskar det svenska kraftöverskottet och lönsamheten för nya överföringsförbindelser avtar (utfallet för de bägge beräkningsfallen jämförs i Figur 7). Mellan de nordiska länderna sker endast mindre förstärkningar i beräkningarna. 4 Den kortsiktiga balanshandeln mellan länderna omfattas inte av modellbeskrivningen eftersom ett kalenderår delas in i endast sex perioder: tre årstider och dag/natt (det är alltså elprisskillnaderna mellan de olika länderna för dessa sex perioder som driver import/export och utbyggnad av överföringskapaciteten). Vi har därför i modellbeskrivningen inte använt oss av hela den existerande överföringskapaciteten utan antagit att en mindre del (omkring 10 procent) reserveras för den kortsiktiga balanshandeln, vilken med andra ord inte inkluderas i modellen. Tillgängligheten till den återstående kapaciteten antas också vara något begränsad på grund av eventuella driftavbrott, svagheter i respektive lands nät och så vidare (vi antar en maximal utnyttjningsgrad på ca 75 procent till och från Kontinenten och ca 85 procent mellan de nordiska länderna; delvis baserat på statistik). Det är också viktigt att påpeka att MARKAL-NORDIC utnyttjar överföringarna så långt det är möjligt inom begränsningarna om det så bara är en minimal prisskillnad mellan länderna. Därmed kan man i beräkningarna erhålla tämligen stora flöden av el över gränserna. Det kan också, precis som i verkligheten, vara så att elutbytet mellan två länder kan vara betydande under vissa säsonger medan nettoutbytet sett över hela året är ganska litet (se till exempel mellan Sverige och Norge fram till modellår 2030 i Figur 6). 4 När det gäller investeringar i ny överföringskapacitet så investerar modellen till dess att prisskillnaden mellan två länder reduceras så att den motsvarar den annualiserade investeringskostnaden (per kwh) för ny överföringskapacitet. Ny överföringskapacitet kan därför i modellen inte helt radera prisskillnader mellan två länder. 9

14 TWh TWh Profu Import Export Fin Dan Nor Tys Pol Netto Figur 6 Sveriges elhandel med grannländerna i referensfallet (Källa : Nordel, ENTSO-E och Svensk Energi.) Import Pol Tys Nor Dan Fin -40 Export Figur 7-60 Med ny KK Utan ny KK Sveriges elhandel med grannländerna i modellår 2044 i bägge beräkningsfall Elpriser I modellberäkningarna erhålls även marginalkostnaden för att producera el i de olika länderna som ett beräkningsresultat. Eftersom investeringar görs endogent av modellen är denna marginalkostnad närmast att jämställa med den långsiktiga marginalkostnaden. Även om en del faktorer kan tillkomma, såsom osäkerheter och marknadsbedömningar, så likställer vi i denna rapport den beräknade marginalkostnaden med ett marknadspris på el (i producentledet, det vill säga råkraftpris). Tilläggas bör att beräkningarna endast inbegriper normalår. De beräknade elpriserna i de sex modellerade länderna stiger kontinuerligt över tiden bland annat på grund av ökande elbehov, stigande fossilbränslepriser och en ökning i priset på 10

15 SEK/MWh el Profu utsläppsrätter för koldioxid (referensfallet med ny kärnkraft i Sverige, se Figur 8). Kring 2040 planar priserna ut (liksom antagandet kring priset på CO 2 ) och hamnar i intervallet öre/kwh beroende på land. Prisskillnader mellan länderna uppstår på grund av flaskhalsar i överföringskapacitet mellan länderna. Lägst är priset generellt i Norge medan Tyskland och Polen har de högsta priserna. Tyskland har till följd av bland annat sin stora kolkondenskapacitet de högsta elpriserna givet de EUR/t (beroende på år) i utsläppsrättspris som antagits i detta fall. Eftersom Polen antas ha ett signifikant produktionsöverskott på kort sikt så är priserna där något lägre än i Tyskland som antas ha en mer ansträngd kraftbalans. Ytterligare något lägre priser återfinns i Danmark. För Sveriges del har elcertifikatsystemet en viss prisdämpande effekt eftersom en relativt stor mängd ny förnybar elproduktion med låga rörliga kostnader tvingas in på kraftmarknaden samtidigt som handeln med Kontinenten och Danmark håller uppe prisnivån. I Norge byggs relativt billig vattenkraft ut samtidigt som vindkraften expanderar något. Ny gaskraft byggs däremot inte ut i Norge. Det långsiktiga elpriset på Kontinenten efter 2025 styrs i stor utsträckning av den totala produktionskostnaden för att uppföra ny stenkolsbaserad kraft med CCS. Baserat på teknikdata och antaganden om kolprisutveckling så antar vi här att ny kolkondens med CCS kan byggas ut till en kostnad på ca 75 öre/kwh (detta sammanfaller med elprisutvecklingen i Tyskland efter 2030, se Figur 8). Ny gaskondens byggs endast i mycket liten utsträckning på Kontinenten efter Den totala produktionskostnaden ligger i det fallet på närmare 80 öre/kwh och utgör i princip taknivån för elprisutvecklingen i de inkluderade länderna under hela beräkningsperioden (se Figur 5 och Figur 8) Nor Sve Fin Dan Tys Pol Figur 8 Råkraftpriser (tidsmedelvärden; Referensfallet med ny kärnkraft) i de modellerade länderna. Om man tittar på bägge beräkningsfall, Figur 9, kan man konstatera att elpriserna i Sverige (i råkraftledet) är något högre efter 2030 i fallet utan ny kärnkraft än i fallet då ny kärnkraft tillåts. Skillnaden uppgår typiskt till omkring 3-4 öre/kwh. 11

