Läkemedel. Rekommendationer. Läkemedelskommittén Landstinget Gävleborg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Läkemedel. Rekommendationer. Läkemedelskommittén Landstinget Gävleborg"

Transkript

1 Läkemedel Rekommendationer Läkemedelskommittén Landstinget Gävleborg

2 Läkemedel Rekommendationer Läkemedel Rekommendationer Rekommenderade läkemedel för rutinsjukvård inom Landstinget Gävleborg Utgiven av Läkemedelskommittén 2007 Landstinget Gävleborg

3 Läkemedel Rekommendationer Rekommenderade läkemedel för rutinsjukvård inom Landstinget Gävleborg Utgiven av Läkemedelskommittén, Landstinget Gävleborg 1

4 LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Läkemedelskommitténs ledamöter Stefan Back, ordförande, överläkare, Ledningskontoret, Landstinget Gävleborg Per-Henrik Back, sekreterare, apotekare, Ledningskontoret, Landstinget Gävleborg Peter Rosenberg, informationsläkare, familjeläkare, Hälsocentralen Södertull, Gävle Lennart Berglund, familjeläkare, Hälsocentralen, Ljusdal Anders Drejare, privatpraktiserande husläkare, Hudiksvall Margareta Högström, distriktssköterska, vårdutvecklare, Primärvården Hälsingland Sofia Jonsson, apotekare, Apoteket Syrenen, Gävle sjukhus Robert Kastberg, överläkare, Hjärtenheten, Medicinskt Centrum, Gävle Sjukhus Kjell Lundberg, överläkare, Kirurgkliniken, Hudiksvalls sjukhus Ulla Lundstedt, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Omvårdnad, Gävle kommun Anna Persson, överläkare, Infektionsmedicinska enheten, Medicinskt Centrum, Gävle sjukhus Ingvar Persson, familjeläkare, Hälsocentralen, Ockelbo Mats Porath, överläkare, Vuxenpsykiatrin, Gästrikland Niels West, familjeläkare, Hälsocentralen, Edsbyn. Kommitténs sekretariat Postadress: Läkemedelskommittén, Gävle sjukhus, Gävle Internpostadress: Budstation -53- Besöksadress: Gävle Sjukhus, ingång 11, plan 04. Telefon Stefan Back, ordförande: 026-(1)58336, Per-Henrik Back, sekreterare: 026-(1)58337, Fax 026-(1) w E-post 2

5 FÖRORD Läkemedelskommittéer har funnits i länet i 30 år bildades en länsgemensam kommitté i enlighet med lagen om läkemedelskommittéer. Ledamöterna förordnas av landstingsstyrelsen. Enligt direktiv skall Läkemedelskommitténs (LK) uppgift vara inriktad på att följa utvecklingen inom läkemedelsområdet och att arbeta för en rationell läkemedelsanvändning samt säker läkemedelshantering. Ett av LK:s medel i detta arbete är att utge en förteckning över rekommenderade läkemedel som i första hand bör användas inom rutinsjukvården. Läkemedel är en länsgemensam rekommendationslista för rutinsjukvården. Rekommendationerna avser såväl sluten som öppen vård och baseras i första hand på värderingar av läkemedlens medicinska ändamålsenlighet. Rekommendationerna är inte enbart en lista över läkemedel. De innehåller även en värdering av läkemedlens plats vid behandling av olika sjukdomar. Arbetet med urval och skriftliga kommentarer har utförts av de terapigrupper läkemedelskommittén knutit till sig i sitt arbete. Terapigrupperna har bred representation i länet, från sjukhusvård, primärvård, apotek med flera. Urvalsprinciper Medicinsk och farmaceutisk ändamålsenlighet är grundläggande för rekommendationerna. Då skillnaden mellan olika preparat ansetts vara liten har vanligen behandlingskostnad och i viss mån terapitradition varit vägledande för urvalet. Utbytbarhet Regler om generiskt utbyte på apotek enligt av Läkemedelsverket fastställd utbyteslista, gör att LK valt att inte rekommendera specifika preparat inom utbytesgrupperna, då utbyte till det billigaste lagerhållna preparatet ändå sker enligt fastställt regelverk. LK rekommenderar därför endast substans/generiskt namn inom dessa grupper. Nyheter: FYSS Rekommendationer om fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd har hämtats från FYSS och införts under särskild rubrik i de olika kapitlen. Äldre och läkemedel Kapitlet är omskrivet och har placerats först i boken. Det innehåller nu även avsnitten om demens och psykiska störningar hos äldre (tidigare i psykkapitlet) samt ett avsnitt om behandling av smärta. Cytostatika Ett nytt kapitel om cytostatikabehandling finns under flik L. Dessutom har i de flesta kapitel textbearbetning skett och vissa nyskrivningar gjorts, bland annat en skrivning om Restless Legs i neurologikapitlet. Gävle i februari 2007 Stefan Back Ordförande 3

6 INNEHÅLL Läkemedelskommittén Förord 2 3 Ä A Äldre och läkemedel Omprövning vid genomgång av läkemedelslistan Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Smärtbehandling hos äldre Psykiska störningar hos äldre Behandling av demenssjukdomar Matsmältningsorgan och ämnesomsättning Munsjukdomar/tandvård Endokarditprofylax Systemisk antibiotikaprofylax Infektioner i munhålan Virusinfektioner (herpes simplex) Bakterietillväxt Stomatiter Svampinfektioner Munvinkelragader Parodontit och gingivit Muntorrhet Smärta Alveolit, värk efter tandextraktion, lokalbehandling Lokalanestetika Karies, kariesprofylax Blödning Sedering

7 B C Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Ulcus Gastroesofagal reflux Antiemetika Laxantia Antidiarroika Intestinala inflammationer och tarmblödning Viktreduktion Diabetes Perorala diabetesmedel Insuliner Egenmätning av plasmaglukos Vitaminer Mineralämnen Blod och blodbildande organ Antikoagulantia Hemostatika Järnbristanemi Megaloblastanemi Plasmasubstitut, infusionsvätskor, nutrition Vätskebehandling Preoperativ rehydrering Chockbehandling Nutritionsbehandling Parenteral nutrition Nutritionslösningar Centralt givna lösningar Enteral nutrition Näringsdrycker och kosttillägg Att välja näringsdryck och berikning Hjärta och kretslopp Hjärtsvikt Arytmier Kranskärlssjukdom Antitrombotisk behandling vid hjärtsjukdom Stroke Hypertoni Hyperlipidemi

