Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 2050

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 2050"

Transkript

1 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Färdplan 25 i Göteborg AB Mölndal, maj 212

2

3 Sammanfattning På uppdrag av Naturvårdsverket och Energimyndigheten har utfört en serie modellberäkningar i syfte att analysera den långsiktiga utvecklingen inom el- och fjärrvärmeproduktionen, givet ambitiösa klimatmål i enlighet med Regeringsuppdraget Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 25. Beräkningarna har utförts med modellverktyget MARKAL-NORDIC. Även om analysen främst avser Sverige så ingår hela Nordens energisystem och elproduktionssystemet i Tyskland/Polen i beräkningarna. Skälet till detta är att vi i denna region har ett väl integrerat elsystem och det som händer i omvärlden påverkar Sverige och vice versa. Perioden fram till 25 har studerats i beräkningarna. Ett antal scenarier har beräknats med olika kombinationer av energianvändningsutveckling, bränslepriser och utsläppsrättspriser för CO2. Dessutom har flera känslighetsanalyser genomförts där specifika beräkningsantaganden varierats. Här redovisar vi kortfattat i punktform ett antal resultat från beräkningarna: Sverige blir en stor nettoexportör av el i nästan alla beräkningsfall. År 25 ligger elexporten typiskt på 4 5 TWh. Elpriset i Sverige ökar kraftigt, till stor del till följd av de mycket höga utsläppsrättspriser för CO 2 som antagits. År 25 når elpriset typiskt 7 kr/mwh. Scenarierna med större nordisk elanvändning medför högre elpriser och motiverar därför större utbyggnad av (främst förnybar) elproduktion. I samtliga scenarier sker en stor utbyggnad av förnybar elproduktion, främst vindkraft. Det blir i samtliga scenarier lönsamt att bygga ny kärnkraft i Sverige som ersättning för den kärnkraft som fasas ut av ålderskäl. Om ny kärnkraft inte tillåts så stiger elpriset, vilket ökar elproduktionen från förnybart. Då blir dock Sverige inte längre någon elexportör. Om elanvändningen ökar så nettoimporterar Sverige istället. På europeisk nivå blir utnyttjandet av koldioxidavskiljning och lagring (CCS) stor. CCS begränsar den elprisökning som de mycket höga utsläppsrättspriserna bidrar till. Fjärrvärmeproduktionen i Sverige baseras på sikt nästan helt på spillvärme, avfall och biobränsle. Om fjärrvärmeleveranserna ligger kvar på dagens nivå fortsätter biobränsleanvändningen att öka, men om leveranserna minskar så stagnerar, eller till och med minskar, biobränsleanvändningen.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Beräkningsfall och viktiga indata Huvudfall Elanvändning Fjärrvärmeanvändning Bränslepriser och CO 2 -priser Känslighetsanalys Ny kärnkraft Elöverföring CCS och prisutveckling på biomassa Resultat huvudfallen Elproduktion Huvudfall1 (Låg el + EU policy) Huvudfall2 (Hög el + EU policy) Huvudfall3 (Låg el + Global policy) Huvudfall4 (Hög el + Global policy) Fjärrvärmeproduktion i Sverige Elhandel Elpris Fjärrvärmepris Resultat känslighetsanalyser Ingen ny kärnkraft Obegränsad överföringskapacitet Ingen CCS och höga biobränslepriser Appendix 1 Åtgärdskostnader och reduktionskostnader... 3 Kostnaden att producera el i nya anläggningar... 3 Kostnader att reducera CO 2 -utsläpp (kopplat till elproduktionskostnaden) Fördjupad beskrivning av teknik/åtgärdskostnader kraft Biobränslebaserad el- och fjärrvärmeproduktion Avfallsförbränning Övrig förnybar kraft CCS (Carbon Capture and Storage) Övriga viktiga antaganden... 38