16 SEK/MWh el Profu Ref Exkl ny KK Figur 9 Råkraftpriser i Sverige i bägge beräkningsfallen Obegränsad utbyggnad av kärnkraften i Sverige? I vår analys har vi, som nämnts tidigare ansatt en begränsning för utbyggnaden av ny kärnkraft. Begränsningen är definierad så att den totala installerade kärnkraftkapaciteten i Sverige inte tillåts överstiga drygt 10 GW (se tidigare kommentarer). Vilken betydelse har denna begränsning för slutresultatet? I regeringens energiöverenskommelse står skrivet att de gamla verken får ersättas av nya, det vill säga som mest 10 stycken nya reaktorer. Givet att dessa har en effekt på 1,6 GW el (som den femte reaktorn i Finland) så skulle produktionen potentiellt kunna uppgå till ca 120 TWh per år, det vill säga nästan en fördubbling mot dagens produktionskapacitet. I en kompletterande känslighetsanalys har vi utgått från exakt samma förutsättningar som i referensfallet (med ny kärnkraft) men där modellen stället tilläts att investera i ny svensk kärnkraft helt utan begränsningar. Resultatet blir då att modellen investerar till dess att det svenska råkraftpriset på el sjunker och hamnar på produktionskostnaden för ny kärnkraft i Sverige. Denna antas här ligga på omkring 55 öre/kwh inklusive effektskatten. Eftersom vi tidigare konstaterat att elpriset i referensfallet når ca öre/kwh i Sverige efter 2030 så är det uppenbart att ny kärnkraft är lönsam, givet våra antaganden. Släpper vi helt på begränsningarna så pekar beräkningarna på att vi totalt skulle kunna få in närmare 150 TWh kärnkraft efter 2040, det vill säga 30 TWh mer än vad som teoretiskt är möjligt enligt regeringens överenskommelse. Elprisnivåerna lägger sig också följaktligen på kostnadsnivån för ny kärnkraft, det vill säga kring 55 öre/kwh. Vi tror dock inte i nuläget att en stor expansion av kärnkraftproduktionen utöver det som produceras idag är särskilt trolig. Dels på grund av politiska och opinionsmässiga skäl, i synnerhet som en stor andel av denna produktion skulle exporteras, men även på grund av långa ledtider och de massiva resurser som skulle komma att krävas för att bygga upp en så pass stor produktionskapacitet före I våra beräkningar (inklusive känslighetsanalysen) har vi dessutom antagit att potentialen för ny kärnkraft är begränsad i såväl Finland som Polen (vilka är de enda länderna utöver Sverige som antas kunna bygga ny kärnkraft i modellen). Om det visar sig att ny kärnkraft blir lönsam i framtiden så kan investeringarna naturligtvis lika gärna hamna i något av Sveriges grannländer istället. 12

