Dnr Kvalitetsberättelse Vård och Omsorg 2015

Transkript

1 Dnr Kvalitetsberättelse Vård och Omsorg 2015

2 Dnr (36) Innehållsförteckning Bakgrund Dokumentationsskyldighet Processer, aktiviteter och rutiner Samverkan med brukare och närstående... 8 Samverkan med enskilda brukare i vardagen Systematiskt förbättringsarbete Egenkontroll Granskning av social dokumentation Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Öppna Jämförelser funktionsnedsättning Pict-O-Stat undersökning inom gruppbostäderna Klagomål och synpunkter Avvikelsehantering Rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah Klagomål och anmälan om fel i vården till IVO Inspektion IVO Övrig egenkontroll Personalkontinuitet Väntetider till särskilt boende Uppföljning av Värdighetsgarantierna inom Vård och Omsorg Värdighetsgarantier som är gemensamma för alla enheter: Kompletterande garantier för Hemvården Kompletterande garantier för särskilt boende: Kompletterande garantier för omsorg om personer med funktionsnedsättning Personalens medverkan Sammanfattning av resultatet och kvalitetsarbetet under Åtgärdsplan och strategier för kommande år Bilaga Inkomna synpunkter under Bilaga 2 Lex Sarah rapporternas innehåll under 2015 samt beslutade åtgärder Bilaga 3 Utbildningsplan 2016 Vård och Omsorg... 35

3 Dnr (36) Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen 3 kap 3 ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Även i 6 Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade finns lagkrav på att LSSverksamhet ska vara av god kvalitet. Utifrån dessa lagkrav har Socialstyrelsen utarbetat SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som gäller för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och hälso- och sjukvård. Kommunstyrelsen antog ett ledningssystem för kvalitet inom Vård och omsorg och Individoch Familjeomsorg. Utifrån detta ska verksamheten årligen sammanställa och återrapportera det systematiska kvalitetsarbetet till nämnden i en kvalitetsberättelse. Utöver denna kvalitetsberättelse så sammanställs också det arbete som gjorts under året för att öka patientsäkerheten i en årlig patientsäkerhetsberättelse som tas fram av MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Detta sker utifrån lagkraven i Hälso- och sjukvårdslagen. 1. Dokumentationsskyldighet Detta sätt att dokumentera kvalitetsarbetet är Vård och Omsorgs sätt att uppfylla dokumentationsskyldigheten i ledningssystemet (kapitel 1 i modellen nedan). I kvalitetsberättelsen redovisas hur verksamheten arbetat med övriga fyra huvudkapitel: Processer/rutiner (kapitel 2), Samverkan (kap 3), Systematiskt förbättringsarbete (kap 4) och Personalens medverkan (kap 5). I det avslutande kapitlet sammanfattas kvalitetsarbetet det gångna året och de huvudsakliga strategierna för nästa år pekas ut.

4 Dnr (36) 2. Processer, aktiviteter och rutiner Såhär arbetar vi med våra processer och aktiviteter: Vård och Omsorg har arbetat fram en Rutin för processkartläggning. I samband med detta har Vård och Omsorg identifierat sina huvudprocesser enligt nedan: På den vänstra sidan i modellen nedan identifieras ett behov hos brukare som kan leda till en insats eller en verksamhet. Beslut om en insats kan fattas enligt SoL, LSS, bostadsanpassningslagen osv. Utifrån dessa inkörsportar till verksamheten så kommer någon form av stöd- eller vårdinsats till stånd. Det utmynnar i att Vård och Omsorg verkställer beslut om hjälp i hemmet, särskilt boende, dagverksamhet, personlig assistans osv. Detta är våra huvudprocesser som direkt säkerställer behoven hos brukaren (se vänstra kolumnen i modellen nedan). Vård och Omsorgs huvudprocesser är beroende av välfungerande stödprocesser såsom fungerande ekonomiprocesser, personalprocesser, IT-processer osv. Dessa finns längst ned i modellen. Utifrån huvudprocesserna arbetar hela Vård och Omsorg kontinuerligt med att kartlägga olika delprocesser som är viktiga utifrån ett kvalitetsperspektiv.

5 Dnr (36) Under året har följande processer och rutiner förbättrats: Hemtjänst Hemtjänst och Säbo Säbo Verkställighet och avslut av SÄBObeslut Korttidsvistelse Dagverksamhet Delprocess som kartlagts 2015 Framtagandet av en genomförandeplan (från nytt beslut till framtagen genomförandeplan) Huvudprocess Rutin/styrdokument som reviderats Kontaktombudets roll Verkställighet av korttidsvistelsebeslut Verkställighet av dagverksamhetbeslut Kvalitetsförbättring som uppnåtts Personalen har fått ökad förståelse för hur en genomförandeplan ska utarbetas. Processen har synliggjorts på ett enkelt sätt, alla dokument har samlats på ett ställe osv. Vid slutet av året hade andelen godkända planer ökat från 36% till 95%. Personal och enhetschefer har fått en ökad förståelse för vad kontaktombud innebär och vilka förväntningar som finns på kontaktombudet. Tack vare denna tydlighet kan vi t ex hålla en hög nivå på den sociala dokumentationen (se ovan) och erbjuda brukaren en mer individanpassad och personlig omsorg. Vi har förtydligat vad som åligger enhetschef, fastighetsansvarig och kontaktombud i samband med verkställighet av ett beslut för att säkra en snabb inflytt till särskilt boende. Kortare väntetider och en kvalitetssäkrad inflytt. Vi har förtydligat vad som åligger olika yrkeskategorier att göra vid uppstart av korttidsvistelsebeslut. Detta leder till tydligare arbetsfördelning, snabbare verkställighet och en kvalitetssäkrad uppstart av insatsen. Vi har förtydligat vad som åligger olika yrkeskategorier att göra vid uppstart av dagverksamhetsbeslut. Detta leder till tydligare arbetsfördelning, snabbare verkställighet och en kvalitetssäkrad uppstart av insatsen. Samtliga Lex Sarah Under året har en särskilt utredare av missförhållanden utsetts. I

6 Dnr (36) samband med detta har vi sett över hur vi smidigast tar emot, utreder och åtgärdar rapporter om missförhållanden. Säkrare hantering av händelser som innebär en risk för brukaren. Vi har också kvalitetssäkrat vissa rutiner i stödprocesserna för att säkra upp verksamheten. Stöd process Personal Personal Personal Delprocess som kartlagts Från det att man blir sjuk tills man är åter i arbete Rutin/styr-dokument som reviderats Tillsättning av vikarier när vikarieförmedlingen är stängd Sjukanmälan och anmälan av VAB Arbetsledning under kvällar, helger och nätter Kvalitetsförbättring som uppnåtts För att verksamheten ska vara rätt bemannad och hålla en hög kvalitet har vi skapat tydliga rutiner för vikarietillsättning. Kostnadskontroll, bättre arbetsmiljö. För att verksamheten ska kunna agera i olika situationer även efter kontorstid har vi skapat rutiner för hur man som anställd ska agera om man behöver arbetsledning då. Personal Hot och våld inom Vård och Omsorg För att förebygga hot och våld och skapa trygghet i verksamheten har vi förtydligat våra hot- och våldsrutiner. Service Användning av verksamhetens bilar för resor med brukare För att ge våra brukare rätt förutsättningar till olika transporter har vi förtydligat rutinerna för våra bilresor med brukare.

7 Dnr (36) Under 2016 kommer följande processer och rutiner att ses över: - Hanteringen av avvikelser. Hjo kommuns Vård och Omsorg har brister i sitt arbetssätt när det gäller avvikelser som inträffar i verksamheten. Vi behöver säkerställa att vi har ett bra flöde från det att en avvikelse sker tills den är utredd, åtgärdad och avslutad. För att detta ska ske behöver vi ett nytt system för avvikelsehantering som kommer att introduceras under våren Rutinpärm för Hemvårdens personal. Hemvården kommer under våren 2016 att skapa en samlad rutinpärm där samtliga rutiner som är relevanta för deras personal finns samlade i syfte att undvika oklarheter och otydligheter i arbetet. I de fall det saknas rutiner kommer sådana att utarbetas av enhetschefer och personal med stöd från kvalitetssamordnaren. - Rutin för systematiskt kvalitetsarbete. Utifrån ledningssystemet kommer en rutin att fastställas som beskriver hur Vård och Omsorg arbetar för att omsätta ledningssystemet i praktiskt arbete. - Schematurer i särskilt boende för att i än högre grad anpassa bemanningen efter brukarnas behov. Samordna bemanningen och styra personalen dit där behoven för tillfället är störst.

8 Dnr (36) 3. Samverkan med brukare och närstående Nedan beskrivs hur brukare och deras närstående erbjuds möjlighet att medverka i kvalitetsarbetet samt hur samverkan sker med andra aktörer för att säkra en god kvalitet. Samverkan med enskilda brukare i vardagen -Genomförandeplaner och kontaktombud för varje brukare Grunden för att brukarna och deras närstående ska göras delaktiga i kvalitetsarbetet är att vi planerar tillsammans med dem HUR deras stöd ska utföras. Detta görs i genomförandeplanen som alltid ska utformas med delaktighet från den enskilde eller dennes företrädare. Under 2015 har stort fokus legat på att säkerställa att varje brukare i Hemvården har en genomförandeplan som upprättats i samverkan. Hemvården var nämligen den enhet som tidigare hade sämst resultat på detta område. Andelen godkända planer i Hemvården steg under 2015 från 36% till 95%. Detta är den bästa garanten för att brukarens önskemål tillgodoses på bästa sätt. Mer om detta går att läsa under avsnitt 4.2. Samverkan med brukare kanaliseras också genom det utsedda kontaktombudet. Under 2015 förtydligade Hemvården vad det innebär att vara kontaktombud och vad våra brukare har rätt att förvänta sig. Den nya rutinen slår fast att det för varje brukare ska finnas två utsedda kontaktombud som är språkrör för den enskilde, dit den enskilde enklast kan vända sig med tankar, önskemål och praktiska frågor. Kontaktombudskapet leder på så vis till en mer individuell vård och omsorg som baseras på brukarnas behov och önskemål. -Uppföljning av hur brukarna upplever kvaliteten Under hela 2016 har biståndshandläggarna följt upp beslut om hemtjänst genom att ställa fem enkla frågor om hur brukarna upplever kvaliteten på hjälpen. Man skriver ned vad den enskilde säger om kvaliteten och framför kundens tankar till den som utför hjälpen. Det är också till hjälp för nya brukare och deras anhöriga att kunna ta del av resultatet på hemsidan och jämföra kvaliteten hos olika utförare. Genom sådana här enkla förbättringar är det lättare för våra kunder att bli delaktiga i kvalitetsarbetet och påverka sin egen vård. Samverkan på ett övergripande plan -Husmöten/Anhörigträffar På ett mer övergripande plan inbjuds även brukarna och närstående till att medverka i kvalitetsarbetet genom att delta i husmöten och anhörigträffar både inom äldreomsorg och omsorgen om funktionsnedsatta. Inom funktionsnedsättning har brukarna själva varit med och planerat tillfällena i den utsträckning de haft möjlighet. Inom äldreboendena har vi under året haft svårt att genomföra vårens husmöten, och istället har vi fått nöja oss med ett höstmöte på varje hus. Detta bryter egentligen mot värdighetsgarantierna i särskilt boende, som utlovar två husmöten per år, men detta beror på att vi under våren hade två av tre enhetschefstjänster vakanta. På likande sätt har man inom LSS och socialpsykiatrin gjort brukarna delaktiga i arbetet med att vidareutveckla dagverksamhetens lokaler Enhetscheferna har deltagit vid brukarmöten inom daglig verksamhet för att informera om hur arbetet med byte av lokaler fortgår och brukarna har då haft möjlighet att framföra önskemål och vara med och påverka utformningen av den nya verksamheten.

9 Dnr (36) -Samverkan med brukarföreträdare Utifrån visionen Tillsammans skapar vi framtidens Hjo och vår värdegrund Det goda mötet är tanken att Hjoborna ska göras så delaktiga som möjligt i Vård och Omsorgs arbete. Det ska vara enkelt att mötas och gemensamt prata om hur vi vill ha vår äldreomsorg och vår omsorg om funktionsnedsatta. Vård och Omsorg försöker aktivt göra brukarna delaktiga i förändringar och beslut. T ex har Vård och Omsorg erbjudit tio kunder med matdistribution att ingå i en fokusgrupp och vara aktiva i utredningen om matdistribution. Fem personer valde att delta och fick framföra sina synpunkter både på dagens varma mat och på alternativet med kyld mat. Samverkan sker på ett nära plan med seniorerna i Hjo för att tillsammans vidareutveckla Rödingen som mötesplats för våra målgrupper. Referensgrupper med seniorer arbetade under våren med att lämna in synpunkter och underlag inför det fortsatta arbetet med att vidareutveckla Rödingen mot ett trivsamt och levande äldrecentrum. Utvecklingsarbetet har under hösten utgått ifrån det insamlade materialet i nära samarbete med pensionärsföreningarna. Rödingens mötesplats har under det gångna året även gått från tankar kring äldrecentrum mot en mer generell mötesplats med fokus på seniorer, funktionsnedsatta och frivilligarbetare. Vård och omsorg har också deltagit i samtliga samverkansmöten med Rådet för funktionshinderfrågor och Kommunala pensionärsrådet under året.

10 Dnr (36) 4. Systematiskt förbättringsarbete 4.1 Riskanalyser Nedan beskrivs hur verksamheten arbetar med riskanalyser samt resultatet av dessa: Årlig riskanalys inom ramen för internkontrollen Inför 2015 gjorde Vård och Omsorgs ledningsgrupp sin årliga genomgång av risker som kan inträffa i verksamheten. Detta görs utifrån en konsekvens- och sannolikhetsmatris. Fem områden valdes ut där man såg att det fanns risk att verksamheten brister vilket kan drabba våra brukare och patienter. Under 2015 har Vård och Omsorg kontrollerat att 1. alla vårdtagare har en godkänd genomförandeplan 2. personalkontinuiteten inom Hemvården håller en rimlig nivå. 3. de basala hygienrutinerna tillämpas av alla medarbetare (se patientsäkerhetsberättelse) 4. hälso- och sjukvårdsåtgärder som ordinerats av sjukgymnast och arbetsterapeut utförs enligt ordination (se patientsäkerhetsberättelse) 5. läkemedelskedjan är säker (se patientsäkerhetsberättelse) Samtliga internkontroller har lett till förbättringsförslag som redovisats till kommunstyrelsen och som tagits med i verksamhetsplanen för Åtgärder som beslutats efter internkontrollen av läkemedel, ordinationer och basal hygien redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Löpande riskanalyser på en övergripande verksamhetsnivå Enhetschefen ansvarar för att löpande analysera riskerna på sin enhet. Till sin hjälp har de en Rutin för riskanalyser och en enkel riskanalysmall som påminner mycket om det riskanalysmall som används till internkontrollen. Utifrån resultatet av riskanalysen ska ansvarig chef vidta åtgärder för att säkra kvaliteten. Trots att rutinen för riskanalys och mallen för hur man gör en enkel riskanalys finns tillgängliga så har få riskanalyser dokumenterats under det gångna året. Bakom varje beslut i vardagen finns dock oftast en riskanalys i tanken som leder chefen och gruppen fram till ett lämpligt beslut. Detta är ett arbetssätt i vardagen som vi måste acceptera. Det är dock viktigt att enhetscheferna gör en dokumenterad riskanalys i de fall där risker uppdagas som är av större dignitet och som inte kan anses vara löpande arbete. Identifierad risk Hemvården Risk att kylkjedjan bryts vid inköp, från affären till den enskildes kylskåp Säkerställa bemanning på helger och kvällar då omvårdnadspersonal börjar enligt schema senare t.ex 07.30/17.30 Risk för utebliven signering vid delegerade och ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser HoS-enheten Riskbedömning och handlingsplan för sommarperioden 2016 Åtgärd Kontroll av Mös ang. bevarande av kylkedjan. (Resultat godkänt) Utsedd/ dokumenterat i arbetsplanen en personal som skall kontrollera att all tjänstgörande omvårdnadspersonal har kommit i tjänst Rutin/ handlingsplan vid frånvaro av omvårdnadspersonal på kvällar och helger har uppdaterats. Borttagande av dubbelsignering. Resultat: signering sköts mycket bättre. Handlingsplan och rutiner har tagits fram, samverkats och tydliggjorts på enheten

11 Dnr (36) Kunskapen om HLR finns på enheten men måste upprätthållas Utbildningsinsats Riskanalyser på brukarnivå Inom SoL/LSS görs alltid riskanalys i samband med att vi utreder händelser som inneburit ett missförhållande för den enskilde eller en risk för ett missförhållande (Lex Sarah utredning). I samband med årets Lex-Sara utredningar har flera risker uppdagats som har lett till flera olika åtgärdsförslag från Lex Sarah utredaren. Under punkten 4.5 nedan kan läsaren ta del av risker som uppdagats under Lex Sarah utredningarna och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra att de ska inträffa. Det som saknas idag är att arbeta systematiskt med risker och åtgärder i samband med avvikelser som inte är allvarliga nog att utgöra en Lex Sarah och som inte registreras i hälso- och sjukvårdens kvalitetsregister. Av denna anledning har Vård och Omsorg beslutat att säkra upp hela avvikelsehanteringen under Det är väldigt angeläget att förbättra avvikelsehanteringen under 2016 för att få in ett löpande riskanalystänk i vardagen.

12 Dnr (36) 4.2 Egenkontroll I egenkontrollen ingår att följa upp och utvärdera verksamheten genom att analysera resultat från granskning av social dokumentation, enkäter och Öppna Jämförelser, klagomål etc Granskning av social dokumentation I samråd med brukare och anhöriga har kommunen infört en värdighetsgaranti som utlovar att alla brukare ska ha en genomförandeplan upprättad med delaktighet från den enskilde, senast två veckor efter att insatsen påbörjats. En välgjord genomförandeplan fungerar som ett viktigt verktyg för personalen i sitt arbete, samtidigt som den enskilde samt närstående vet vilka insatser man kan förvänta sig. Sammantaget ger en genomförandeplan förutsättningar för bättre kvalité och rättssäkerhet i omvårdnaden av den enskilde. Inför årets granskning av den sociala dokumentationen har vi förtydligat vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att planen ska anses vara godkänd. Jämförelser mellan enheter och år blir då mer korrekt. En godkänd plan definieras enligt nedan: - Genomförandeplanen ska beskriva Hur insatsen ska utföras och den ska vara aktuell, d v s uppdaterad de senaste 6 månaderna. - Brukarens (eller företrädarens) delaktighet ska ha dokumenterats. T ex genom signatur eller att brukaren fått planen uppläst och godkänt innehållet. Om brukaren inte velat delta ska detta framgå. -Planen får inte bryta mot beställningen, t ex genom att städ och tvätt är beställt men planen beskriver hur tillsyn ska genomföras. Som en del i den årliga internkontrollen har varje enhetschef fått redovisa hur stor andel av brukarna som den 1 oktober hade en godkänd genomförandeplan. Generellt kan sägas att resultatet har förbättrats avsevärt sedan förra året. Hela 87% har en komplett genomförandeplan jämfört med 65% förra året. Det är framförallt inom Hemvården som stora förbättringar skett och eftersom detta berör många brukare så får deras förbättringsarbete stort genomslag.

13 Dnr (36) Antal brukare Antal brukare med Andel Andel Andel som ska ha plan komplett plan Äldreomsorg Sjöryd % 92 % 72 % Sigghusberg % 80 % 88 % Villa Rosell % 89 % 68 % Hemvården % 36 % 30 % Smedjan % 78 % 100% Korttidsavd % 100% 36 % Regnbågen % 73 % 100% Funktionshinder Måsen DC % 90 % 38 % Gjutaren % 78 % 29 % Kortebo % 100 % 100 % Sturebo % 100 % 100 % Boendestöd % 100 % 100 % Socialpsyk DV % 77 % 1 0% P. assistans enhetschef SJ % 62 % % P. assistans enhetschef YB % 70 % 100 % Totalt LSS+SoL % 65 % 55 % Även om det inte är 100% godkända planer, så är det väldigt sällan någon brukare helt saknar genomförandeplan. Istället är det oftast en kvalitetsbrist som gör att en genomförandeplan inte kan anses vara godkänd. Till exempel underkänns planer där det inte framgår av dokumentationen att brukaren fått innehållet uppläst för sig och godkänt planen, alternativt signerat den själv. I vissa fall har inte planen uppdaterats trots att det gått 7 månader och regeln säger att den ska uppdateras var sjätte månad för att anses vara aktuell. Särskilt glädjande är det att se att den största enheten med 188 brukare, Hemvården, har tagit stora kliv framåt. Förra året hade 36% av brukarna en godkänd genomförandeplan och i år har denna siffra stigit till 95%. Det finns flera bidragande orsaker till förbättringen. Styrgruppen för LOV fattade beslut för ett år sedan om att sluta betala ut LOV-ersättning till Hemvården för nya kunder om de inte hade en godkänd genomförandeplan. Vid tillsynen av Hemvården i dec 2014 kom man också överens om att bristerna i den sociala dokumentationen måste vara åtgärdade till den 1 oktober Sedan dess har enhetschefer och personal arbetat med sina rutiner och processer och systematiskt arbetat sig igenom alla 188 planer, vilket gett mycket goda resultat. Den stora utmaningen inför framtiden är att behålla denna höga nivå och kontinuerligt arbeta med social dokumentation som fokusområde. Inom särskilt boende har det varit svårt att upprätthålla och höja kvaliteten på arbetet under ett år då det varit vakanser på enhetschefstjänsterna. Ett stort arbete gjordes i särskilt boende inför 2015 och 1 Samtliga brukare utom en har genomförandeplan men två av dessa är äldre än 6 månader. Detta beror på att brukaren inte kommit på inbokade möten. 2 Det finns genomförandeplaner hos samtliga brukare. Men hos en av brukarna är genomförandeplanen äldre än sex månader pga av att brukaren inte velat uppdatera och medverka i uppföljningen.

14 Dnr (36) personalen fick vara med och ta fram en processkarta för hur en genomförandeplan ska tas fram inom 14 dagar. Under 2015 slutade sedan två av tre enhetschefer i särskilt boende och det har under vakansperioden varit svårt att hålla i arbetet med social dokumentation. Resultatet på korttiden ser alarmerade ut med bara 36% godkända planer. I detta fall var det olyckliga omständigheter som gjorde att nivån var låg. Kravet på korttiden är att planen ska vara klar inom 2 dagar, men just denna undersökningsdag låg personalen efter. Några dagar senare var dock nivån återigen 100% när kontroll återigen gjordes. Inom LSS har resultatet försämrats på Måsen, medan Gjutaren och Sturebo har fortsatt höga siffror. Följande åtgärder ska vidtas för att behålla men även förbättra kvalitén ytterligare. Åtgärd Ansvarig Klart Återkoppla resultat av internkontroll och informera om vikten av att dokumentera brukarnas delaktighet samt visa exempel på hur detta kan formuleras Utbildning och inspiration kring social dokumentation. Visa goda exempel på genomförandeplaner i syfte att få fler i personalen att känna sig bekväma med att dokumentera. Förenkla och förbättra utbildningsmaterial samt Rutin för social dokumentation. Se över broschyrer och smart-ass guider. Ta hänsyn till kraven i ÄBIC. Alla enhetschefer Innan 2015 års slut Enhetschef Resurs och bistånd, kvalitetssamordnare Under 2016 Inom LSS är det viktigt att alla enheter förstår vikten av tydliga målformuleringar och hur man ska arbeta för att utveckla brukarnas delaktighet och självständighet. Säkerställa att alla nyanställda ges introduktion i soc. dok. Utvärdera dokumentationsombudens roll och förtydliga uppdraget Arbeta aktivt med genomförandeplanerna på APT samt kalla dokumentationsombud på träffar och påminna om deras uppdrag så att de kan vara spjutspetsar i verksamheten. Individuella stödinsatser till osäker personal Förbättra dokumentationen av insatser nattetid Återgå till befintliga rutinen som togs fram efter tillsynen på Sjöryd. Vikarieförmedlingen Kontinuerligt och alla EC Ledningsgrupp Innan Samtliga enheter Kontinuerligt Enhetschefer med stöd av kollegor Alla enhetschefer Enhetschef Sjöryd Kontinuerligt Påbörjas genast

15 Dnr (36) Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" genomfördes under våren På kommunens hemsida presenteras resultatet i sin helhet. Det finns två olika delar; en för hemtjänst och en för äldreboende. Resultatet av Vad tycker de äldre om hemtjänsten? Hemtjänsten i Hjo har förbättrat sitt resultat i den nationella brukarundersökningen "Vad tycker de äldre om hemtjänsten?" Resultatet visar att Hjoborna i år är nöjdare med sin hemtjänst än för ett år sedan, vilket är mycket positivt att se. Det är framförallt möjligheterna att kunna påverka hur hjälpen ska utföras som brukarna ger ett högre betyg i år. I Hjo tycker fler brukare än riksgenomsnittet att personalen tar hänsyn till brukarens egna önskemål om hur hjälpen ska utföras. Även bemötandet får ett mycket gott betyg i Hjo. 83% anser att personalen har tillräckligt med tid för att utföra hjälpen. Detta är bättre än riksgenomsnittet och även en positivt uppåtgående trend från tidigare års undersökningar. Hjo kommuns hemtjänst får ett betyg på samtliga områden som ligger strax över eller ibland strax under riksgenomsnittet, men det finns inga signifikanta skillnader i jämförelse med riksgenomsnittet varken åt det positiva eller det negativa hållet. Det som är utmärkande för undersökningens resultat är att Hemtjänsten får ett signifikant bättre helhetsbetyg än förra året, vilket är mycket glädjande. Det är också roligt att se att så många som 99% svarar att de får ett gott bemötande av personalen som utför hemtjänst i Hjo kommun. Resultatet av Vad tycker de äldre om äldreomsorgen - särskilt boende Det är glädjande att ta del av brukarundersökningen "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Hjo?" På våra äldreboenden trivs de äldre och känner sig både trygga och nöjda med personalens bemötande. Socialstyrelsens brukarundersökning "Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?" genomfördes under våren Resultatet visar att på samtliga områden i Socialstyrelsens rapport är Hjoborna nöjdare än de boende i resten av landet. 86% är sammantaget nöjda på våra äldreboenden, vilket kan jämföras med förra årets resultat på 84% och riksgenomsnittet på 82%. Jämfört med riket utmärker sig Hjo kommuns äldreboenden när det gäller trivseln på boendet, både inomhus och utomhus. Även maten får ett mycket högt betyg. Hjo får ett betydligt högre betyg än riket när det gäller påverkansmöjligheter och tid till de boende. Bemötandet får ett toppbetyg och långt fler än riksgenomsnittet känner att personalen tar hänsyn till de boendes personliga önskemål. Undersökningen ger alltså ett mycket gott betyg till våra äldreboenden i Hjo. Öppna Jämförelser funktionsnedsättning 2015 deltog inte Hjo kommun i Öppna Jämförelser inom funktionshinderområdet. Detta beror på att kommunens registrerade kontaktperson slutat sin tjänst och undersökningen skickades inte till någon annan tjänsteman. I januari 2016 meddelade Socialstyrelsen att man fr o m i år kommer att skicka Öppna Jämförelse undersökningarna till en central registrator istället för till utsedda kontaktpersoner för att undvika liknande fel framöver. Till saken hör att de indikatorer som man följer upp på funktionshindersidan är ganska otidsenliga och inget som hjälper verksamheten framåt i kvalitetsarbetet. Det pågår en översyn centralt för att ändra frågeställningarna och förhoppningsvis presenteras dessa i nästa undersökningsrunda.

16 Dnr (36) Pict-O-Stat undersökning inom gruppbostäderna Brukarundersökning har genomförts på gruppbostäderna Gjutaren och Sturebo med hjälp av verktyget Pict-o-stat under hösten Undersökningen visar på goda resultat i samtliga områden. Frågorna som ställdes delades in i kategorierna Psykosocial miljö, Kontinuitet, stöd och service, Kommunikation och information samt Fritid och gemenskap. Resultatet av denna brukarundersökning som genomfördes på gruppbostäderna visar på en hög andel nöjda brukare. Man är nöjd med det stöd man får från personalen, man känner sig trygg i sitt boende och upplever en hög grad av delaktighet och självbestämmande i sitt hem och kring den hjälp man får. Samma enkät har använts i de flesta av Skaraborgs övriga kommuner och sammanställningen visar att våra egna resultat är mycket jämförbara med de övrigas. Resultat Hjo kommun

17 Dnr (36) Sammanlagt resultat Skaraborgs kommuner Undersökningen kompletterades i efterhand med en tilläggsfråga som löd Hur nöjd är du med din gruppbostad? då vi inte ansåg att de övriga frågorna gav ett rakt svar på denna fråga. Resultatet visar att 12 av 13 boende (92%) ger betyget 8-10 på en skala mellan Det man dock kan utläsa av resultatet är en önskan om att kunna vara med och påverka mera generellt i boendet, d.v.s. i ärenden som rör det gemensamma och inte den egna lägenheten eller det individuella stöd som ges. I båda boendena har brukarmöten genomförts som haft till syfte att öka känslan av delaktighet i gemensamma frågor. Då resultatet trots detta visar på en önskan om att kunna påverka i ännu större utsträckning bör mötenas frekvens och utformning utvärderas för att se vilka förändringar som behöver göras inför kommande år. Eftersom frågorna inte är desamma som vid föregående års undersökningar är det inte möjligt att göra en rak jämförelse mellan föregående års resultat. Sammantaget görs dock bedömningen att brukarna i kommunens gruppbostäder fortsatt är nöjda med de insatser som ges. I den genomförda undersökningen ingick 2015 inte dagligverksamhet så nöjdheten hos dessa brukare kan inte presenteras i denna uppföljning. Planen är att en brukarundersökning inom det verksamhetsområdet sker under Klagomål och synpunkter Hur verksamheten arbetar med klagomål och synpunkter Hjo kommun har ett system för synpunktshantering där synpunkter registreras, handläggs, besvaras och sammanställs. I korthet hanteras synpunkter enligt följande rutin: Anhöriga, brukare/kunder m.fl. kan lämna synpunkter på verksamheten via - webformulär på kommunens hemsida,

18 Dnr (36) - blanketter som finns tillgängliga där verksamhet bedrivs - kommunens personal som då kan vara behjälplig med att registrera synpunkter i Synpunkten. Om synpunktslämnaren vill ha ett svar från kommunen, så får han/hon först en bekräftelse och därefter, inom tio arbetsdagar, ett svar från handläggaren. Enhetschefen ansvarar för att utreda och besvara klagomål och synpunkter. Synpunkten och svaret publiceras på hemsidan under förutsättning att de inte innehåller sekretessbelagd information eller personuppgifter. Systemen möjliggör för oss att ta ut statistik, följa upp vidtagna åtgärder och svar samt göra jämförelser över tid. Enhetschef ansvarar för att utifrån inkomna synpunkter analysera och förbättra verksamheten med personalens medverkan under APT eller motsvarande. Resultatet av 2015 års synpunkter Totalt registrerades 32 synpunkter under året (att jämföra med 16 synpunkter 2014) inom Vård och Omsorg. Det är positivt att det är dubbelt så många inkomna synpunkter som förra året, men fortfarande finns det med stor sannolikhet ett mörkertal av synpunkter som vi inte dokumenterar. Synpunkter lämnas muntligt, åtgärdas ofta direkt, men dokumenteras inte så att det blir en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet. I enkätundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? tillfrågas de med hemtjänst och de boende på våra äldreboende om de vet var man vänder sig med synpunkter och klagomål. Det är en positiv trend, fler och fler vet var man ska vända sig och det är även fler i Hjo än i övriga riket som vet var man kan vända sig med klagomål. 49% av de som bor i särskilt boende säger att de vet var man vänder sig med synpunkter och klagomål (jämfört med 45% i riket). 70% inom Hemvården vet var de ska vända sig( jmf med 62% i riket). Det finns dock fortfarande möjlighet att nå fler av våra brukare för att deras möjlighet att påverka ska vara så stor som möjligt. Enhetscheferna informerar om och påminner om synpunktsblanketterna och hemsidan på anhörigträffarna. I de tre äldreboendena finns synpunktsblanketter i entréerna och postlåda att lägga dem i. För att ytterligare förbättra informationen delas synpunktsblanketter även ut till alla nyinflyttade personligen. Trots den förbättrade informationsspridningen har ingen drastisk ökning av antalet synpunkter skett. Även inom funktionsnedsättningsområdet finns det behov av att mer systematiskt ta tillvara på brukarnas och anhörigas synpunkter genom att dokumentera dem via blanketter för synpunkter. Bara i två fall har en blankett eller ett svarskort använts. Övriga 30 synpunkter har lämnats via kommunens hemsida. I hälften av fallen vill synpunktslämnaren vara anonym. Många synpunkter är interna och lämnas av anställda inom Vård och omsorg. Mer än hälften av synpunkterna är klagomål, men det är också frågor och förslag som inkommer: Synpunktstyp Antal % Klagomål 18 51,4% Fråga 9 25,7% Förslag 6 17,1% Övrigt 2 5,7% Totalt ,0% 4 av 32 synpunkter har tagit längre än 10 arbetsdagar att besvara, detta ska inte behöva ske med de inbyggda påminnelser som finns i systemet

19 Dnr (36) Vad synpunkterna handlar om och åtgärder de lett till Synpunkterna som inkommit handlar om diverse olika frågor, det finns ingen gemensam sakfråga som brukarna är missnöjda med. Det är inte heller någon särskild enhet eller verksamhet som omnämns i synpunkterna, utan det är jämnt fördelat över alla verksamheter. Ett par synpunkter berör införandet av delade turer i Hemvården (arbetsmiljöfråga) och ett par synpunkter berör upplevelser av stress och bristande bemötande på korttidsavdelningen. Båda dessa områden kommer att följas upp under första delen av Fördelning per verksamhet Antal Fördelning [SAKNAS] 8 25,0% Hemvården 6 18,8% Hälso- och sjukvård 6 18,8% Särskilt boende 5 15,6% LSS-verksamheter 3 9,4% Resurs- och biståndsenhet 2 6,3% Korttidsavdelning 2 6,3% Totalt ,0% I bilaga 1 redovisas innehållet i synpunkterna som inkommit och en sammanfattning av vilka åtgärder synpunkten lett till. Vissa av åtgärderna som föreslås är inte redan genomförda, andra återstår att genomföra under Avvikelsehantering Vård och omsorg arbetar med avvikelserapportering i sitt verksamhetssystem Magna Cura. Resultat och analys av rapporterade avvikelser framgår av patientsäkerhetsberättelsen. Den generella kvalitetsbristen vad gäller avvikelser är att systemet inte är utformat så att rapportering, analys och förebyggande åtgärder underlättas. Kvalitetsarbetet försvåras. Förvaltningen har därför beslutat att köpa ett nytt system för avvikelsehantering som kommer att implementeras under våren-sommaren 2016.

20 Dnr (36) 4.5 Rapporteringsskyldighet enligt Lex Sarah Nedan beskrivs hur verksamheten arbetar med rapporteringsskyldigheten enligt Lex Sarah, dvs skyldigheten att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden då någon lidit skada eller det finns en konkret och uppenbar risk att någons liv, säkerhet, psykiska eller fysiska hälsa kan skadas. Personalen har skyldighet att rapportera missförhållanden och risk för missförhållanden då någon lidit skada eller det finns en konkret och uppenbar risk att någons liv, säkerhet, psykiska eller fysiska hälsa kan skadas. Lex Sarah rapporter utreds av särskilt utsedd utredare, beslutas av vård- och omsorgschef och rapporteras på nästkommande utskottssammanträde. Utredningen ska visa om ett allvarligt missförhållande eller en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande har inträffat. Allvarliga missförhållanden och påtagliga risker ska anmälas till Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO). Under året har rutinerna för Lex Sarah hanteringen setts över och förbättrats. Det har varit känt sedan länge att det inte är lämpligt att enhetschefen utreder missförhållanden som inträffar i den egna verksamheten. Enligt det nya arbetssättet finns nu en central utredare (tillika demens- och anhörigsamordnare) och i och med denna åtgärd har kvaliteten på utredningarna höjts. Resultat av rapporteringsskyldigheten enligt Lex Sarah Under året har 12 st Lex Sarah rapporter inkommit och utretts. Av dessa har tre bedömts utgöra allvarliga missförhållanden eller risk för allvarliga missförhållanden. Dessa tre har anmälts som allvarliga missförhållanden/risk för allvarliga missförhållanden till IVO. I samtliga tre fall har IVO bedömt att händelserna är tillräckligt utredda och åtgärdade för att kunna avslutas direkt. I bilaga 2 redovisas vilka rapporter som inkommit, vilka risker som framkommit i utredningen och vilka åtgärder som initierats på enheten utifrån det som framkommit i Lex Sarah rapporteringen/utredningen. 4.6 Klagomål och anmälan om fel i vården till IVO En brukare med personlig assistans har lämnat in ett klagomål kring utförandet av dennes assistans. Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO) har tagit emot kommunens yttrande i ärendet också och har bedömt att Vård och Omsorg hanterat ärendet korrekt. Ärendet är avslutat utan åtgärd. 4.7 Inspektion IVO Den 18 mars i år fick Resurs- och biståndsenheten en oanmäld inspektion från IVO. Två biståndshandläggare intervjuades och tio slumpvis utvalda akter granskades. Beslutet från IVO efter tillsynen var positiv. IVO hade ett par förbättringsområden i dokumentationen. I övrigt sammanfattade de tillsynen som följer: Sammanfattningsvis anser IVO att granskad dokumentation håller en god kvalitet även om IVO pekat på ett par förbättringsområde. Dessa områden jobbar enheten nu med att förbättra.

21 Dnr (36) 4.8 Övrig egenkontroll Personalkontinuitet En annan central kvalitetsindikator är personalkontinuiteten i hemtjänst. Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och få hjälpen utförd på ett liknande sätt från gång till gång. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. I Hjo var det 2015 i genomsnitt 20 olika omvårdnadspersonal som hjälper hemtjänsttagaren under en 14-dagarsperiod. Detta är åtminstone ett förbättrat resultat jämfört med Indikatorn beskriver medelvärdet av antal olika personal som en hemtjänsttagare möter under en 14- dagarsperiod mellan Måttet avser de personer, 65 år eller äldre, som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag. Trygghetslarm och matleveranser räknas inte. Hemsjukvårdspersonal redovisas inte. Vård och Omsorg har i årets internkontroll granskat orsakerna till att så pass många personal registreras hemma hos brukaren i Hjo. Slutsatsen blev bl a följande: I Hjo sker registreringen digitalt och risken för missade besök är obefintlig. I Hjo har vi ett produktivitetskrav på 64% som vi strävar efter att uppnå genom att använda personalresursen så effektivt som möjligt. Att åter komma ned i en personalkontinuitet kring personal/14 dagar anser inte förvaltningen vara rimlig. Idag har inte kommunstyrelsen fastslagit någon målnivå för personalkontinuiteten, och det har inte uttalats vilken nivå som kan anses vara eftersträvansvärd utifrån de produktivitetskrav som ställs på verksamheten. Med nuvarande förutsättningar anser verksamhetsansvariga att en personalkontinuitet kring 19 är rimlig att uppnå. Följande åtgärder planeras för att hålla kontinuiteten på en så bra nivå som möjligt under gällande produktivitetskrav: - Genomföra schemaändringen och hålla schemat levande och anpassat efter brukarens behov - I möjligaste mån använda funktioner i Kompanion där personal knyts till brukaren. - Följa upp brukarens upplevelse i samband med uppföljning av biståndsbeslut. Fråga Är det lagom många personer som kommer hem till dig? Väntetider till särskilt boende I Kommunens kvalitet i korthet jämförs väntetider till särskilt boende. Ett mått på tillgänglighet är väntetiden i snitt (antal dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökningsdag till erbjudande om plats. Under 2015 var den genomsnittliga väntetiden i Hjo 62 dagar från ansökan till erbjudande var motsvarande tid 39 dagar och 2013 och 2012 var väntetiden cirka 75 dagar. Genomsnittlig väntetid i Sverige under 2015 var 57 dagar, så Hjo hade något längre handläggningstid. Samtidigt är det så att det viktigaste är att kommunen verkställer beslut om särskilt boende inom tre månader efter det att en sökande beviljats boende. Enligt lag ska kommunen verkställa boendebeslut enligt Socialtjänstlagen inom 90 dagar, annars riskerar kommunen att få betala vite. Vid 17 tillfällen (6 st under 2014) under 2015 har Hjo kommun fått rapportera in till IVO att brukare fått vänta mer än tre månader på att få flytta in till äldreboende. Vid dessa tillfällen riskerar kommunen att få betala vite. Det är en risk att kommunen nu går en tid till mötes av längre väntetider till särskilt boende. Förvaltningen har fått i uppdrag att projektera en utbyggnad av demensboende, demensdagverksamhet och korttidsvård med demensinriktning som ska stå färdig till 2016.

22 Dnr (36) 4.9 Uppföljning av Värdighetsgarantierna inom Vård och Omsorg I förra kvalitetsberättelsen konstaterades att värdighetsgarantierna behöver förtydligas för att alla ska tolka dem på samma sätt och för att det ska bli lättare att följa upp dem. Verksamheten har därför inkommit med förslag om reviderade värdighetsgarantier som antagits av kommunfullmäktige. Nedan beskrivs hur verksamheten arbetat för att efterleva de olika garantierna. I den mån det går lämnas också uppföljning i form av indikatorer som kan ge en fingervisning om resultatet av arbetet. Sammanfattningsvis kan sägas att de flesta garantierna efterlevs till fullo. - Bemötandet får toppbetyg av kunderna - I all semesterplanering behåller vi 50% av känd och van personal - Kontaktombud utses - Dagliga aktiviteter erbjuds Det som brister i vissa hänseenden är att ännu har inte alla brukare en genomförandeplan som fullt ut håller önskad nivå, men resultatet är riktigt bra. Individuell egentid erbjuds inte heller på ett så organiserat sätt ännu att vi har fog för att säga att garantin efterlevs. Två husmöten har inte hållits på samtliga boenden under 2015 (endast ett). Värdighetsgarantier som är gemensamma för alla enheter: Att få ett gott bemötande och bli sedd och lyssnad till som människa är nyckeln till ett värdigt liv. Vi garanterar att vi bemöter dig med vänlighet, värdighet och respekt. Det innebär t e x att vi som arbetar i Vård och Omsorg inte använder mobiltelefoner och datorer för privat bruk under arbetstid. Vi arbetar aktivt med värdegrundsfrågor på vår enhet för att hålla värdegrunden vid liv. Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: Som framgår av indikatorn nedan är brukarna mycket nöjda med bemötandet. Två synpunkter har dock inkommit under året som handlar om en stressad arbetssituation på korttidsavdelningen och brister i bemötandet som en del av detta. Detta blir ett utvecklingsområde för Under året webverktyget fortsatt att användas på utbildnings-apt på de flesta enheter. Webverktyget hjälper oss att lyfta viktiga värdegrundsfrågor och samtala kring hur vi kan arbeta brukarfokuserat och med utgångspunkt i vår värdegrund. Inom Hemvården har man istället valt att koppla in Företagshälsovården som arbetat tillsammans med all personal i Hemvården kring värdegrundsfrågor och bemötande. På samtliga enheter har man kontinuerligt reflekterat över både Hjo kommuns värdegrund Det goda mötet och värdegrunden i socialtjänstlagen. Detta har blivit en naturlig del i samtalet sedan frågan aktualiserats både nationellt och lokalt. Indikator: Andel brukare som är nöjda med bemötandet i Hemvården: 99% Andel brukare som är nöjda med bemötandet i särskilt boende: 100% Andel brukare som är nöjda med bemötandet inom funktionsnedsättning: I Pictostatundersökningen ställdes inte frågor kring personalens bemötande.

23 Dnr (36) Att känna sig trygg med hjälpen man får och att inte behöva byta personal alltför ofta är viktigt. Vi garanterar att vi alltid behåller 50% av känd och van personal i tjänst när vi planerar semesterledigheterna Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: Vid semesterplanering och annan frånvaro planerar vi från att det alltid ska finnas 50% van och känd personal för att skapa trygghet. Så skedde även sommaren 2015 på samtliga enheter. För att underlätta tolkningen av denna garanti har känd och van personal definierats under Indikator: Andel brukare som känner sig trygga med insatsen (Socialstyrelsens brukarundersökning): 94% i äldreboende känner sig trygga med insatsen (Riksgenomsnittet är 87%) 89% av brukare med hemtjänst känner sig trygga att bo hemma med hemtjänst (riksgenomsnitt är 86%) Kompletterande garantier för Hemvården Att känna sig trygg med att hjälpen utförs på den tid som överenskommits är viktigt för att Du fortfarande ska ha möjlighet att planera och styra ditt eget liv. Vi garanterar att överenskomna besökstider hålls i möjligaste mån. Vi ringer och meddelar dig om vi kommer att bli försenade pga. dåligt väglag, akuta larm etc. Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: På Hemvårdens APT har man under våren visat resultatet från senaste brukarundersökningen och diskuterat vikten av att vi i möjligaste mån hör av oss till brukarna om det blir förändringar i planeringen. Enhetscheferna upplever att vi ringer oftare nu än tidigare och meddelar detta. Uppföljning: Andel som anser att personalen brukar meddela tillfälliga förändringar (Socialstyrelsens brukarundersökning): 68% (69% är rikssnittet) ansåg 59% att personalen brukar meddela detta, så en förbättring har skett. Andel positiva svar på frågan om personalen kommer i tid: 84% (86% är rikssnitt) Att ha inflytande över sin vardag och ha möjlighet att påverka innehållet i sina insatser är nyckeln till ett värdigt och meningsfullt liv. Vi garanterar att vi lyssnar på dig och skriver ned dina personliga önskemål i en genomförandeplan. Om du vill kan du ha med dig en anhörig när vi träffas för att skriva din genomförandeplan. Genomförandeplanen ska vara skriven inom två veckor efter att insatsen påbörjats. Genomförandeplanen ska ändras när dina behov förändras, så att vi alltid kan se i planen hur vi ska arbeta för ditt bästa. När du får hemtjänst kommer du, enhetschefen och ditt kontaktombud träffas och prata om hur du vill att hjälpen ska utformas. Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: Hemvården har utsett en arbetsgrupp som sett över hur man tar fram en genomförandeplan. Brister med det tidigare arbetssättet har identifierats och åtgärdats och en ny rutin finns nu framtagen. Målet för året har varit att alla brukare i Hemvården ska ha en ny genomförandeplan innan 2015, och detta mål är nu

24 Dnr (36) uppfyllt. Ett annat viktigt steg i förbättringsarbetet var att förtydliga kontaktombudets ansvar, och en arbetsgrupp träffades i september och skrev om rutinen för detta. Uppföljning: Andel brukare med aktuell och komplett genomförandeplan: Den 1/10 hade 95% av brukarna en godkänd genomförandeplan (36% 2014) Kompletterande garantier för särskilt boende: Att ha inflytande över sin vardag och ha möjlighet att påverka innehållet i sina insatser är nyckeln till ett värdigt och meningsfullt liv. Vi garanterar att vi lyssnar på dig och skriver ned dina personliga önskemål i en genomförandeplan. Om du vill kan du ha med dig en anhörig när vi träffas för att skriva din genomförandeplan. Genomförandeplanen ska vara skriven inom två veckor efter att du flyttat in på boendet. Genomförandeplanen ska ändras när dina behov förändras, så att personalen alltid kan se i planen hur vi ska arbeta för ditt bästa. Redan inom några dagar efter att du flyttat in på äldreboende så kommer du och ditt kontaktombud att ha ett välkomstsamtal där ni pratar om hur du vill att hjälpen ska utformas. Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: En ny processkarta för hur man ska ta fram en genomförandeplan utarbetades under Under 2015 har fokus legat på att följa upp att alla arbetar efter det nya arbetssättet. Väldigt få personer har dock flyttat in på särskilt boende under året, så inte många tillfällen har getts att öva på det nya arbetssättet. Samtidigt har två av tre boenden bytt enhetschef i år och det har försvårat arbetet med rutiner på enheterna. Innan sommaren träffades dock ombud från samtliga avdelningar och man enades om att förenkla och förbättra rutinen ytterligare för att underlätta för personalen att upprätta genomförandeplaner inom 14 dagar (för korttidsvistelse gäller att genomförandeplan ska vara upprättad inom 2 dagar). Ytterligare genomgångar och påminnelser genomförde under hösten för att de nya rutinerna verkligen skulle sätta sig. Uppföljning: Redovisning av genomförda insatser per enhet Indikator: Andel brukare med aktuell genomförandeplan: den 1/10 hade 83% brukare en godkänd plan Andel brukare som upplever att de har inflytande över insatsen (Socialstyrelsens brukarundersökning): 95% (80% är rikssnitt)

25 Dnr (36) Att fortsätta vara aktiv, i stort och i smått, är viktigt för att känna meningsfullhet i livet. Vi garanterar att du varje vecka erbjuds tid utifrån dina egna önskemål. Detta kan vara en stund för att lösa korsord, titta i album eller göra något annat som du uppskattar tillsammans med personal eller andra boende. Vi garanterar att du erbjuds minst en gemensam aktivitet per dag, exempelvis tidningsläsning, sång eller någon form av gymnastik Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: Dagliga aktiviteter erbjuds och anslås på avdelningen. Varje äldreboende planerar dagliga, gemensamma aktiviteter. Dessa erbjuds alla, även om inte alla alltid önskar delta. Det kan handla om alltifrån bingo, läsning, hundbesök och musikstund till bowling på lördagarna. Under mål 13 redovisas mer i detalj arbetet med besöksgrupper på särskilt boende osv. Under 2015 har denna garanti förtydligats och fr o m november 2015 ska det tydligt framgå av den enskildes genomförandeplan hur han/hon önskar utforma sin egentid. Uppföljning: Redovisning av genomförda insatser per enhet Indikator: Andel brukare som är nöjda med aktiviteterna (Socialstyrelsens brukarundersökning): 70% är nöjda (63% är rikssnitt) Att kunna påverka sitt liv och att ha inflytande över sin boendemiljö är viktigt för att man ska känna sig respekterad som individ och lyssnad till Vi garanterar att det arrangeras husmöten två gånger varje år på våra äldreboenden, så att du som bor i äldreboende eller din företrädare får möjlighet att vara med och påverka ditt boende. Såhär har vi arbetat för att leva upp till värdighetsgarantin: På grund av att två av tre enhetschefstjänster varit vakanta under 2015 har det varit svårt att genomföra vårens husmöten på samtliga avdelningar. Under hösten genomförde dock samtliga enhetschefer husmöten på sina boenden. Husmötet skedde under enkla former, över en kopp kaffe, på varje enhet tillsammans med de boende så att de gavs möjlighet att tycka till om sitt boende. Uppföljning: Redovisning av genomförda insatser per enhet Indikator: Andel brukare som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål (Socialstyrelsens brukarundersökning) 95% (79% är riksgenomsnitt).