Fastighetsägarfrukost 2 april Maria Tengvard, U&We. 4 maj, Jenny Blomberg U&We SVAR

Transkript

1 Fastighetsägarfrukost 2 april 2013 Maria Tengvard, U&We 4 maj, Jenny Blomberg U&We GAPANALYS Björn Axén AV CDP- SVAR

2 Vad gör U&We? Catalyst for Good Business - en konsultbyrå för hållbarhetsdriven verksamhetsutveckling Kompetenser inom miljö, klimat, hållbarhet 17 års verksamhet Gröna Konsum den första kunden Representation i Sverige och Brasilien Genom vårt varumärke ZeroMisson erbjuder vi klimatrelaterade tjänster såsom klimatanalyser, strategier för minskade utsläpp samt högkvalitativ klimatkompensation

3 Kalla fakta Vår oljebaserade ekonomi leder till att fossila lager tas upp ur jorden, förbränns och går upp i atmosfären Världssamfundets mål: begränsa temperaturhöjningen till 2 C jämfört med förindustriell nivå. Svårt p.g.a. snabb utsläppsökning och utan kraftfulla åtgärder i form av internationella överenskommelser för att bryta trenden Klimatpåverkan mäts i sex växthusgaser: koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid och två flourföreningar Gaserna är olika potenta (Ett ton metangas motsvarar till exempel ca 25 ton koldioxid) Växthusgasernas klimatpåverkan mäts i ton och räknas om till CO2e (koldioxidekvivalenter) USA och Kina största utsläpparna. Ökningen kommer främst att ske i länder med pågående industrialisering och en ekonomisk utveckling med växande konsumtion (Indien, Indonesien och Brasilien) För Sveriges del räknar man med ca 10 ton utsläpp per person och år (För att undvika att jorden värms upp ska utsläppen ner till ca 1 ton per person och år!) Sveriges utsläpp uppgår till 1,6 promille av de globala och trenden är nedåtgående: obetydlig mängd i det stora sammanhanget men finns mycket som kan göras för att reducera ytterligare

4 Globala utmaningar Utsläpp av växthusgaser fördelat på olika sektorer, direkt översatt från IPCC:s klimatrapport från 2007

5 Utsläppen i Sverige (Källa Skogsindustrierna _4/branschstatistik/klimatet_2/sveriges_utslapp_av_vaxthusgaser_per_sek tor

6 Vanliga utsläppskällor De största utsläppskällorna varierar beroende på bransch: I tillverkningsindustrin dominerar energiåtgång i produktion och transporter av råmaterial I handels- och serviceföretag dominerar uppvärmning, distribution av tjänster samt affärsresor Utsläpp delas in i direkta och indirekta, sk scope. Vi rekommenderar den vanligaste redovisningsstandarden Grenhous Gas Protocol (GHG Protocol) Direkta utsläpp (Scope 1) orsakas av den egna verksamheten: förbränning av fossil energi (gas, olja, kol) och fordon som man själv förfogar över, tex tillverkning av cement och transporter av material, personal mm i en byggprocess Indirekta utsläpp: inköp av elektricitet samt värme/kyla (Scope 2) Övriga indirekta utsläpp från verksamheten tex: resor (tåg, flyg, båt, bilar (egna/ hyrbilar), hotellövernattningar, kopieringspapper, kaffe/ frukt (Scope 3) För kontor är ofta 80 % av klimatpåverkan indirekta utsläpp

7 Varför göra en klimatanalys?

8 Det man inte mäter kan man inte påverka Allt fler företag inser vikten av att ha en strategi för att minska sin klimatpåverkan Bör ses ur ett risk/möjlighetsperspektiv: Risker att drabbas av konsekvenser av klimatförändring och fossilberoende: skatter, nya regler, prishöjningar på energi, dyrare försäkringar, leveransstörningar Samtidigt affärsmöjligheter genom att tidigt minska sitt fossilberoende: ökad konkurrensförmåga, stärkt varumärket, lägre kostnader Mer och mer vanligt att se klimatansvaret ur ett värdekedjeperspektiv. Dvs. vara medveten om vilka utsläpp som orsakas av leverantörerna och att också minska de egna utsläppen genom valet av leverantör Vanligare att företag i samband med upphandlingar begär att leverantörerna ska redovisa sina klimatfotavtryck: små fotavtryck blir därmed ett konkurrensmedel En klimatanalys är ett sätt att mäta och följa upp att klimatmålen nås

9 Nuläge: samla data och analysera Hur gör man? Vilka emissioner ska mätas? Omfång? Scope 1,2 obligatoriska enligt GHG Övriga indirekta utsläpp från resor, pappersförbrukning m.m. är vanligt att inkludera Vilka utsläppskällor bör man börja reducera? De största utsläppen och de som ger lägre kostnader Utsläpp som man har rådighet över Utsläppsminskningar som engagerar personalen och ökar klimatmedvetenheten Har starkt symboliskt värde, tex ur varumärkessynpunkt Vi hjälper gärna till!

10 Energieffektivisering och energisparande Välj energileverantörer som har förnybar fjärrvärme vindel, solel och märkningen Bra Miljöval inkl. biobränsle till bilar Genom att byta till Bra Miljöval minskar utsläpp från el kraftigt: Vanlig el 100 kg CO2e, Bra Miljöval 0,7 kg CO2e (utsläpp per MWh) Energisnåla fläktar, ventilationsutrustningar, datorer, kopieringsmaskiner, kaffeapparater Minskar kostnader utan nämnvärda investeringar Tips: erbjud elmätare för att mäta energiförbrukning och debitering utifrån faktiskt förbrukning!

11 Nya produkter och produktionsmetoder LED-lampor, apparater som saknar stand-byläge, minskat antalet utskrifter, dubbelsidig kopiering Ekologisk frukt, kaffe och mjölk Ekologiska livsmedel har mindre utsläpp på grund av att de inte gödslas med konstgödsel som vid odlingen drar mycket energi Epost i stället för post, återvinning av avfall m.m. Arbete hemifrån minskar belastningen på kontorsutrymme och minskar resande

12 Resor och resepolicys Många företag har en resepolicy för att minska resekostnaderna. Allt vanligare att komplettera så att även klimatperspektivet inkluderas Praxis: destinationer på mindre än 50 mils avstånd och dit man kan flyga på mindre än en timme ska göras med tåg. Längre bilresor ok om man är fler i bilen. Hyrbilar och taxi ska vara miljöbilar Exempel: utsläpp av koldioxid vid resa enkel resa Stockholm Göteborg (500 km) uttryckt i kg CO2: Tåg 0,001 Buss 30 Flyg 70 Bil bensin 102 Bil diesel 82 Bil etanol 49 Data hämtade från NTM Calc

13 Klimatkompensation

14 Bakgrunden- en snabbguide CDM (Clean Development Mechanism) Flexibel mekanism under Kyotoprotokollet (IPCC, 2007). System framtaget och reglerat av FN för att industriländer på ett säkert sätt ska kunna ta sitt klimatansvar och hjälpa utvecklingsländer ekonomiskt till hållbar utveckling Genererar sk. Certified Emission Reductions. CERs är utsläppsrätter som utfärdas i utbyte mot reella och verifierade utsläppsminskningar i värdlandet (dvs utvecklingslandet där projektet drivs) Utsläppsreduktioner från CDM-projekt kan användas av företag inom EU:s utsläppshandelssystem, av stater som har förpliktelser under Kyotoprotokollet eller företag som vill klimatkompensera på frivillig basis Gold Standard Kvalitetsmärkning utöver CDM som tagits fram av ett 80-tal internationella miljöorganisationer (WWF och Greenpeace International) Innebär ytterligare krav på socialt ansvarstagande, lokal förankring och hållbarhet Frivilliga standarder Systemet bygger på CDM men projekten ofta mindre storskaliga, tex oftare skogsprojekt i Afrika än stora vindkraftsparker i Kina Genererar VERs (Voluntary/Verified Emission Reductions)

15 Kriterier vid val av projekt Additionalitet: gör pengarna nytta? Klimatnyttan skulle inte ha skett utan de kronor och ören som investeras i projektet Flera oberoende genomgångar, bland annat av WWF, har påvisat grava brister i CDMsystemet, till exempel att en stor andel av alla godkända projekt troligen hade genomförts ändå Bidrag till en hållbar utveckling Förutom att kompensera för växthusgasutsläpp bör projekten alltid ha sociala och ekologiska mervärden Mätbara Utsläppsminskningarna ska vara kvantifierbara genom vedertagna och erkända mätmetoder Beständighet / Permanens Kolkrediterna ska ge en beständig klimatnytta Verifierbarhet Projektet ska återkommande verifieras av tredje part Spårbarhet Projekten ska vara spårbara och de krediter som genereras förses med unika nummer som registreras och makuleras i ett offentligt register (förhindrar dubbelförsäljning)

16 Vår syn på klimatkompensation Börja med att kompensera Klimatkompensation en första åtgärd som vidtas parallellt med effektivisera och fasa ut det fossila Ger en kostnad för klimatpåverkan som de flesta vill minska: utlöser kreativitet för att slippa kompensationskostnaden Lönsamt att spara och vidta alla åtgärder som kostar mindre än klimatkompensationen Påskyndar övergång till förnybar energi, effektivisering, energisparande produktion, nya lösningar, produkter och minskad fossilanvändning Vår prognos: allt fler kommer att vilja ta klimatansvar, bla. p.g.a. risker i att vara kvar i ett fossilberoende En pågående process Arbetet med att minska fossilanvändning i produkter och produktion tar sin tid Kräver investeringar, nya affärsmodeller, produktutveckling, invänta ny teknologi m.m.

17

18 Zeromission Träd Uganda Malawi Nicaragua Mexico Tanzania Mocambique 18

19 Vad är Plan Vivo? Registrerad, icke vinstdrivande stiftelse som godkänner och övervakar klimatkompensationsprojekt för frivilligmarknaden Pionjär: Första projektet Scolel Té i Mexiko började utvecklas redan 1994, tre år innan Kyotoprotokollet kom till Skogsprojekt inom FN-systemet CDM började generera utsläppskrediter först 2012, långt efter Plan Vivo Trädprojekten är VER-projekt (Voluntary/Verified Emission Reductions) vilket betyder att det går att göra en utfästelse om hur stor klimatnyttan är i och med att småbrukarna planterar träd och övergår till ett hållbart skogsjordbruk (dvs. att rätt mängd koldioxid binds i träden) Höga krav på additionalitet, det vill säga leder till mindre utsläpp än det mest troliga referensfallet utan projektet

20 Vad är Plan Vivo? Plan Vivo är ett ramverk för att stödja samhällen att hantera sina naturresurser mer hållbart, i syfte att skapa klimatnytta, försörjningstrygghet och välmående ekosystem Nära samarbete med småbrukare och samhällen i några av världens fattigaste länder ( familjer och fler står på tur) Deltagare är småbrukare och samhällen på landsbygden som är beroende av naturresurser för försörjning. Verksamheten genomförs på mark som tillhör småbrukare eller samhällen gemensamt Viktiga principer bakom Plan Vivo är: Styrt underifrån: samhällen är med och designar projekten själva Betalning för ekosystemtjänster, dvs. sköta och vårda träden Kontinuerlig uppföljning, tredjepartsgranskning och betalningar allteftersom milstolpar nås

21 I ett nötskal Utsläppsreduktion genom förhindrad avskogning samt upptag av CO 2 genom plantering av träd Ofta genom agroforestry, dvs odling av grödor integrerat med trädplantering Positiva sociala effekter Fattigdomsbekämpning Diversifierade inkomster Högre grad av resiliens Entreprenörskap Positiva miljöeffekter Bevarar eller ökar den biologisk mångfalden Säkrar vattenkvalitet Minskar avskogningen och erosion

22 Klimatkompensation- hur fungerar det? Det utsläpp som kunden/privatpersonen vill kompensera för räknas ut Baseras ofta på klimatanalysen men kan även vara punktinsatser Det belopp som motsvarar utsläppsmängden investeras i ett skogsprojekt eller energiprojekt Kompensationscertifikat ställs ut Varje certifikat motsvarar reduktionen av ett ton CO2 och samtliga utställa certifikat bokförs i ett oberoende register Projekten genomgår löpande granskningar för att säkerställa att utlovad klimatnytta kommer till stånd De projekt som får stöd på detta sätt är väl integrerade i den sociala strukturen på plats (ingen monokultur eller landgrabbing dvs försäljning eller leasing av mark till utländska investerare som vill säkra mat/råvarutillgång)