17 Baserat bland annat på ovanstående diskussion har vi därmed, i samråd med Energimyndigheten, valt att införa nämnda begränsning för ny kärnkraft i Sverige. Beräkningarna visar att ny kärnkraft är lönsam (givet våra antaganden) och modellen väljer att investera. Men vi tror heller inte på en så pass stor expansion som teoretiskt skulle kunna vara möjlig. Som en lagom balans har vi därför ansatt en oförändrad kapacitet som ett övre tak under hela beräkningsperioden. 2.3 Fjärrvärmeproduktion Fjärrvärmeproduktionen mellan 1990 och 2010 samt i referensfallet (från och med modellår 2016) visas i Figur 10. De totala fjärrvärmeleveranserna, och därmed fjärrvärmeproduktionen, avtar något från omkring 55 TWh i modellår 2016 till strax över 50 TWh i modellår Denna utveckling har sin förklaring i ökad konkurrens från andra uppvärmningsalternativ (till exempel värmepumpar) och effektiviseringar i användarledet. Denna utveckling är gemensam för bägge beräkningsfallen. Sammansättningen av fjärrvärmeproduktionen förändras delvis under den studerade perioden. Den tydliga konverteringen från fossila bränslen till biobränslen och avfall som vi kunnat se under och 2000-talet fortsätter om än inte i samma omfattning. Detta förklaras naturligtvis av det faktum att andelen fossila bränslen idag endast utgör omkring 10 procent i produktionsledet. I synnerhet avfallsbränslen ökar fram mot 2050 vilket naturligtvis också utgör en viss begränsning för ökningen av biobränslen, inte minst som det totala fjärrvärmeunderlaget antas minska något. Generellt är fjärrvärmeproduktion baserat på avfallsförbränning mer lönsamt i beräkningarna än biobränslebaserad fjärrvärmeproduktion. Visserligen ökar biobränslekraftvärme sin andel men detta sker delvis på biobränsleeldade hetvattenpannors bekostnad. Från en andel på nästan 40 procent i modellår 2009 så ökar kraftvärmeverken (samtliga bränslen) sin andel av fjärrvärmeproduktionen till ca 70 procent under modellår Denna nivå bibehålls under återstoden av beräkningsperioden. Motsvarande förändring för hetvattenpannorna (samtliga bränslen) är från omkring 40 procent till lite drygt 10 procent. Resten utgörs i huvudsak av industriell spillvärme och värmepumpar. Bidraget från värmepumpar i fjärrvärmenäten ligger på omkring 5 TWh till och med modellår 2023 vilket ungefär är detsamma som dagens nivå. Fram mot 2050 halveras bidraget från värmepumpar till följd av de relativt höga elpriserna. 13

18 TWh TWh TWh Profu Olja Naturgas+gasol Kol+hyttgas Elpannor Värmepumpar Torv Biobränsle Brännbart avfall Spillvärme+solvärme Figur 10 Fjärrvärmeproduktion per bränsle och typ sedan 1990 samt i referensfallet (från och med modellår 2016). Det extremt kalla året 2010 avviker tydligt från övriga år. Källa : Energimyndigheten; Energiläget i siffror. Om vi jämför de bägge beräkningsfallen så är skillnaderna mycket små (den totala fjärrvärmevolymen är densamma, vilket i praktiken är ett beräkningsantagande). Fram till och med 2030 ser vi inga skillnader vilket är naturligt eftersom kärnkraftavvecklingen inleds först därefter. I modellår 2044 (Figur 11, till höger) kan man dock se att bidraget från värmepumpar i princip är noll i fallet utan ny kärnkraft. Detta beror på de ytterligare något högre elpriserna jämfört med de redan relativt höga nivåerna i referensfallet med ny kärnkraft Ref Ref, utan ny KK Spillvärme+solvärme Avfall Biobränsle+torv Värmepump Kol Naturgas Olja Elpanna Figur 11 Fjärrvärmeproduktionen i modellår 2030 (till vänster) respektive modellår 2044 (till höger) i bägge beräkningsfall. 0 Ref Ref, utan ny KK Spillvärme+solvärme Avfall Biobränsle+torv Värmepump Kol Naturgas Olja Elpanna Marginalkostnader för fjärrvärmeproduktion Marginalkostnaden för att producera fjärrvärme enligt modellberäkningarna visas i Figur 12. Genomgående är att marginalkostanden sjunker över tiden. Detta beror på den ökande andelen kraftvärme i fjärrvärmeproduktionen vilket ökar elintäkterna och därmed reducerar 14

