Intern klimatavgift Örebro kommun

Transkript

1 Intern klimatavgift Örebro kommun Tomas Bergkvist Enheten för hållbar utveckling, Örebro kommun

2 Bakgrunden Önskemål om att införa handel med utsläppsrätter för att klimatkompensera kommunens utsläpp. Vi valde ett kommuninternt handelssystem eftersom vi gick på SKL:s rekommendationer. Intern klimatavgift infördes i november 2009.

3 Syftet Ekonomiskt incitament till att minska klimatbelastande verksamhet till förmån för klimatneutral verksamhet grön skatteväxling. Stimulera verksamheterna att hitta på och genomföra egna åtgärder.

4 Viktiga styrande dokument Transportplan, från Reseriktlinjer, från Klimatplan, från

5 Organisationen Örebro kommun: Minus 50% per invånare % Energisektorn 8,7 Transporter Mat 100 0,9 17 tusen ton koldioxid ,7 5,3 2,2 4, Klimatbelastning 2000 Åtgärder Klimatbelastning 2008 Energieffektivisering Konvertering av olja Ny förnybar energi Tjänsteresor + arbetsresor Kollektivtrafik Transporter + övrigt Konsumtion livsmedel Klimatbelastning 2020

6 Skattning av utsläpp där vi har rådighet Av totalt ton från trafiken: Tjänsteresor bil Flygresor 500 Transporttjänster, egna & entrepr Allmän kollektivtrafik Anställdas arbetsresor SUMMA ca ton

7 Principen Alla kommunala verksamheter betalar en klimatavgift för utsläpp av växthusgaser från egna verksamheten. Avgifterna sätts in på ett kommungemensamt klimatkonto. Alla verksamheter kan söka bidrag från klimatkontot till åtgärder som minskar utsläppen, max 90 % av kostnaden. Systemet ska inte generera ökat arbete, avgifterna ska tas ut automatiskt via ekonomi- och personalsystem. Detta har begränsat möjligheterna att sätta rätt avgiftsnivå.

8 1. Alla inköpta drivmedel 2. Tjänsteresor med egen bil 3. Flygresor Klimatavgiften Vad är avgiftsbelagt? Emissionfaktorer (LCA) Drivmedel Koldioxidekv. Bensin (inkl. låginblandning) Diesel (inkl. låginblandning) E85 (årsmedel 82% etanol) Biogas El 2,65 kg/l 2,98 kg/l 0,66 kg/l 0,39 kg/m 3 0,40 kg/kwh Vi räknar med klimatbelastning av marginal-el 2020 (Elforsk).

9 1. Alla inköpta drivmedel 29 öre/kg CO 2 (för 2013), höjning med 2 öre/år Baserat på Luftfartsverkets kostnadsberäkning för att kompensera med utsläppsrätter. Uppdateras kvartalsvis. Bränslepriser hämtas från Statoils statistik "drivmedelspris företag. Automatisk debitering via ekonomisystemet Snittpris kr/l (kv 3-13) Klimatavgift per l (kg CO 2 x29 öre) Formel Påslag som adderas (% av kostnaden) Bensin95 14,69 0,77 kr 0,77/14,69 = 5 % (0,052) Diesel* 14,19 0,86 kr 0,86/14,19 = 5 % (0,060) Etanol (E85) 9,94 0,19 kr 0,19 /9,94= 2 % (0,019) Biogas (per Nm3) 13,52 0,11 kr 0,11/13,52 = 1 % (0,008)

10 2. Tjänsteresor med egen bil Ingen avgift för etanol- och biogas-fordon. Debiteras den egen verksamheten. Månadsvis uppföljning och debitering i efterhand. Beräknas efter medelförbrukning personbilar och fördelningen bensin/diesel i Örebro kommun.

11 3. Flygresor Baseras på biljettpriset exkl. moms 10 % på utrikesresor 20 % på inrikesresor Debiteras automatiskt i ekonomisystemet

12 Klimatavgifter kr/år kommer från flygresor inrikes 2 % flygresor utrikes 14 % resor med egen bil 6 % drivmedel egna fordon 78 %

13 Klimatkontot Syfte: att stimulera verksamheterna att genomföra åtgärder som bidrar till att nå målen i Klimatplan (energi, transporter, livsmedelskonsumtion). Bidrag kan sökas av alla verksamheter, bidragsnivå max 90 % Minsta belopp kr Enheten för hållbar utveckling beslutar om bidrag. Kommunstyrelsen kan besluta om riktade åtgärder. Bidrag ges inte till investeringar, inte heller till sådant man redan kan tillgå via centralt ägande, t ex cyklar.

14 Förslag på åtgärder Energi; Teknik för minskad elanvändning, energieffektiv belysning, energikartläggningar, produktion av förnybar energi. Transporter; utrustning för resfria möten, ruttoptimering, samordning av transporter, utbildning i sparsam körning Konsumtion; hjälpmedel för att synliggöra och minska livsmedelssvinn, återbruk. Generellt; kurser och konferenser, klimatdagar, litteratur, produktion av informationsmaterial, vikariekostnader, kampanjer, tävlingar, priser, konsultkostnader, metodutveckling, utredningar och kartläggningar

15 Vad blir det av pengarna? 2010: 28 ansökningar till klimatkontot på drygt 1 miljon kronor. Bl. a: Cykelåtgärder Koståtgärder Sparsam körning 2011: 13 ansökningar på 1,1 miljoner kronor: Konferenstelefoner Videokonferensutrustning Telematikutrustning i kommunens bilar Koståtgärder utrustning, projekt klimatsmart mat Energisnåla vitvaror Sparsam körning 2012: 22 ansökningar på 4,5 miljoner kronor: 12 ansökningar på totalt kr beviljat 2013: 30 ansökningar på 7,4 miljoner kronor: 17 ansökningar på totalt kr beviljat

16 Hur går det? 1,0 0,9 0,8 Livsmedel Transporter Energi 0,7 ton per invånare 0,6 0,5 0,4 0,3 Effekt av kommunal vindkraft -60% 0,2 0,1 0,

17 Några lärdomar Klimatplan/-strategi och resepolicy bör finnas i botten. Tydlig och nära koppling mellan beteende och klimatavgift minst lika viktigt som avgiftens nivå. Bygg ett system som kräver minimalt med administration. Ansökningarna visar på skiftande ekonomiska förutsättningar. Risk att bidragen blir allmosor. Avvägning mellan att stimulera till kreativa idéer och att styra mot optimering av klimateffekt.