EN LJUSNANDE FRAMTID?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN LJUSNANDE FRAMTID?"

Transkript

1 EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen

2 2

3 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Hur ser akademikernas löne- och standardutveckling ut? Är det någon idé att satsa på fattiga studieår och dessutom sätta sig? Vem har fått det bäst ekonomiskt? Vi jämför olika akademikeryrken med industriarbetare. Detta är frågor som vi försöker besvara i den här rapporten. Framför allt belyser vi den ekonomiska situationen för akademiker tre, sex och trettio år efter examen. Men vi jämför också de olika akademikergruppernas löner med genomsnittslönen för industriarbetare, vilka oftast inte behöver sätta sig för att erhålla gedigna yrkeskunskaper. Rapporten beskriver bruttolöner, inkomstskatter, nettolöner, studiemedelsavgifter och vad som blir kvar efter nödvändiga utgifter åren, och. Rapporten har utarbetats i samarbete mellan Institutet för privatekonomi vid FöreningsSparbanken och SACO. Institutet har utfört beräkningsarbetet och sammanställt materialet och SACO har svarat för det lönestatistiska innehållet. Stockholm i november 2005 FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Ylva Yngveson Ulla Samuel SACO Gunnar Wetterberg Annakarin Bergström Evy Berglund

4 2 Innehållsförteckning Tidigare undersökningar års rapport 4 Beräkningsförutsättningar 5 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget 8 Bruttolöneutvecklingen 11 Inkomstskatten 15 Nettolöneutvecklingen 20 Nödvändiga utgifter 24 Återbetalning av studieen 29 bil, övrig konsumtion, sparande, semester, oförutsedda utgifter mm 33 Vart tar bruttolönen vägen? 38 Akademikernas standard jämfört med industriarbetarnas 41 Sammanfattning 50

5 3 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Tidigare undersökningar År 1987 presenterade dåvarande Svenska Sparbanksföreningen och SACO tillsammans rapporten, vilken för åren 1975 och 1985 bl a belyste akademikernas standard tre respektive sex år efter examen. Resultatet visade att samtliga akademikergrupper som studerades hade fått en kraftigt försämrad standard under tioårsperioden, såväl tre som sex år efter examen. Störst försämring kunde noteras för psykolog i kommunal tjänst som mer än halverade sin standard, medan samhällsvetare i privat tjänst klarade sig bäst med en försämring på 20 procent. Industriarbetarens standard försämrades med drygt 30 procent. År 2000 presenterade FöreningsSparbankens Institut för Privatekonomi och SACO en uppföljning av den tidigare rapporten med motsvarande beräkningar för åren 1995 och. Under tioårsperioden 1985 till 1995 fortsatte försämringarna för de allra flesta grupperna. Medan industriarbetarens standard minskade med fem procent tappade kommunalt anställda sjukgymnaster och socialsekreterare ytterligare ca 40 procent. Bäst klarade sig privat anställda jurister som kunde notera en förbättring på 20 respektive sex procent tre och sex år efter examen. Under treårsperioden skedde så en klar förbättring för i stort sett samtliga grupper. T ex ökade industriarbetarens standard med 27 procent. Dock räckte inte dessa förbättringar för att uppnå samma standardnivå som år Totalt för perioden fick industriarbetaren en standardförsämring med närmare 20 procent medan kommunalt anställda psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare tappade 50 procent eller mer. Tre år efter examen var försämringarna minst för privat anställda civilingenjörer och samhällsvetare med 7 à 8 procent. Sex år efter examen hade utvecklingen varit bäst för civilingenjörer i privat och statlig tjänst samt för privat anställda jurister. Totalt stannade deras försämringar på 12 à 17 procent.

6 års rapport I årets rapport har samma modell använts men jämförelserna görs för treårsperioderna, -, - samt för hela perioden -. För att se hur de äldre akademikernas standard utvecklats jämfört med de yngres har denna rapport kompletterats med alternativet 30 år efter examen. Jämfört med 1987 års undersökning har, på grund av omläggningar i statistiken, vissa utbildningsgrupper utgått medan andra tillkommit. En sammanställning över de redovisade grupperna framgår av tabell 1. Tabell 1. Studerade utbildningsgrupper i respektive undersökning Utbildning Agronom/Hortonom P, S Apotekare P Arbetsterapeut K K Arkitekt P, S, K P P Bibliotekarie K Civilekonom P, S, K P, S, K P, S, K Civilingenjör P, S, K P, S, K P, S, K Gymnasielärare K K K Jurist P P, S P, S Mellanstadielärare K Naturvetare P, S, K Psykolog K K K Receptarie P P P Samhällsvetare P P, S P, S, K Sjukgymnast K K K Socialsekreterare K K K Systemvetare P, S Tandläkare K Industriarbetare P P P P = Privat tjänst S = Statlig tjänst K = Kommunal tjänst

7 5 Beräkningsförutsättningar I vår studie utgår vi från lönerna vid nio olika tidpunkter. De är tre, sex och trettio år efter examen åren, och. Se diagram 1. Istället för att jämföra lönerna för samma individer jämför vi därmed lönerna för dem som respektive undersökningsår varit ute på arbetsmarknaden lika länge. Alla uppgifter räknas om till års penningvärde. Diagram 1. Schematisk bild över löneprofiler samt tidpunkter för redovisning åren, och Kr/mån Antal år efter examen Bruttolönerna baseras liksom tidigare på lönestatistik som produceras av SACO. För psykologer, socialsekreterare och gymnasielärare är statistiken åldersfördelad. För samtliga övriga grupper är den examensårsfördelad. Lönebegreppet är genomgående genomsnittlig månadslön i de aktuella examens- och åldersklasserna. Alla förutsätts få arbete direkt efter avslutade studier. Endast den kontanta lönen och eventuella skattepliktiga förmåner beaktas. Förekomst av pensionsförmåner och andra trygghetslösningar enligt kollektivavtal beaktas inte. Åldersvisa löner för industriarbetaren finns dock inte att tillgå. Men då det för denna grupp råder svagt samband mellan ålder och lön anser vi att det ändå är möjligt att använda de uppgifter som erhållits av SCB och som avser lön för arbetad tid inklusive ersättning för obekväm arbetstid men exklusive övertidsersättning. Lönejämförelser för olika grupper över en lång period försvåras ofta av strukturella förändringar, dvs genomsnittslönerna kan påverkas om åldersfördelningen under årens lopp förändras. Genom att i denna rapport studera vissa specifika examensoch åldersår har detta problem dock kunnat undvikas. Nettolönerna, dvs vad som återstår när skatten har betalts, har beräknats utifrån genomsnittlig kommunalskatt i riket inkl kyrkoavgift samt gällande inkomstskatteregler respektive år.

8 6 Nödvändiga utgifter har beräknats för en ensamstående man som respektive år bor i en hyreslägenhet om 62,5 m 2. Utöver bostadsaden beaktas utgifter för mat, kläder, hygien, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, hem- och olycksfallsförsäkring, hushållsel, tv, telefon och förbrukningsvaror. Han har varken bil, lån, förmögenhet eller kapitalinkomst. I tidigare rapporter har bostadsaden baserats på en nyproducerad lägenhet om 50 m 2, vilket innebär att bostadsaden i denna rapport genomgående är lägre. Posten för nödvändiga utgifter slutar därför i denna rapport på kronor mot kronor i rapporten från år 2000 i nominella tal. Fr o m år 1999 har även utgifterna för betaltjänster tagits med. Studie och återbetalning: De grupper som studeras, tre respektive sex år efter examen har samtliga studielån enligt reglerna i 1989 års studiemedelssystem. Detta innebär att studieens storlek i sig inte har någon betydelse för den löpande ekonomin. Återbetalningen baseras på inkomsten och inte på studieens storlek. Fyra procent av den senast taxerade inkomsten går årligen till räntor och amortering, vilket innebär att ju högre inkomsten är desto större blir den löpande utgiften som då kortar återbetalningstiden. För den som dessutom har kapitalinkomst blir den löpande utgiften ännu större. De äldre som examinerats för 30 år sedan har samtliga antagits vara fria. Enligt reglerna i det studiemedelssystem som gällde dem skulle studieen vara betald till 50 - årsdagen. Ytterligare ett nytt system med ändrade återbetalningsregler infördes höstterminen. I rapporten har dock samtliga grupper tre år efter examen år antagits avslutat sina studier vårterminen varför det inte varit aktuellt att beakta dessa regler. Tabell 2. Studielån och studielåneränta År Studielån (kr per månad) Ränta (procent) , , , , , , , , , , ,1 Studieens storlek vid examen 1995, respektive har beräknats för olika antal studieterminer och redovisas i nedanstående diagram.

9 7 Diagram 2. Studieens storlek i december efter studier avslutade under respektive vårtermin ( års penningvärde) Kronor Antal terminer med lån Som framgår av diagrammet är studieerna, i fast penningvärde, genomgående lägre för examinerade jämfört med examinerade 1995 och. Detta förklaras av de under perioden successivt sänkta räntorna som medfört att ränta på räntaeffekten på uppräkningen blivit mindre under de senare åren. Studietidens längd: Alla uppgifter utgår ifrån att studierna påbörjas vid 20 års ålder och bedrivs i normal studietakt enligt studieplanen. Jämfört med år 2000 har utbildningstiden förlängts med två terminer för dels samhällsvetare (från sex till åtta), dels receptarier (från fyra till sex). Jämfört med den första rapporten från 1987 har flera andra utbildningar förlängts. Arkitekt- och civilingenjörutbildningarna förlängdes med en termin fr o m Fr o m 1993 förlängdes utbildningstiden med en termin för arbetsterapeuter, gymnasielärare och sjukgymnaster. Civilekonomernas utbildning förlängdes från sju till åtta terminer. Utbildningstidens längd blir givetvis avgörande för hur stor studieen blir efter avslutad utbildning. Antal studieterminer som för närvarande behövs för olika utbildningar redovisas därför i tabell 3. Tabell 3 Antal studieterminer för olika utbildningar, examen Utbildning Antal studieterminer Apotekare, Psykolog 10 Agronom/Hortonom, Arkitekt, Civilingenjör, Gymnasielärare, Jurist, Systemvetare 9 Bibliotekarie, Civilekonom, Naturvetare, 8 Samhällsvetare Socialsekreterare 7 Arbetsterapeut, Receptarie, Sjukgymnast 6

10 8 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget Efter har trenden mot en mer decentraliserad och individuell lönesättning fortsatt. Från att tyngdpunkten i och 1980-talets mer centraliserade förhandlingar legat vid ett fördelningspolitiskt perspektiv har lönebildningen de senaste tio åren betonat medarbetarens bidrag till verksamhet. Det har inneburit att många akademiker hämtat igen en del av den nedpressning som kännetecknade perioden Ett annat perspektiv som påverkat utvecklingen är de förväntade stora åldersavgångarna i en del akademikeryrken under det kommande årtiondet. Inte minst för de offentliga arbetsgivarna har det varit angeläget att öka de egna yrkenas dragningskraft och på så sätt påverka studenternas val av utbildning. Det kan ha gynnat långtidsutbildade men lågavlönade grupper inom den kommunala och landstingskommunala sektorn, men även utbildningsgrupper där den offentliga sektorn måste konkurrera med den privata om dem som tar examen. Sådana långsiktiga trender bryts emellertid mot situationen på arbetsmarknaden. Under perioden - var arbetsmarknadsläget förhållandevis gott, vilket kom många grupper till del. Under perioden - har läget varit betydligt mer ansträngt, inte minst inom den privata sektorn. Det bromsar löneutvecklingen för de grupper som har denna sektor som sin främsta arbetsmarknad. Särskilt svårt kan läget bli för dem som just tagit examen. Ett återsken av detta finns i löneprofilerna. Även om profilerna överlag förbättrats under senare år, så ligger ingångslönerna för civilingenjörer i privat sektor något lägre än de gjorde. Löneprofilerna återspeglar utvecklingen över tiden för akademiker i olika yrken. Under lång tid pressades dessa samman allt mer. De senaste åren finns det tecken på att de börjat bli något mer markerade. Innebörden är att fler arbetsgivare låter erfarenhet och förvärvad skicklighet väga tyngre. I själva verket är denna tendens starkare än vad dessa siffror förmår fånga, eftersom löneökningar över taket för äldre medarbetare normalt motsvaras av relativt stora avgifter för pensionsförsäkringar, som inte registreras i lönebeskeden men kommer den enskilde tillgodo när hon eller han går i pension. Av diagram 3 framgår hur lönerna såg ut för yrkesaktiva civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Som framgår av lönenivån genomgående högre i privat sektor än offentlig samt att karriärmöjligheterna är större inom privat sektor. Diagram 4 visar lönestrukturen för kommunalt anställda grupper. Här framgår att skillnaderna såväl i lönenivåer som i lönekarriär är synnerligen små över det yrkesverksamma livet. Detta gäller för yrken där arbetstillfällena huvudsakligen finns inom den kommunala sektorn, dvs arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare.

11 9 Diagram 3. Löneprofiler för civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån Privat Stat Kommun År efter examen Diagram 4. Löneprofiler för kommunalt anställda Kr/mån Civilingenjör Civilekonom Psykolog Gymnasielärare Sjukgymnast Bibliotekarie Socialsekreterare Arbetsterapeut Ålder

12 10 Diagram 5. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån År efter examen Diagram 5 och 6 visar löneprofilerna för civilingenjörer i privat sektor de olika åren 1975 i löpande respektive i års penningvärde. Som framgår var karriärmöjligheterna klart störst Därefter har de avtagit. Diagram 6. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i års penningvärde Kr/mån År efter examen

13 11 Bruttolöneutvecklingen - Den positiva utveckling som påbörjades perioden fortsatte under åren -. I stort sett samtliga grupper fick se sin bruttolön öka i fast penningvärde. För de allra flesta var förändringen störst tre år efter examen jämfört med för dem som varit i arbete sex respektive 30 år efter examen. Industriarbetarens bruttolön ökade i fast penningvärde med drygt 900 kronor eller fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a -1c. Tre år efter examen var det privat anställda arkitekter som hade den allra bästa utvecklingen på 21 procent. Detta innebar att år var lönen för examinerade år kronor högre jämfört med vad examinerade år 1995 hade efter lika många år i arbete, dvs år. Tätt därefter följer privat anställda jurister och civilingenjörer som fick förbättringar på respektive kronor per månad. I procent innebar det 19 respektive 18 procent. Längst ned på rankinglistan kom privat anställda apotekare och samhällsvetare, vilka båda hade bland de högsta lönerna såväl år som år. De fick respektive 840 kronor mer realt brutto per månad, dvs fyra respektive tre procent. År var det fem grupper som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Dessa var arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, sjukgymnaster och socialsekreterare. Samtliga i kommunal tjänst. År hade gymnasielärarens genomsnittliga månadslön passerat industriarbetarens med ca kronor. För övriga fyra var bruttolönen fortfarande lägre. Sex år efter examen, (lönerna för examinerade år 1992 jämförs med lönerna för examinerade år 1995), var också förändringen positiv men något lugnare. För de allra flesta var den procentuella utvecklingen runt ett par procentenheter lägre jämfört med tre år efter examen. Störst skillnad kan noteras för privat anställda jurister vars löneutveckling var fem procentenheter lägre (dvs 14 procent) och för apotekare som fick en förbättrad utveckling med tre procentenheter (dvs sju procent). Bäst blev utvecklingen för privat anställda arkitekter och civilingenjörer med 19 respektive 16 procent. Sämst ut kom även här privat anställda samhällsvetare, vilka bara fick fyra procents reallöneförbättring. Jämfört med industriarbetare var bruttolönerna år fortfarande lägre för arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare sex år efter examen. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som inte hade passerat industriarbetarnas lönenivå. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1968 jämförs med examinerade år 1971) har löneökningstakten avtagit ytterligare. Störst skillnad i ökningstakt var det för privat anställda arkitekter vars lön bara ökade med fyra procent mellan och jämfört med 21 respektive 19 procent tre och sex år efter examen. Stor skillnad noteras också för civilekonomer och naturvetare i kommunal tjänst, vilka inte fick

14 12 någon förbättring alls. Naturvetare examinerade 1971 fick snarare en liten försämring jämfört med examinerade Störst positiv förbättring fick de privat anställda samhällsvetarna som fick hela tolv procents förbättring mellan och. Detta är givetvis intressant eftersom dessa i stort sett låg sämst till såväl tre som sex år efter examen. Det ser ut som privat anställda samhällsvetare är en grupp som startat på relativt hög nivå och gjort karriär sent i livet. Även statligt anställda jurister fick en förbättring på tolv procent. Samtliga akademikergrupper hade nu bättre bruttolöner än industriarbetaren. Närmast var arbetsterapeuten som i genomsnitt hade ca respektive kronor mer per månad åren och. - Bruttolöneutvecklingen för nästa treårsperiod, -, uppvisar en mer splittrad bild. Samtidigt som den reala bruttolönen förbättrades för vissa grupper blev den sämre för andra. Industriarbetarens reala bruttolön förbättrades med fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a-1c. Tre år efter examen (lönerna för examinerade år jämförs med lönerna för examinerade år ) var det flera kommunalt anställda akademikergrupper som fick den bästa reallöneutvecklingen. Främst placerade sig kommunalt anställda naturvetare som hade den bästa utvecklingen med tio procent och fick ca kronor mer per månad i fast penningvärde. Därefter kom psykologer med nio procent samt sjukgymnaster och bibliotekarier, båda med åtta procents reallöneförbättring, vilket i kronor motsvarar 2 120, respektive kronor i års penningvärde. Kraftig negativ utveckling noteras för systemvetare. De i privat tjänst tappade sju procent realt, vilket motsvarar ca kronor per månad. För civilekonomer i privat tjänst samt civilingenjörer i privat- och statlig tjänst blev minskningen mellan två och fyra procent, dvs ca kronor per månad för de privat anställda civilingenjörerna, 590 för privat anställda civilekonomer och ca 130 för statligt anställda civilingenjörer. För privat anställda jurister, samt samhällsvetare i privat- och statlig tjänst var bruttolönen i fast penningvärde i stort sett oförändrad under perioden. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Sex år efter examen (lönerna för examinerade år 1995 jämförs med lönerna för examinerade ) var också bilden splittrad. Liksom tre år efter examen var det flera av de kommunalt anställda grupperna som fick den bästa utvecklingen. Kommunalt anställda naturvetare, psykologer och samhällsvetare fick en realt förbättrad bruttolön med tio procent vardera vilket motsvarar 2 160, respektive kronor mer per månad. Även sjukgymnaster fick en bra utveckling med nio procent eller kronor per månad. Sämst gick det för privat anställda systemvetare som tappade fem procent eller ca kronor per månad.

15 13 Tabell 4. Bruttolöneutvecklingen i fast penningvärde - Förändring i procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare

16 14 År var samtliga akademikergruppers löner bättre än industriarbetarens. Närmast låg arbetsterapeuter som hade 230 kronor mer än industriarbetaren per månad. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1971 jämförs med lönerna för examinerade år 1974) skulle man kunnat vänta sig en genomgående avtagande löneutveckling men så enkelt var det inte. Flera grupper hade här en bättre real bruttolöneutveckling än sina mer nyutexaminerade kollegor, tre respektive sex år efter examen. I privat tjänst var det arkitekter, civilingenjörer, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. I statlig tjänst var det civilingenjörer, samhällsvetare och systemvetare medan det i kommunal tjänst var arbetsterapeuter, civilekonomer, civilingenjörer, sjukgymnaster och socialsekreterare. Arbetsterapeuten hade nu, år, ca kronor högre bruttolön än industriarbetaren. - Sett över hela perioden fick alla grupper, med undantag för den privat anställde juristen trettio år efter examen, en klart förbättrad bruttolön i fast penningvärde. Industriarbetarens bruttolön förbättrades med tio procent. Tre år efter examen rör det sig om 27 procent för privat anställda arkitekter och psykologer. Kommunalt anställda naturvetare och civilingenjörer fick 23 respektive 20 procents förbättring. Långt efter kom privat anställda samhällsvetare för vilka resultatet slutade på tre procents förbättring. Sex år efter examen var det i stort sett samma grupper som tre år efter examen, som uppvisade de högsta resultaten, privat anställda arkitekter 23 procent, psykologer 26 procent samt kommunalt anställda naturvetare och statligt anställd jurist 20 procent. Sämst var det för privat anställda samhällsvetare som sex år efter examen stannade på tre procent. Trettio år efter examen tillhörde samtliga de som klarat sig bäst den kommunala sektorn. Sjukgymnasten hade under hela perioden förbättrat sin bruttolön med 21 procent och psykolog med 20 procent. Arbetsterapeuter och socialsekreterare med 19 procent. Förutom juristen, som inte fick någon positiv utveckling alls totalt sett under perioden, var det privat anställda agronomer/hortonomer, kommunalt anställda civilekonomer och naturvetare som fick den sämsta utvecklingen. För samtliga dessa stannade förbättringen på sex procent under perioden -.

17 15 Inkomstskatten Mycket har hänt med våra skatter sedan 1970-talet då marginalskatterna var extremt höga. Två stora skattereformer har genomförts sedan dess. En 1982/83 och en 1990/91. Vid båda dessa har marginalskatterna sänkts men har med tiden haft en tendens att blir högre. Flera andra förändringar har också genomförts. Bl a har egenavgifter till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna kommit och gått. En egenavgift till pensionen infördes 1995 som dock fortfarande finns kvar men som stegvis kompenserats genom reduktion av kommunalskatten. En tillfällig skattereduktion på som mest kronor per år för inkomster under kronor per år infördes år För inkomster över denna nivå skedde en avtrappning så att reduktionen upphörde vid årsinkomster på kronor. År 2003 lades denna skattereduktion in i grundavdraget som då höjdes. Fr o m år har grundavdraget dessutom höjts genom den gröna skatteväxlingen. Låg- och medelinkomsttagare har därigenom, via sänkt inkomstskatt, delvis kompenserats för de höjda energiskatterna medan höginkomsttagare fått betala dem fullt ut. År 2002 infördes en skattereduktion för fack- och A-kasseavgift. Samtidigt slopades den tidigare avdragsrätten för A-kasseavgiften. I denna rapport har Institutet för Privatekonomis genomsnittsberäkning använts, vilket innebär att skattereduktionen gjorts lika stor för alla grupper. När den senaste skattereformen genomfördes 1990/1991 bestämdes den statliga skattesatsen till 20 procent för bruttoinkomster över brytpunkten. För att inte fler skulle komma upp i statlig skatt skulle skiktgränserna för beskattningsbar inkomst, årligen justeras upp med inflationen plus två procentenheter. Fr o m år 1995 höjdes dock skattesatsen till 25 procent. År 1999 infördes ett mellanskikt så att den statliga skatteskalan därefter har två steg, 20 respektive 25 procent. År har skiktgränserna inte räknats upp fullt ut. Istället för inflationen plus två procentenheter blev uppräkningen då inflationen plus en procentenhet. Därmed ökar andelen personer som betalar statlig skatt. I tabell 5 nedan framgår vid vilken bruttoinkomst man har börjat betala statlig skatt.

18 16 Tabell 5. Brytpunkter och procentsatser för statlig inkomstskatt Inkomstår Brytpunkter Kr/mån (Bruttoinkomst) Procent statlig skatt / / / / / / / / / / / /25 Kommunalskatten har förändrats kraftigt. År 1975 uppgick den till 25,23 kronor och hade höjts till 28,71 kronor redan år År är den genomsnittliga utdebiteringen 32,70 eller 7,47 kronor högre än år Mellan och har skatten höjts med en krona och fem öre. Kommunalskatten beräknas inkl kyrkoavgift. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram. Diagram 7. Kommunalskattens utveckling 1975, genomsnitt i landet Kronor År Inkomstgränsen för statlig skatt gick vid bruttolönen kronor per månad. Tre år efter examen var det nio av våra 26 grupper som uppnådde denna inkomstnivå och därmed betalade statlig skatt. Dessa var: privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare och samhällsvetare samt kommunalt anställda civilekonomer och statligt anställda civilingenjörer. Deras skatt uppgick till mellan 35 och 39 procent av bruttolönen. Den högsta andelen betalade apotekare, civilingenjörer och samhällsvetare. Samtliga i privat tjänst. Se tabell 6.

19 17 Tabell 6. Inkomstskattens andel av bruttolönen - Procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare

20 18 Sex år efter examen tillkom fler grupper som betalade statlig skatt. Dessa var privat anställda arkitekter, statligt anställa civilekonomer, kommunalt anställda civilingenjörer, statligt anställda jurister, samt statligt och kommunalt anställda samhällsvetare, dvs totalt 15 grupper. eandelen varierade här mellan 35 och 42 procent. Det var privat anställda apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare som kom över 40 procent. Trettio år efter examen var det endast fyra grupper som inte behövde betala statlig skatt. Dessa var kommunalt anställda arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare. Högst skatteandel betalade privat anställda jurister och civilekonomer, vilka avstod 48 respektive 47 procent av sin bruttolön i skatt. Industriarbetaren betalade 35 procent av sin inkomst i skatt. Nu gällde två gränser för statlig skatt. Den första vid en bruttolön på och den andra vid kronor per månad. Tre år efter examen var det tretton av 27 grupper som betalade statlig skatt. Samtliga låg dock inom gränsen för 20-procentsnivån och ingen uppnådde därmed det inkomstskikt där skatten togs ut med 25 procent. De som tillkom sedan var privat anställda arkitekter, kommunalt anställda civilingenjörer samt privat och statligt anställda systemvetare. Detta år hade skatteandelen minskat något och varierade nu mellan 33 och 38 procent. Det var privat anställda civilingenjörer som stod för 38 procent, privat anställda systemvetare för 37 procent samt privat anställda civilekonomer och jurister som avstod 36 procent till skatten. För 17 av grupperna uppgick inkomstskattens andel av bruttolönen till 33 procent. Sex år efter examen tillkom inte några nya grupper och ingen nådde över kronor per månad. Privat anställda civilingenjörer betalade den högsta skatteandelen 39 procent. Därefter följde privat anställda civilekonomer, jurister och systemvetare med 38 procent. Trettio år efter examen var det samma fyra grupper vilka liksom inte betalade statlig skatt Däremot var det tio grupper som kom upp i det högsta statliga skatteskiktet 25 procent. Det gäller nästan alla privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. Bland statligt anställda gäller det civilingenjörer och jurister medan ingen i kommunal tjänst nådde denna nivå. Högst beskattades den privat anställde juristen och civilekonomen. De betalade 46 respektive 45 procent av sin bruttolön i skatt. Allt medan industriarbetarens skatteandel uppgick till 33 procent.

En ljusnande framtid..? 2012

En ljusnande framtid..? 2012 En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen...

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition

Läs mer

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004

Löner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004 Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Kalmar November 2016 Innehåll Sammanfattning...3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Kalmar kommun...4 Manligt

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Uppsala Oktober 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Uppsala kommun... 4 Manligt

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Lönerapport 2011 Augusti 2012

Lönerapport 2011 Augusti 2012 Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.

Läs mer

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften

Läs mer

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde

Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för

Läs mer

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005

Löner i näringslivet Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...

2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag... *Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt

Tekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt

Läs mer

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007

Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna

PENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Arbetslösheten är på väg ner

Arbetslösheten är på väg ner 1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...

Innehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel... Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2 ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Lönerapport 2008 Maj 2009

Lönerapport 2008 Maj 2009 Lönerapport 28 Maj 29 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 28 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer