Kartläggning av insatser i Skåne för Ungdomar Hur är det att vara ung i Skåne?

Transkript

1 Ali Fakhro Region Skåne Avdelning för Regional Utveckling Kartläggning av insatser i Skåne för Ungdomar Hur är det att vara ung i Skåne?

2 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...4 Utbildning...5 Arbete...10 Boende.16 Hälsa 18 Fritid...21 Inflytande.24 Tillgänglighet..27 Sammanfattande diskussion och slutsats 30 2

3 Förord Att vara ung i dagens samhälle är inte alltid det lättaste, större kvar ställd på individen i tidigare ålder än för 10 år sedan. Arbetsmarknaden är tuff och tyvärr är inte alla ungdomar engagerade och har samma motivation till skola, utbildning, påverka samhället eller fritidsaktiviteter. Under processen för inventering av insatser och projekt för att förbättra ungdomars vardag har det funnits en del hinder på vägen, men även ljusa punkter. Det regionala utvecklingsprogrammet för Region Skåne utgår från fem olika utmaningar. Detta arbete som bedrivs för ungdomar sker under utmaningen delaktighet. Arbetet kan delas in i två stora delar, inventering av projekt och insatser men även en statistisk sammanställning som är gjord av Goodpoint AB. Arbetet har skett i en arbetsgrupp som består b.l.a av Region Skåne, Kommunförbundet, Länsstyrelsen och Nätverk för Social ekonomi Denna rapport är baserad av baserat på många olika sorters data, verksamhetsplaner, projektplaner, deltagande i verksamheterna men även möte med olika verksamhetsansvariga. Europeiska socialfonden ESF har en mängd olika projektplaner som har kommit till stor nytta. En del material har varit väl användbart från vår konferens om ungas delaktighet, seminarierapporten och material från talare har kommit till användning Under denna arbetsprocess har kvaliteten och kvantiteten på materialet varierat stort beroende på fokusområde Arbetet med inventering av projekt och insatser utgår från Utbildning Arbete Boende Hälsa Fritid Inflytande Tillgänglighet 3

4 Sammanfattning Att göra integrationen till en väl fungerande process är en förutsättning för Skånes utveckling med påverkan på flera områden; hälsa, sysselsättning, boende och kultur för att bara nämna några. En förutsättning för att Skånes mångfald ska tas tillvara är dock att människors erfarenheter och förmågor bejakas. Till stor del handlar det om kunskap, inställning och att hitta sätt att spegla mångfalden. Det är i hög grad en fråga om attitydförändring och att bryta kategoriskt tänkande som till exempel att behandla utlandsfödda, funktionsnedsatta eller kvinnor respektive män som homogena grupper. Det krävs öppenhet och tolerans för olika livsstilar om Skåne ska kunna hävda sig som en framgångsrik region. Alla former av diskriminering måste motverkas. Utanförskap är ett mångdimensionellt begrepp som det finns olika sätt att definiera: socialt, kulturellt, etniskt och politiskt. I Skåne finns idag stora grupper som står utanför i någon bemärkelse, utanför arbete eller utbildning, utanför bostadsmarknaden eller bor i bostadsområden med bristfällig anknytning till omgivande samhälle. Det finns en etnisk, social och ekonomisk segregation i regionen, inte minst i de större städerna. Det finns stora skillnader i livsvillkor mellan olika grupper i Skåne när det gäller sysselsättning, boende, skolresultat, hälsa med mera. Delaktighet innebär att Skånes invånare känner tillhörighet, trygghet och tillit, upplever att de kan påverka och ser sammanhangen i samhället. Tillgång till god vård och omsorg är en grund för att kunna känna trygghet. Prioriterade insatser för att öka delaktigheten och bärkraften i Skåne är att skapa stödjande miljöer med en stimulerande och högkvalitativ skola, ett bra boende, ett kreativt arbetsliv och en aktiv föreningsmedverkan. Det gäller särskilt insatser för barn och ungdomar. Viktigt är också att skapa förutsättningar för att alla grupper i samhället får möjlighet att leva sina liv efter egna aktiva val, har tillgång till information och har möjlighet att uttrycka sig. Kultur har en unik förmåga att bidra till enskilda individers utveckling, till skapandet av identitet och delaktighet samt till den sociala förnyelsen och därigenom regionens tillväxt och attraktionskraft. 4