8 D G H J Hud Urtikaria och Quincke-ödem Tillfällig klåda Eksem och psoriasis Vätskande hud (ej bensår) Medicinska schampon Impetigo Antimykotika Pityriasis versicolor Bensår Akne Antitranspirationsmedel Gynekologi och urologi Gynekologi Hormonell antikonception Dysmenorré Menorragi UVI under graviditet Hypertoni under graviditet Candida, eksem och lichen Herpes Vaginos Cervicit/PID salpingit Hormonell behandling i klimakteriet Urologi Benign prostatahyperplasi Erektil dysfunktion Uretärstensanfall Överaktiv blåsa, inkontinens, neurogena blåsrubbningar Prostatit Hormoner, exkl. könshormoner Kortikosteroider Tyreoideahormoner Infektionssjukdomar Penicillindosering Penicillinallergi Luftvägsinfektioner Akut Otit

9 L M N Akut tonsillit Akut maxillarsinuit Pneumoni hos barn Pneumoni hos vuxna Influensa Urinvägsinfektioner Hud- och mjukdelsinfektioner Tarminfektioner Tularemi (harpest) Initial handläggning av akut bakteriell meningit i primärvård Virusinfektioner orsakade av herpes simplex och varicella/zoster Cytostatikabehandling Cytostatikabehandling i kurativt syfte Cytostatikabehandling i palliativt syfte Antikroppsbehandling / andra signalhämmande läkemedel Rörelseapparaten Analgetika Antiinflammatoriska medel NSAID Långverkande antireumatiska medel Kortison för injektionsbehandling Gikt Osteoporos Nervsystemet Smärta Analgetika och antipyretika Opioider Långvarig smärta (utom tumörsjukdomar) Smärta i livets slutskede Lokalanestetika Neurologi Huvudvärk Migrän Hortons huvudvärk Trigeminusneuralgi Epilepsi hos barn och vuxna Parkinsons sjukdom Multipel skleros Restless legs RLS

10 P R S Psykiatri Psykoser Ångest och oro Förstämningssyndrom Sömnstörningar Alkohol och andra drogproblem Parasitsjukdomar Maskinfestation Huvudlöss, flatlöss och skabb Andningsorganen Astma KOL Underhållsbehandling av astma och KOL Akutbehandling av astma och KOL Hosthämmande och slemlösande medel Ögon och öron Ögonsjukdomar Nässjukdomar Öronsjukdomar Överkänslighetsreaktioner Dosexpedition Kliniska läkemedelsprövningar Alfabetiskt substans- och preparatregister 162 8

11 Ä Ä Äldre och läkemedel Läkemedelsstudier utförda på patienter äldre än 80 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Ju fler läkemedel som kombineras desto större risk för biverkningar och interaktioner. Det blir också svårare att tolka vad som är orsakat av läkemedlen alternativt är grundsymtom hos den äldre patienten. Stor uppmärksamhet bör också ske beträffande läkemedelsadministrering och hantering, exempelvis att bedöma om patienten klarar medicineringen själv alternativt behöver hjälpmedel som ex. Apodos med flera. Många organ är känsligare hos äldre. Hjärnan har ökad känslighet för vissa centralverkande läkemedel, exempelvis sömnmedel, lugnande och smärtstillande medel. Risken ökar också för förvirring/konfusion av läkemedel med antikolinerga egenskaper. Kroppens baroreceptorer, som reglerar blodtrycket, får med stigande ålder en minskad känslighet med ökad risk för ortostatiska reaktioner. Med stigande ålder förlångsammas läkemedlens omsättning i kroppen. Det innebär risk för ackumulering/ökad läkemedelshalt i blodet, vilket i sin tur ökar risken för biverkningar. Några av de mer betydelsefulla förändringarna är: Njurfunktionen minskar från 40 års ålder. Vid 80 års ålder kan den vara nästan halverad. Detta är av stor betydelse för vattenlösliga läkemedel (särskilt för läkemedel med smal terapeutisk bredd såsom digoxin), som kan utsöndras direkt via njurarna utan föregående omvandling i levern. Obs Serumkreatinin är inte tillförlitligt för att värdera njurfunktionsvärde hos äldre. Kreatininclearance är ett bättre mått och kan enkelt beräknas från serumkreatinin, patientens vikt och ålder med hjälp av ekvationen: För kvinnor: 1,04 x (140 ålder) x vikt i kg / S-kreatinin. För män: 1,23 x (140 ålder) x vikt i kg / S-kreatinin. Kalkylatorn (Cockcroft-Gault) finns på bland annat under fliken läkemedelsfakta, fakta för förskrivare, kreatininclearance. Ett nytt, enkelt sätt att uppskatta njurfunktionen är att mäta Cystatin C. Resultatet anges som glomerulär filtrationshastighet. Andelen kroppsfett ökar, vilket får till följd att fettlösliga läkemedel ligger kvar längre i kroppen. Psykofarmaka som sömnmedel och 9

12 Ä lugnande medel kan därigenom få förlängd verkan. Vissa av de leverenzymer som metaboliserar läkemedel får också en lägre kapacitet. Det är dock så stora skillnader mellan individer pga den ärftliga variationen i detta avseende att det rent generellt är svårt att dra några slutsatser om dosjusteringar till just äldre. 10 FYSS Äldre kan mycket högt upp i åren förbättra kondition, uthållighet, balans, styrka och rörlighet. Rekommendera gärna en rask promenad 20 minuter, 3 ggr/vecka och lägg till något slags träning för musklerna. Styrketräning hos äldre kan på två månader hämta in förlorad muskelmassa sedan två decenniers inaktivitet. Även dans, gymnastik, simning, skidåkning, jogging och cykling är bra aktiviteter. Effekter även på depression, reaktionsförmåga och sömn kan ses av ökad motion. Omprövning vid genomgång av läkemedelslistan Exempel på vad som kan omprövas vid genomgång av läkemedelslistan: Protonpumpshämmarbehandling är indikationen aktuell? Antidepressiv behandling behandlingstid? Neuroleptikabehandling indikation, läkemedelsval, dos? NSAID risker, interaktioner? Analgetika behövs kontinuerlig behandling eller räcker vid behov? Smärtanalys och utvärdering av effekten viktig! Centralt verkande analgetika och förvirringsrisk. Dosintervall. Blodtrycksbehandling kontroll? Dossänkning? Behandling med kolesterolsänkare hos personer med kort förväntad livstid. Järnmedicinering kontroll? Järn ska enbart ges vid verklig järnbrist. Lågt S-järn och/eller lågt Hb räcker inte som underlag. Finns konfusionsframkallande läkemedel? Är hjärtsviktbehandlingen optimal? Tillägg av ACE-hämmare och/eller betablockerare? Finns underbehandlade tillstånd? Depression, smärta? Acetylkolinesterashämmare. Efter tre månaders behandling bör en kontroll av dos och biverkningar göras, och efter 6 12 månader en effektutvärdering. Vid utebliven eller osäker effekt bör preparatet sättas ut. Utsättningen utvärderas och om det blir försämringar behöver preparatet återinsättas inom 4 6 veckor. Tarmirriterande laxantia finns indikation för långtidsbehandling? Metformin Njurfunktionen kan ha försämrats (kontroll av clearance i stället för s-krea?).

13 Ä Läkemedelsbehandling som ibland bör ÖKA Det är också viktigt att vara observant på att många äldre behöver symtomlindrande behandling för torra ögon och slemhinnor, vaxproppar, torr hud och förstoppning (bulkmedel). Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Läkemedelsspecifika indikatorer Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger Bensodiazepiner med lång halveringstid: diazepam, nitrazepam, flunitrazepam Läkemedel med antikolinerga effekter Teofyllin i peroral form. Preparat att speciellt bevaka om tidigare indikation kan ha upphört NSAID Opioider Neuroleptika Protonpumpshämmare Digoxin Loopdiuretika SSRI Olämplig regim Sömnmedel, varje kväll under mer än en månad utan omprövning. NSAID, dagligen under mer än tre månader utan omprövning. Tarmirriterande laxermedel, dagligen under mer än tre veckor. Undantag finns. Olämplig dosering Haloperidol > 2 mg (gäller ej schizofreni) Risperidon > 1,5 mg Oxazepam > 30 mg Klometiazol > 600 mg (som sömnmedel) Zopiklon > 7,5 mg Citalopram > 40 mg Sertralin > 100 mg Polyfarmaci > 2 läkemedel inom samma terapeutiska ATC-grupp eller inom/mellan ATC-grupper där kombinationen är onödig eller förenad med ökad risk för biverkningar. Samtidig behandling med tre eller fler psykofarmaka. 11

14 Ä Läkemedelskombinationer som kan leda till interaktioner av klinisk betydelse. C-interaktioner Kombinationen kan kräva dosanpassning. D-interaktioner Kombinationen bör därför undvikas. Smärtbehandling hos äldre paracetamol* tabl 500 mg; 1g brustabl 500 mg munsönderfallande tabl 250; 500 mg oral lösn 24 mg/ml supp 60; 125; 250; 500 mg; 1 g pulv till oral lösn, dospåse 500 mg morfin Morfin inj 10 mg/ml oral lösn 2; 5 mg/ml tabl 10; 20 mg Morfinhydroklorid APL supp (apoteksberedn) 5; 10; 20 mg * tillhör Utbytesgrupp Dolcontin depottabl 5; 10; 30; 60; 100; 200 mg depotgran.för oral susp 20; 30; 60; 100 mg Smärta är ett vanligt tillstånd hos äldre. Man bör alltid stimulera till ökad fysisk aktivitet och optimera behandling av bakomliggande sjukdomstillstånd, såsom Parkinson, depression med flera. Lätta analgetika Paracetamol Paracetamol är väldokumenterat och bör finnas som bas i smärtlindringen i de flesta fall, även hos äldre. Brustabletter, suppositorier eller munsönderfallande tabletter kan vara ett alternativ vid sväljsvårigheter. Biverkningarna är få, men kan bli allvarliga vid överdosering. Paracetamol metaboliseras huvudsakligen via levern, men det är sällan man behöver beakta den risken vid doser upp till 4 g/dygn. Paracetamol i dosen 1,5 g/dygn under mer än 4 5 dygn har visat sig höja INR-värdet hos Waranbehandlade. 12

15 Ä NSAID När behandling med paracetamol inte räcker till och man önskar en antiinflammatorisk effekt lägger man till NSAID under 1 2 veckor. Man måste då vara väl förtrogen med de risker som dessa preparat medför. Samtliga NSAID-preparat medför risk för njurpåverkan, vätskeretention och konfusion. De skall alltså inte ges till patienter med hjärt- eller njursvikt. Samtliga NSAID ger risk för slemhinnepåverkan i ventrikel och tunntarm. Hos en äldre patient med hög risk för ulcus bör man därför ge protonpumpshämmare om man bedömer att ett NSAID-preparat är nödvändigt. Svaga Opioider Dextropropoxifen Dextropropoxifen har måttlig analgetisk effekt och är förenat med en hög risk för mycket allvarlig intoxikation i kombination med alkohol. Det rekommenderas därför inte längre som förstahandsalternativ. Hos patienter över 70 år har medlet en mycket lång halveringstid, ibland upp till timmar. Det har en aktiv metabolit, norpropoxifen, som utsöndras renalt och ackumuleras vid nedsatt njurfunktion. Även metaboliten har en lång halveringstid, upp emot 100 timmar. Om man väljer att behandla med dextropropoxifen kan en relativt låg dos rekommenderas till äldre, ex. Dexofen 50 mg x 1 2. Obstipationsprofylax bör alltid övervägas. Tramadol Tramadolpreparat ska ges med försiktighet till äldre. Långsam dosökning rekommenderas för att reducera risken för biverkningar som illamående, kräkningar, yrsel, konfusion och sedering. Risken för biverkningar är mindre vid användning av läkemedlet i retardform. Tramadol hämmar återupptaget av serotonin och noradrenalin. Kombinationen med MAOhämmare bör därför undvikas. Vid kombination med antidepressiva medel eller andra kramptröskelsänkande medel finns ökad risk för kramper. Det finns också en risk för serotoninergt syndrom vid kombination med andra serotoninerga läkemedel, ex. många antidepressiva medel. Kodein Kodein kan kombineras med paracetamol och är en prodrug som inte har någon egeneffekt. Kodein omvandlas delvis enzymatiskt till morfin som ger effekten % av befolkningen har inte detta enzym och har följaktligen ingen eller sämre effekt av kodein. Medlet bör användas som korttidsanalgetikum, vid längre tids användning finns tillvänjningsrisk. Biverkningarna liknar övriga opioiders. 13

16 Ä Starka Opioider Om man börjar med en försiktig dos är det möjligt att behandla en äldre person med benigna eller maligna morfinkänsliga smärtor med starka opioider. Vanligen är det bäst att börja direkt med långverkande morfinpreparat, ex. Dolcontin 5 10 mg x 2. I enstaka fall behöver man titrera ut dosen med kortverkande preparat. Obstipationsprofylax måste alltid ges. Detta ges oftast i form av motorikstimulerande droppar med natriumpikosulfat, eventuellt i kombination med exempelvis laktulos. Vid njurinsufficiens bör i första hand dosen morfin minskas till tolerabel nivå. I andra hand kan man välja att försöka ge exempelvis oxykodon (Obs halva dosen) eller ketobemidon. Omvärdera regelbundet indikationen för insatt smärtbehandling av samtliga preparat. Försök att alltid hitta lägsta nödvändiga dos. Se smärtkapitlet för allmänna behandlingsråd och neuropatisk smärta. Psykiska störningar hos äldre Psykiska störningar som debuterar vid hög ålder är ofta sekundära till försämrat allmäntillstånd eller organiska förändringar i hjärnan. Uteslut i första hand obstipation, infektion, urinretention, rubbning i vätskebalans eller nutritionsstatus, smärta, sömnstörning, folsyra/b 12 -brist och tyreoideafunktionsrubbning. Sanera medicinlistan! Alla preparat som sänker vakenheten kan orsaka konfusion liksom mediciner med antikolinerg effekt. Utöver neuroleptika och antidepressiva kan även ex. inkontinensmedel, karbamazepin, vissa antihistaminer (både H1- och H2-antagonister), digitalispreparat, disopyramid och prednisolon, ha en konfusionseffekt. Tänk på möjligheten att mäta serumkoncentration av digoxin och antiepileptika. Glaukom behandlas ofta med ögondroppar med antikolinerg effekt och absorptionen är tillräcklig för att kunna orsaka konfusion. Parkinsonmediciner kan ge psykotiska symptom och då bör man minska dosen av dessa hellre än att lägga till neuroleptika. Ge inte heller antikolinergika för att motverka parkinsonbiverkningar av neuroleptika. Minska i stället dosen. Av analgetika kan såväl NSAID som opioider (men knappast paracetamol) ge konfusion. Välj väldokumenterade läkemedel med låg biverknings- och interaktions-- frekvens eftersom äldre ofta har många läkemedel samtidigt, och dessutom ofta har nedsatt njurfunktion och risk för ackumulation. 14

17 Ä Depression citalopram* mirtazapin* tabl 10; 20; 30; 40 mg tabl 15; 30; 45 mg oral lösn 15 mg/ml * tillhör utbytesgrupp Depression är vanligt hos äldre, men är ofta mera symptomfattig än hos yngre. Tidsförloppet kan vara mera utdraget och depressionen pågå i åratal. Det förekommer ofta somatiska symptom, exempelvis smärta, yrsel och illamående. Retlighet och aggressivitet kan också vara tecken på depression. Betablockerare och nifedipin kan ge depression. Förstahandsval är SSRI (citalopram) som har få interaktioner och tolereras väl av äldre. Mirtazapin påverkar utöver serotonin- även noradrenalinsystemet och kan ges i kombination med SSRI eller som enda preparat. Eftersom det har sederande effekt kan det ges på kvällen för att motverka sömnstörningar. Som biverkan anges ökad aptit och viktökning, vilket ofta är positivt för dessa patienter. Risk för konfusion och hallucinationer föreligger. Sällsynta biverkningar är benmärgs- och leverpåverkan. Andrahandsval är tricykliska antidepressiva, exempelvis amitriptylin. Dessa har dock antikolinerg effekt vilket kan försämra redan sviktande kognitiva förmågor och utlösa konfusionstillstånd. Den ångestdämpande effekten är större och kommer snabbare än vid behandling med SSRI. ECT är ett alternativ med snabb effekt och få biverkningar. Ångest och oro oxazepam* citalopram* tabl 5; 10; 15; 25 mg tabl 10; 20; 30; 40 mg * tillhör Utbytesgrupp Välj bensodiazepiner med kort halveringstid (oxazepam) och ordinera gärna v.b. samt maximera den dygnsdos som får ges, helst inte över 30 mg/dygn. Vanligtvis räcker det med 5 mg/dos. Ångest är ofta symptom på depression och då kan SSRI (citalopram) ge god effekt. Uteslut somatisk orsak. Neuroleptika har föga ångestdämpande effekt, men kan ge ångest och oro (akatisi) som biverkan. ❿ 15