5 1 Inledning På uppdrag av Naturvårdsverket och Energimyndigheten har utfört en serie modellberäkningar i syfte att analysera den långsiktiga utvecklingen inom el- och fjärrvärmeproduktionen givet ambitiösa klimatmål i enlighet med Regeringsuppdraget Uppdrag att ge underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 25. I uppdraget har tillsammans med uppdragsgivarna definierat ett antal scenarier som beskriver olika omvärldsförutsättningar. Mot bakgrund av dessa omvärldsförutsättningar har modellverktyget MARKAL-NORDIC använts för att beräkna den mest kostnadseffektiva utvecklingen inom energisystemet. I fokus för detta uppdrag är el- och fjärrvärmeproduktionens utveckling. Modellverktyget MARKAL-NORDIC omfattar en beskrivning av de stationära energisystemen i de fyra nordiska länderna Sverige, Norge, Finland och Danmark. Med det stationära energisystemet avses produktion av el, fjärrvärme och processånga samt slutlig energianvändning inom bostäder, service och industri. Transporter ingår med andra ord inte sånär som på ett antagande om transportsektorns elanvändning i de fyra länderna. Dessutom ingår en beskrivning av Tysklands och Polens elproduktion. Samtliga länder är i modellen förbundna med varandra via elöverföringsförbindelser som kan utökas genom nyinvesteringar. MARKAL-NORDIC beskriver utvecklingen i energisystemen, givet en lång rad randvillkor och antaganden, från idag och fram till 25. Särskild vikt har lagts vid beskrivningen av de existerande energi- och koldioxidskatterna, det europiska handelssystemet för utsläppsrätter samt stödsystem för förnybar energi som t ex det svenska elcertifikatsystemet. Upplägget för denna rapport är att inledningskapitlet åtföljs av kapitel 2 som beskriver de viktigaste beräkningsförutsättningarna för de fyra huvudscenarierna samt för känslighetsanalysen. Därefter vidtar resultatdelen som bland annat beskriver modellresultaten avseende el- och fjärrvärmeproduktion, marginalkostnader för el och fjärrvärme samt elhandel mellan Sverige och övriga länder. I appendix A redogörs för relevanta teknikdata och åtgärdskostnader. 2 Beräkningsfall och viktiga indata Sånär som på ett antal viktiga undantag så följer beräkningsförutsättningarna i allt väsentligt det som antas under beräkningsarbetet med Långsiktsprognos 212 (se rapport Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 212 till Energimyndigheten, feb 212). De viktiga undantagen avser energibehov, fossilbränsleprisutveckling och CO 2 -priser. Dessa tre faktorer formar fyra huvudfall som analyseras i beräkningarna. Dessutom har parametrarna ny kärnkraft, elöverföring mellan Norden och Kontinentaleuropa, CCS och pris på biomassa varierats som ett led i en känslighetsanalys. 2.1 Huvudfall De fyra huvudfallen med de olika förutsättningarna avseende energibehov, fossilbränsleprisutveckling och pris på CO 2 sammanfattas i Tabell 1. 2

6 Tabell 1 Sammanfattning av de fyra huvudscenarierna Beräkningsfall Energibehov (el) CO 2-pris (EUA-pris) Fossilbränslepriser Huvudfall 1 Huvudfall 2 Huvudfall 3 Huvudfall 4 Låg elanvändn Hög elanvändn Låg elanvändn Hög elanvändn Enl. ECs Fragmented action Enl. ECs Fragmented action Enl. ECs Global action Enl. ECs Global action Enl Långsiktsprogn 212 (Ref) Enl Långsiktsprogn 212 (Ref) Enl ECs Global action Enl ECs Global action Energibehovet avser energibehovet inom hela den stationära energisektorn samt el för transporter. Energibehovsutvecklingarna för de bägge varianterna Låg elanvändning respektive Hög elanvändning har tillhandahållits av Energimyndigheten. Det är framförallt elbehovet som uppvisar skillnader gentemot referensberäkningarna i Långsiktsprognos 212. När det gäller prisutvecklingen på fossilbränslemarknaden och den europeiska CO 2 -marknaden så är dessa hämtade från dels EUkommissionens A Roadmap for moving to a competitive low carbon economy in 25 från 211 och dels IEAs World Energy Outlook 211 (den senare ligger till grund för referensfallet i Långsiktsprognos 212). Fragmented action innebär att EU ensamt strävar mot ambitiösa klimatmål medan Global action innebär att hela världen samfällt rör sig mot en halvering av växthusgasutsläppen till och med Elanvändning Elanvändningen skiljer sig i vissa avseenden relativt mycket mellan de bägge behovsfallen Låg elanvändning respektive Hög elanvändning. I Figur 1 visas hur elbehovet utvecklas inom de fyra sektorerna bostäder&service, industri, transporter samt fjärrvärmeproduktion. Utvecklingen är dels ett modellresultat och dels bestämd på förhand via indata. Det sistnämnda omfattar till exempel hushållsel och industriell processel. Låg el -fallet karaktäriseras främst av en minskning inom bostäder och service till följd av konverteringar och effektiviseringar på värmemarknaden samt en minskning av hushållsel och driftel. I hög el -fallet ökar däremot elanvändningen relativt mycket totalt sett. Detta gäller framförallt industrin där bland annat nya elintensiva processer antas ersätta fossilbränslebaserade processer och transportsektorn där elbilar antas få ett större kommersiellt genombrott. Även användningen av hushållsel och driftel antas öka långsamt (däremot minskar el för uppvärmning). För bostäder och service är energibehovet i stort sett detsamma i Hög el -fallet som i referensfallet i Långsiktsprognos

7 TWh TWh TWh Industri Bostäder och service 6 Industri Bostäder och service 4 Fjärrvärmeprod Transport Förluster 4 Fjärrvärmeprod Transport Förluster Figur 1 Elanvändning per sektor i Låg el -fallet (HF1 och HF3) till vänster samt i Hög el -fallet (HF2 och HF4) till höger (OBS till viss del indata och till viss del modellresultat). Då elbehovsutvecklingen i våra grannländer naturligtvis också har stor påverkan på modellresultaten har vi gjort motsvarande förändringar där. Vi har även antagit att den kraftiga ökningen i elanvändning inom industrin (i synnerhet i Hög elanvändning ) inte har samma motsvarighet i de länder som inte har samma industristruktur som Sverige, det vill säga en relativt hög andel elintensiv basindustri Fjärrvärmeanvändning Även utanför elmarknaden antas energibehovet utvecklas olika i de bägge behovsscenarierna. Detta gäller inte minst inom värmemarknaden där bland annat fjärrvärmeanvändningen påverkas. Till följd av ökade effektiviseringar och besparingar på värmemarknaden samt konvertering till annan uppvärmning (framförallt värmepumpar) stagnerar alternativt minskar de totala mängderna fjärrvärme inom bostäder och service (se Figur 2). Detta blir särskilt tydligt i Låg el- -fallet som dessutom förutsätter att målet om God bebyggd miljö uppfylls, det vill säga en halvering av energianvändningen per uppvärmd areaenhet inom bostäder och service fram till och med 25 jämfört med De relativt höga elpriserna i hög el -fallet, till följd av det högre elbehovet, ger däremot fjärrvärmen vissa konkurrensfördelar. 5 "Hög el"-fallet 4 3 "Låg el"-fallet 2 1 Figur 2 Fjärrvärmeanvändning inom bostäder&service i Låg el -fallet (HF1 och HF3) och Hög el -fallet (HF2 och HF4). OBS till viss del indata och till viss del modellresultat. Leveranser på omkring 5-6 TWh till industrin tillkommer. 1 4

