Kvalitetsplan skola Utvärdering 2019/2020 Planering inför 2020/2021

Transkript

1 Kvalitetsplan skola Utvärdering 2019/2020 Planering inför 2020/2021 Olaus Petriskolan F-6, förskoleklass, grundskola och fritidshem. Innehåll 1. Förutsättningar 2. Föregående års prioriterade områden 3. Kunskaper 4. Normer och värden 5. Förskoleklass 6. Fritidshem 13. Prioriterade utvecklingsområden läsår 2020/2021

2 1. Förutsättningar Tabell förutsättningar 19/20 Elever Elevantal 252 Andel (%) flickor 48 Andel (%) pojkar 52 Andel (%) elever med utländsk bakgrund 37 Andel (%) elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning 50 Personal Lärare (%) med pedagogisk högskoleexamen 89,4 Lärare (%) med specialpedagogisk högskoleexamen 5,1 Elever per lärare i skolan 12,9 Personal (%) med pedagogisk högskoleexamen på 62,5 fritidshemmet Elever per personal på fritidshemmet 20 Övrigt Exempelvis ekonomiska förutsättningar, lokaler, materiella resurser, skolans geografiska läge, kompetens i skolans elevhälsoteam. OBS! svar i fritext istället för siffror. Olaus Petriskolan F-6 har under läsåret genomgått omfattande upprustning av skolllokalerna. Skolan har under läsåret haft goda materiella resurser i form av nyrustad matsal, nyrustade omklädningsrum och idrottshall samt en del av huvudbyggnaden blir färdigställd under läsåret. Hela rusten förväntas vara klar till skolstart läsåret 2020/2021. Skolgården är under projektering och under läsåret har skolans elever inte haft tillgång till hela skolgården då byggnadsetableringar funnits på halva gården. Kommunen i samråd med konstnärsgruppen Love and Devotion ansvarar för skolgårdens utformning och ett omfattande arbete pågår för att utveckla skolgården. Organisation: Olaus Petriskolan F-6 är en låg- och mellanstadieskola på norr i Örebro. Skolan är organiserad i två parallella årskurser förutom i åk 2 och åk 6 där skolan har en undervisningsgrupp. De kommande läsåren förväntas verksamheten växa till ett tvåparallelligt lågstadium och ett tre- eller fyrparallelligt mellanstadium. På lågstadiet är pedagogerna organiserade i flerlärarorganisation med tre ämneslärare på två undervisningsgrupper. Årskurs F och 1 är prioriterade med fyra heltidspedagoger i förskoleklass och tre heltidsämneslärare i åk 1. I åk 2 och 3 jobbar 2,5 heltids ämneslärare per årskurs när skolan är fullt utbyggd till tvåparallelligt lågstadium. Fritidshemmets personal har ansvar för skolans rastverksamhet och fritidshemmets undervisning. Fritidshemmets pedagoger ansvarar utöver detta också för elevrådsverksamhet, biblioteksverksamhet, caféverksamhet och är en del i skolans trygghetsteam.

3 Skolans organisation leds av rektor och ledningsgrupp. En utvecklingsledare för fritidshemmet, en för åk F-3 och en för åk 4-6 sitter i ledningsgrupp tillsammans med specialpedagog och rektor. Skolan hade under läsåret 2019/2020 tillgång till 50% administrativt stöd, 100% vaktmästare, 60% kurator, 60% skolsköterska, 100% studiehandledare/modermålsadministratör och 100% specialpedagog.

4 2. Föregående års prioriterade områden Utvecklingsområde 1 inför läsåret 2019/2020: Normer och värden Hitta former för att utveckla skolans verksamhet för stöd till elever. Studion kommer att återinföras på OP-skolan F-6 där samarbete sker mellan ämneslärare, speciallärare, specialpedagog och elevresurser för att ge extra stöd i ett mindre sammanhang med större vuxentäthet till elever där ledning och stimulans inom klassrummets ram inte räcker till för elevens optimala utveckling. Trygghetsteamet kommer under läsår 2019/2020 fokusera på att utveckla fadderverksamheten. Arbete med att inkludera barnkonventionen i verksamheten kommer att vara ett fokusområde under kommande läsår. Utveckling av verksamheten i studion under läsåret 2019/2020 Resultat: Skolan har utvecklat studioverksamheten under läsåret och upplever ökad elevnärvaro i skolan och måluppfyllelse genom ledning och stimulans utifrån specifika behov. För de elever som arbetar i studion syns varierande resultat i måluppfyllelsen. Några av eleverna som ges studiostöd uppvisar en hög kunskapsutveckling och når vid läsårets slut kunskapsnivån i de flesta ämnen. Under läsåret har vi sett en successiv utveckling av arbetsro och skolprestationer. Skolans arbete har ännu inte kunnat nå hela vägen för full måluppfyllelse för alla elever som arbetat i studion under läsåret. Analys/utvecklingsbehov: Att arbeta i studion har för en del elever inneburit en ofrivillig distansering från klassen och en ökad sammanhållning med övriga elever som får stöd i studion. Tillhörigheten i klassen är viktig och något vi behöver fokusera extra på under kommande läsår. De teoretiska ämnena har fått för mycket fokus i studioarbetet under läsåret och detta behöver utvecklas för att ge eleverna möjlighet att delta med klassen i de praktisk/estetiska skolämnena. Till kommande läsår organiserar vi fasta lektioner med ämneslärare i studion och styr eleverna mer mot klassundervisning i skolans praktisk/estetiska ämnen. Skolan behöver utveckla samarbetet mellan resurser och ämneslärare under kommande läsår och tankar finns om ett resursarbetslag under ledning av specialpedagog. Utveckling av elevernas inflytande över undervisning och arbetsro behöver stärkas framöver. Utvecklingsområde 2 inför läsåret 2019/2020: Kunskaper Implementera trelärarsystemet på lågstadiet, få en tydlig och hållbar struktur på pedagogernas arbete med eleverna i de olika årskurserna för att kunna möta varje elevs behov för att nå hög måluppfyllelse, trygghet och trivsel. Det kommer att krävas tid under läsåret för samplanering och samarbete mellan pedagogerna som vid läsårsstart är nya för varandra. Arbetslaget på lågstadiet behöver ges utrymme för att våga prova olika vägar och ge varandra möjlighet att använda olika undervisningsmetoder för att utveckla nya arbetssätt, som kooperativt lärande. Utveckling av verksamheten under läsåret Resultat: Flerlärarorganisationen har gett pedagoger större möjlighet till stöttning av enskilda elever. Flerlärarorganisationen har gett möjlighet till stöttning i mindre grupper i främst svenska/sva och matematik vilket syns i skolans

5 kunskapsuppföljningar i både åk 1 och 2, fler elever bedöms ha högre kunskaper. Skolans flerspråkiga elever är en elevgrupp som utmärker sig negativt resultatmässigt. Elevernas kunskapsresultat bedöms påverkats positivt av skolans organisation för läxläsning. Vårens samhällspandemi har påverkat resultaten i de yngsta skolåren då det varit högre frånvaro längre perioder i de yngsta åldrarna och framför allt hos flerspråkiga elever. Ett flerårigt samarbete med universitetet har påbörjats med praktiknära forskning om kollegialt lärande. Speciallärare och specialpedagog är involverade tillsammans med forskare från Örebro universitet och skolans pedagoger i åk F och 1. Detta projekt ska utvecklas och omfatta hela lågstadiet kommande läsår och även introduceras i samarbete med universitetet på mellanstadiet. Analys/utvecklingsbehov: Fortsatt utveckling av flerlärarorganisationen. Medveten organisation i fler mindre undervisningsgrupper inom årskursen för att ge ledning och stimulans efter behov i elevgruppen. Specialpedagog och speciallärare behöver involveras mer organisering av pedagogiskt stöd med fler lärare i elevgrupperna. Skolan fortsätter det praktiknära forskningsprojektet med Örebro universitetet för att utveckla skolans kollegiala lärande på lågstadiet. Fortsatt medveten satsning på ökad lärartäthet i skolans yngsta åldrar. Utvecklingsområde 3 inför läsåret 2019/2020: Undervisning i fritidshemmet Förändring av fritidspedagogers arbetsuppgifter. Fritidspedagogerna är inte med lärare i klassrummet, de har istället ansvar för rastaktiviteter, elevernas sociala utveckling, elevrådsverksamhet och att komplettera skolans undervisning både under skoldagen på raster och på fritidshemstid. Fritidspedagoger kommer att ha ett ökat ansvar för undervisningen i fritidshemmet med krav på planering och dokumentation. Fritidshemmet har planerade, styrda aktiviteter dagligen på samtliga avdelningar utifrån elevernas intressen och skolans undervisning i övrigt och eleverna görs delaktiga i både planering och utvärdering av verksamheten. Utveckling av verksamheten under läsåret Resultat: Fritidshemmet har arbetat med att få in fungerande rutiner kring rastaktiviteter utifrån förändrad organisation. Pedagogerna har provat sig fram, från två eller tre aktiviteter till en aktivitet per rast samt organisation på fotbollsplanen. Detta för att räcka till personalmässigt på hela skolgården för de elever som inte väljer att delta i rastaktiviteten. Pedagoger i fritidshemmet har följt upp eventuella konflikter som uppstått under rasten och i möjligaste mån löst dessa innan eleverna återgått till sina lektioner. Trygghetsenkäten bland eleverna visar vi en ökad trygghet jämfört med föregående läsår. Fritidshemmets personal har under läsåret deltagit i ICDP- vägledande samspelsgrupper, lett av handledare i ICDP via centralt skolstöd. Fritidshemmet har under vårterminen påbörjat Skolverkets webkurs Undervisning i fritidshemmet (Skolverket) och fokus har lagts på att koppla styrdokumentens mål till den konkreta verksamheten.

6 Analys/utvecklingsbehov: Rastaktiviteterna har skapat en möjlighet till aktiv, styrd rastverksamhet för de elever som önskar. Många elever har tyckt att det varit ett positivt inslag under rasterna, då man önskat att vissa aktiviteter ska återkomma. Konflikter har minskat mellan elever som leker tillsammans under rasterna. Personal på skolan är samstämmiga att klimatet mellan skolans elever har förbättrats och att konflikter mellan elever har minskat i och med stödet från pedagoger under rasterna. Ämnespedagoger upplever att lektionerna har kunnat starta snabbare, när konflikter som uppstått under rasterna har hanterats av personal från fritidshemmet. Aktivt arbete och uppstyrda förväntningar vid fotbollsplanen har gett god effekt, klimatet mellan eleverna som spelar är vid läsårets slut mer tolerant och svordomar och andra kränkande uttryck har i stort sett upphört. Genomförande av ICDP-utbildning har bidragit till nya perspektiv, både för rollen som pedagog och vikten av en god relation med varje elev. Personalen upplever att utbildningen gett möjlighet till att använda kunskaper från utbildningen i det vardagliga arbetet med skolans elever. Skolan behöver hålla i de kunskaper som ICDP-utbildningen gett och ha struktur för fortsatta vägledningsgrupper när ny personal börjar på skolan och även hålla i de kunskaper som nu finns i verksamheten. Webkursen Undervisning i fritidshemmet har påbörjats, och kommer att fortsätta under kommande läsår. Utbildningen förväntas ge stöd i utveckling av struktur för skolans undervisning i fritidshemmet. Kommande läsår görs undervisningen synlig för hem och skola via It s learning, där vårdnadshavare får insyn i fritidshemmets verksamhet.

7 3. Kunskaper Resultat 19/20 Totalt Flickor Pojkar År 1 andel (%) läskunniga elever År 1 antal inte läskunniga elever År 3 andel (%) elever som klarat kunskapskraven i ma, sv/sva, no, so År 3 antal elever som inte klarat kunskapskraven i ma, sv/sva, no, so År 6 andel (%) elever med minst betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng) År 6 antal elever som inte nått betyg E i BAS (ma, sv/sva, eng) Resultat I förskoleklass har kartläggningsmaterialet använts och bedömning av elevernas kunskapsnivå visar att de flesta elever klarar kraven för förskoleklass (40 av 42 elever). I åk 1 har flerlärarorganisationen utnyttjats och stöd har getts efter behov i elevgruppen, endast 4 elever har ännu inte knäckt läskoden men är på gång och förväntas göra det i början av åk 2. I åk 2 har personalsituationen och samhällspandemin påverkat uppföljning av kunskapsutvecklingen i elevgruppen, i uppföljningar som genomförts har elevgruppen en jämn kunskapsnivå, 2 av 27 elever når inte kunskapskraven i Sv/Ma i mars 2020 och 5 av 27 elever har nästan godtagbara kunskaper i Sv/SVA.. I åk 3 har skolan en stabil kunskapsnivå, de elever som ännu inte når kunskapskraven i åk 3 har skolan kunskap om och stöd ges. I åk 4 är elever oftast jämnstarka eller jämnsvaga vad gäller att nå kunskapskraven. Idrotten skiljer sig från övriga ämnen utifrån om eleverna har godkända simkunskaper eller inte. Skolan har fler pojkar som inte klarar kunskapskraven men lika många pojkar som flickor som ligger över grundläggande kunskapskrav i skolämnena. Detta förhållande gäller också åk 5. I åk 5 märker engelska och religion ut sig med fler elever som når höga kunskapsnivåer och teknik och slöjd med lägre kunskapsnivå för flera elever. I åk 6 har skolan flera elever, både flickor och pojkar, som inte når kunskapskraven i skolans ämnen. Skolan har kunskap om elevernas behov och stöd i olika form har getts under läsåret. De ämnen som utmärker sig är framförallt matematik, kemi och samhällskunskap för pojkar och matematik och kemi för flickor i gruppen. Skolans analys visar också att det funnits omfattande stödbehov med elevhälsan involverad för de elever som inte nått kunskapskraven i åk 6 detta läsår och även med det stöd som skolan satt in under året har skolan inte lyckats nå full måluppfyllelse för berörda elever. Samhällssituationen har påverkat måluppfyllelsen på både lågstadiet och mellanstadiet, främst flerspråkiga elever i yngre åldrar har varit hemma en längre tid och inte fått kontinuerlig undervisning i skolan vilket påverkat kunskapsinhämtningen negativt under våren. Analys och utvecklingsbehov Flerlärarorganisationen har utnyttjats på lågstadiet. Eleverna i åk 1 har kunnat jobba i mindre grupper för att kunna ge stöd efter behov. Lärmiljön har varit gynnsam under

8 läsåret och eleverna har kunnat sprida ut sig i lokalerna med lärarstöd. Pedagogerna har kunnat jobba extra i matematik med konkreta material vilket märks i kunskapsuppföljningen med fler elever som når högre kunskapsnivå i juni. Åk 2 har upplevt en rörigare vårtermin med avsaknad av ordinarie personal och flera elever som har varit hemma under längre period under våren men trots dessa omständigheter syns god kunskapsutveckling i uppföljningar för elever som fått extra lärartid i SVA och fått träna mer på olika typer av texter. Även för åk 3 påverkade samhällssituationen kunskapsprogressionen under våren. Flera flerspråkiga elever missade viktig undervisningstid i skolan. Kunskapsnivån har legat jämn under vårterminen för elevgruppen. Utvecklingsbehov kommande läsår är att utveckla flerlärarorganisationen och få tidigt stöd och handledning av specialpedagog och speciallärare redan under förskoleklassåret. Under läsåret har skolan justerat organisationen för årskurs 5 efter att i uppföljning sett att behov har funnits att öka lärartätheten runt en elevgrupp, detta har upplevts som positivt och har höjt måluppfyllelsen. Den ökade lärartätheten med tre grupperingar i elevgruppen på vissa lektioner har synliggjort elever med kunskapsluckor och pedagogerna har haft möjlighet att arbeta tillsammans med eleverna för att stötta dem i deras utveckling. Skolans årshjul för kunskapsuppföljning ger en tydlig bild på elevernas kunskapsprogression och möjlighet att utmana eleverna där de befinner sig. Utvecklingsbehov kommande läsår är att nyttja mentorstiden mer effektivt och använda tiden till samtal om kunskapsläget och hur eleven kan komma vidare. Mentor kan förslagsvis gå igenom senaste kunskapsuppföljningen, provresultat, utvecklingssamtal etc. med varje elev någon gång per termin. Skolan behöver också få till regelbundna ämneskonferenser där pedagogerna får möjlighet att fördjupa sig i sina ämnen och kunskapskraven för respektive ämne och kollegialt lära av varandra. I de diskussionerna behöver rektor, speciallärare, specialpedagog och elevhälsa involveras.

9 4. Normer och värden Resultat: Brukarenkäten Eleverna önskar tydligare förväntningar på kunskapskrav i skolans ämnen. Studiero i klasserna varierar och är ett pågående arbete i varje klassrum där eleverna göra delaktiga på olika sätt. Örebro kommuns skolenkät Årskurs 3 Eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 72%. Eleverna i årskurs 3 har skattat höga resultat inom området normer och värden, generellt högre än Örebro kommun som helhet. Resultaten är högre på skolnivå i jämförelse med förra årets resultat. På frågorna har mellan 95-97% svarat att de helt eller i hög grad instämmer i påståendena inom området normer och värden. 97% upplever sig trygga i skolan. Föräldrarna till eleverna i årskurs 3 har en svarsfrekvens på 51 %. Föräldrarna uppger lägre resultat på frågorna än eleverna själva inom området normer och värden. Årskurs 5 Elever i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 92%. Årskurs 5 har generellt högre resultat inom området normer och värden i jämförelse med förra årets resultat. Generellt är resultatet något lägre än Örebro kommun som helhet. 85 % av eleverna upplever sig trygga i skolan. Resultatet skiljer sig dock på klassnivå, där ena klassen har högre resultat än den andra klassen. När det gäller frågorna om man blir bra behandlad av vuxna, att det finns vuxna att vända sig till, samt att personalen arbetar för att eleverna ska känna sig trygga, ligger resultaten i samma nivå som Örebro kommun som helhet. Föräldrarna till eleverna i årskurs 5 har en svarsfrekvens på 44 %. Föräldrarna har generellt något lägre resultat än eleverna själva, inom området normer och värden. Fritidshemmet åk 2 Fritidshemmet har mycket goda resultat inom området normer och värden. Eleverna har en svarsfrekvens på 59%. Av eleverna på fritidshemmet anser 100 % att de har kompisar och att det är roligt att vara på fritids, 92% av eleverna upplever sig trygga. Föräldrarna till barn på fritidshemmet har en svarsfrekvens på 48%. När det gäller fritidshemmets verksamhet är barn och föräldrar samstämmiga i sina svar. 100 % av föräldrarna upplever att deras barn känner sig trygga på fritids. 100 % av föräldrarna anser att barnen har roligt, att vuxna behandlar barnen väl och att fritidshemmet arbetar för att alla barn ska känna sig trygga. OP-skolans trygghetsenkäter Trygghetsenkäterna genomförs en gång per termin i alla klasser och på fritidshemmet. Enkäterna genomförs digitalt. De sammanställs sedan på klassnivå och analyseras i arbetslagen utifrån bestämda frågeställningar. Resultatet på trygghetsenkäterna återförs till eleverna på gruppnivå via klasslärare och diskuteras vid klassråd. Årskurs F-3 Trivseln bland eleverna i årskurs F-3 varierar mellan olika klasser, från på en femgradig skala. Nästan alla elever svarar att de leker och har kul på rasterna, i årskurs 3 svarar 100 % av eleverna att de leker och har roligt. De allra flesta uppger att de är trygga med vuxna och har någon vuxen att prata med i skolan. I trygghetsenkäten är det något lägre resultat på frågan om man känner sig trygg på skolgården. Lägst resultat har förskoleklassen där 38 % svarar att de inte känner sig

10 trygga på skolgården. En fråga som har lägre resultat för de yngre är om eleverna känner till trygghetsplanen, där majoriteten av de yngre eleverna inte känner till att det finns en trygghetsplan. I årskurs 3 däremot har de flesta eleverna kännedom om att det finns en trygghetsplan. Årskurs 4-6 Trivseln på skolan och i klassen varierar mellan olika klasser, från på en femgradig skala. I en klass i årskurs 4 är trivseln högre på skolan än i den egna klassen, i årskurs 6 är förhållandet det omvända d.v.s. att trivseln i klassen är högre än trivseln på skolan. En klass i årskurs 5 har något lägre trivsel både i skolan och i sin klass. Denna klass i årskurs 5 och årskurs 6 har en högre andel (ca 50%) än övriga klasser, som upplevt att någon från skolan betett sig illa på sociala medier. I samtliga klasser i 4-6 är det mellan 8-50% som upplevt sig utsatt på sociala medier. Nästan alla elever i årskurs 4-6 upplever att de har någon kompis att vara med under skoldagen. Fritidshemmet Fritidshemmet har tre olika avdelningar, mini, mellan och stor. Trivseln är hög på alla tre avdelningar, eleverna skattar genomsnittligt 4-5 på en femgradig skala. (Mini 4.18, Mellan 4.69 och stor 4.29) På frågan om man upplever sig trygg med vuxna svarar 100% av eleverna att de känner sig trygga. När det gäller tryggheten på skolgården upplever 90-92% av eleverna att de är trygga. Generellt är de yngre barnen allra mest positiva i sina svar. Av eleverna på minifritids upplever 100 % att de har något att göra, att de har kompisar att vara med, att de känner sig trygga med vuxna och att de har någon vuxen att prata med om de behöver hjälp eller stöd. Trygghetsteamet Trygghetsteamet har gått på fortbildningar med olika teman under läsåret t.ex. Barnrättslagen/barnkonventionen, Att utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i förskoleklass och på fritidshemmet, Mobbning och socialt utanförskap. Trygghetsteamet har även deltagit vid Örebro kommuns nätverksträff för Trygghetsteam. Analys och utvecklingsbehov Lärmiljön Behov av struktur för elevernas inflytande över undervisningen finns inför kommande läsår och förtydligande av kunskapskraven i skolans ämnen. För elevernas arbetsmiljö ansvarar skolan för att se över lärmiljön i samband med rust av skolans lokaler och byter ut möbler och bänkar regelbundet. Hurtsar i skolans yngsta åldrar upplevs bidra till ökad oro i klassrummen och byts nu ut till skolbänkar för att främja arbetsro. Elevskåp köps in till elever i mellanstadiet för ytterkläder och skor för att bidra till ökad studiero och bättre arbetsmiljö. Specialpedagog och speciallärare ansvarar för att anpassa lärmiljön i skolans klassrum till elever med behov av anpassningar. Utvecklingsområde som framkommer i elevernas enkäter för årskurs 3 inom området normer och värden är en mer stimulerande skolgårdsmiljö. Trivsel och trygghet Generellt sett trivs huvuddelen av eleverna och känner sig trygga. De allra flesta upplever att de har någon vuxen som de kan vända sig till under skoltid och fritidstid. Det är en andel elever som upplever otrygghet omkring ett fåtal elever. Arbetslagen upplever inte att det är några tydliga könsskillnader i svaren i trygghetsenkäterna. Eleverna i årskurs 4-6 får besvara fråga om de upplevt kränkningar utifrån någon av kategorierna i diskrimineringsgrunderna. I svaren framstår ålder som den vanligaste kategorin, därefter kön och etnisk tillhörighet. Exempel saknas oftast i svaren, det blir därför svårt att tolka svaren. För att frågorna

11 ska bli begripliga för eleverna behöver ett förarbete göras där eleverna utbildas om diskrimineringsgrunderna. Arbetslagen arbetar kontinuerligt med att öka vuxennärvaron där eleverna befinner sig och skapa gemensamma förhållningssätt. Arbetslagen framhåller att det är allas ansvar att fånga upp och stödja eleverna, oavsett om man har en direkt anknytning till barnet som ansvarig pedagog i gruppen. Arbetslagen önskar arbeta ännu mera förebyggande och främjande innan det uppstår svårigheter samt att förbättra kommunikation och information till vårdnadshavarna om trygghetsarbetet som genomförs på skolan. Detta är prioriterade utvecklingsområden kommande läsår. Trygghetsteamets utvärdering av trygghetsarbetet på skolnivå Trygghetsteamets har inarbetade fungerande rutiner med representanter från alla arbetslag och regelbundna möten varje vecka. Under läsåret har Trygghetsteamet haft möjlighet att arbeta förebyggande i lite större utsträckning än tidigare, genom att rikta sig till grupperingar där konflikter förekommit och att ha uppföljande kontakt under en längre tidsperiod. Merparten av de ärenden som aktualiserats hos Trygghetsteamet har varit konflikter mellan flickor i årskurs 4-6, där konflikter varit återkommande under längre tidsperioder. Trygghetsteamets uppfattning är att fysiskt utåtagerande beteende och skadegörelse bland elever i årskurs 4-6, minskat i omfattning i jämförelse med förra året. Skadegörelse på skolan har i stort sett inte förekommit under läsåret Ombyggnationen där delar av skolgården varit inhägnad byggarbetsplats, kan ha bidragit till en känsla av otrygghet på skolgården för de yngre barnen. Skolans organisation med fritidspedagoger som ansvarar för pedagogisk verksamhet på rasterna uppfattas ha bidragit till ökad vuxennärvaro och ökad trygghet. Ökad vuxennärvaro på rast har förebyggt konflikter och även bidragit till att elever fått bra stöd att lösa konflikter under rasttid, så att konflikter inte följer med in i klassrummet. Ordnade rastaktiviteter har bidragit till mer stimulerande raster. Organisationen med Studion som är en flexibel grupp för elever med behov av extra stöd i ett mindre sammanhang, bedöms ha varit gynnsamt för att kunna möta elevers individuella behov av lugnare miljö och utökat vuxenstöd. Skolans gemensamma utvecklingsarbete med ICDP och vägledande samspel uppfattas ha bidragit till ökad samsyn och gemensamt förhållningssätt i personalgruppen. Utvecklingsbehov som framkommer från elever på mellanstadiet är att vuxna ska ingripa direkt när något händer, samt en mer stimulerande skolgårdsmiljö. Utvecklingsbehov inom fritidshemmets verksamhet som framkommer i enkäten är att eleverna behöver plats för lugn och ro, samt en mer stimulerande skolgårdsmiljö. Inför kommande läsår planeras än mer fokus på skolans förebyggande och främjande arbete. Trygghetsteamet ska vid skolstarten vara med och planera för en trygghetsvecka med olika klassaktiviteter som stärker trygghet, samhörighet och gemenskap i elevgrupperna.

12 5. Förskoleklass Resultat, analys och utvecklingsbehov av undervisningen i förskoleklassen. Skolans analys av organisation och undervisning i förskoleklass visar i kunskapsuppföljningar en positiv kunskapsutveckling under förskoleklassåret. I stort sett alla elever (40 av 42) klarar kunskapskraven för förskoleklass till större del eller helt och hållet. Med stöd av kartläggningsmaterialet har pedagoger bra kunskap om var varje elev ligger kunskapsmässigt och har möjligheter att ge adekvat stöd. En framgångsfaktor för undervisningen i förskoleklass är samplaneringar, tid har prioriterats för gemensam planeringstid för pedagoger i förskoleklass. Stöd och handledning från specialpedagog/speciallärare efterfrågas kommande läsår för skolans yngsta elevers optimala kunskapsutveckling. Samhällspandemin under våren har fått till följd att flera flerspråkiga elever i förskoleklass varit frånvarande från skolan och har i och med det gått miste om språkbadande situationer i skolan som gynnar elevens språkutveckling. Arbete med mindre grupper utifrån behov med stöd av kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken upplevs framgångsrikt. Skolans organisation med stöd av elevhälsan och rutiner för närvaro har varit framgångsfaktorer för årets förskoleklass. Pedagoger i förskoleklass genomför tillsammans Skolverkets webutbildning Att undervisa i förskoleklass årligen vilket gett en trygghet för pedagogerna att ha koll på Skolverkets intentioner med undervisningen i förskoleklass. Skolan behöver utveckla samarbetet med förskolan, skolan tar emot elever från många olika avdelningar i närområdet men behov finns av utökat samarbete mellan pedagoger för att få en bra övergång mellan förskola och förskoleklass. En teamsgrupp startades med rektorer och specialpedagoger från förskola och grundskola under våren inför överlämningar till HT20. Där kommuniceras övergångsplaner och annat som är viktigt vid övergång till grundskolan. Under Ht 20 planeras en teamsgrupp med förskoleklasspedagoger och förskollärare för utökat samarbete med förskola/grundskola. Övergången mellan förskoleklass och åk 1 fungerar bra då grundlärare följer med eleverna från förskoleklass över till årskurs 1 och har då god kunskap om elevernas både sociala och kunskapsmässiga utveckling. Samarbete mellan fritidshem och förskoleklass/åk 1 är påbörjat men behöver utvecklas, en röd tråd behövs för barnens utveckling.

13 6. Fritidshem Resultat. Skolans utvecklingsområde under läsåret har varit undervisningen i fritidshemmet och omfattande organisationsförändringar har genomförts inom fritidshemmet. Fritidshemmet är ett eget arbetslag med utvecklingsledare och ett tydligare ansvar för elevernas sociala utveckling ligger på fritidshemmets pedagoger. Pedagogerna i fritidshemmet har under vårterminen påbörjat Skolverkets webkurs Undervisning i fritidshemmet och fokus har lagts på att koppla styrdokumentens mål till den konkreta verksamheten. Fritidshemmet har aktivt strävat mot liktydighet över alla fritidsavdelningar. Samma rutiner och förhållningssätt på alla avdelningar bidrar till att både personal och elever känner trygghet. Styrda rastaktiviteter har bidragit till en mer aktiv rastverksamhet för elever som deltagit i aktiviteterna. Många elever har uttryckt önskemål om att vissa aktiviteter ska återkomma vilket upplevs positivt. Konflikter har under läsåret minskat mellan elever som leker tillsammans under rasterna. Ämneslärare upplever att de kan starta undervisningen snabbare i anslutning till rast då ev. konflikter hanteras av fritidshemmets personal. Analys och utvecklingsbehov för undervisning i fritidshemmet. Skolans organisationsförändring behöver hållas i och fortsätta utvecklas. Skolan får från höstterminen 2020 tillgång till hela skolgården och kan i och med det utveckla rastverksamheten vidare. Struktur för samarbete med Stureskolan kommer att behövas då skolan under kommande läsår lånar ut sex klassrum till åk 2 och 3 från Stureskolan under deras rust. Webkursen Undervisning i fritidshemmet har påbörjats och kommer att slutföras under HT 20. Denna förväntas ge stöd i utformning av undervisningen i fritidshemmet och koppling mellan styrdokumentens mål och verksamheten. Personalen ser behov av att bli bekväma och kunniga inom de digitala kanaler som vi ska använda i vår kommunikation med vårdnadshavare (It s Learning och Skola24) då de ska användas som verktyg för vår planering och utvärdering av verksamheten. Elevernas möjlighet till inflytande har prioriterats under det gångna läsåret. På Storfritids har man haft grupper med elever som planerat och genomfört verksamhet och bland de yngre har önskemål om olika aktiviteter hörsammats och genomförts. Pedagogerna strävar efter att ytterligare öka elevernas möjlighet till inflytande på olika sätt framöver, med hänsyn till den aktuella elevgruppens struktur och dynamik. Tid i arbetslaget prioriteras kommande läsår för utveckling av elevernas inflytande över undervisningen. Ett utvecklingsområde är samarbete mellan fritidshem och skola. Visst samarbete har inletts i och med att pedagogerna i årskurserna varje månad informerar fritidshemmen vad de olika klasserna arbetar med. Personal i fritidshemmet har då möjlighet att ytterligare fördjupa elevernas kunskaper inom dessa områden, med aktiviteter kopplade till ämnesområdena i fritidshemmet och även på raster. Detta samarbete har upplevts som positivt under året och kommer att fortsätta utvecklas. Ett utvecklingsområde är samarbete mellan fritidshem och förskoleklass. Samtliga pedagoger som arbetar i elevgruppen behöver tid att samplanera i läsårsstart för att ha en gemensam grund. Elevhälsans samarbete/delaktighet i fritidshemmets

14 verksamhet behöver stärkas genom att elevhälsan planerar regelbundna träffar med representanter för fritidshemmet en gång per månad får läsårets start HT20.

15 13. Prioriterade utvecklingsområden läsår 2020/2021 Prioriterat utvecklingsområde: Motivering: Planerade aktiviteter: Uppföljning/utvärdering: Hälsofrämjande skola Elevernas behov av daglig fysisk rörelse tillgodoses genom erbjudande av olika rastaktiviteter. Skolgården har upplevts undermålig och med stöd av fritidspedagoger används skolgården till aktiva lekar under skoldagen och i fritidshemmets verksamhet. Skolan upplevde viss oro på raster och från föregående läsår förändrades fritidspedagogers uppdrag med tydligare ansvar för rastaktiviteter och elevens sociala utveckling. För att gynna kunskapsutvecklingen på skolan behöver skolan tänka hälsofrämjande i alla delar av elevens skolgång. Elevhälsan arbetar förebyggande och främjande med hälsoutveckling under läsåret genom att: - Delta i föräldramöten och prata om elevens utveckling och behov av sunda vardagsrutiner som sömn, kost, skärmtid, motion m.m. - Arbeta förebyggande med alla elevgrupper i början av läsåret, under startveckorna genomförs klassaktiviteter för att gynna den sociala sammanhållningen i elevgruppen. - Ha aktiva elevråd där eleverna ges reellt inflytande över sin skolgång. (Matråd, Bokråd, elevråd, tryggisar) - Föreläsning om sociala medier erbjuds till föräldrar och elever på skolan För att främja daglig rörelse har hela lågstadiet sedan två läsår pulspass varje skoldags morgon. Fritidspedagoger ansvarar för rastaktiviteter, prioriterad grupp under läsåret 2020/2021 är mellanstadieeleverna och pulshöjande aktiviteter. Rastaktiviteter planeras på fritidshemmets planeringstid Under läsåret läser och diskuterar all personal Skolverkets skrift Hälsofrämjande skolutveckling på konferenstid. Ledningsgrupp ansvarar. Fritidspedagoger involverar elever i klasserna för tips om aktiviteter. Förutsättningar för utvecklingsarbetet finns i organisationen för fritidshemmet. Skolans satsning på vägledande samspelsutbildning (ICDP) fortsätter med utbildning för elevresurser och ny personal på skolan. Kurator och specialpedagog ansvarar för att leda utbildningen och också för att hålla i den kunskap som finns i organisationen efter första utbildningsomgången. Utvärdering av aktiviteterna sker i trygghetsenkät, brukarenkät/skolenkät och regelbundet i klass- och elevråd. Fritidspedagoger utvärderar sin verksamhet i och med kunskapsuppföljningar fyra ggr per läsår. Fritidspedagoger har ansvar för elevråden och bokrådet och elevhälsan har ansvar för matråd och skolans trygghetsteam för tryggisarnas aktiviteter. Idrottslärare ansvarar under året för att få igång en skolidrottsförening och få främst mellanstadieeleverna aktiva i pulshöjande aktiviteter och utmana andra skolor i olika aktiviteter.

16 Kurator och specialpedagog ansvarar för långsiktighet i skolans ICDP-utbildningar för skolans personal. Utvärderingarna används för att utveckla verksamheten med hälsofrämjande skola vidare. Mål på kort sikt: Mål på lång sikt: Skolans elever uppger i utvärderingar att de har inflytande över sin skolgång Eleverna upplever att de trivs i skolan och i sin klass Skolans elever är aktiva på rasterna i olika aktiviteter. Skolans elever uppger i utvärderingar att de har roligt på rasterna och att det finns varierade aktiviteter att göra under skoldagen. Skolan har en tydlig struktur för hälsofrämjande arbete på olika plan som gynnar elevens utveckling och skolprestationer. I klassrummen främjas arbets- och studiero utifrån att skolans elever rör på sig utomhus på rasterna. Pedagoger märker större fokus på lektioner vilket gynnar elevernas kunskapsutveckling. Högre måluppfyllelse och elever som trivs på skolan och i sin klass.

17 Prioriterat utvecklingsområde: Motivering: Planerade aktiviteter: Uppföljning/utvärdering: Mål på kort sikt: Mål på lång sikt: Flerlärarorganisation Stöd med tidiga insatser gynnar elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Skolan har medvetet prioriterat ökad lärartäthet i de yngsta åldrarna sedan två läsår tillbaka. Utvärderingar visar att de elever som getts möjlighet till mer stöd under hela skoldagen kommer längre i sin kunskapsresa redan under första skolåret. Flerlärarorganisation i skolans samtliga årskurser på lågstadiet. Pedagoger i årskursen har tid för samplanering för ökat stöd efter behov Specialpedagog och speciallärare involveras i stödet inom elevgruppen. Lärare ansvarar för läxläsning, som erbjuds två gånger per vecka efter skoltid. Lågstadiets lärare och lärledare (speciallärare och lärare i Studion) är delaktiga i praktiknära forskningsprojekt med Örebro Universitet. Rektor ger förutsättningar för hållbar utvecklingsorganisation i tjänstefördelningen och tid på konferenstid och studiedagar. Uppföljning av kunskapsnivå sker enligt skolans årshjul fyra gånger per år. Vid dessa tillfällen utvärderas också flerlärarorganisationen och hur vi använder våra resurser. Varje uppföljning görs åtgärder utifrån analysen av nuläget. Utvecklingsledare ansvarar för utvärderingen med stöd av specialpedagog och rektor. Pedagoger i verksamheten upplever att de kan ge det stöd i undervisningen elevgruppen har behov av. Eleverna uppger i utvärderingar att de får det stöd i skolarbetet de behöver. Kollegialt lärande är en naturlig arbetsform i arbetsgruppen. I utvärderingar syns en tydlig ökning av elevernas kunskapsnivå. Under läsåret klarar alla elever kunskapskraven för aktuell årskurs. Skolan har en bra struktur för kollegialt lärande i organisationen. Skolans personal upplever att de kan ge det stöd den aktuella elevgruppen har behov av, både på gruppnivå och till den enskilde eleven. Tidigt stöd gynnar elevernas kunskapsinhämtning och alla elever når de nationella kunskapskraven för åk 3 inför övergång till mellanstadiet.

18 Prioriterat utvecklingsområde: Motivering: Skolans organisation för elever i behov av stöd. Behov av strukturerad stödorganisation med stöd för främst elever på mellanstadiet. Detta läsår utvecklas organisationen utifrån analyser och utvecklingsbehov som synliggjorts under föregående läsår. Skolans stödorganisation utvärderas fyra gånger per läsår och ligger till grund för fortsatt utveckling. Planerade aktiviteter: Uppföljning/utvärdering: Mål på kort sikt: Mål på lång sikt: Skolan inför ett resursarbetslag som leds av specialpedagog Stödverksamheten utvecklas med lärarledda lektioner i mindre grupp för att tillgodose behovet av undervisning i stödverksamheten. Eleverna som ges stöd inkluderas i större grad i sina klasser under skoldagen. Specialpedagog och speciallärare är involverade i elevernas lärmiljö och anpassar den efter behov. Uppföljning sker regelbundet i resursarbetslaget som träffas varje vecka. Utvärdering av stödorganisationen sker enligt skolans årshjul fyra gånger per läsår med planerade åtgärder för utveckling. Elevhälsan involveras i stödorganisationen utifrån behov med handledning av skolpsykolog, kuratorsstöd och stöd av skolsköterska. Tydliga rutiner för skolans stödorganisation Aktivt och flexibelt resursarbetslag som leds av specialpedagog Elever i behov av stöd ges undervisning av ämneslärare i stödverksamheten Elevresurser och ämneslärare upplever att de har tid för att samarbeta. Skolan har en tydlig struktur för arbete med stöd för elever i behov. Elever som ges stöd lyckas i skolarbetet och uppger att de trivs i skolan. Lärmiljön är anpassad till elevernas skiftande behov Resursarbetslaget, ämneslärare och elevhälsan arbetar flexibelt och ger alla elever möjlighet att lyckas.