19 SEK/MWh FV Profu kostnaderna för att producera fjärrvärme. Då dessutom elpriserna stiger över tiden (se Figur 9) leder detta till en förstärkt effekt på marginalkostnaden för att generera fjärrvärme. Eftersom fjärrvärmeproduktionen är så gott som fossilfri påverkas heller inte marginalkostnaden av de över tiden stigande priserna på CO 2. Sjunkande marginalkostnaderna för fjärrvärmeproduktionen bidrar till att stärka alternativt bibehålla fjärrvärmens konkurrenskraft på värmemarknaden, allt annat lika. Skillnaden i utfall mellan de bägge beräkningsfallen är liten och förklaras av skillnader i elpris. Det högre elpriset i fallet utan ny kärnkraft leder till att marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktionen är något lägre än i referensfallet med ny kärnkraft. Detta följer av ovanstående resonemang om kopplingen mellan systempriset på el, kraftvärme och marginalkostnaden för fjärrvärmeproduktion. Tilläggas bör återigen att de marginalkostnader för fjärrvärme som fås ur MARKAL- NORDIC beskriver ett aggregerat svenskt system som motsvarar summan av de verkliga systemen. I verkligheten är fjärrvärmesystemen i allra högsta grad lokala med stora variationer i produktion och därmed även i produktionskostnader Ref Exkl ny KK Figur 12 Marginalkostnaden (effektmedelvärderad) för produktion av fjärrvärme i bägge beräkningsfallen Energianvändning inom bostäder och service Den totala slutliga energianvändningen inom bostäder och service sjunker sakta efter 2010 ner till ca 130 TWh mot slutet av beräkningsperioden (se Figur 13). Såväl elanvändning som fjärrvärme minskar något under perioden. Biobränsleanvändningen ökar med omkring 2 TWh till och med modellår 2030 (jämfört med beräkningsutfallet för modellår 2010 som är normalårsdefinierat och därför inte jämförbart med det verkliga utfallet för 2010). Oljan försvinner helt för uppvärmning efter modellår Den oljeanvändning som återstår är 5 Figuren visar produktionskostnaderna för fjärrvärme. I fjärrvärmepriset ingår också distributionskostnader. Dessa ingår också i MARKAL-beräkningarna, men de redovisas inte i figuren. 15

20 TWh Profu övrig användning inom service, areella näringar samt byggverksamhet. 6 Elanvändning för uppvärmning (inklusive el till värmepumpar) minskar med ca 4 TWh mellan 2030 och modellår 2009 i referensfallet med ny kärnkraft (startnivån i modellår 2009 ligger på drygt 20 TWh). Denna minskning fortsätter och mot slutet av beräkningsperioden ligger elanvändningen för uppvärmning inom bostäder och service på omkring TWh. I fallet utan ny kärnkraft ligger användningen i storleksordningen en halv TWh lägre. Å andra sidan ökar övrig elanvändning (hushållsel, fastighetsel och driftel) i bägge beräkningsfall med ca 4 TWh mellan modellår 2051 och Sammantaget får vi alltså i referensfallet en svag minskning i total elanvändning inom denna sektor År El Fjärrvärme Biobränslen Naturgas+övrigt Oljeprodukter Figur 13 Slutlig energianvändning inom bostäder och service i referensfallet med ny kärnkraft. Den extremt kalla vintern 2010 avviker tydligt från övriga år. Tittar man närmare på värmemarknaden (bostäder och service), se Figur 14, så ser man att behovet av nyttig värme (det vill säga levererad värme) minskar. Detta beror på effektiviseringar på värmesidan. Trots det fortsätter framförallt värmepumpar att expandera (främst inom småhus och flerbostadshus). 7 Biobränsle ökar också något under den aktuella perioden. Mot slutet av beräkningsperioden kommer även solvärme in i viss omfattning (i storleksordningen 2 TWh). 8 Övriga uppvärmningsalternativ minskar under perioden. Detta gäller framförallt olja (som försvinner helt) och elvärme exklusive värmepumpar men även, i viss utsträckning, fjärrvärme. Räknat i nyttig energianvändning, det vill säga värme tillförd till boendeytan efter energiomvandling i panna, värmepump, element eller värmeväxlare, så står de tre viktigaste 6 Den övriga oljeanvändningen inom bostäder och service är närmast att betrakta som en restpost i beräkningarna och bygger i stort sett på egna antaganden. Därmed är denna användning inte fullt ut synkroniserad med den historiska utvecklingen. 7 Utvecklingen för värmepumpar har gått väldigt fort i Sverige de senaste åren. Under 2007 uppskattas bidraget från värmepumpar (exklusive frånluftspumpar betraktas som exogen effektivisering i MARKAL-NORDIC) ha varit omkring 17 TWh levererad värme (Energimyndighetens egen uppskattning för 2007). Sedan 2007 har denna utveckling delvis fortsatt. 8 År 2008 levererades ca 0,1 TWh från solvärmeanläggningar i Sverige (Svensk Solenergi 2009) 16

Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 2008

Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 2008 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 28 Profu Profu i Göteborg AB Mölndal, Mars 27 Sammanfattning Denna rapport beskriver både förutsättningar för och resultat av de modellberäkningar med

Läs mer

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 2050

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 2050 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 25 i Göteborg AB Mölndal, maj 212 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket och Energimyndigheten har utfört en serie modellberäkningar i syfte att analysera

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Elproduktionskostnader nya anläggningar?

