Fettets kvalitet. viktigare än mängden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fettets kvalitet. viktigare än mängden"

Transkript

1 Konferens: Essential Fats for Future Health Fettets kvalitet viktigare än mängden Fettsyror är en energikälla, men har också många andra viktiga funktioner i kroppen. De kan till exempel påverka immunförsvaret, kognition och risken för hjärt-kärlsjukdom. Här följer ett urval av vad som presenterades av ledande forskare inom området under kongressen Essential Fats for Future Health - the 9th Unilever Nutrition Symposium. Mycket uppmärksamhet ägnades åt de långa omega-3-fettsyrorna. Foto: istockphoto.com >> text: helena BjerMo (fd petersson), doktorand, Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap, Uppsala universitet. pubcare.uu.se Fettsyror utgör strukturella komponenter i vävnader och är nödvändiga vid bildningen av membran och cellorganeller. Fettsyror har bland annat inverkan på de fysiska egenskaperna hos cellmembranen och kan på detta sätt exempelvis påverka jonkanaler, receptorfunktioner och enzymaktivitet. Specifika fettsyror har även en roll i regleringen av genuttryck. Fettsyror kan därför påverka vår hälsa och utvecklingen av diverse sjukdomar. Hur mycket fett behöver vi? Enligt Ricardo Uauy går det inte att säga vilken fettenergiprocent som är optimal. Istället påpekade han det motstridiga i att medan övervikten å ena sidan har ökat i västvärlden samtidigt som fettintaget har minskat, ökar fetma även i utvecklingsländerna där man istället har ökat sin fettkonsumtion. Frågan diskuterades ingående vid den senaste FAO/WHO-konsultationen (se referensruta sid. 15). Diskussionerna mynnade ut i att tidigare rekommendationer för totalt fettintag kvarstår (upp till 35 energi procent) samt att fettets kvalitet sannolikt är mer betydelsefull än dess absoluta mängd (1, 2). En anledning till att det är svårt att dra säkra slutsatser kan vara att många fettkvantitetsstudier genomförts med fokus på viktreduktion. Betydelsen av fettkvantitet för hälsan kan vara annorlunda vid kvar hållande av normalvikt jämfört med vid en eftersträvan av viktnedgång. Vid det senare bör fokus snarare ligga på energibalans (1). Under de första sex levnads-» 9

2 Foto: istockphoto.com månaderna bör fettintaget vara procent av det totala energiintaget, för att täcka det ökade energi behovet vid tillväxt. Ett fettintag lägre än 25 energiprocent kan leda till minskad tillväxt hos barnet. Från sex månader till tre år bör det relativa fettintaget gradvis minskas till procent av energin (3). Byt mättat mot fleromättat Rekommendationer om att byta ut mättat fett mot fleromättat fett stöds av en nyligen publicerad metaanalys (4). Studien visar en minskad risk för kranskärlssjukdom då intaget av mättat fett sänks och ersätts med fleromättat fett, främst linolsyra. När fem energiprocent mättat fett ersattes med fleromättat fett beräknades risken för kranskärlssjukdom minska med cirka 13 procent. Risken för kranskärlsdöd minskade med 26 procent. En likvärdig ersättning med kolhydrater tenderade däremot att bidra till en måttligt förhöjd risk för kranskärlshändelser (sju procent) men påverkade inte risken för kranskärlsdöd. I denna studie beaktades dock inte kolhydratkvalitet, vilket troligen också är av betydelse för sjukdomsrisken. Man observerade inte heller några skillnader i kranskärlssjukdom vid ett utbyte från mättat till enkelomättat fett. I denna population var dock den dominerande källan till det enkelomättade fettet framför allt animaliska produkter och inte olivolja. Ricardo Uauy En normal konsumtion av bröstmjölk ger adekvata mängder av DHA för en normal utveckling. Dariush Mozaffarian I en annan metaanalys kunde man inte iaktta något samband mellan intaget av mättat fett och förekomst av hjärt-kärlsjukdom (5). Dariush Mozaffarian spekulerade därför att det kanske snarare är så att linolsyra har vissa hälsofrämjande effekter än att mättade fettsyror i sig har skadliga effekter. Stödet för en hjärt-kärlskyddande effekt av att byta ut mättat fett mot fleromättat förstärks av en metaanalys med åtta randomiserade kliniska studier (6). Där fann man att risken för kranskärlssjukdom var 19 procent lägre i interventionsgruppen, jämfört med kontrollgruppen. I snitt hade interventionsgrupperna i det här fallet ett relativt högt intag av fleromättat fett, 15 energiprocent. Enligt Mozaffarian finns därför anledning att överväga en höjning av de nuvarande rekommendationerna om en övre gräns för fleromättat fett (tio energi procent). Mozaffarian framhöll att en ökad konsumtion av det långa omega-3-fettsyrorna EPA och DHA och linolsyra i populationen borde prioriteras. Långkedjiga omega 3 för hjärtat Ett måttligt intag av EPA och DHA är enligt Mozaffarian den viktigaste kostfaktorn, sett ur ett hjärt-kärlfrämjande perspektiv. Andra viktiga kostfaktorer som framhölls var att undvika industriellt framställda transfetter, ett utbyte av mättat fett mot fleromättat fett samt ett ökat intag av fullkorn, frukt och grönsaker. EPA och DHA är de mest studerade fettsyrorna med avseende på risken för hjärt-kärlsjukdom. Enligt epidemiologiska studier minskar risken för död i kranskärlssjukdom vid ett dagligt intag upp till 250 mg EPA och DHA totalt, medan minskningen inte verkar vara lika drastisk vid ett högre intag. En måttlig fiskkonsumtion (cirka en till två portioner fet fisk per vecka) har kopplats till en lägre förekomst av död i kranskärlssjukdom, den beräknade riskminskningen är 36 procent (7). Det finns även vissa belägg för att den vegetabiliska omega-3-fettsyran alfalinolensyra, ALA, skyddar mot hjärtkärlsjukdom, men bevisen är ännu inte övertygande. Intaget av 10

3 Läs mer i Nordisk Nutrition För er som vill läsa mer om gällande europeiska rekommendationer, näringspåståenden för omega-3-fettsyror eller fettsyrors betydelse för hälsan kan vi också tipsa om några tidigare artiklar i Nordisk Nutrition: Nya europeiska näringsrekommendationer. 2010, nr 2, sid Vetenskaplig evidens i nutrition nya rapporter från WHO och SBU. 2010, nr 2, sid Nytt ljus över närings- och hälsopåståenden. 2010, nr 1, sid Fett och fettsyrors betydelse för hälsan. 2009, nr 4, sid Omega 3-fettsyror näringspåståenden under diskussion. 2009, nr 3, sid Flermättat fett - inte bara kolesterolsänkande. 2009, nr 1, sid Temanummer om mjölkfett. 2008, nr 2. Berthold Koletzko alfalinolensyra var inte relaterat till risken för kranskärlssjukdom i en metaanalys (8). Graviditet och amning Enligt Berthold Koletzko är ett tillfredsställande intag av långkedjiga omega-3-fettsyror (speciellt DHA) under graviditet och amning viktigt, bland annat för att minska risken för prematur förlossning vid högriskgraviditeter (9). Man har även funnit samband som tyder på att ett högt intag av DHA hos mamman under graviditeten bidrar till minskad allergi och eksem hos barnet upp till skolåldern. När olika fettsyror överförs via placenta under graviditeten prioriteras DHA, vilket också är ett tecken på att DHA är en väsentlig fettsyra för fostret (10). Tillförsel av DHA före och efter födseln tros kunna påverka barnets synutveckling och kognition. Man har till exempel sett att ett lågt fiskintag hos modern under graviditeten är associerat med ökad risk för suboptimalt verbalt IQ, finmotorik och social utveckling hos barn mellan sex månader och åtta år (11). Att DHA är viktigt för hjärnans och synens utveckling är logiskt eftersom DHA är den dominerande omega-3-fettsyran i både hjärnvävnaden och näthinnan. Hos foster har man sett att hjärnans innehåll av DHA är direkt kopplat till moderns intag av DHA. Även nivåerna i bröstmjölk står i dosberoende relation till moderns konsumtion av DHA. Av den totala fetthalten i bröstmjölk är normalt 0,2-1,0 procent DHA. Bröstmjölksnivåer av DHA högre än 0,8 procent innebär dock endast en liten ökning av DHA i plasma eller röda blodkroppar hos spädbarnet. En normal konsumtion av bröstmjölk ger adekvata mängder av DHA för en normal utveckling (3). Enligt Koletzko bör gravida och ammande kvinnor få i sig minst 200 mg DHA per dag. Detta kan uppnås genom konsumtion av en till två fiskportioner (inklusive fet fisk) per vecka (10). Osäkra effekter senare i livet Alan Dangour framhöll att även om ett tillfredsställande intag av omega- 3-fettsyror och omega-6-fettsyror verkar vara av betydelse för utvecklingen av hjärnan hos foster och tidigt» Olika typer av fettsyror Fettsyror består av en kolkedja av varierande längd, med väte och syre. De delas in i grupper bland annat beroende på antal dubbelbindningar: Mättade fettsyror saknar dubbelbindningar och har därför en rak kedja. Finns framför allt i fett som är fast i rumstemperatur. Viktigaste källorna är feta mejeriprodukter, feta charkuterivaror samt fasta hushålls- och bakmargariner. Enkelomättade fettsyror har en dubbelbindning i cis-ställning (väteatomerna sitter på samma sida om kolkedjan), vilket innebär att kedjan är böjd. Finns i bland annat olivolja, rapsolja och mjuka/flytande margariner. Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbelbindningar. Ju fler dubbelbindningar en fettsyra har desto krokigare blir den. Fleromättade fetter delas in i två grupper; omega-3 (n-3) och omega-6 (n-6). Omega-3-fettsyror kan i sin tur delas in i långa (t ex EPA och DHA) och korta (t ex alfa-linolensyra). DHA och EPA finns i fisk och skaldjur, alfa-linolensyra finns t ex i rapsolja, linfrön och valnötter. Omega-6-fettsyror finns t ex i solrosolja och majsolja. Transfettsyror är omättade fettsyror som har dubbelbindningar i transform (väteatomerna sitter på motsatta sidor om kolkedjan) och är därför raka. Transfetter finns naturligt i mejeriprodukter. Kan också bildas när omättat fett härdas industriellt till mättat fett, om härdningen inte sker fullt ut (delvis härdat fett). 11

4 Alan Dangour i livet är deras effekter på hjärnan senare under barndomen mer oklara. Epidemiologiska data gällande samband mellan specifika fettsyror och kognitiv funktion under skolåldern är begränsade och inte entydiga. Randomiserade kontrollerade studier har inte heller kunnat visa en positiv effekt av långkedjiga omega-3-fettsyror på kognitiv funktion hos skolbarn (3). Även när det gäller specifika fettsyrors påverkan på demenssjukdomar råder osäkerhet. Man har i Två essentiella fettsyror Människan kan bilda både mättade och enkelomättade fettsyror i kroppen medan de fleromättade omega 3 och omega 6 familjerna däremot inte kan syntetiseras endogent. Därför måste moderfettsyran i dessa familjer, alfalinolensyra (ALA, 18:3 n 3) och linolsyra (LA, 18:2 n 6), tillföras via kosten. Orsaken till att dessa fettsyror inte kan produceras i kroppen är att enzymer som inför dubbelbindningen vid kolatom nummer nio räknat från fettsyrans metylände inte finns hos människan. De olika familjerna är inte heller interkonvertibla, det vill säga, omega 3 fettsyror kan inte omvandlas till omega 6 och tvärtom. I kroppen kan ALA och LA omvandlas till längre och mer omättade fettsyror genom enzymatisk förlängning () och införande av dubbelbindningar (desaturering). ALA kan på det viset ombildas till eikosapentaensyra (EPA, 20:5 n 3) och sedan dokosahexaensyra (DHA, 22:6 n 3). LA omvandlas till arakidonsyra (AA, 20:4 n 6). ALA och LA är essentiella, eftersom de inte kan produceras i människor. DHA och AA bör däremot inte betraktas som essentiella, även om det finns belägg för att ett intag av dessa fettsyror kan medföra positiva hälsoeffekter. Omvandlingen av LA och ALA till längre fettsyror sker normalt i ganska begränsad utsträckning hos vuxna, men graden av omvandling varierar mellan individer. omega 6 omega 3 (linolsyra, LA) 18:2 18:3 (α linolensyra, ALA) (arakidonsyra, AA) Δ 6 desaturering 18:3 18:4 20:3 20:4 Δ 5 desaturering 20:4 20:5 22:4 22:5 24:4 24:5 Δ 6 desaturering 24:5 24:6 β oxidering 22:5 22:6 (eikosapentaensyra, EPA) (dokosahexaensyra, DHA) flera observationsstudier noterat att det verkar som om de långkedjiga omega-3-fettsyrorna kan motverka demens (12). Detta har inte kunnat bevisas i randomiserade studier. I en ny studie, OPAL-studien, fick 867 kognitivt friska personer i åldrarna år antingen långkedjiga omega-3-fettsyror (200 mg EPA och 500 mg DHA) eller placebo i form av olivolja under två år. Trots ökade halter av omega-3-fettsyror i blodet fann man ingen positiv effekt på kognitiv funktion i interventionsgruppen (13). Det krävs med andra ord mer forskning för att klargöra för vilka individer (åldersgrupper) fettsyror bidrar till positiva effekter på hjärnans utveckling och funktion, liksom vilka doser och vilken typ av fettsyror som är mest verksamma. Svårt studera immuneffekter Immunsystemet är ett komplext system där ett nätverk av celler, vävnader och organ samarbetar för att skydda kroppen. Dess uppgift är att identifiera och eliminera ämnen som kan orsaka sjukdom samtidigt som det ska känna igen och acceptera kroppsegna substanser och godartade omgivningsagenter, till exempel matproteiner och snälla tarmbakterier. Eftersom systemet involverar ett stort antal olika celler och funktioner finns ingen unik markör för immunrespons eller immunfunktion. Detta har gjort det svårt att identifiera vilka effekter olika fettsyror har på immunresponsen i sin helhet, även om många effekter har rapporterats beträffande specifika immunkomponenter. Enligt Philip Calder finns fyra möjliga mekanismer för hur fettsyror påverkar immunitet. En är via påverkan på hormon- eller metabolitkoncentrationer. Andra mekanismer kan gå via pro- eller antiinflammatoriska effekter medierade av receptorer eller via oxidativ stress (härskningsprocesser). Det är också möjligt att fettsyror kan påverka immunitet genom förändringar i immuncellernas membran. Bland annat har man sett att viskositeten ökar med ökad andel omättat fett i membranen hos fagocyter (en typ av immunceller). Detta leder i sin tur till ökad fagocytisk kapacitet. Påverkar cellernas signalsystem De långkedjiga fleromättade fettsy- 12

5 Philip Calder Föredragshållare och referenser I tabellen nedan sammanfattas föredragshållare och titlar för de presenta tioner som referatet baseras på, samt ett urval av föredragshållarnas referenser. Uauy, Mozaffarian, Dangour och Calder deltog i expertkonsultationen Joint FAO/WHO Expert Consultation on Fats and Fatty Acids in Human Nutrition som anordnades av FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) och WHO (World Health Organization) i Schweiz i november Rapporter från konsultationen har publicerats som ett supplement i tidskriften Annals of Nutrition and Metabolism 2009; 55: rorna inkorporeras också selektivt i cellmembranet hos olika celler. På detta sätt påverkas produktion av lipidmediatorer (såsom eikosanoider) och signalsystem i celler, till exempel de som är involverade i immunreglering och inflammation (14). I flera observationsstudier har man också iakttagit ett samband mellan blodets fettsyrasammansättning och nivåer av inflammationsmarkörer. Det finns studier som tyder på att både omega-3-fettsyror och omega- 6-fettsyror har en antiinflammatorisk effekt, även om beläggen hittills är starkast för omega-3-fettsyror. Antiinflammatoriska effekter av ALA medieras eventuellt via omvandlig till EPA. Calder framhöll att kvoten mellan omega-6 och omega-3 i kosten och i celler troligen är mindre viktig. Istället är det sannolikt de absoluta nivåerna, framför allt av de långkedjiga omega-3-fettsyrorna, som är av betydelse (14). Kvalitet framför kvantitet Sammantaget kan man konstatera att diskussionerna tidigare kanske lagt för stor vikt vid frågan om vad som är en optimal total fettmängd i kosten. Idag fokuserar man mer på vad som är en optimal fettsammansättning. Konferensen speglade en enighet om att ett utbyte av mättat fett mot fleromättade fettsyror sannolikt har positiva hälsoeffekter, inte minst avseende hjärt-kärlsjukdomar. För vissa kan det därför vara motiverat att öka intaget av fleromättat fett, förslagsvis på bekostnad av mättat fett om man inte önskar öka det totala energiintaget. För friska individer som äter en typisk svensk kost ligger intaget av de essentiella fettsyrorna med god marginal över gränsen för klassiska bristsymptom, som hämmad tillväxt och hudförändringar. Presentation Essential fats how much do we really need? Ricardo Uauy, University of Chile INTA, Chile och London School of Hygiene and Tropical Medicine, UK. prevention of cardiovascular disease Dariush Mozaffarian, Harvard Medical School, US. Essential fats in pregnancy and lactation Berthold Koletzko, University of Munich, Tyskland. future cognitive health Alan Dangour, London School of Hygiene and Tropical Medicine, UK. future immune health Philip Calder, University of Southampton, UK Referenser (urval) 1. Uauy R. Dietary fat quality for optimal health and wellbeing: overview of recommendations. Ann Nutr Metab 2009; 54 Suppl 1: Smit LA et al. Review of Fat and Fatty Acid Requirements and Criteria for Developing Dietary Guidelines. Ann Nutr Metab 2009; 55: Uauy R, Dangour AD. Fat and fatty acid requirements and recommendations for infants of 0-2 years and children of 2-18 years. Ann Nutr Metab 2009; 55: Jakobsen MU et al. Major types of dietary fat and risk of coronary heart disease: a pooled analysis of 11 cohort studies. Am J Clin Nutr 2009; 89: Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr 2010; 91: Mozaffarian D et al. Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS Med 2010; 7: e Mozaffarian D, Rimm EB. Fish intake, contaminants, and human health: evaluating the risks and the benefits. JAMA 2006; 296: Mente A et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009; 169: Horvath A et al. Effect of supplementation of women in high-risk pregnancies with long-chain polyunsaturated fatty acids on pregnancy outcomes and growth measures at birth: a meta-analysis of randomized controlled trials. Br J Nutr 2007; 98: Koletzko B et al. Dietary fat intakes for pregnant and lactating women. Br J Nutr 2007; 98: Hibbeln JR et al. Maternal seafood consumption in pregnancy and neurodevelopmental outcomes in childhood (ALSPAC study): an observational cohort study. Lancet 2007; 369: Albanese E et al. Dietary fish and meat intake and dementia in Latin America, China, and India: a 10/66 Dementia Research Group population-based study. Am J Clin Nutr 2009; 90: Dangour AD et al. Effect of 2-y n-3 long-chain polyun saturated fatty acid supplementation on cognitive function in older people: a randomized, double-blind, controlled trial. Am J Clin Nutr 2010; 91: Galli C, Calder PC. Effects of fat and fatty acid intake on inflammatory and immune responses: a critical review. Ann Nutr Metab 2009; 55:

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande!

Efalex Mor & Barn. Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Efalex Mor & Barn Omega-3 med hög koncentration av DHA för gravida och ammande! Särskilt DHA behövs för att fostret ska utvecklas optimalt, bland annat när det gäller motorik, minnesfunktion och kognitiv

Läs mer

Pressinformation. Fakta om omega-3

Pressinformation. Fakta om omega-3 Pressinformation Fakta om omega-3 Livsviktiga fettsyror Fett är livsnödvändigt. Det finns olika typer av fettsyror (fett) och de har alla viktiga funktioner att fylla i kroppen, som att bygga upp och reparera

Läs mer

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1

Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket

Läs mer

Är det nyttigt med fet mat?

Är det nyttigt med fet mat? Är det nyttigt med fet mat? Forskningens dag Falun 151008 David Iggman ST-läkare Norslund/Svärdsjö VC Centrum för Klinisk Forskning Dalarna, Falun Klinisk Nutrition och Metabolism, Uppsala Universitet

Läs mer

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta

Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta Göran Petersson Hälsodebatt Professor i Kemisk Miljövetenskap Januari 2006 Kemi- och Bioteknik, Chalmers 41296 Göteborg goranp@chalmers.se Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta - Myten att hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Oil4Life Test rapport

Oil4Life Test rapport Oil4Life Test rapport Ditt resultat Oil4Life Test ID: b1h5r6l6 Ålder: 28 Nationalitet: Norway Använt omega-3: nei Kön: mann Datum: 30.11.10 God Måste förbättras Resultat God Måste förbättras Ditt skyddsindex

Läs mer

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism

Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism

Läs mer

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren.

FACIT. Sant. eller. falskt? Här har du svaren. FACIT Sant eller falskt? Här har du svaren. 1 2 3 En deciliter havregryn väger 35 gram och ger därmed 35 gram fullkorn. Sant Havregryn framställs av hela havrekorn och är därmed till 100% fullkorn. Jag

Läs mer

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet

Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Omega-3 från fiskolja är viktigt för en bra start i livet Intervju med Dr Alex Richardson, verksam vid universitetet i Oxford, på Food and Behaviour Research (FAB), Inverness, Skottland (www.fabresearch.org

Läs mer

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror!

Livsviktiga och livsfarliga fettsyror! TREE Livsstilsdesign Tree Livsstilsdesign 23 oktober 2014 Livsviktiga och livsfarliga fettsyror En guide till att välja bra fetter och omega3 tillskott Omega3 och omega6 är olika fleromättade fettsyror

Läs mer

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne

HETA HÄLSORÖN. * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla. * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne HETA HÄLSORÖN * Mättade fetter är vår viktiga uthålliga energikälla * Kolesterol är ett kroppseget och livsnödvändigt ämne * För mycket fleromättat fett i kosten är hälsofarligt * Karotenoider är viktiga

Läs mer

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6

Om rätt och fel OMEGA-3 och OMEGA-6 Senior Professor Göran Petersson september 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista Minimera Fleromättade Fröfetter Linolsyra, farligt omega-6 Linolensyra, fel omega-3 Optimera Fleromättade

Läs mer

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter

På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter På professorns tallrik så ska vi äta enligt forskare och myndigheter Mai-Lis Hellénius, professor, Karolinska Institutet Överläkare, Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset,

Läs mer

Många fettsyror olika effekter

Många fettsyror olika effekter Maten rockar fett Fett bra och dåligt Vad säger forskningen? Tommy Cederholm Klinisk nutrition och metabolism Uppsala Universitet Fett och fettsyror Positivt: Energikälla lagras i fettväv Byggsten i cellmembran

Läs mer

Omega 3 - Det GODA FETTET!

Omega 3 - Det GODA FETTET! Omega 3 - Det GODA FETTET! Människan är faktiskt en av de mest fettberoende arterna på jorden. Vi har en avancerad hjärna och ett känsligt nervsystem som behöver rätt fett för att fungera. Hela 60% av

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna

Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Nytt i Nya Nordiska Näringsrekommendationerna Mikael Fogelholm, professor i näringslära Helsingfors universitet Institutionen för livsmedel- och miljövetenskaper Faculty of Agriculture and Forestry Department

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Sätta Livsmedelsverket på kartan

Läs mer

iqnyhetsbrev med fokus på livets fett

iqnyhetsbrev med fokus på livets fett medicazine iqnyhetsbrev med fokus på livets fett Utgåva 4 2006 Fettsyrors betydelse vid graviditet och amning Ny klinisk studie Naturlig fiskolja eller syntetisk? GLA vid torra och sköra slemhinnor Tillverkare

Läs mer

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också

Läs mer

Vi är inte vegetarianer

Vi är inte vegetarianer Kapitel 8 Vi är inte vegetarianer Matsmältningsapparaten Växtätare får hjälp av mikroorganismer med att sönderdela cellulosans sockerkedjor. Idisslare förjäser cellulosan i en stor vom, hästen och gnagarna

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon

Efalex. Hälsa för hjärna och ögon Efalex Hälsa för hjärna och ögon Hälsa för hjärna och ögon med omega-3 Essentiella fettsyror är livsnödvändiga för vår hälsa. Vi kan inte tillverka de själva, utan de måste tillföras via vår kost. Fettsyror

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin

Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Är de officiella kostråden felaktiga? Fredrik Nyström professor i internmedicin Look AHEAD studien Long Term Effects of a Lifestyle Intervention on Weight and Cardiovascular Risk Factors in Individuals

Läs mer

BALANSEN MELLAN OMEGA 3

BALANSEN MELLAN OMEGA 3 BALANSEN MELLAN OMEGA 3 OCH OMEGA 6 1 Kroniska inflammationer i det moderna samhället BALANSERA DIN HÄLSA 2 Balansen mellan omega-6 och omega-3 Varje cell i kroppen och cellorganellerna är omgivna av ett

Läs mer

Vad är nyttigt och onyttigt fett?

Vad är nyttigt och onyttigt fett? Vad är nyttigt och onyttigt fett? Innehåll Vad är nyttigt och onyttigt fett? 03 Nyttigt och onyttigt fett i praktiken 04 Smörgåsfett 07 Ost 08 Mjölk, fil och yoghurt 09 Vad står på menyn? 10 Pålägg 11

Läs mer

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet

På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet FOTO: CHRISTINA FORLIN På Bjällansås är all spannmål bannlyst Sensationella resultat vad gäller köttets nyttighet Idisslare är skapta för att äta grovfoder. Sedan fem år sker slutuppfödningen med enbart

Läs mer

Ger socker typ 2-diabetes?

Ger socker typ 2-diabetes? Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats

Läs mer

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration Ägg Vägledning för näringsdeklaration Livsmedelsverket har analyserat och fastställt nya näringsvärden för konventionella och ekologiska ägg. De nya näringsvärdena ersätter tidigare värden, vid näringsdeklaration

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Barn behöver fet mjölk. Birgitta Strandvik, prof. emerita Göteborgs Universitet och

Barn behöver fet mjölk. Birgitta Strandvik, prof. emerita Göteborgs Universitet och Barn behöver fet mjölk Birgitta Strandvik, prof. emerita Göteborgs Universitet och Karolinska Institutet, t t Stockholm Man blir inte fet av fett utan av för högt energi intag Äter man lite fett måste

Läs mer

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän.

Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015. Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning del 2 Bröstmjölk Modersmjölksersättning April 2015 Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning Minskar risk för (grade 1): - Mag- och tarminfektioner -

Läs mer

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa

Diabetes. 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II. Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa Diabetes 350 000-400 000 i Sverige har diabetes typ II Övervikt och fetma förekommer hos 70-80 % av dessa 2,5 % av männen och 5,6 % av kvinnorna har ett BMI över 40 kg/m2 (Källa: 1177, sos) Vad kan göras?

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Hälsoeffekter vid fiskkonsumtion En jämförelse mellan vild och odlad fisk

Hälsoeffekter vid fiskkonsumtion En jämförelse mellan vild och odlad fisk Sveriges lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för Livsmedelsvetenskap Avdelning: Livsmedelskemi Hälsoeffekter vid fiskkonsumtion En jämförelse mellan vild

Läs mer

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR

RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR klinisk översikt läs mer Fullständig referenslista http://ltarkiv.lakartidningen.se RÄTT MAT KAN MOTA KARDIO- METABOLA SJUKDOMAR Vid livsstilsrelaterade sjukdomar som typ 2 diabetes, hjärt kärlsjukdom

Läs mer

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010

2013-11-26. Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma. Disposition. Dietary Guidelines for Americans, 2010 2013-11-26 Disposition Vad ingår i hälsosam mat? Evidensbaserade råd om hälsosam mat och vid fetma Den aktuella evidensen - vilka effekter har denna mat på hälsan? Mat vid fetma en systematisk litteraturöversikt,

Läs mer

Ämnesutbildning: Mat

Ämnesutbildning: Mat 1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning

Läs mer

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat?

Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Nutrition och kognition Blir man smartare av rätt mat? Carl-Erik Flodmark 1 Docent i Pediatrik vid Lunds universitet Barnmedicin Skånes Universitetssjukhus 2015-01-05 Företräder ej Socialstyrelsen eller

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna.

Äggkonsumtionen i USA har ökat med 2% och den organiska ägg konsumtionen med 21% under de senaste tolv månaderna. Introduktion Hälsosam livsstil och förändrad livsstil har visat sig vara kraftfulla investeringsincitament under de senaste åren och spänner över ett brett utbud av både företag och branscher. Forskning

Läs mer

Nytt material för föräldrar

Nytt material för föräldrar Bra mat för spädbarn och småbarn Utbildningsdagar i Luleå 30 augusti 2012 Nytt material för föräldrar Bra mat för barn 0-1 år, broschyr och webb Bra mat för barn 1-2 år, broschyr och webb Översättningar

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004

Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Bibliografiska uppgifter för Vallfoder fyller mjölken med nyttigheter Författare Arvidsson K. Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Nytt från institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap. Husdjur Nr/avsnitt

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak

FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak FISKLEVEROLJA - Traditionellt skandinaviskt kosttillskott med besk bismak Av: Sofia Artursson, Akupunkturakademin 2008. Kort historik Intresset för fiskleveroljans hälsosamma effekter ökade i samband med

Läs mer

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes

Kost, blodfetter och typ 2-diabetes Kost, blodfetter och typ 2-diabetes FaRs dag, 130424 David Iggman ST-läkare i allmänmedicin och doktorand Enheten för Klinisk nutrition och metabolism, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

2. Myten om det farliga fettet

2. Myten om det farliga fettet 2. Myten om det farliga fettet Det falska ryktet om fettets farlighet Under mänsklighetens tidigare utveckling levde man på jakt och fiske och samlade ätliga blad, rötter, bär och frukter. Ingen människa

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen.

Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Hjälper till att få tillbaka spänsten i benen. Upprätthåller din hunds rörlighet för att få ut det mesta av livet. En guide från din veterinär och Nestlé Purina. Ledmobilitet GAD (dog UPPRÄTTHÅLLER HÄLSAN

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag

EQ EVERYDAY det du behöver varje dag It s in our nature För oss i Eqology är naturen en essentiell drivkraft i och runt omkring oss en kraft som inspirerar oss till att uppnå stora saker. Vi kaller det Naturally Driven. Baserat på denna filosofi

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist

Kost vid diabetes. Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 1 Kost vid diabetes Carina Svärd Angelica Jansson Anna Svensson Leg.dietist 2 Innehåll och hålltider Socialstyrelsens riktlinjer Fett, kolhydrater och drycker 13.30-14.30 föreläsning 14.30-14.45 fika 14.45-15.30

Läs mer

KOSTDEMOKRATI i de kommunala skolorna

KOSTDEMOKRATI i de kommunala skolorna KOSTDEMOKRATI i de kommunala skolorna Borde vara en självklarhet Vem är jag? Alla bilder finns på www.kostdemokrati.se/eskilstuna.htm Mina erfarenheter från Konkurrensutsatta sektorn USA Kanada Sverige

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

The LCP. s olution. Essentiella fettsyrors betydelse för behandlingen av ADHD, dyslexi och dyspraxi

The LCP. s olution. Essentiella fettsyrors betydelse för behandlingen av ADHD, dyslexi och dyspraxi The LCP s olution Essentiella fettsyrors betydelse för behandlingen av ADHD, dyslexi och dyspraxi 2 The LCP Solution i sammandrag Essentiella fettsyrors betydelse för behandlingen av ADHD, dyslexi och

Läs mer

Fettsyrornas betydelse. Olja med omättade fettsyror i kristallkaraff från Orrefors, formgiven av professor Ingegerd Råman.

Fettsyrornas betydelse. Olja med omättade fettsyror i kristallkaraff från Orrefors, formgiven av professor Ingegerd Råman. Fettsyrornas betydelse Olja med omättade fettsyror i kristallkaraff från Orrefors, formgiven av professor Ingegerd Råman Kunskaps året 2004 Essentiella och nödvändiga fettsyror Omega-6 och omega-3 seriernas

Läs mer

Fettsyror för den vetgirige

Fettsyror för den vetgirige Fettsyror för den vetgirige Innehåll Introduktion... 3 Fettsyror... 3 Mättade fettsyror... 3 Myristinsyra... 4 Palmitinsyra... 4 Stearinsyra... 4 Arakinsyra... 5 Behensyra... 5 Lignocerinsyra... 5 Omega

Läs mer

medicazine kvartal Utgåva 1

medicazine kvartal Utgåva 1 medicazine kvartal iqnyhetsbrev med fokus på livets fett Utgåva 1 2004 I detta nummer: Skälet för naturlig olja Fokus på livets fett! Vetenskap i naturlig balans Produkt profil: qarma Vinn tre månaders

Läs mer

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Implementering av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder- Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor. Anette Jansson Anette.jansson@slv.se Livsmedelsverket arbetar för Säker

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Mat från havet ska göra oss friskare

Mat från havet ska göra oss friskare Mat från havet ska göra oss friskare Institutionen för Kemi och Bioteknik Chalmers Tekniska Högskola Utmaningar Sjukdomar associerade med felnäring (fetma och kostrelaterade sjukdomar) prevention i form

Läs mer

Omega-3, självproducerat eller via dieten? Anders Jacobsson Stockholms Universitet

Omega-3, självproducerat eller via dieten? Anders Jacobsson Stockholms Universitet Omega-3, självproducerat eller via dieten? Anders Jacobsson Stockholms Universitet DU BLIR VAD DU ÄTER!? World Consumption of Oils and Fats (FAO) World consumption of oils and fats has grown steadily during

Läs mer

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar!