8 SEK/kg CO2 SEK/MWh USD/fat SEK/MWh USD/fat Bränslepriser och CO 2 -priser Inom detta uppdrag arbetar vi med två olika prisscenarier (se Tabell 1). Det första prisscenariot är en kombination av EU-kommissionens Fragmented Action avseende CO 2 -priset och Energimyndighetens referensfall i Långsiktsprognos 212 (som i sin tur vilar på IEAs World Energy Outlook 211) avseende fossilbränsleprisutvecklingen. Det andra prisscenariot kombinerar EUkommissionens CO 2 -prisutveckling i enlighet med Global Action med Kommissionens egen bedömning av fossilbränslepriserna baserat på Global Action. Bränslepriserna redovisas i Figur 3. På grund av en internationellt samfälld strävan mot ambitiösa klimatmål i Global Action antas den globala efterfrågan på fossila bränslen minska varför priserna planar ut och till och med minskar mot slutet av beräkningshorisonten. Denna effekt antas inte uppstå då EU ensamt strävar mot sina klimatmål (jämför bränsleprisutvecklingen i den vänstra bilden) (SEK/MWh) Naturgas (SEK/MWh) Råolja (USD/fat) Figur 3 Bränslepriser (27 års priser), fritt nationsgräns (Norden) enligt Långsiktsprognos 212 (till vänster) och enligt ECs Global Action. Priset på CO 2 antas öka kraftigt i bägge prisscenarier (se Figur 4). Som jämförelse redovisar vi även motsvarande prisutveckling i referensfallet i Långsiktsprognos 212. Detta är dock inget utpräglat klimatscenario. 2, 1,8 1,6 1,4 (SEK/MWh) Naturgas (SEK/MWh) Råolja (USD/fat) 1,2 Ref, Lång 212 1,,8,6 Fragmented Action (HF1 och HF2) Global Action (HF3 och HF4),4,2, Figur 4 CO 2 -priser enligt Långsiktsprognos 212 (Ref-fallet) och ECs Fragmented Action respektive Global Action. 5

9 SEK/MWh Då såväl fossilbränsleprisutvecklingen som CO 2 -prisutvecklingen skiljer mellan scenarierna är det lämpligt att addera CO 2 -priset till bränslekostnaden. Först då kan man bilda sig en uppfattning om konkurrenskraften hos de olika fossila energibärarna. I Figur 5 kan man se att kostnaden för naturgas och kol stiger relativt kraftigt i bägge prisscenarier, mycket beroende på den kraftiga prisökningen på utsläppsrätter för CO 2. Intressant att notera dock är att kostnadsskillnaden för kol mellan de bägge prisscenarierna är relativt liten, åtminstone fram till 24 medan kostnaden för naturgas är klart lägre i Global Action -fallet. I det fallet är naturgas dessutom billigare (inklusive CO 2 -kostnaden) än kol år 25. Prisscenariot som kombinerar EU-kommissionens Global Action -förutsättningar för både fossilbränslepriser och CO 2 -priser medför alltså ökad konkurrenskraft för naturgas jämfört med vårt andra prisscenario som kombinerar EU-kommissionens CO 2 -pris från Fragmented Action med Energimyndighetens referensfall (Långsiktsprognos 212) för fossilbränsleprisutvecklingen. Detta kommer också att visa sig i våra modellberäkningar. För kol är bilden dock mer sammansatt Naturgas Figur Fragmented Action (HF1 och HF2) Global Action (HF3 och HF4) Bränsleprisutveckling inklusive CO 2 -påslag. 2.2 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen utgörs av fyra beräkningsfall som vardera analyserar betydelsen av fyra viktiga beräkningsförutsättningar, nämligen ny kärnkraft i Sverige, elöverföring till Kontinentaleuropa, en utebliven kommersialisering av CCS samt en högre prisbild för biobränslen (se Tabell 2). Sånär som på dessa parametervariationer är känslighetsberäkningarna i övrigt helt identiska med något av huvudfallen. Tabell 2 Beräkningsfall Sammanfattning av de fyra känslighetsberäkningarna Känslighesfall 1 Känslighetsfall 2 Känrkraft Känslighetsfall 3 Ny överföringskapacitet Känslighetsfall 4 CCS och biomassapris Baserat på huvudfall Huvudfall 2 Huvudfall 3 Huvudfall 1 Huvudfall 4 Ny kärnkraft i Sve Ny överföringskapac itet CCS Pris på biomassa Nej Delvis begränsad Ja, from 23 Ref Nej Devis begränsad Ja, from 23 Ref Ja Obegränsad Ja, from 23 Ref Ja Delvis begränsad Nej Kraftigt stigande efter 23 6

10 2.2.1 Ny kärnkraft I utgångsläget har vi tillsammans med Energimyndigheten (under arbetet med Långsiktsprognos 212) antagit att den samlade kärnkraftkapaciteten I Sverige inte får överstiga den som uppnås då effekthöjningarna av den befintliga kärnkraften antas vara genomförda, det vill säga drygt 1 GW. De existerande anläggningarna fasas ut efter 6 års drift vilket innebär att utfasningen inleds efter modellår 23. Först därefter tillåts investeringar i ny kapacitet. Då den samlade effekten inte får överstiga drygt 1 GW, kan detta tolkas som att den existerande kärnkraften ersätts av lika stora enheter eller att de nya reaktorerna är större men att inte alla befintliga reaktorer ersätts med nya. Den totala kärnkraftproduktionen ökar dock något då vi antagit att tillgängligheten i de nya verken är något högre än i de befintliga verken. I huvudfallen produceras följaktligen mer än 75 TWh från de svenska kärnkraftverken år 25. Som ett led i känslighetsanalysen har vi i två beräkningsfall, Känslighetsfall 1 och Känslighetsfall 2, uteslutit möjligheten att i modellen investera i ny kärnkraftkapacitet i Sverige efter modellår 23. Detta innebär att all kärnkraft är borta år 25. Då ny svensk kärnkraft antas kosta omkring 55 öre/kwh att bygga och driva (inklusive effektskatt) så är detta generellt lönsamt efter 23 då elprisnivån i våra beräkningsfall ligger klart över 55 öre/kwh. Beträffande kärnkraften i de övriga modellerade länderna så görs inga förändringar gentemot huvudfallen. Detta innebär att en sjätte och en sjunde reaktor på 1.6 GW kan tas i bruk i Finland, om modellen finner det lönsamt, från och med modellår 23 respektive 237. Även i Polen får två nya reaktorer av samma storlek uppföras efter 23. I Tyskland förutsätter vi att avvecklingen fortlöper i enlighet med det tyska regeringsbeslutet från 211. Därmed så tas den sista tyska reaktorn ur drift under 222. I modellverktyget har vi dock inga kalenderår utan utnyttjar modellår som omfattar sju kalenderår. Av dessa skäl syns den fullständiga tyska avvecklingen först från och med modellår Elöverföring I modellen finns inga begränsningar för ny överföringskapacitet mellan de nordiska länderna. Av modelltekniska skäl har vi däremot lagt in vissa begränsningar för ny överföringskapacitet mellan de nordiska länderna å ena sidan och Tyskland/Polen å andra sidan. För Sveriges del uppgår dessa på lång sikt till 6 GW i ny kapacitet till och från Tyskland och Polen sammantaget vilket är avsevärt mycket mer än de ca 1 GW som är i bruk idag. De flesta scenarierna kännetecknas av en mycket stor svensk nettoexport av el. För att mer i detalj se effekterna av den i modellverktyget implementerade utbyggnadsbegränsningen så har vi en känslighetsberäkning tillåtit modellen att investera helt obegränsat i ny överföringskapacitet mellan de nordiska länderna och Tyskland/Polen. Även i detta fall kostar det dock att bygga ut kapaciteten CCS och prisutveckling på biomassa Då det idag råder stora osäkerheter om möjligheterna för ett större kommersiellt genombrott för CCS har vi i en känslighetsberäkning helt tagit bort möjligheten att utnyttja CCS som en åtgärd. I samtliga övriga beräkningsfall som vi redovisar i detta uppdrag finns CCS tillgängligt från och med modellår 23 och modellen kan investera om det är lönsamt givet de förutsättningar som finns. I känslighetsfallet utan CCS har vi dessutom gjort bedömningen att efterfrågan på biomassa bland annat för sameldning i kolkraftverk på Kontinenten ökar betydligt för att nå de på förhand uppsatta klimatmålen. Detta antas också påverka priset på skogsflis i Sverige och övriga Norden. Priset sätts därmed exogent och antas följa priset på kol plus CO 2 -prispåslag, vilket i ett sådant fall skulle motsvara betalningsviljan för biomassa i sameldningssyfte. I övriga beräkningsfall beräknas jämviktspriset på flis endogent i modellen. Detta är då ett resultat av efterfrågan och det utbud som beskrivs i forma av en utbudskurva med olika kostnader och potentialer. Ett typiskt modellresultat 7