5 Utbildning Den viktigaste grunden till att vara delaktig i samhället är att ha den grundutbildning som skolan erbjuder, alltså att ha en fullständig gymnasieutbildning. Alltför många ungdomar går ut skolan med ofullständiga betyg vilket medför stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden vilket i sin tur leder till sämre framtidsutsikter, bl a sämre psykosocial hälsa. År 2009 saknade 11,1 procent av ungdomarna i Sverige som avslutat grundskolan behörighet till gymnasiet. I Skåne var den gruppen något större, 12,2 procent. Under perioden 1998 till 2009 har andelen ungdomar med avslutad grundskola med behörighet till gymnasieskolan minskat i Skåne från 91 procent till 87,8 procent. Det finns emellertid stora skillnader mellan Skånes kommuner kring skolresultaten. Se tabellen nedan. Vissa stadsdelar och skolor i Skåne har mycket låga andelar med gymnasiebehörighet. Det ska noteras att betydligt fler flickor än pojkar blir behöriga till gymnasiestudier. I Sveriges Kommuner och landstings Öppna jämförelser 2011 Grundskola framgår hur kommunernas elever (de kommunala skolorna) under läsåret uppnått målen i samtliga ämnen. För Skåne visar resultaten bl a följande för de fem bästa respektive de fem sämsta kommunerna (obs att rankingen kan variera år från år! Rankingen ska uppmuntra till skolutveckling i grundskolan) 5

6 Projektplan- Delmål utbildning -Framtidens förskola- Projektet syftar till att öka förskolans status som den första insatsen mot ett livslångt lärande. Pedagogerna skall få bättre ämneskunskap inom naturvetenskapliga ämnen och om hur barn lär. Enkätundersökningen som gjordes i tretton förskolor i Kristianstad påvisade att personalens kompetensutveckling låg i fokus angående språkutveckling och bristen var stor gällande naturvetenskapliga ämnen. 47 % av personalen hade en utbildning som var äldre än 21 år och 35 % hade utbildat sig för år sedan enligt den omfattande enkätundersökningen. Öka pedagogernas kunskap inom naturvetenskap och hur barn lär sig men även höja kunskapsstatusen inom förskolan. En central del av kompetensutvecklingen är att delta i en högskolekurs på 7,5 Hp ( naturvetenskap och ämnesdidaktik ). Varje skola är indelat i arbetslag och handledarna för respektive arbetslag kommer att bistå med kontakter med externa kompetenser utifrån de behov som uppkommer under projekttiden. Under slutet av projekttiden kommer det att anordnas en konferens där några av deltagarna får redovisa sitt arbete och läroprocessen men det kommer även presenteras forskning inom pedagogik för förskolebarn. Under projekttiden kommer det att genomföras studiebesök och studieresor för att ge ett erfarenhetsutbyte och öka kompetensen hos förskolepersonal Samarbetspartners Kristianstad kommun, Sölvesborg kommun, Högskolan Kristianstad och respektive 13 förskolor i båda kommunerna Tidsplan till Budget Europeiska socialfonden Egen kommentar Detta projekt är mot sin slutfas, därför ligger det i tiden att följa upp efter tidsramen för projektet för att se hur man kommer att arbeta vidare med kompetensutvecklingen. Eftersom arbetskulturen inom förskolan är präglad av personal som har lång arbetslivserfarenhet är det viktigt att kompetensen är förankrad med dagsfärsk forskning inom ämnet pedagogik för att ge barnen rätta verktyg för ett livslångt lärande. Kontaktpersoner Lena Bertilsson Lena.bertilsson@utb.kristianstad.se

7 Projektplan- Delmål utbildning -URSMART- Sveriges Utbildningsradio, UR, är sedan länge den största enskilda aktören inom det växande svenska utbildningsområdet. Tillsammans med Sveriges Television, SVT, och Sveriges Radio, SR, utgör UR svensk public service, det vill säga tre företag i allmänhetens, hela svenska folkets, tjänst.ur är unikt genom sin multimediala verksamhet med tv, radio, webb, böcker och andra förlagsprodukter. UR ligger i framkant även i utvecklingen av teknik och media. Under 2009 sände UR 785 timmar över SVT:s kanaler, samt 385 timmar i SR:s fyra kanaler. Utbildningsradio är public service som vill bidra med ökat flexibelt lärande utifrån individen. Att alla ska ha tillgång till utbildningsmaterial och att tillgängligheten ska vara god. Materialet sprid i stor omfattning via Internet, tv och radio. Stora delar bedrivs genom Tv i form av dokumentärer och nyheter. Internet har blivit allt vanligare mest på grund av lätt tillgänglig information och bättre interaktion. URsmart reser genom tid och rum URsmart är befriad från karaktärer för att slippa modeord och inte behöva tidsbestämmas. Den är uppbyggt kring bilder från olika platser i världen. En del av illustrationerna är historiska. Bilderna är kopplade till olika delar inom geometrin och bidrar till att göra geometrin konkret och verklighetsnära och på så sätt mera begriplig. - Resor i tid och rum uppfattar vi som något spännande och matematiken kan med fördel knytas till både historiska och geografiska platser 7

8 Projektplan- Delmål utbildning -Läxhjälp- Rädda Barnen i Sverige är en medlemsorganisation som år 2006 hade drygt medlemmar. Samma år fanns 260 lokalföreningar över hela landet som arbetar med barnrättsfrågor på regional och kommunal nivå. De påverkar lokalpolitiker, arrangerar seminarier, driver samtalsgrupper för föräldrar, besöker flyktingförläggningar, ordnar läxläsning och mycket mer Det finns många ungdomar som går ut gymnasiet med en ej komplett högskolekompetens. Detta bidrar till att man inte blir konkurrenskraftig på arbetsmarknaden vilket bidrar till utanförskap och arbetslöshet. Runt om i skåne bedriver Rädda barnen läxhjälp med samarbetsaktörer för att stärka kompetensen hos ungdomar. Helsingborg, Malmö, Lund är en del av områden som omfattas. Målet med denna insats är att öka kunskapen bland ungdomar gällande de ämnen som bedrivs in skolan. Det är viktigt att poängtera Kommunerna bistår med lokaler i dom flesta fallen vilket kan vara, bibliotek, rum i skolor och andra kommunala lokaler. Läxhjälpen brukar läggas efter skoltid mellan 18:00 20:00 beroende på område. Denna verksamhet sker helt ideellt och ungdomarna får hjälp av volontärarbetare som består av pensionerade lärare och lärarstundenter. Samarbetspartners Läxhjälpen är ett samarbete mellan stadsdelen, MKB, IM (Individuell Människohjälp) när det gäller Malmö stad. Beträffade verksamheten id e andra kommunerna är det enbart Rädda barnen och lokala skolor som bedriver samarbete Tidsplan Denna verksamhet bedrivs kontinuerligt i dom olika kommunerna men under sommaruppehåll läggs verksamheter ner och återupptas vid skolstart Kontaktpersoner Malmö stad: natalia.disic@rb.se / Helsingborg: helsingborg.lf@rb.se / Lund: anna.sandkull@odata.se 8

9 Projektplan- Delmål utbildning -FC Rosengård- FC Rosengårds ungdomsprojekt vänder sig till ungdomar i Malmö som varken arbetar eller studerar och som inte har avslutat sina grundskole- och/eller gymnasiestudier. Företag, offentliga organisationer och idéburna organisationer medverkar i ett samlat program med målet att deltagarna antingen ska kunna läsa upp sina betyg i kärnämnen, för att kunna skaffa sig utbildning, eller med stöd av lärande på arbetsplatser kunna skaffa sig anställning. FC Rosengård har under ett antal år i samarbete med offentliga organisationer, företag och föreningar genom olika arbetsmarknadsprojekt utvecklat nya metoder för att hjälpa långtidsarbetslösa, i huvudsak invandrare, in på arbetsmarknaden Avsikten med projektet är att pröva och utveckla en ny modell för att underlätta arbetsmarknadsetablering framförallt för ungdomar som saknar gymnasiekompetens och har behov av individualiserade och skräddarsydda insatser som leder till att man antingen kommer i arbete eller återgår till det ordinarie utbildningssystemet. Modellen bygger på att tillsammans med Individ- & familjeomsorgen och AIC i Malmö samt arbetsförmedlingarna i Malmö, Arlöv och Staffanstorp identifiera och rekrytera ungdomar som med stöd av projektet skulle kunna uppnå något av huvudmålen utbildning eller arbete. De förväntade kortsiktiga effekterna är att kunna motivera varje deltagare att påbörja en individuell utvecklingsprocess i riktning studier/arbete, kunna vidmakthålla motivationen och få varje deltagare att göra ett väl underbyggt val mellan projektets studie- respektive arbetsspår samt att slutligen uppnå något av målen utbildning eller arbete. Samarbetspartners Arbetet sker mellan Malmö, Burlöv, Staffanstorp Tidsplan till Budget kr Kontaktpersoner Sylvia Morfiadakis sylvia@mabimal.se 9

10 Arbete Att arbetslöshet vid en tidpunkt påverkar individens framtida arbetsmarknadsutfall är ett välkänt fenomen. Arbetslöshet kan leda till långsiktigt negativa effekter då tiden utanför arbete dels kan medföra att individen förlorar värdefullkompetens som förvärvats under studietiden och dels genom att individen inte får någon arbetslivserfarenhet under den period de är arbetslösa. En förklaring är att företagen använder tidigare arbetslöshet som ett sätt att sorterade arbetssökande. Om arbetsgivaren anser att tidigare arbetslöshet tyder på att individen är mindre produktiv får detta effekter på individens arbetsmarknadsutfall, även för dem som faktiskt inte är mindre produktiva. En annan möjligförklaring är att vissa individer besitter egenskaper som både påverkar risken att bli arbetslös och individens framtida inkomst. Om vi inte kan ta hänsyn tillalla dessa egenskaper leder det till en felaktig skattning av orsakssambandet mellan arbetslöshet och framtida inkomster. De senaste två åren har andelen ungdomar utanför arbetsmarknaden nästan tredubblats. I januari 2011 var arbetslösheten i ålderspannet år i Skåne 11,1 procent. Motsvarande siffra för riket är 10,6 procent. De inomregionala skillnaderna i Skåne är dock stora och vissa skånska kommuner har en ungdomsarbetslöshet på över 20 procent. Många av kommunerna har också en lägre utbildningsnivå än regionen och landet i stort. Det är mycket angeläget att ungdomarna kan få stöd i att bli anställningsbara och få en förankring på arbetsmarknaden. Regionen har en stor andel kommuner med många företag inom tillverkningsindustri. Traditionellt har det inom tillverkningsindustrin funnits en relativt stor andel okomplicerade arbetsuppgifter som fungerat som ett insteg för många ungdomar. I ekonomiskt ansträngda tider har många av dessa okomplicerade arbetsuppgifter rationaliserats bort eller sparats in. Ytterligare faktorer som har bidragit till att arbetstillfällen försvunnit ifrån tillverkningsindustri är strukturförändringar och utlokaliseringar till andra länder. Även andra sektorer så som service och handel har också drabbats vilket minskat tillgången på arbetstillfällen. Många arbetsgivare beskriver också ungdomar som en grupp som saknar grundläggande kunskaper om arbetsmiljö, fackföreningar, fysisk hälsa och social kompetens och viktigast av allt hur ett företag fungerar. Det finns också en oro bland många arbetsgivare att ungdomarna inte förstår arbetslivets normer. Nu ser vi att arbetsmarknaden ljusnar och arbetsgivare inom i stort sett alla branscher aviserar anställningsmöjligheter på kortare eller längre sikt. Vi ser ett kommande problem i att de kravprofiler som arbetsgivarna lämnar inför rekryteringen inte kommer att kunna matchas mot de ungdomar som är arbetslösa. 10

11 Projektplan- Delmål Arbete -Lärling över sundet- I samverkan mellan Sverige och Danmark finns det möjligheter att utveckla en lärlingsutbildning som svarar mot båda länders krav på yrkeskvalifikationer. I Sverige saknas i dag en formell lärlings- och hantverksutbildning. Hässleholms kommun har varit projekt ägare och svarat för anställning av projektledare och därmed haft huvudansvaret för att organisera projektet. Projektets syfte är att utveckla det svenska lärlingssystemet och lära av varandras arbetsmetoder över sundet. Mål Projektets vill skapa en ökad förståelse kring yrkesutbildning på båda sidor sundet, för att skapa en förståelse och gemensamt förhållningssätt till att utveckla utbildningar som stödjer Öresundsregionens tillväxt, men även att lära av varandras utbildningssystem och skapa fler lärlingsplatser som i sin tur leder vidare till arbete. Detta projekt har haft ett utbyte av studenter och lärare mellan En gemensam arbets- och styrgrupp för projektet bildades, det har funnits en gemensam kärna för medverkande Samarbetspartners Hässleholm och Skåne Nordost har tillsammans med Teknisk Ehvervsskole Center samverkat kring projektet Lärling över sundet Vilket kommer att innebära utbyte av studenter för att lära från Danmarks utvecklade lärlingsutbildningar Tidsplan var projektets tidsram men samarbetet fortgår även idag fast i en mindre omfattning Egen kommentar Projektet omfattade under ett antal av 80 elever per årskull fördelat mellan samtliga skolor projektet är fortfarande aktivt men årskullarna är halverade. Projektets omfattning kunde endast definieras utifrån antal elever eftersom budget inte fanns redovisat. Kontaktpersoner Utbildningschef/Rektor Karl-Axel Hill (Göinge Utbildningscenter / Stenforsaskolan)

12 Projektplan- Delmål Arbete -Byggutbildning Ystad- Projektet erbjuder arbetssökande ungdomar i åldern år en yrkesinriktad teoretisk och praktisk utbildning under 40 veckor med inriktning mot byggbranschen. t är att minska ungdomsarbetslösheten samt ge en ökad mångfald och jämställdhet i byggbranschen / t med projektet är att skapa utbildning och sysselsättning för arbetslösa ungdomar genom en gymnasial yrkesutbildning för vuxna med koppling till konkreta byggprojekt. Utbildningen är 40 veckor som motsvarar ca 1400 timmar. Utbildningen sker både i skola och på arbetsplats. De inledande 8 veckorna innehåller teori och material- och verkstadslära, under de resterande veckorna varvas teori med praktik på arbetsplats. När de 40 veckorna är avslutade tilldelas deltagarna en lärlingsbok och de blir anställningsbara som lärlingar inom någon av yrkeskategorierna snickare, betongarbetare eller anläggningsarbetare. På grund av åldersstrukturen i branschen finns ett stort behov av nyrekrytering inom dessa områden de kommande åren. Efter projektets utbildning krävs ytterligare 4100 timmar praktik (lärlingsutbildning) på byggarbetsplats dessa genomförs utanför projektet. Ambitionen är också att öka mångfald och jämställdhet i branschen. Mål Målsättningen är att 50% av dom rekryterade (10st) är av utländsk härkomst samt att 30% är kvinnor och att minst 90% genomför utbildningen (40 veckor) och får ut lärlingsböcker. Samarbetspartners Tidsplan Arbetsförmedlingen Ystad Kultur och Utbildning Ledning och utveckling NCC Construction AB Region Syd till Budget kr Egen kommentar Byggbranschen har idag väldigt låg anställningskvot av kvinnor ute i produktionsledet och för att komma tillrätta med detta så behövs ett riktat samarbetsprojekt mellan både kommun, arbetsförmedling och näringslivsparter. Genom att inleda projektet med gemensamma informationsträffar samt att skapa rätt arbetsmiljö med tanke på kvinnor kan man nå jämställdhet inom dessa yrken på sikt Kontaktpersoner Lars Tengvall Lars.Tengvall@ncc.se 12

13 Projektplan- Delmål Arbete -Navigatorcentrum- Trelleborg har ca 4500 medborgare mellan år, arbetsförmedlingens statistik visar 6,3 % arbetslöshet. Andelen unga som inte får inte klarar kärnämnen är ca 20 % och individuella programmet har störst antal elever med över 100 elever. Detta projekt riktar sig mot ungdomar mellan år. Arbeta med att överbygga glappet mellan skola och arbetsliv och underlätta etableringen på arbetsmarknaden. Skapa en känsla av sammanhang för deltagarna Mål Övergripande mål är att målgruppen får en ökad känsla av sammanhang i samhället, ökad självkänsla och större egenansvar. Primärt mål är att minska arbetslösheten i kommunen och minska ungdomsbrottslighet. Verksamheten ska fokusera på arbetsmarknaden och att ge ungdomar 8 timmars sysselsättning Genom att skapa ett företagsnätverk som upparbetas i kommunen ( kraftsamling Trelleborg ) vill man ha en bra kontakt med företagare. Kommunen har även ett Navigationscentrum som startade 2008 där ungdomsmottagning, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och frivårdmyndigheten finns representerade. Programmet inom projektet består av enskilda samtal, rundvandringar, gruppaktiviteter,, praktik men även praktiska färdigheter som att skriva ett CV. Samarbetspartners Ungdomsmottagning, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, frivårdmyndigheten och Trelleborg hantverksförening. Tidsplan till Budget ESF Total budget Egen kommentar Det är gjort ett väldigt grundläggande förprojekt som heter glappet vilket gick ut på att kartlägga vad som felar mellan skola och arbetsliv. Enkätundersökningar är gjorda utifrån KASAM modellen men även statistisk data angående arbetslöshet i olika åldrar och antal som får någon form av försörjningsstöd. Det har även funnits ett samarbete med ungdomsstyrelsen som påvisade att 40 % av försörjningstagare är mellan år ( Rapport Ung idag ) Kontaktpersoner Ola Johansson Ola.johansson@trelleborg.se Projektplan- Delmål Arbete -New City- 13

14 Genom erfarenheter från tidigare EQUAL projektet UP New City har man fått en insyn i ungas situation och behov i Malmö. Fokus främst på Malmös mest belastade stadsdelar Rosengård och Södra Innerstaden. Att motverka ungdomars utestängning från arbetsmarknad och utbildning samt genom samverkan skapa en ingång för ungdomarna. New City vill även påverka beslutsfattare och politiker till förändring i positiv riktning för målgruppen unga utanför. Mål Underlätta inträde eller återinträde på arbetsmarknaden Minska gruppen unga utanför Att certifiera och kvalitetssäkra ungdomscoachernas arbete med hjälp av OCN Unga coacher som möter ungdomarna på sina egna arenor. Coacherna skapar med sin centrala samordnande kommunikationsfunktion förutsättningar för ny kunskap som kan möjliggöra attitydförändringar och konkreta beteendeförändringar hos både ungdomar i utanförskap och personal i de organisationer och myndigheter som möter unga. Samarbetspartners Arbetsmarknadsområde Malmö Ung Art Tidsplan till Budget Total projektbudget kr. Medfinansiärer är Allmänna arvsfonden samt INAR Integration och Arbetsmarknad. Egen kommentar Svårt att nå ut till kvinnorna inom målgruppen. Kontaktpersoner Jessica Hulzen jessica@drommarnashus.se

15 Projektplan- Delmål Arbete -MabiMål- Mabi Mål är ett arbetsmarknadsprojekt i Malmö som bedrivs av projekt ägare, idrottsföreningen FC Rosengård (tidigare MABI) Minska utanförskapet som många ungdomar upplever, stärka självkänslan och integrera ungdomar ut till arbetsmarknaden genom praktik och yrkesutbildningar. Projektets uppgift är även att förmedla kontakter mellan olika myndigheter Mål Projektet eftersträvar ett aktivt och meningsfullt och erbjuder deltagare i projektet att aktivera sig i idrotts- och förenings aktiviteter - Projektet strävar efter ca 160 medlemmar under projektperioden - Sammanlagt förväntas 900 delta i projektet - Projektet skall stärka samarbetet mellan olika föreningar och arbetsgivare - Motivera och informera inför kommande arbetsliv eller utbildning - Praktik i syfte att utöka erfarenhet eller att välja yrkesinriktning - Praktik hos arbetsgivare inför yrkes- eller studieval - Workshops i exempelvis Intervjuteknik och Arbetsmarknadskunskap. - Studiebesök - Personlig vägledning. Samarbetspartners Mabi Mål har ett nära samarbete med AIC Fosie, AIC Södra Innerstaden, AIC Rosengård, (AIC, arbets och integrations center) men även arbetsförmedlingen i Burlöv/Staffanstorp samt Burlövs och Trelleborgs Kommun Tidplan Projektet Mabi Mål pågår mellan och Budget Medfinansiärer till detta projekt är förutom Europeiska socialfonden, Arbete och utbildning SDF Södra Innerstaden Egen kommentar En utvärdering av projektet kommer att ske efter avslut som kommer att vara av extern utvärderare från Malmö stad. Deltagarstatistik från projektet,framgår att projektet under sammanlagt har 781 deltagare. Väldigt bra kontakt med ansvariga för projektet 15

16 Boende Under senare år har befolkningstillväxten i Skåne spridit sig ut från de större städerna och förväntas göra så även framöver. Stigande bostadspriser i städerna ökar trycket på kranskommunerna och ökat barnafödande medför att fler hushåll söker sig en större bostad. Flera demografiska faktorer påverkar bostadsmarknaden, vilket har sin grund i att antalet yngre och äldre i befolkningen ökar. Intressant nog konkurrerar inte sällan dessa grupper om samma bostadstyper och bostadsstorlekar. Två stora grupper som utgör helt nya hushåll på bostadsmarknaden är dels immigranter och nyanlända till Sverige och Skåne, dels unga som flyttar hemifrån. Under perioden har behovet av bostäder med samtliga upplåtelseformer ökat, men mest har behovet av hyresrätter ökat. Kommunernas egna uppskattningar visar att 29 av 33 kommuner anger brist på hyresrätter (Länsstyrelsen, 2010). Enligt 2010-års bostadsmarknadsenkät råder det brist på bostäder som unga efterfrågar i 22 av Skånes 33 kommuner. För unga är hyresrätt den mest efterfrågade upplåtelseformen och den som skapar bäst förutsättningar för unga att få en bostad. Hyresrätten är en viktig bostadsform för såväl unga som immigranter för att etablera sig på bostadsmarknaden då dessa grupper vanligtvis har lägre inkomst, kortare och otryggare anställningar samt litet sparat kapital. Inflyttningen till Skåne har ökat årligen sedan år 2000, vilket också ger en konstant ökning av andelen ungdomar i länet. Vanligtvis söker sig ungdomarna från mindre kommuner till större kommuner, vilket i många fall är en förutsättning för etablering på arbetsmarknaden eller för studier. Hyresrätten är därför viktig för att unga ska kunna flytta dit jobben eller studiemöjligheterna finns. (Länsstyrelsen, 2010). I en undersökning om ungas (20-27 år) förutsättningar på bostadsmarknaden som SKOP genomförde 2009 framkommer att det i ett nationellt perspektiv saknas lägenheter till de ungdomar som idag söker sig ut på bostadsmarknaden. Undersökningen visar också att de närmaste åren kommer åringar att vilja flytta hemifrån företrädesvis till storstadsregioner och universitetsstäder. Förutsättningarna för ungdomar att flytta hemifrån är dock mycket begränsade. I undersökningen angav 9 av 10 att de vill flytta hemifrån, men endast 50 procent hade de ekonomiska förutsättningarna (Hyresgästföreningen, 2009). Den förhållandevis låga nivån på bostadsbyggandet i förhållande till Skånes folkökning har medfört en växande bostadsbrist. Det drabbar främst grupper som har svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi. Det finns betydande skillnader i genomsnittlig boyta mellan personer med utländsk respektive med svensk bakgrund. 16

17 Projektplan- Delmål Boende -Mera Möllan- Projektet Mera Möllan har växt fram tack vare situationen i södra innerstaden angående det höga antalet ungdomar mellan 0-25 år vilket motsvarar ca 28 % av totalt invånare i området. sysselsättningsgarden uppgår mot 33 % och vissa delar av innerstaden är det ca 50 % av barnhushållen som får någon form av bistånd. Bryta utanförskap genom att öka möjligheter för individen att komma ut på arbetsmarknaden eller någon form av sysselsättning men även utveckla ett nätverk av berörda aktörer. Mål Skapa samarbete mellan offentliga sektorn, näringsliv och enskilda medborgaren. Minst 450 deltagare i projektet Få kontakt och interagera med minst 2000 medborgare Utöka ett nätverk mellan fastighetsägare Genom detta projekt vill man skapa olika nätverk som är fokuserade till anslutning av Södra innerstaden. Hitta ett samarbete mellan fastighetsägare mellan och företagare. Fyra medarbetare är anställda som fungerar som kommunikatörer och har även en övergripande roll att koordinera olika parter mot samma mål. Projektets mål är även att öka tillgångligheten för medborgarna att ta kontakt med medarbetarna som b.l.a kommer att finnas tillgängliga på olika medborgarkontor och andra mötesplatser i närområdet Samarbetspartners Försäkringskassan Gatukontoret Möllevångens företagsgrupp Trygga möllevången Tidplan Projektet startade och pågår fram till Budget ESF: Malmö gatukontor: Egen kommentar Projektet har hittat intressanta samarbetspartners, b.l.a MFG- Möllevångens företagsgrupp men även 6 ledande hyresvärdar. Detta för att underlätta både att hitta en praktikplats och jobb genom samordnarna som har direkt anknytning till detta nätvärk Kontaktpersoner Rose-Marie Mazzoni Rozemarie.mazzoni@malmo.se

18 Hälsa När man pratar om hälsa menar man ofta i vardagligt tal hälsa kopplat till livsstilsfrågor, som kost, fysisk aktivitet och övervikt. I framtiden, fr o m 2012, kommer det finnas statistik för ungdomar i Skåne i och med att en levnadsvaneundersökning ska göras för skolungdomar i 10 Skåne. I nuläget kan man få data som beskriver åldersgruppen år genom utdrag ur den skånska folkhälsoenkäten, som skickas ut vart fjärde år. Genom att kombinera parametrar som lågt socialt deltagande med livsstilsbaserade parametrar kan man synliggöra ett samband mellan dessa. Av tabellen nedan framgår att det finns ett tydligt samband mellan lågt socialt deltagande och låg fysisk aktivitet på fritiden, övervikt och fetma samt rökning. Sambandet är däremot omvänt när det gäller alkoholkonsumtion Integration är en viktig förutsättning för delaktighet, framför allt för minoritetsgrupper. Speciellt allvarlig är diskriminering som utestänger människor från arbetsmarknaden samt särbehandlar människor i arbetslivet eftersom arbete för de allra flesta är grunden för en lyckad integration och ett hälsosamt liv. Det finns studier som pekar på tydliga samband mellan etnisk diskriminering och högt blodtryck, låg födelsevikt, depressioner och psykoser samt sjukdomar i andningsorganen. Upplevelser av rasism och diskriminering bidrar också till etniska ojämlikheter i hälsa. Man har t ex sett att upplevelser av rasistisk diskriminering från lärare och kamrater i skolan visade samband med försämrade betyg, akademiska färdigheter, självuppfattning, värdering av hemarbete/läxor och mental hälsa. Hälsa innebär enligt WHO:s definition ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Andra sätt att beskriva hälsa är förmågan att kunna uppnå viktiga mål i livet, eller att ha en känsla av sammanhang, där meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är viktiga begrepp. Sammantaget gör detta att det är tydligt att faktorer i det omgivande samhället har stor betydelse för vilka förutsättningar man har för en god hälsa. Delaktighet är därför också ett centralt begrepp i folkhälsosammanhang, eftersom det handlar om vilken möjlighet man har att påverka sina egna möjligheter i livet och relationerna med andra människor. Delaktighet och inflytande i samhället utgör också det första målområdet i den nationella folkhälsopolitiken, som också ligger till grund för den regionala folkhälsostrategin. Inte minst viktigt är det för barn och ungdomar, där förutsättningarna för delaktighet formas genom uppväxtvillkoren föräldrarnas ekonomiska och sociala förutsättningar, tryggheten i bostadsområdet, tillgången och tillgängligheten till fritidsaktiviteter, tillgången till en bra skola och så småningom goda förutsättningar för sysselsättning och egen försörjning. Övriga sex fokusområden i Ung delaktighet i Skåne är alltså samtliga viktiga bestämningsfaktorer för hälsa. 18

19 Projektplan- Hälsa Landskrona Kommun har under ett antal år uppmärksammats, på såväl riksplan som på regional- och lokalplan, för stora ungdomsproblem med kriminalitet och missbruk. Det finns ett stort antal ungdomar som ej har påbörjat, eller avbrutit gymnasieutbildning. Många av dessa ungdomar har inte kommit in på arbetsmarknaden. Ett antal av dem har debuterat såväl i kriminalitet som missbruk. Förutom problematik med arbetslöshet, missbruk och kriminalitet så saknar många av dessa kommuninnevånare även ordnat boende. Dessa problem har fått stort utrymme i massmedia i hela Sverige. Helsingborgs Dagblad beskrev i en artikel om ungdomsbrottsligheten i Landskrona, att våldbrotten och gatuvåldet åter hade börjat öka i Landskrona och att man dessvärre kunde se ett trendbrott genom denna ökning. Landskrona Kommun, organisationen KRIS samt konsultföretaget PPAB, dvs. offentlig, ideell samt privat sektor skall tillsammans arbeta för att skapa en modell som syftar till att minska de kända problemen med missbruk, våld, kriminalitet, arbetslöshet, bostadslöshet och övrigt utanförskap bland ungdomar i Landskrona Mål De förväntade mätbara projektmålen är att fler ungdomar som nu lever i utanförskap skall leva ett drogfritt och ickekriminellt liv, erhålla anställning och bli självförsörjande samt därmed få möjlighet till eget boende. Landskrona Kommun, organisationen KRIS samt PPAB har för avsikt att undersöka förutsättningarna för att skapa en modell där man tillsammans arbetar med ett helhetsgrepp som innebär att man genom KRIS erbjuder stöd kring missbrukssituationen samt motverkar återfall i kriminalitet. PPAB erbjuder, efter en period av arbetsträning/praktik, personlig coachning mot arbetsgivare med socialt engagemang och intresse. Landskrona Kommun rustar projektdeltagarna för att möta arbetslivet via motivationshöjande gruppinsatser samt utbildning och information. Samarbete skall sökas med bostadsföretag för att kunna koppla en stabil social situation med ordnad sysselsättning till möjlighet för eget boende Samarbetspartners KRIS Landskrona, Vuxenförvaltningen, personalpartner AB Tidplan till Budget kr Kontaktpersoner pia.johansson@landskrona.se 19

20 Projektplan- Hälsa -KIOSK- KIOSK projektet är en del av KFUM som är ett stort idrottsförbund i Sverige med ca 200 idrottsföreningar. Detta projekt började för 3 år i Malmö stad och har fortlöpt tack vare årliga projektpengar. Ungdomarna som är delaktiga i detta projekt är i första hand mellan och högstadieelever. Att ge ungdomar en vuxen förebild både under skoltid, fritid. Enligt detta projekt vill man minska utanförskapen hos ungdomar under skoltid men även efter skolans aktiviteter. Öka ungdomars kunskap om kost och hälsa. Mål Minska utanförskap hos berörda ungdomar i mellan, högstadiet och äldre ungdomar Ungdomsledare som arbetar med elever parallellt med skolans värld för att förbättra skolmiljön och på så sätt förbättra betyg Öka gemenskap bland ungdomar med gemensamma aktiviteter och nå ut till elever som inte alltid tar den första kontakten Ungdomsledare som är en länk mellan skolans värld och individen. Lektioner som är integrerade i elevschemat, 45 min per vecka där ledarna arbetar med samarbetsövningar och informerar och kost och hälsa. Samarbetspartners Skolor i Malmö stad Österport Parkskolan (Funktionshindrade) Kisebergaskolan Möllevången Tidsplan KIOSK projektet söker pengar för varje kalenderår Budget För att bibehålla detta projekt aktivt söker man pengar per år. Det är beviljat kr från Region Skåne och kr från BRÅ-Brotts förebyggande rådet Egen kommentar Projektet verkar med en stor kraft i Malmö stad, deltagandet av elever är ca 500 per år med en närvaro av ca 95%. Efter varje projekt år görs en enkätundersökning bland elever angående fritidsvanor som en uppföljning av de arbete som projektet strävar mot Kontaktpersoner Ordförande: Lars Antin Lars.antin@kfuk.kfum.se