Låt oss presentera ZiwiPeak Beef. Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Låt oss presentera ZiwiPeak Beef Ännu ett helt naturligt, näringsrikt val för husdjuret du älskar! Vårt Nötkött. Märkbart mycket bättre Nötköttet vi använder kommer från djur som är gräsuppfödda på Nya

Läs mer

Måltidersättning och viktreduktion

Måltidersättning och viktreduktion Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

ZINZINO BALANCE PRODUKTKATALOG

ZINZINO BALANCE PRODUKTKATALOG ZINZINO BALANCE PRODUKTKATALOG SVENSKA INNEHÅLL 1. BALANS 2. BETYDELSEN AV FETTSYROR 4. HITTA BALANSEN 5. BALANCETEST 6. EN SYNERGISK FORMEL 7. INGREDIENSER I BALANCEOIL 8. PRODUKTER 13. GÖR DIN EGEN BALANCE-SHAKE

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2

Näringslära, del 1. Näringslära 2. Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Näringslära, del 1. Näringslära 2 Energi 2 Kolhydrater 2 Stärkelse 2 Kostfiber 2 Socker 2 Fetter 3 Omättade fettsyror 3 Mättat fettsyror 3 Transfettsyror 3 Protein 3 Vätska 4 Sötningsmedel 4 Energigivande

Läs mer

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem?

Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Kungliga Skogs och Lantbruksakademin 2014-10-13 Mat, diabetes och fetma hur tacklar dagens forskning framtidens problem? Ulf Risérus, docent i klinisk nutrition och metabolism Institutionen för Folkhälso-

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson

Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson Lars-Ingvar Karlsson Mat 2003-08-17 Människoföda Sammanställning av innehållet i boken Välfärdens Ohälsa av Lars Wilsson Sammanfattning Innehållet i boken visar vägen tillbaka till den matkultur som människan

Läs mer

Hur analyseras fettsyrainnehållet i livsmedel?

Hur analyseras fettsyrainnehållet i livsmedel? HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för Ekonomi och Teknik Hur analyseras fettsyrainnehållet i livsmedel? - en litteraturstudie C-uppsats i Analytisk kemi 15 hp Michaela Morja Johan Andersson Handledare: Roger

Läs mer

Spelar det någon roll vilka fetter vi äter? Ralf Sundberg Docent i transplantationskirurgi

Spelar det någon roll vilka fetter vi äter? Ralf Sundberg Docent i transplantationskirurgi Spelar det någon roll vilka fetter vi äter? Ralf Sundberg Docent i transplantationskirurgi Ancel Keys 1952 Strictly nutritional evidence points to a small need for dietary fats as such. In human diets,

Läs mer

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige

Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Arbetet med nya evidensbaserade riktlinjer i Sverige Mette Axelsen, med. dr. Klinisk näringsfysiolog Universitetslektor Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk näringslära Göteborgs Universitet Kolhydraträkning

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

medicazine Specialnummer: Höst-Vinter Adelaide studien Fakta - Nyttan - Bevisen! Kostens betydelse för ögats välbefinnande med fokus på livets fett

medicazine Specialnummer: Höst-Vinter Adelaide studien Fakta - Nyttan - Bevisen! Kostens betydelse för ögats välbefinnande med fokus på livets fett iq Nyhetsbrev medicazine med fokus på livets fett Höst-Vinter 2007/2008 Specialnummer: Adelaide studien Fakta - Nyttan - Bevisen! Kostens betydelse för ögats välbefinnande Tillverkare av kosttillskott

Läs mer

Om stearinsyra och magnesiumstearat

Om stearinsyra och magnesiumstearat Om stearinsyra och magnesiumstearat Magnesiumstearat är ett omdiskuterat ämne. Från vissa håll har det framförts att magnesiumstearat skulle vara giftigt för kroppen, minska upptaget av näringsämnen i

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Bra livsmedelsval för barn 2-17 år

Bra livsmedelsval för barn 2-17 år Rapport 11-2015 Bra livsmedelsval för barn 2-17 år - baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012 av Hanna Eneroth och Lena Björck Innehåll Sammanfattning... 2 Summary... 3 Inledning... 4 Energi...

Läs mer