Elproduktionskostnader nya anläggningar? Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och

Läs mer

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Scenarier över Sveriges energisystem

Scenarier över Sveriges energisystem Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

Perspektiv på framtida avfallsbehandling Perspektiv på framtida avfallsbehandling Johan Sundberg, Profu Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se I ett miljöperspektiv så har Sverige världens bästa avfallsbehandling!

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Den tyska kärnkraftavvecklingens effekter - Komplettering till tidigare NEPP-rapport Chalmers Uthålliga energisystem och Profu NEPP report Maj 2013 Den

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU Johan Sundberg, Profu Sverige: Mycket måttlig bioenergiökning

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING

Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 1 Potentialen för gas i energisystemet ELSA WIDDING 2 Hur kommer prisutvecklingen att se ut fram till 2025? Rapporten 3 Tar utgångspunkt i nuläget på elmarknaden i Norden och ambitionen att ställa om energisystemet

Läs mer

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden.

De svenska spotpriserna fortsätter att följa varandra inom elområdena även om priset var marginellt högre i SE4 jämfört med övriga tre elområden. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 42 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet I genomsnitt gick priserna ner med 3 procent under förra veckan. Nedgången kan delvis förklaras av att

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen

Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Framtida Behov och System för Småskalig Värmeproduktion med Biobränslen Åsa Jonsson, IVL Svenska Miljöinstitutet Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Joakim Lundgren, Luleå Tekniska

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 153 000 151 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se.

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke-förnybar kraft Profu NEPP report Maj 213 Utbyggnaden av förnybar kraft

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer. Mårten Haraldsson Delägare i forsknings och utredningsföretaget. (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Energiläget 2000 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen,

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi Alltid i fokus 2 3 155 000 GWh Elanvändningen i Sverige 1990- (rullande 12-månadersvärde) (december) 153 000 Total förbrukning inkl. förluster

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR Biobränslemarknaden Avfallsbränslemarknaden Returträflis- och utsorterade avfallsbränslen Biobränslemarknaden Profus utredning om biobränslemarknaden redovisar marknadspriser,

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2010 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 3:e kvartalet Totalförbrukningen av energi steg med 8,8 procent under januari september Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008. Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent Energi 2009 Energiförbrukning 2008 Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år 2008 År 2008 var totalförbrukningen av energi i Finland 1,42 miljoner terajoule (TJ), vilket var 4,2 procent mindre

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.

Tillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan. 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh

Läs mer

Ekonomiska styrmedel i energisektorn

Ekonomiska styrmedel i energisektorn Ekonomiska styrmedel i energisektorn En utvärdering av dess effekter på koldioxidutsläppen från 1990 ER 2006:06 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens

Läs mer

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Energianskaffning, -förbrukning och -priser Energi 2011 Energianskaffning, förbrukning och priser 2010, 4:e kvartalet Totalförbrukningen av energi ökade med 9 procent år 2010 Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter var totalförbrukningen

Läs mer

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick.

Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 14 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Trots ökad tillgänglighet i den svenska kärnkraften steg de nordiska elpriserna med 18 procent under veckan

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme

Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Samhällsekonomisk analys av fjärrvärme Bidrar fjärrvärmen till den samhällsekonomiska nyttan? Sirje Pädam, WSP Analys & Strategi 2013-10-30 Forskningsprojekt inom fjärrsyn samarbete mellan WSP och Luleå

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson

Läget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern

Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 46 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.östberg@ei.se Veckan i korthet Fortsatt pressade förväntningar för det nordiska elpriset inför den kommande vintern En stark magasinfyllnadsgrad

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Peter Blomqvist 217-5-1 Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter Förutsättningar för och systemeffekter

Läs mer

Sysselsättningseffekter

Sysselsättningseffekter BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com januari 2014

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman

Läget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-15 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 51 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 31,2 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen

Läs mer

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex juni 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer kostnadsutvecklingen

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren El från förnybara källor Den nya torktumlaren Många stora förändringar Ved (förnybart) Kol och olja Kol och olja Kol, olja och vattenkraft (förnybart) Kol, olja och vattenkraft Vattenkraft och kärnkraft

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling.

PwC:s Energiprisindex okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. okt 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer