RAPPORT. Uddevalla Kraft AB Bullerkartering av fjärrvärmeverken i Aröd och Långedal Littera:

Transkript

1 RAPPORT Uddevalla Kraft AB Bullerkartering av fjärrvärmeverken i Aröd och Långedal Littera: Upprättad av: Tomas Jerson Granskad av: Johan Scheuer Godkänd av: Tomas Jerson

2 RAPPORT Uddevalla Kraft AB Bullerkartering av fjärrvärmeverken i Aröd och Långedal Kund Uddevalla Kraft AB Gunnar Brännström Strömberget Uddevalla Konsult WSP Akustik Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Tomas Jerson WSP Akustik Göteborg 2 (8)

3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 4 3 SYFTE 4 4 MÄTNING Datum Mätplatser Aröds fjärrvärmeverk i Ljungskile Långedals fjärrvärmeverk i Munkedal Driftförhållanden Väderlek Metod Mätutrustning 5 5 BERÄKNING Bullerimmission Beräkningsområde 6 6 RESULTAT 7 7 RIKTVÄRDEN 7 8 MÄTOSÄKERHET 8 9 KOMMENTARER 8 10 REFERENSER 8 3 (8)

4 1 SAMMANFATTNING Resultatet från bullerkarteringen av fjärrvärmeverken i Aröd och Långedal visar att SNV:s bullerkrav innehålls vid maximal effekt på flispannorna och full drift dygnet runt. Ekvivalent A-vägd ljudnivå vid närmaste fastighet i Aröd uppgår till L Aeq 30 db och vid närmaste flerfamiljshus i Långedal till L Aeq 32 db. 2 BAKGRUND WSP Akustik har av Uddevalla Kraft AB fått i uppdrag att göra en utredning av bullerimmission från fjärrvärmeverken i Aröd och Långedal. I miljötillståndet för verksamheten krävs att nyetableringskravet i SNV meddelande 1978:5, rev 1983 innehålls vid angränsande fastigheter. 3 SYFTE Uddevalla Kraft AB skall genom erhållna resultat från bullerkarteringen kunna redovisa fjärrvärmeverkens bullerimmission vid omgivande bostäder. 4 MÄTNING 4.1 Datum Mätningarna av bulleremission från fjärrvärmeverken utfördes i Aröd och i Långedal av Tomas Jerson från WSP Akustik i Göteborg. 4.2 Mätplatser Aröds fjärrvärmeverk i Ljungskile Foto 1: Fjärrvärmeverket i Aröd 4 (8)

5 4.2.2 Långedals fjärrvärmeverk i Munkedal Foto 1: Fjärrvärmeverket i Långedal 4.3 Driftförhållanden Vid ankomsten före mätningarna gick pannorna på grund av årstiden med reducerad effekt. För att simulera värsta fallet under vinterperioden ökades effekten tillfälligt i respektive anläggning till maximaleffekt. 4.4 Väderlek Vindhastigheten var typiskt < 5 m/s och vädret var klart och inget nederbörd förekom under mätningarna. 4.5 Metod Mätningarna är utförda som emissionsmätningar. Detta innebär att ljudnivåmätningarna har utförts i bullerkällornas närfält för att utifrån dessa värden kunna beräkna respektive källas ljudeffekt. Mätningar har i tillämpliga delar utförts i enlighet med NT ACOU 080 ref./1/. 4.6 Mätutrustning Tabell 1: Använda mätinstrument Instrument Fabrikat Typ Serienr Ljudanalysator Larson & Davis 824 A0299 Mikrofon Larson & Davis Mikrofonförstärkare Larson & Davis PRM Kalibrator Larson & Davis LD (8)

6 Ljudanalysatorn och tillhörande utrustning uppfyller kraven för mätinstrument klass I enligt SS EN Samtliga delar i mätutrustningen som användes vid mätningarna är kalibrerad i enlighet med vårt kvalitetssystem. WSP Akustik har ett dokumenterat system för kalibrering och felrapportering. Kalibrering i fält före och efter mätningarna utfördes utan anmärkning. 5 BERÄKNING 5.1 Bullerimmission Peter Comnell från WSP Akustik har utfört beräkningarna. Ett PC-baserat datorprogram CadnaA har använts och beräkningarna följer den Nordiska beräkningsmetoden för externt industribuller ref/2/. 5.2 Beräkningsområde Teoretiska beräkningar av förväntad bullerimmission från verksamheten kring fjärrvärmeverken i Ljungskile och Munkedal har utförts vid närliggande fastigheter markerade på kartorna nedan. Karta 1: Fastigheter som ligger närma fjärrvärmeverket i Aröd 6 (8)

7 Karta 2: Flerfamiljsfastighet som ligger närmast fjärrvärmeverket i Långedal 6 RESULTAT Redovisade beräkningar är utförda med respektive fjärrvärmeverks fliseldade panna i full drift. I bilagorna 1 och 2 redovisas i bullerkartor med beräknad bullerimmission till närliggande bostäder. Bullernivån vid den mest utsatta bostaden vid fjärrvärmeverket i Aröd uppgår till L Aeq 30 db. Motsvarande beräkningar för fjärrvärmeverket i Långedal visar att bullernivån vid närmaste flerfamiljshus uppgår till L Aeq 32 db. 7 RIKTVÄRDEN Enligt Naturvårdsverkets skrift Råd och Riktlinjer, RR 1978:5, rev. 1983, Externt industribuller - allmänna råd anges i tabell 6 följande riktvärden för nyetablerad industri. Tabell 2: Riktvärden för bullerimmission Period Dagtid kl ) Kvällstid kl samt sön och heldag kl ) Nattetid kl ) Ekvivalent ljudnivå, Leq (frifältsvärden), vid bostäder 50 dba 45 dba 40 dba 1) Om ljuden från verksamheten innehåller ofta återkommande impulser såsom lossning av järnskrot etc. eller innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera så skall för den ekvivalenta ljudnivån i tabellen skärpas med 5 dba-enher 2) Momentant ljud (maximalnivå mätt med tidsvägning F) natt kl 22-07: 55 db(a) 7 (8)

8 8 MÄTOSÄKERHET Noggrannheten i de beräknade bullerimmissionsvärdena bestäms av osäkerheten i utförda mätningar (NT ACOU0 80) samt av osäkerheten för utförda beräkningar (Nordiska beräkningsmetoden). Någon exakt beräkning av den totala osäkerheten är ej möjlig då detta kräver serier av mätningar över lång tid. Utgående från erfarenhet och i överensstämmelse med vad som anges i använda modeller uppskattas standardavvikelsen för ekvivalentnivå ligga i intervallet ± 1-3 db. Osäkerheten för intermittenta ljud, maximalnivåer bedöms ligga i intervallet ± 3-5 db. 9 KOMMENTARER Bullerkarteringen planerades ursprungligen att utföras på plats som immissionsmätningar vid de mest utsatta bostäderna. På grund av bl.a. höga omgivningsnivåer från intilliggande E6 vid fjärrvärmeverket i Aröd så har i stället källornas bulleremission uppmätts i närfältet och bullerimmissionen till omgivningen beräknats i en datormodell. Då flispannorna i respektive fjärrvärmeverk gick på full drift fick ljudet från skorstenen i Långedals fjärrvärmeverk något tonal karaktär. Tonaliteten har ej detaljgranskats då beräkningarna visade att den ekvivalenta A-vägda ljudnivån vid flerfamiljhuset vid en eventuell skärpning av kraven ändå skulle klara riktvärdet. Då ljudkraven på fjärrvärmeverken innehålls vid maximaldrift d.v.s. representativ drift under den kallare delen av året så har inte några ytterligare beräkningar utförts för den tid då pannorna går med lägre effekt. 10 REFERENSER /1/ Nordtest method NT ACOU 080, " Industrial plants: Noise emission" 1991 /2/ Danish Acoustical Laboratory, Report nr. 32 "Environmental noise from industrial plants, General prediction method" (8)