18 Ä Vanföreställningar, hallucinos och paranoiska symtom risperidon* tabl 0,5; 1 mg oral lösn 1 mg/ml haloperidol Haldol tabl 1 mg oral lösn 2 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp Ovan angivna symptom kan förekomma både med och utan demens. Läkemedelsbiverkningar utesluts i första hand. Ibland kan det vara nödvändigt att använda neuroleptika. Haloperidol i små doser har få biverkningar. Börja med ,5 mg och öka med några dagars mellanrum till högst 1,5 mg per dag. Finns även som smakfri lösning, som kan blandas i dryck. Risperidon är snarlikt haloperidol och kan vara ett lämpligare alternativ vid samtidig demenssjukdom. För atypiska neuroleptika (risperidon, olanzapin) till demenspatienter har man sett en viss ökning av dödlighet och förekomst av cerebrovaskulära insjuknanden och det rekommenderas behandling så kort tid som möjligt vid akuta skov av allvarliga orostillstånd. Konfusionssyndrom Konfusionssyndrom kan ses som plötsligt debuterande desorientering, minnesstörning, feltolkning av sinnesintryck, hallucinationer, varierande vakenhetsgrad, ofta sammanhörande med akuta somatiska sjukdomar. Behandlingen är i första hand icke-medikamentell. Åtgärda misstänkta grundorsaker (diabetes, elektrolytrubbningar, infektion, trauma e d). Se över och sätt ev. ut mediciner som kan framkalla konfusion (digoxin, betablockare, kortison, antikolinergika, opioider, NSAID, bensodiazepiner, teofyllamin, antihistaminer m fl). Viktigt med rätt omvårdnadsmiljö, sällskap och god belysning. Inga psykofarmaka häver konfusionen utan förlänger den sannolikt. Ibland kan man för omgivningens skull ge något lugnande, exempelvis haloperidol 0,5 mg i droppform eller klometiazol mg. Sömnstörningar zopiklon* oxazepam* tabl 5; 7,5 mg tabl 5; 10 mg klometiazol Heminevrin kaps 300 mg mixt 50 mg/ml * tillhör Utbytesgrupp 16

19 Ä Varva ner före läggdags. Mjölk och smörgås, lugnande musik, kvällspromenad eller varmt bad kan underlätta insomnandet. Kortverkande sömnmedel vid behov kan ha god effekt (zopiklon eller klometiazol). Undvik diazepam, nitrazepam och flunitrazepam eftersom de har längre halveringstid hos äldre och lätt kan ackumuleras. Muskelsvaghet och yrsel är biverkningar av dessa preparat och medför fallrisk. Klinisk erfarenhet tyder på fler fall av nattlig konfusion med zolpidem. Propiomazin och alimemazin ger ofta hangover och kan genom sin antikolinerga effekt även utlösa konfusion. Vid tidigt uppvaknande kan man dock pröva propiomazin mg till natten. Behandling av demenssjukdomar a. Alzheimerdemens donepezil Aricept tabl 5; 10 mg memantin Ebixa tabl 10 mg För behandlig av Alzheimerdemens finns två typer av läkemedel, kolinesterashämmare och NMDA-receptorantagonister. Av kolinesterashämmare finns det tre registrerade. Preparaten är inte synonyma, men effekten likvärdig och tämligen måttlig. Någon egentlig uppbromsning av sjukdomsförloppet är inte bevisad, men man brukar anse att förloppet förskjuts med 1 2 år. Enklast att använda är donepezil eller depotkapslar av galantamin, eftersom de tas som endos. Rivastigmin (Exelon) har kortare halveringstid och eventuella biverkningar är därför snabbare övergående, men preparaten måste ges 2 ggr per dygn. Utöver gastrointestinala besvär i samband med dosökning är biverkningar relativt sällsynta. Viss försiktighet bör iakttagas vid astma, eftersom ökad halt av acetylkolin kan öka slemproduktionen i luftrören. Samtidig behandling med betablockerare kan orsaka bradykardi. Försiktighet vid ulcus, diarrétendens, urinretention och överledningsrubbning. Registrerad indikation för kolinesterashämmare är mild till medelsvår Alzheimerdemens. De funktioner som oftast förbättras är initiativförmåga, språk, humör och social kompetens. Studier avseende behandling av vaskulär demens och sena stadier av Alzheimer pågår. Svår sjukdomsgrad är inte registrerad indikation för behandling och därmed är det sällan anledning att insätta behandling på patienter som redan bor i gruppboenden. Beteendestörningar i sena stadier av demenssjukdom kan ibland svara bra på behandling med kolinesterashämmare och/eller memantin. Demens vid Parkinsons sjukdom är en indikation, som ännu bara är registrerad för rivastigmin. 17

20 Ä Memantin är det senast tillkomna läkemedlet. Det är en antagonist till glutamat på NMDA-receptorerna. Indikationen är måttligt svår till svår Alzheimerdemens. Vid insättande bör man öka dosen långsammare än vad som anges i FASS, förslagsvis 0,5 tabl. varannan vecka, annars finns risk för konfusion Utvärdering av effekt respektive utsättning Läkemedelseffekten kan vara svår att värdera, eftersom sjukdomen till sin natur är progredierande. En del patienter förbättras initialt, medan andra för en tid bibehåller oförändrad funktionsnivå eller försämras mindre än förväntat. Utvärdering bör göras efter 6 månader 1 år. Vid tveksamhet om effekten kan utsättning prövas. Utsättningsförsök bör göras under för övrigt konstanta förhållanden och inte exempelvis i samband med inflyttning i särskilt boende. Utvärdering måste göras efter 4 6 veckor. Vid påtaglig försämring återinsätts preparatet (se skriften Fas-Ut). b. Vaskulär demens acetylsalicylsyra Trombyl tabl 75 mg Det har visats att kombinationen normalisering av blodtryck, rökavvänjning och behandling med trombocytaggregationshämmare (lågdos acetylsalicylsyra) kan förbättra den kognitiva funktionen vid vaskulär demens. En noggrann diabetes- och serumlipidkontroll rekommenderas. Kolinesterashämmare kan ibland ha effekt även vid vaskulär demens och blandformer ( mixed dementia ) är vanliga. Vandrande och ropande Påverkas föga av farmaka. Omvårdnadsåtgärder är viktiga liksom att patienten är rätt placerad, dvs att personalen har kunskap om vård vid demenshandikapp och att toleransen för avvikande beteende är hög. Detta kan endast uppnås om dementa och icke-dementa vårdas/bor på skilda enheter. Låga doser av bensodiazepiner (oxazepam) eller neuroleptika (haloperidol/risperidon) kan prövas. Obs Båda typerna av preparat sänker kognitiv förmåga och ger ökad falltendens med risk för frakturer. Aggressivitet citalopram* risperidon* * tillhör Utbytesgrupp tabl 10; 20; 30; 40 mg tabl 0,5; 1 mg oral lösn 1 mg/ml Aggressivitet kan vara den dementes uttryck för ångest, oro, oförmåga att kommunicera eller att förstå omvårdnadssituationer. Behandla med SSRI (citalopram), ev. neuroleptika (haloperidol/risperidon). 18

21 A Matsmältningsorgan och ämnesomsättning A Munsjukdomar/tandvård Endokarditprofylax amoxicillin* vid pc-allergi: vuxna/barn > 12 år: 2 g 1-2 tim före planerat ingrepp barn < 12 år: 50 mg/kg kroppsvikt 1-2 tim före planerat ingrepp klindamycin Dalacin vuxna: 600 mg, 1-2 tim före planerat ingrepp barn: 15 mg/kg kroppsvikt 1-2 tim före planerat ingrepp * tillhör Utbytesgrupp Definition av riskpatienter samt ingrepp som bör föranleda profylax: Riskpatienter: personer med implanterade mekaniska hjärtklaffproteser eller annan klaffkirurgi. tidigare känd episod av endokardit. medfödda eller förvärvade klaffel alternativt hjärtmissbildningar. För dessa riskpatienter är den viktigaste endokarditprofylaxen ur odontologisk synvinkel, en god munhälsa. Vid risk för blodiga ingrepp ska dessa patienter dessutom erhålla antibiotikaprofylax. Exempel på aktuella ingrepp (avser endast ovanstående riskgrupper): Oralkirurgiska ingrepp, tandextraktion, parodontalkirurgi, biopsi, depuration (=tandstensskrapning), fickdjupsmätning i infekterade tandköttsfickor, arbete subgingivalt (komplicerad matrisläggning, preparation/friläggning vid avtryckstagning). ❿ 19

22 A Systemisk antibiotikaprofylax/ skydd vid andra riskfaktorer fenoximetylpenicillin (pcv)* Vid pc-allergi Vuxna: 1 g 3 ggr dagl i 10 dgr med start ngn tim före användning. Barn: 12,5 mg/kg kroppsvikt 3 ggr dagl i 10 dgr klindamycin Dalacin Vuxna: 300 mg 3 ggr dagl i 7 dgr Barn: 15mg/kg uppdelat på 3 doser/dygn * tillhör Utbytesgrupp Vid immunosuppression på grund av sjukdom eller läkemedel, har man en ökad risk för utvecklande av lokala infektioner. Det kan ge upphov till sepsis eller annan allvarlig komplikation. Sårläkning är oftast långsammare hos dessa patienter. Behandlingen påbörjas någon timme före ingreppet och bör sedan pågå till att primär sårläkning har skett. Riskfaktorer som kan föranleda antibiotikaskydd är exempelvis immunbristsjukdomar, pågående cytostatikabehandling eller annan behandling som påverkar immunförsvaret negativt, maligna blodsjukdomar, allvarlig njursjukdom, aktiv inflammatorisk sjukdom, organtransplantation. Patienter som utsatts för större trauma i käkregionen, strålbehandlats mot huvud/hals området eller genomgått större oralkirurgiska ingrepp har en ökad risk för utvecklande av lokal infektion i operationsområdet. Ledproteser utgör i sig inte någon indikation för profylaktisk antibiotika om inte patienten är immunsupprimerad. Osteonekros i käken har rapporterats hos cancerpatienter, som erhåller behandling med bisfosfonater och har satts i samband med tandingrepp såsom tandextraktion. Innan behandling med bisfosfonater bör tandundersökning med lämplig förebyggande tandvård övervägas för patienter med samtidiga riskfaktorer (såsom cancer, kemoterapi, kortikosteroider, dålig munhygien). 20

Läkemedel till äldre 214 215

Läkemedel till äldre 214 215 Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31

Dokument ID: Fastställandedatum: 2015-01-01. Revisionsnr: Giltigt t.o.m.: 2016-12-31 Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Mag tarmsjukdomar Dyspepsi Orsaken är vanligen funktionell, men möjligheten av underliggande organisk orsak får ej glömmas bort. Förekomst av alarmsymtom som exempelvis

Läs mer

Munsjukdomar/tandvård

Munsjukdomar/tandvård Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(13) Munsjukdomar/tandvård Antibiotikaprofylax amoxicillin* vuxna/barn > 12 år: 2 g 1tim före planerat ingrepp barn < 12 år: 50 mg/kg kroppsvikt 1tim före planerat

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010

Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Delprojektrapport september 2011 Rationell läkemedelsanvändning inom demensboenden i Linköpings kommun Uppföljning av läkemedelsgenomgångar genomförda hösten 2010 Rapport skriven av: Klinisk farmakologi

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling)

INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) 1 INSTUDERINGSFRÅGOR I SJUKDOMSLÄRA MED SPECIELL FARMAKOLOGI (rev. aug -07 Mary Söderholm/Solveig Wahling) Munhåla och mag/tarmkanal 1. Hur bedömer du att en person har onormalt låg salivproduktion? 2.

Läs mer

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se

Antibiotika i tandvården. STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Antibiotika i tandvården STRAMA 15 maj 2014 Övertandläkare Johan Blomgren johan.blomgren@vgregion.se Sid 4. 2014-05-27 Sid 5. 2014-05-27 skillnad Källa: ehälsomyndigheten, Concise Källa: ehälsomyndigheten,

Läs mer

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se

Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i

Läs mer

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29

Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 Esofagus och ventrikelns sjukdomar Jonas Alzén Medicinkliniken Danderyds sjukhus 2014-10-29 1 Disposition Gastroesofagal reflux -bakgrund, utredning, komplikationer, behandling Dysfagi -översiktligt orsaker

Läs mer

Äldre och läkemedel 10-30 procent av alla inläggningar av äldre på sjukhus beror på läkemedelsbiverkningar. Vad kan vi göra åt det? Jag heter Johan Fastbom och är professor i geriatrisk farmakologi på

Läs mer

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden?

Läkemedelsbehandling av äldre. Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Läkemedelsbehandling av äldre Vad är viktigt att ha i åtanke vid omvårdnaden? Äldre personer med flera sjukdomar använder ofta många läkemedel. I synnerhet gäller det multisjuka på särskilda boenden. Läkemedel

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD.

Klinisk farmakologi. Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Klinisk farmakologi 20101004 Royne Thorman, royne.thorman@ki.se Tandläkare, MD. Faktorer som påverkar hälsa Dahlgren och Whitehead, 1991 Lokalbedövning med adrenalin- relativa kontraindikationer Hyperkänslighet

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2012

Rekommenderade läkemedel 2012 Rekommenderade läkemedel 2012 För sjuksköterskor 1 Rekommenderade läkemedel 2012 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Stroke Ett välreglerat blodtryck och god metabol kontroll, att vara fysisk aktiv, undvika överkonsumtion av alkohol

Läs mer

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Äldre och läkemedel. vad bör man tänka på. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel vad bör man tänka på Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre och läkemedel

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2010

Rekommenderade läkemedel 2010 Rekommenderade läkemedel 2010 För sjuksköterskor Rekommenderade läkemedel 2010 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget Kronoberg

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet God läkemedelsanvändning för äldre hur/när når vi dit? Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet Äldre läkemedel Äldre läkemedel Kroppsliga förändringar -Åldrande -Sjukdom Polyfarmaci

Läs mer

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga

Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga 1 Greta Berg har kroniskt förmaksflimmer, som behandlas med digoxin 0,13 mg 1x1, bisoprolol 10 mg 1x1 samt Waran. Det fungerar bra och hon har inga större besvär. Efter rutinstatus och EKG väljer du att

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Läkemedelsverkets författningssamling

Läkemedelsverkets författningssamling Läkemedelsverkets författningssamling ISSN 1101-5225 Ansvarig utgivare: Generaldirektör Gunnar Alvan Föreskrifter om ändring i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:10) om förordnande och utlämnande

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation

Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin. Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin. Produktinformation Dolcontin 12-timmarsberedning av morfin Dolcontin Unotard 24-timmarsberedning av morfin DOL120427PSE06 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Produktinformation Farmakokinetik Morfin

Läs mer

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg

Tannhelse hos barn på sykehus. Hur når vi de sjuka barnen? Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989. Eva Edblad Tønsberg Tannhelse hos barn på sykehus Eva Edblad Tønsberg 13.11.2009 Barnkonventionen FN:s generalförsamling 1989 Alla barn har samma rättigheter Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut Alla barn har rätt till

Läs mer

Apotekets råd om. Torr i munnen

Apotekets råd om. Torr i munnen Apotekets råd om Torr i munnen Om du är torr i munnen beror det på att du har för lite saliv. Orsaken är ofta en biverkan av läkemedel som gör att spottkörtlarna producerar mindre mängd saliv, till exempel

Läs mer

Rekommenderade läkemedel 2011

Rekommenderade läkemedel 2011 Rekommenderade läkemedel 2011 För sjuksköterskor 1 Rekommenderade läkemedel 2011 för sjuksköterskor med förskrivningsrätt Läkemedelsrekommendationerna har tagits fram av Läkemedelskommittén Landstinget

Läs mer

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki

Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre. Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Utbildningsmaterial för omsorgspersonal om läkemedel och äldre Medverkande: Marita Eriksson Maj Landström Sandberg Åsa Kalliomäki Handläggare: Eva Almén-Åström Bakgrund År 2010 genomfördes ett Läkemedelsprojekt

Läs mer

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.

TORR MUN FAKTA OM NYA XERO. Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk. TORR MUN FAKTA OM NYA XERO Ett pressmaterial för media framtaget av Actavis. Pressbilder kan laddas ner i Actavis pressrum på MyNewsdesk.se Kontaktperson: Sanna Hedman, Produktchef Egenvård, Actavis, mobil

Läs mer

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet)

Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Kliniska farmakologiska riktlinjer (Referenser i slutet av dokumentet) Rekommenderade antidepressiva I första hand: SSRI, ospecificerat eftersom det inte går att peka ut något SSRI som bäst. Undantag är

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork:

Åtgärd Slemhinnor. Smärtlindring genom att patienten sköljer, eller att badda med muntork: Bas för munvård Smörj läppar med Decubal Inspektera med lampa och spegel Smärtlindra Borsta tänderna, rengör mellan tänderna Rengör slemhinnorna Återfukta Åtgärd läppar Smörj läppar med Decubal Vid sår

Läs mer

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker:

ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL. Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: ÄLDRE OCH LÄKEMEDEL Nedsatt förmåga att tillgodogöra sig läkemedel Orsaker: - nedsatt leverfunktion - nedsatt njurfunktion - sviktande hjärnfunktion Ökad risk för bieffekter läkemedels inducerade skador

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010 Magtarmsjukdomar Råd om läkemedelsbehandling av barn har sammanställts av Läksaks barnutskott i samråd med Läksaks expertgrupp för gastroenterologiska sjukdomar.

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län

Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län 1 (7) Riktlinjer för användning av bensodiazepiner som premedicinering inom barn- och ungdomstandvården i Region Jönköpings län Innehåll: Riktlinjer för användning av Midazolam 3 mg/ml rektalgel ATL-K

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist?

2:2 Ange två ytterligare blodprov (förutom serumjärn) som belyser om Börje har järnbrist, samt utfall av bådadera (högt/lågt) vid järnbrist? MEQ 2 (17 poäng) På vårdcentralen träffar Du Börje, en 67-årig man som en månad tidigare sökt för smärtor i ryggen och feber, varvid en pneumoni konstaterats och behandlats med antibiotika och analgetika.

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme. Mun- och tandvård Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme Mun- och tandvård VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR 4 6 8 12 Bakgrund och komplikationer Symptom från

Läs mer

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD

Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD Informationsskrift från Barncancerfonden utarbetad av Leg. Tandläkare Göran Dahllöf och Monica Barr Agholme MUN- OCH TANDVÅRD VID CANCERBEHANDLING AV BARN OCH UNGDOMAR Mun_o_tand_original.indd 1 06-09-26

Läs mer

2. Åldrandet och läkemedel

2. Åldrandet och läkemedel 2. Åldrandet och läkemedel Alla vill leva längre, men ingen vill bli gammal Benjamin Franklin (1706-1790 författare, naturforskare, statsman) I detta avsnitt ska det klargöras varför äldre blir känsligare

Läs mer

Information om svamp i underlivet. klotrimazol

Information om svamp i underlivet. klotrimazol Information om svamp i klotrimazol Innehåll Svamp i vad är det? 4 Faktorer som kan orsaka svampinfektion i 6 Vilka är symtomen? 8 Smittar svamp? 8 Kan män få svamp? 9 Kan mjölksyrabakterier bota svamp

Läs mer

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre

ATT MÅ BRA. med läkemedel även när du blir äldre ATT MÅ BRA med läkemedel även när du blir äldre Läkemedlet i den åldrande kroppen Läkemedel kan intas på olika sätt och förs som regel av blodet till de platser där verkan ska ske. Så småningom utsöndras

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland

Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom. Läkemedelskommitténs. rekommendation. för Landstinget i Värmland Ulkus, gastrit, reflux och inflammatorisk tarmsjukdom Läkemedelskommitténs rekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 11 april 2013 Gäller: t.o.m. 11 april 2015 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet

Läs mer

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se

SFAMs studiebrev. Läkemedel och äldre. av Patrik Midlöv. www.sfam.se SFAMs studiebrev Läkemedel och äldre av Patrik Midlöv www.sfam.se Studiebrev om läkemedel och äldre Innehållsförteckning Inledning Målsättning Anvisningar Fallbeskrivningar Kommentarer Faktadel 1. Fysiologiska

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad

Tobias Carlsson. Marie Elm. Apotekare Apoteket Farmaci. Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Tobias Carlsson Apotekare Apoteket Farmaci Marie Elm Distriktssköterska Hemsjukvården / ÄldreVäst Sjuhärad Innehåll Bakgrund LÄR-UT idén Genomförande Hur långt har vi kommit? Vårdsamverkan ReKo Sjuhärad

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist 56 SJUKHUSLISTAN 2009 NEUROLOGI partiella anfall R karbamazepin Trimonil Retard generaliserade, svårklassifierade anfall R valproat Ergenyl Retard Akutbehandling av toniskt/kloniskt anfall R diazepam,

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014

för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 NAMN: KUNSKAPSPROV I FARMAKOLOGI för erhållande av Receptarielegitimation 3 december 2014 Var vänlig kontrollera att alla frågor finns med! Del I, 1-11, 33p Del II, 12-18, 23p Del III, 19-22, 15p Glöm

Läs mer

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården

Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Akuta munhålebesvär Tandvårdsriktlinjer som berör sjukvården Maria Pettersson Cheftandläkare Akuta munhålebesvär Tandskador Akuta munhåleinfektioner Tandvärk Blödning efter tanduttagning Tandskador barn/ungdomar

Läs mer

Apotekets råd om. Mensbesvär

Apotekets råd om. Mensbesvär Apotekets råd om Mensbesvär Många kvinnor har någon form av problem i samband med mens. Det kan vara allt från huvudvärk, svullnad i kroppen och humörsvängningar till mensvärk och riklig mens. Det finns

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG)

Vägledning för riskbedömningsinstrument Revised Oral Assessment Guide (ROAG) SYFTE MED BEDÖMNING Identifiera problem i munhålan. Tydliggöra individuellt behov av munvårdsåtgärder. Som hjälp för dokumentation gällande munhälsa och åtgärder. Beslut om konsult eller remiss till tandvård.

Läs mer

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Tjänsteställe, handläggare Datum Sida Karin Öhlén 2015-05-05 1(5) Läkemedelsenheten Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket Sedan 2011 har Läkemedelsverket haft ett regeringsuppdrag

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården

Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Nya rekommendationer - antibiotikabehandling i tandvården Bodil Lund, docent, specialist i käkkirurgi Käkkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Enheten för käkkirurgi Karolinska Institutet

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens

Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens OPIATER Egenskaper Stimulering av opiatreceptorer i CNS, toleransutveckling, abstinens Symtom överdos Typisk symtomtriad: CNS-depression som kan vara lindrig samtidigt som andningsdepression och mios tillstöter

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik

Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklista för ST-läkare i Infektionsmedicin vid sidotjänstgöring på Internmedicinsk klinik Checklistan är utformad för att vara ett stöd för vad ST-läkaren skall kunna efter fullgjord sidoutbildning.

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor

Läkemedelsmottagningen i Uppland. Behövs den? Landstingets ledningskontor Läkemedelsmottagningen i Uppland Behövs den? Läkemedelsmottagningen Bakgrund Mottagningens organisation och verksamhet Resultat från pilotprojekten Målsättning 2012 Takehomemessages Bakgrund Läkemedelsrelaterade

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård

Ej släppa tandvårdskontakten. Ev tätare kontakt med tandhygienist. Ev behöva få hjälp med munvården. Att kunna sköta om sin munvård Rätt munvårdshjälpmedel en hjälp i omvårdnadsarbetet 2009-10-08 Hur ska man kunna bibehålla en god munhälsa på äldre dagar? Ej släppa tandvårdskontakten Sjukhustandvården Mölndals sjukhus, Mun-H-Center

Läs mer

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol)

Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Läs mer Vill du läsa mer om Diflucan, gå in på www.diflucan.se, www.fass.se eller läs bipacksedeln som följer med förpackningen. Till dig som får behandling med Diflucan (flukonazol) Pfizer AB Vetenskapsvägen

Läs mer

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård

Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Regionala riktlinjer för hypertoni under graviditet i basmödrahälsovård Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.

Läs mer