23 Klimatmärkning Garanterar att projekt är certifierade enligt Plan Vivo eller Gold Standard, dvs levererar klimatnytta plus socialt och miljömässigt värde För att få använda märket förutsätts att organisationen har ett ambitiöst arbete för att minska sina utsläpp

24 Några ord om klimatneutralitet ISO 14021: För att kunna hävda klimatneutralitet krävs att det kan styrkas att alla utsläpp av växthusgaser (inte bara CO2) från alla stadier av produktens livscykel har minskats till noll, helt har eliminerats eller kvittats genom så kallad offsetting (dvs. klimatkompensation) För en vara omfattar detta alla utsläpp som frigörs i alla delar av processerna för materialanskaffning, tillverkning av produkten, modifiering, transport, lagring, användning och slutligt omhändertagande av produkten, dvs. hela livscykeln Några generella utgångspunkter Kraven för klimatneutralitet är höga och svåra att nå Risk att man t.ex. bara räknat på vissa växthusgaser och missat indirekta utsläpp från underleverantörer, återvinning osv: ger sken av att man kommit längre i klimatarbetet än man faktiskt gjort. Lätt att skjuta hål på påståendet Vår rekommendation: undvik uttrycket och var tydlig med vad som ingår och inte ingår i beräkningen (avgränsningar, avvägningar, emissioner m.m.)

25 Kombinera hållbarhet och lönsamhet, går det?

26 Göra gott på kommersiella grunder För våra kunder är klimatkompensation ett led i ett ambitiöst hållbarhetsarbete Att klimatkompensera är att ta ansvar för sin verksamhet samtidigt som det ger konkurrensfördelar Klimatarbetet och kompensationen ska driva affärerna: det ska vara lönsamt att göra rätt (och det är det!)

27 Lokala möjligheter

28 Kundcase: Max

29 Kundcase: Classic Kaffe

30 Kundcase: Fritidsresor & Antalis

31 Certifikat klimatkompenserad byggnad Klimatkompensation av kv. Klyvaren 1, Malmö Som en del i NCC:s strävan att minska miljöpåverkan från byggprojekt erbjuder NCC sina kunder Grönt Byggande. Grönt Byggande kan innehålla flera komponenter, bland annat miljöanpassade materialval och energilösningar samt grön etablering på byggarbetsplatsen med effektiva transporter och byggbodar. En ytterligare del är att projekten klimatdeklareras vilket resulterar i en beräknad klimatbelastning som kunden kan välja att klimatkompensera. Allt detta har NCC genomfört för Vita Örn AB när det gäller uppförandet av bostadshus i kv. Klyvaren 1, Malmö. BILD PÅ PROJEKTET Kompensationsprojekt NCC:s modell för klimatkompensation bygger på en kombination av dels certifierad klimatkompensation genom projekt i utvecklingsländer, dels lokala initiativ med klimatnytta i anslutning till byggprojektet. Medan den certifierade klimatkompensation till 100 procent kompenserar för byggnadens klimatbelastning, i detta fall genom trädplantering, fungerar det lokala initiativet som ett synligt kvitto på byggprojektets, kundens och NCC:s klimatambition. Lokalt initiativ Det lokal klimatinitiativet när det gäller kv. Klyvaren 1 består av att driften sker med enbart återvinningsbar /förnybar energi. Individuell mätning av energi tillämpas för att påverka ett positivt brukarbeteende. Dessutom har ett vårdträd planterats. Trädplantering i Uganda Klimatkompensation av kv. Klyvaren 1 sker genom trädplantering i Uganda i ett projekt som är certifierat enligt Plan Vivo. Planteringen av träd varvas med grödor i så kallade skogsjordbruk och genomförs i samarbete med småbrukare som genom att NCC klimatkompenserar får betalt för den koldioxid som träden tar upp från atmosfären. För ytterligare information: Vita Örns bidrag till en bättre framtida miljö. Drift med endast återvinningsbar energi! Hyreslägenheter, ägarlägenheter och arbetsplatser samsas i en trevlig mix. Bilpool med el-bilar och individuell mätning ger varje hyresgäst möjlighet att leva klimatsmart och främja en bilfri innerstad Antal lägenheter: 73 st varav samtliga med balkong Lägenhetsstorlek: 2 ROK 4 ROK, kvm Tvättstugor: 2 st (egen tvättpelare finns ändå i alla lägenheter!) Total yta: kvm Garage: 44 parkeringsplatser Cyklar: 183 platser ute/inne Gård: Grönytor, lekplats, sittgrupper NCC:s modell för klimatkompensation Klimatpåverkan från uppförande av byggnad och ingående material Klimatpåverkan från kvarteret Klyvaren 1 har uppstått i flera delar av byggnadens livscykel fram till idag och kommer göra det framöver under byggnadens hela livstid, i enlighet med illustrationen nedan. Fram till idag har klimatpåverkan dels uppstått vid utvinning, förädling och transport av ingående material, dels under uppförandet och tillhörande transporter, användning av maskiner, energianvändning i byggbodar med mera. Klimatpåverkan uppstår även under drift, och beroende på val av energileverantör samt medvetenhet och beteende hos besökare, ägare, förvaltare kan den variera mycket Ingående material NCC har vid projektering av kvarteret Klyvaren 1 tagit fram en klimatdeklaration med hjälp av verktyget Anavitor, en deklaration som senare stämts av under byggets gång. Klimatpåverkan från uppförande inklusive ingående material har beräknats till 4351 ton CO 2e. NCC klimatkompenserar av princip för 10 % mer än beräknad påverkan, vilket gör att kompenserad mängd uppgår till 4786 ton CO 2e. Påverkan av drift och underhåll av byggnaden är inte uppskattad eller kompenserad, men NCC uppmuntrar energihushållning, val av el med låga utsläpp samt löpande underhåll och investeringar som reducerar klimatpåverkan. Vad klimatkompenseras? Ingående material Förädling Transporter Uppförande av byggnad Drift Rivning/avfall Förädling Transporter Klimatkompensation sker i samarbete med ZeroMission/U&We som är en av de ledande leverantörerna av klimatkompensation på frivilligmarknaden. ZeroMission/U&We:s rutiner kontrolleras årligen av Revideco, auktoriserad revisor, som säkerställer att rutiner och system är ändamålsenliga, att kunders beräknade klimatpåverkan svarar mot den kvantitet som köps in från underleverantörer samt certifikatens spårbarhet. ZeroMission certifikatsnummer ZMt10433:1 Stockholm den 27 juni 2012 Totalt CO 2 e (inkl. 10% marginal) 4786 Uppförande av byggnad Klimatpåverkan uppstår i samtliga delar av en byggnads livscykel Drift Peter Wrenfelt, ZeroMission/U&We Rivning/avfall

32 Tack för mig! Frågor, idéer eller synpunkter? Hör gärna av dig till

33 Beräkningsverktyg - Our Impacts

34 Unikt Emissionsfaktorer ligger i webbprogrammet Uppdateras automatiskt Faktorer som baserar sig på ett stort antal internationellt accepterade databaser Byggt för att verifieras av tredjepart

35 Anpassat till internationella standards Redovisning av Scope 1, 2 och 3 Intensitetsmått, Key Performance Indicators Redovisar alla växthusgaser som CO 2 e Basår för jämförelser

36 Effektivt Ersätter Excelarbete Spar tid och personresurser Inga räknefel Reducerar inmatningsfel Transparent Kan överföras till Excel

37

38 Rekommenderad läsning Forest Carbon 2012 från Ecosystem Marketplace: Carbon 2012 från PointCarbon: _FINAL.pdf Making Sense of the Voluntary Carbon Market (obs gammal): Comparison-of-Carbon-Offset-Standards-Making-Sense-of-the- Voluntary-Carbon-Market

39 Höga hållbarhetskrav inom Plan Vivo Bara inhemska arter Andra standarder premierar klimatnytta framför hållbar utveckling och därmed snabbväxande exotiska arter Agroforestry och biologisk mångfald framför monokulturer Projekten involverar småbrukare och lokalbefolkning, medan andra projekt utesluter dem Småbrukarens behov i centrum snarare än kundens Monokulturer och trädåkrar vanliga

40 Tre standarder i relation till Plan Vivo VCS: lägre hållbarhetskrav, högre projektutvecklingskostnader, godkänner bara ex-post, tillåter exotiska arter CDM: lägre hållbarhetskrav, högre projektutvecklingskostnader, begränsning A/R, godkänner bara ex-post, tillåter exotiska arter CarbonFix/Gold Standard: höga hållbarhetskrav, standarden är under utveckling men kommer med största sannolikhet att tillåta ex-ante och i viss mån exotiska arter men inte REDD+

41 Ex-ante vs. ex-post Ex-ante-crediting har legat Plan Vivo till last under många år, eftersom det enligt vissa ger en osäkerhetsfaktor Ex-ante krediter: Utsläppskrediter som säljs på förhand innan klimatnyttan har skapats. Vanligt t ex vid trädplanteringar då kompensationen sker i och med att träden växer. Fler och fler inser dock vikten av ex-ante-crediting för att få projekt till stånd och öka additionaliteten Att CDM misslyckats med skogsprojekt beror till stor del på att man misslyckats med att hantera detta problem. Carbon Fix har anammat principen och snart även Gold Standard vilket gör den totalt dominerande Ex-ante möjliggör användningen av långsamt växande arter, något som inte är lika attraktivt när man premieras för att producera klimatnytta snabbt

42 Exempel på kunder Kalmar 42

43 Agroforestry ger synergieffekter

44 Göra gott på kommersiella grunder Klimatkompensation visar att man tar ansvar för sin verksamhet Klimatkompensation är ett led i ett i övrigt ambitiöst hållbarhetsarbete Viktigt att kommunicera mål och åtgärder för att minska avtrycket Transparens och öppenhet ger trovärdighet och stärkt varumärke: visa vad man gör men även förbättringspotentialer Klimatarbetet och kompensationen ska driva affärerna: det ska vara lönsamt att göra rätt (och det är det!)

45 För att summera Mätning och redovisning av utsläpp bör integreras i företagets ledningssystem. Till exempel: datainsamling koordineras, all måluppfyllelse mäts samtidigt och det finns en incitamentsstruktur som gör att uppnådda reduceringsmål görs lönepåverkande. På sikt bör det vara lika självklart att redovisa klimatsiffror som att göra ekonomiskt bokslut Kompensera först, effektivisera sedan Många hävdar att man först ska effektivisera och spara så långt man kan och sedan klimatkompensera resten Vi menar att detta inte är rätt väg att gå. Det går då aldrig att veta när man gjort tillräckligt och när rätt tid har kommit för att börja kompensera Vår rekommendation: först mäta upp och kompensera: därefter effektivisera och övergå till förnybar energi Egentligen kommer man aldrig att bli klar

46 En klimatstrategi i 5 delar 1. Samla data Vilka emissioner ska mätas? Omfång? Scope 1 och 2 obligatoriska enligt GHG men många mäter även indirekta utsläpp såsom resor, pappersförbrukning m.m (scope 3) 2. Analysera Granskning av data för att bedöma rimlighet, föreslag av schablonvärden m.m. samt verifiering av kundens egna mätningar inkl. korrekta emissionsfaktorer. Analys av data inkl. rapport med förslag på reduktionsåtgärder. 3. Engagera Vi hjälper till att utveckla visioner, mål och planer. Sedan är det dags att agera! 4. Agera Vår rekommendation: börja med att klimatkompensera och fortsätt sedan arbetet med att effektivisera och fasa ut det fossila. Varför? Jo, för för att sprida kostnaden 5. Integrera Klimatkompenserar medför en kostnad som bör fördelas ut på de enheter som orsakat emissionerna: ett smart sätt att få budgetansvar och klimatansvar att gå hand i hand. Utlöser stor kreativitet för att slippa kompensationskostnaden: driver på effektivisering och innovationer. (Alla åtgärder billigare än kompensationen är ekonomiskt lönsamma)

47

48 Marknadsandelar Plan Vivo 5 %

49