11 TWh för huvudfallen är ett flispris på i storleksordningen SEK/MWh på lite längre sikt. Detta varierar naturligtvis med modellår och scenario. I känslighetsberäkningen däremot medför utvecklingen av kol- och CO 2 -pris att det alternativa priset på skogsfils inte når detta spann förrän modellår 223. I modellår 23 hamnar priset på skogflis på ca 3 SEK/MWh. Mot slutet av beräkningsperioden i känslighetsfallet har vi valt att plana ut prisstegringen på skogsflis på 5 SEK/MWh. I det läget har vi alltså frångått principen att prissätta skogsflis efter kostnaden på kol i sådana fall skulle priset på skogsflis vara ännu högre än 5 SEK/MWh. 3 Resultat huvudfallen För de fyra huvudfallen gör vi en relativt bred redovisning av resultat från beräkningarna. Fokus ligger dock på el- och fjärrvärmeproduktionssystemens utveckling. Regeringsuppdraget om en Färdplan till 25 avser Sverige. Skälet till att vi här ändå redovisar effekter på elproduktionsutvecklingen även utanför Sverige är att vi ingår i ett väl integrerat nordeuropeiskt elsystem. Därmed påverkas vi av vad som sker utanför Sverige och vice versa. 3.1 Elproduktion Huvudfall1 (Låg el + EU policy) Huvudfall 1 karaktäriseras av en stagnerande elanvändning i Sverige samt fossilbränslepriser enligt IEA (World Energy Outlook 211) och utsläppsrättspriser enligt EU ( fragmented action ). Den svenska elproduktionens utveckling framgår av Figur 6 nedan. I figuren visas, förutom beräkningsresultat för utvecklingen, även hur elproduktionen har utvecklats historiskt. Detta finns med för att ge perspektiv på utvecklingen. I figuren visas även den svenska bruttoelanvändningens utveckling (den svarta linjen) CCS Bruttoelanvändning Figur 6 Elproduktion i Sverige (Huvudfall 1) Utbyggnaden av förnybar elproduktion fortsätter i jämn takt under hela den studerade perioden. Inledningsvis bidrar elcertifikatsystemet till denna utbyggnad men efter 22 så motiveras utbyggnaden av att själva elpriset ger incitament till utbyggnaden. Elpriset medför också att det blir lönsamt att investera i ny kärnkraft när den existerande kapaciteten fasas ut av åldersskäl. 8

12 TWh År 25 har elproduktionen nått upp till drygt 2 TWh. Samtidigt ligger elanvändningen kvar på dagens nivå, vilket leder till en nettoexport på ca 5 TWh/år efter år 235. Redan år 22 uppgår nettoexporten under ett normalår till drygt 25 TWh. Användningen av fossila bränslen för elproduktion minskar och ligger på försumbara nivåer. Av figuren framgår att elproduktionen historiskt svänger relativt mycket mellan enskilda år. Dessa svängningar förklaras av hydrologiska förhållanden (våtår/torrår), temperatur, konjunkturläge, m.m. Sådana variationer kommer naturligtvis att uppträda även i framtiden och dessa svängningar kommer då att överlagras den utveckling som figuren visar. Om man vidgar perspektivet och ser på utvecklingen i Norden, Figur 7, så blir den av samma karaktär som för Sverige. Även för Norden så fortsätter utbyggnaden av förnybar elproduktion i snabb takt och i kombination med en mycket långsam elanvändningsutveckling så uppvisar också Norden stor nettoexport av el. Största delen av denna kan dock hänföras till Sveriges export CCS Bruttoelanvändning Figur 7 Elproduktion i Norden (Huvudfall 1) Också på nordisk nivå så minskar användningen av fossila bränslen för elproduktion. Vidgar man perspektivet ytterligare så blir intrycket delvis ett annat, Figur 8. För hela Nordeuropa (Norden samt Tyskland och Polen) framgår de fossila bränslenas stora roll även på lång sikt. Även om utbyggnaden av förnybar el är stor även på nordeuropeisk nivå så återstår på lång sikt ändå 4 TWh el baserade på fossila bränslen. Det höga CO 2 -priset medför att den övervägande delen av den kolbaserade elproduktionen utrustats med CCS. 9

13 TWh TWh CCS Figur 8 Elproduktion i Nordeuropa (Huvudfall 1) Huvudfall2 (Hög el + EU policy) I Huvudfall 2 (HF2) så antar vi nästan samma indata som i Huvudfall 1 (HF1) ovan. Skillnaden är att vi för Huvudfall 2 antar en ökad elanvändning, inte bara i Sverige utan också för övriga länder inom den systemgräns som vi studerar. Den svenska elproduktionen i Huvudfall 2 framgår av Figur CCS Bruttoelanvändning Figur 9 Elproduktion i Sverige (Huvudfall 2) I detta fall är utbyggnaden av förnybar elproduktion ännu större än i HF1. Skälet är att den ökade nordeuropeiska elanvändningen driver upp elpriset. I scenariot HF2 så når den svenska elproduktionen på lång sikt ända till 23 TWh/år. Samtidigt ökar elanvändningen rejält vilket medför en mindre elexport än i HF1. Mot slutet av den studerade perioden byggs utöver vindkraft och biobränslebaserad kraftvärme också solceller. Återigen är det höga elpriser som motiverar detta. Den nordiska elproduktionen i scenariot HF2 framgår av figur 5. 1

14 TWh TWh CCS Bruttoelanvändning Figur 1 Elproduktion i Norden (Huvudfall 2) Den nordiska nivån uppvisar samma tendenser som syns för Sverige. Även här blir den förnybara elproduktionen mycket stor, men samtidigt så växer elanvändningen väl så mycket. Detta resulterar i en ordentlig elexport på sikt, men en export som är mindre än i HF1. Den nordeuropeiska elproduktionsutvecklingen blir snarlik den som erhålls för HF1, Figur 11. Den större elanvändningen balanseras av mer produktion både från förnybara alternativ och från fossilbränslebaserad produktion CCS Figur 11 Elproduktion i Nordeuropa (Huvudfall 2) Eftersom bränslepriser och utsläppsrättspris är desamma som i HF1 så blir CCS ett lika attraktivt alternativ som i HF1. 11

15 TWh Huvudfall3 (Låg el + Global policy) Huvudfall 3 (HF3) innehåller antaganden om stagnerande elanvändning i Sverige och i resten av Norden samt fossilbränslepriser och utsläppsrättspriser enligt EU ( global action ). I HF3 är utsläppsrättspriset till och med högre än i scenarierna HF 1 och HF2, vilket antyder högre elpris. Samtidigt är vissa fossilbränslepriser lägre, vilket leder till lägre elpris. Tillsammans medför HF3:s indata lägre elpris än för HF1 och HF2. Elproduktionen för Sverige i HF3 framgår av Figur CCS Bruttoelanvändning Figur 12 Elproduktion i Sverige (Huvudfall 3) Kombinationen av jämförelsevis lågt elpris och stagnerande elanvändning leder till att utbyggnaden av elproduktionskapacitet upphör när elcertifikatsystemets ökningskrav upphör 22. Efter det minskar till och med den svenska elproduktionen något och år 244 är den svenska elproduktionen faktiskt mindre än 216. År 25 har dock elpriset nått upp till en nivå som medför kraftig utbyggnad av vindkraft och där ökar elproduktionen inom landet med ca 3 TWh på sju år. Under hela perioden består Sveriges roll som elexportland. Nettoexporten uppgår till 2 3 TWh/år (utom sista perioden då exporten når 4 TWh). Den nordiska elproduktionen uppvisar stora likheter med den svenska, med stagnerande elproduktion och elanvändning, Figur 13. Liksom för Sverige ökar elproduktionen i Norden markant först år 25 då elpriset når en nivå som gör ytterligare produktion lönsam. 12

16 TWh TWh CCS Bruttoelanvändning Figur 13 Elproduktion i Norden (Huvudfall 3) I Huvudfall 3 minskar den nordiska elproduktionen i fossilbränsleeldade kraftverk markant. Liksom i HF1 och HF2 så upphör denna elproduktion nästan helt på sikt. År 25 uppträder dock en tydlig skillnad då prisförhållandena medför utbyggnad av gasbaserad elproduktion med CCS. Elproduktionen i Nordeuropa i HF3, se Figur 14, liknar den som kan ses för HF1. De båda scenarierna har samma elanvändning, men en skillnad är att andelen fossil elproduktion med CCS är större på kort sikt i HF CCS Figur 14 Elproduktion Nordeuropa (Huvudfall 3) Liksom i HF1 utgör andelen fossilbränslebaserad elproduktion drygt 3 %, trots extremt höga utsläppsrättspriser. 13

17 TWh TWh Huvudfall4 (Hög el + Global policy) Huvudfall 4:s kombination av relativt lågt elpris, och därmed stagnerande elproduktion, och snabb elanvändningsökning medför att elexporten krymper från ca 2 TWh år 216, se Figur 15. År 244 blir Sverige till och med för en kort period nettoimportör. Detta är det enda tillfälle i alla huvudscenarier där Sverige inte uppträder som nettoexportör av el. År 25 ändras detta helt då elprisets nivå motiverar kraftig utbyggnad av vindkraft CCS Bruttoelanvändning Figur 15 Elproduktion i Sverige (Huvudfall 4) I HF4 så förekommer år 25 till och med viss gasbaserad elproduktion som utnyttjar CCS. Den svenska elproduktionen på lång sikt är något mindre än i HF2. Skälet är de något lägre elpriserna som inte motiverar utbyggnad av solceller. Den nordiska elproduktionen i Huvudfall 4 (HF4) framgår av Figur 16 nedan CCS Bruttoelanvändning Figur 16 Elproduktion i Norden (Huvudfall 4) 14

18 TWh I jämförelse med HF2, med samma elanvändning och högre elpris så blir utbyggnaden av förnybar el klart mindre. År 25 blir den nordiska elproduktionen ungefär lika stor i de båda scenarierna. I HF4 blir det dock en relativt stor användning av gasbaserad elproduktion med CCS, något som helt saknas i HF2 där den förnybara elproduktionen blir klar större. Skälet till skillnaden är att nivån på fossilbränslepriserna, inte minst naturgaspriserna, skiljer sig åt mellan scenarierna (lägre i HF4). Den nordeuropeiska elproduktionen, se Figur 17, innehåller något mer fossil elproduktion och något mer CCS än i HF CCS Figur 17 Elproduktion i Nordeuropa (Huvudfall 4) Dessutom är andelen naturgas bland de fossila bränslena större i HF4, på bekostnad av kol. är dock fortfarande den dominerande fossila energikällan för elproduktion. 15

19 TWh 3.2 Fjärrvärmeproduktion i Sverige I Huvudfall 1 (HF1) avstannar ökningen av fjärrvärmeleveranserna, främst till följd av fortsatt värmeeffektivisering hos fjärrvärmekunderna i kombination med allt mindre återstående potential för lönsam nyanslutning, se Figur 18. Fjärrvärmeleveranserna toppar år 216 varefter leveranserna minskar. År 25 har leveranserna minskat med 12 TWh, eller drygt 2 % Naturgas+gasol +hyttgas Elpannor Värmepumpar Torv Biobränsle Brännbart avfall Spillvärme+solvärme Figur 18 Svensk fjärrvärmeproduktion, Huvudfall 1 ( Låg el + EU policy ) Även fjärrvärmeproduktionens omvandling fortsätter. Användningen av fossila bränslen och på sikt även värmepump minskar och upphör i princip. Spillvärmeanvändningen ökar något, medan avfallsförbränningen ökar inledningsvis för att därefter stagnera. 2 Biobränsleanvändningen växer under 2 år för att därefter minska något, tillbaka till dagens nivå. Anledningen till den minskningen är i hög grad de minskade fjärrvärmeleveranserna. 2 Som ett resultat av de ambitiösa klimatmålen har vi i samtliga scenarier antagit att potentialen för brännbart avfall avtar efter 23 till följd av väsentligt förbättrad materialåtervinning i såväl Sverige som utomlands. Detta till skillnad från referensscenariot i Långsiktsprognos 212 där vi istället antagit en fortsatt (långsam) ökning av potentialen för brännbart avfall även efter

20 TWh TWh I Huvudfall 2 (HF2) har vi samma antaganden om utsläppsrättspris och pris på fossila bränslen som i HF1. Skillnaden är att efterfrågan på fjärrvärme knappast minskar utan snarare ligger konstant på dagens nivå. Detta framgår av Figur 19 nedan Naturgas+gasol +hyttgas Elpannor Värmepumpar Torv Biobränsle Brännbart avfall Spillvärme+solvärme Figur 19 Svensk fjärrvärmeproduktion, Huvudfall 2 ( Hög el + EU policy ) Samma tendenser som för HF1 kan observeras även i HF2 utfasning av fossilt och värmepump och viss ökning av spillvärme och avfallsförbränning. I HF2 medför dock den oförändrade totala fjärrvärmeproduktionen ett fortsatt ökande utrymme för biobränsle. År 25 kommer nästan 35 TWh fjärrvärme från biobränsle, att jämföra med 25 TWh år 29. Om man istället antar omvärldsförutsättningar som i Huvudfall 3 (HF3), med bränsle och utsläppsrättspriser som ger ett lägre elpris än i HF1 och HF2, så erhålls en utveckling enligt Figur Naturgas+gasol +hyttgas Elpannor Värmepumpar Torv Biobränsle Brännbart avfall Spillvärme+solvärme Figur 2 Svensk fjärrvärmeproduktion, Huvudfall 3 ( Låg el + Global policy ) Resultatet av HF3 är snarlikt det som redovisats för HF1 ovan (Figur 18). En liten skillnad är dock att HF3 även långsiktigt innehåller visst utnyttjande av värmepump för fjärrvärmeproduktion. Skälet är det något lägre elpriset i HF3 jämfört med HF1. Det betyder i sin tur att biobränslen kläms mellan sköldarna ännu mer än i HF1 (mer spillvärme/avfallsförbränning, minskade fjärrvärmeleveranser). Även Huvudfall 4 (HF4) uppvisar resultat som är snarlika de som erhålls för HF2. Båda karaktäriseras av stagnerande fjärrvärmeleveranser. Till följd av det något lägre elpriset i HF4 så finns visst 17

Profus ansats för miljövärdering av el

Profus ansats för miljövärdering av el Profus ansats för miljövärdering av el Appendix 3 till Profu (2011). Fossilbränsleoberoende transportsektor 2030 hur långt når fordonstekniken? Rapport skriven på uppdrag av Trafikanalys, presenterad 2011-11-23.

Läs mer

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012

Profu. Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Långsiktsprognos 2012 Profu i Göteborg AB Mölndal, feb 2012 Sammanfattning Denna rapport innehåller de viktigaste resultaten från de modellberäkningar med MARKAL- NORDIC

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 2008

Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 2008 Beräkningar med MARKAL-NORDIC inför Kontrollstation 28 Profu Profu i Göteborg AB Mölndal, Mars 27 Sammanfattning Denna rapport beskriver både förutsättningar för och resultat av de modellberäkningar med

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013

20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 NEPP, North European Power Perspectives 20 påståenden och slutsatser Version, november 2013 slutsats 1 Den europeiska elmarknaden är vid ett vägskäl mer marknad eller mer planering? Elmarknaden kan utvecklas

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Den tyska kärnkraftavvecklingens effekter - Komplettering till tidigare NEPP-rapport Chalmers Uthålliga energisystem och Profu NEPP report Maj 2013 Den

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Farväl till kärnkraften?

Farväl till kärnkraften? Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu Miljövärdering av elanvändning - Aktuella svenska studier Thomas Unger, är ett oberoende konsult- och forskningsföretag inom energi, miljö och avfall (med kontor i Göteborg och Stockholm) Miljövärdering

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Scenarier över Sveriges energisystem

Scenarier över Sveriges energisystem Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen ER 2014:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12

Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Framtida prisskillnader mellan elområden 2012-06-12 Modity Energy Trading Energihandel som skapar kundvärden Modity ska vara en attraktiv och självklar motpart i alla former av bilateral och marknadsbaserad

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Prisbildning på den nordiska elmarknaden Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.

Läs mer

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur

Nedan visas den senaste veckans medelvärden och utvecklingen från veckan innan. Systempris 2176,5 GWh 15,8 EUR/MWh Temperatur 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 32 Ansvarig: Kaj Forsberg kaj.forsberg@ei.se Veckan i korthet En ökande elanvändning bidrog till att spotpriserna i Sverige och övriga Norden steg märkbart under den gångna

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent.

Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick föll med 6 procent. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 11 Ansvarig: Sigrid Granström sigrid.granstrom@ei.se Veckan i korthet Fortsatt milt väder och gott om vatten i magasinen bidrog till att elpriserna under veckan som gick

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Miljövärdering av el

Miljövärdering av el Miljövärdering av el med fokus på utsläpp av koldioxid foto: vattenfall I allt fler sammanhang ställs krav på miljövärdering av den energi som konsumeras. Det gäller inte minst redovisning av utsläppen

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

The NEPP Progress Report, Part 2, November 2013

The NEPP Progress Report, Part 2, November 2013 Climate Change CLIMATE CHALLENGES Climate Challenges Biomass BIOMASS Climate Changes Electricity & Policies Climate Challenges Electric Vehicles Climate Challenges Electricity & Policies Biomass Electricity

Läs mer

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy feb 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives SOMMARLÄSNING Utbyggnaden av förnybar kraft och dess påverkan på elpris och investeringar i icke-förnybar kraft Profu NEPP report Maj 213 Utbyggnaden av förnybar kraft

Läs mer

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Energimarknadsrapport - elmarknaden 2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Moditys pristro kort, medel och lång sikt Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst

Läs mer

Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige. Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK

Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige. Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK Ökad efterfrågan på biomassa i Sverige Hur påverkas energi- och skogssektorn? ELFORSK konkurrensen om biomassa ökar År 2007 avverkades och skördades från den svenska skogen cirka 77 miljoner kubikmeter

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy jan 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex okt 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com oktober 2013

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025

Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Sammanfattning inputs och förutsättningar i Ei:s bedömning av effekt- och energibalansen 2025 Modellbakgrund

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015 Delba2050 www.delba2050.se Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn 17/03/2015 Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH Delba2050 - Projekt www.delba2050.se Syf t e: öppna

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson Trygg Energi Filip Johnsson Chalmers University of Technology Energy and Environment, Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Energiforsk höstkonferens, Göteborg 3/11 2015 Pathways

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy sep 2014 Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com följer

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick.

Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden under veckan som gick. 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 31 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Låg elanvändning och en stark hydrologisk balans bidrog till fortsatt låga svenska spotpriser för årstiden

Läs mer

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010 ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC: Energiprisindex april 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy : Energiprisindex Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll :s Energiprisindex Bilagor :s Energiprisindex Carl-Wilhelm Levert M: 0709 29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius

Läs mer

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014

8 sidor om. Värmemarknaden i Sverige. Värmemarknad Sverige. Juni 2014 8 sidor om Värmemarknaden i Sverige Juni 2014 Värmemarknad Sverige Värmemarknaden är den största energimarknaden i Sverige, jämte elmarknaden. Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler

Läs mer

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013? Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal.

Läs mer

Prisbildning på el på den nordiska marknaden

Prisbildning på el på den nordiska marknaden 1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

north european power perspectives

north european power perspectives north european power perspectives Utredning av hur utvecklingen av kraftsystemet utanför Sveriges gränser påverkar behovet av smarta elnät i Sverige Slutrapport NEPP report December 213 Rapport till Samordningsrådet

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-3-3 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 14 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 25,9 EUR/MWh, vilket var högre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 214-12-1 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 49 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 32,3 EUR/MWh, vilket var något lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt?

Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? 2013-12-20 Vilka stora förändringar påverkar elpriserna på sikt? Vi har nu skrivit några månadsbrev om vår tro kring elpriser, utsläppsrätter och elcertifikat. Fokus har oftast legat på kommande kvartal

Läs mer

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 23/25, utifrån en historisk tillbakablick Bo Rydén Mars 215 Scenarier för elanvändningens utveckling 1. Elanvändningen i Sverige har legat relativt

Läs mer

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Vindkraftsutbyggnad i Sverige Vindkraftsutbyggnad i Sverige Förutsättningar och prognos Balingsholm 1 oktober 2014 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Förutsättningar och prognos Kontrollstation 2015 Elcertifikat 2020-2030 EU:s 2030-ramverk

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy

PwC:s Energiprisindex nov 2013 Basindustrins bränsleprisutveckling. www.pwc.se/energy Basindustrins bränsleprisutveckling www.pwc.se/energy Innehåll Bilagor Carl-Wilhelm Levert M: 0709-29 31 40 carl.levert@se.pwc.com Martin Gavelius M: 0709-29 35 29 martin.gavelius@se.pwc.com november 2013

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens

Läs mer

En realistisk framtidsbild?

En realistisk framtidsbild? En realistisk framtidsbild? En utvärdering och analys av aktuella energi- och klimatscenarier för 25 Executive summary Mars 212 1 www.profu.se Executive summary Vad är en realistisk framtidsbild? En långsiktigt

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius Inga enkla systemavgränsningar Äldre tiders produktionssystem och utsläpp begränsar dagens möjligheter Till vad och hur mycket

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-2-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 7 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 33,5 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Den avreglerade nordiska elmarknaden 2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer