EN LJUSNANDE FRAMTID?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN LJUSNANDE FRAMTID?"

Transkript

1 EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen

2 2

3 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Hur ser akademikernas löne- och standardutveckling ut? Är det någon idé att satsa på fattiga studieår och dessutom sätta sig? Vem har fått det bäst ekonomiskt? Vi jämför olika akademikeryrken med industriarbetare. Detta är frågor som vi försöker besvara i den här rapporten. Framför allt belyser vi den ekonomiska situationen för akademiker tre, sex och trettio år efter examen. Men vi jämför också de olika akademikergruppernas löner med genomsnittslönen för industriarbetare, vilka oftast inte behöver sätta sig för att erhålla gedigna yrkeskunskaper. Rapporten beskriver bruttolöner, inkomstskatter, nettolöner, studiemedelsavgifter och vad som blir kvar efter nödvändiga utgifter åren, och. Rapporten har utarbetats i samarbete mellan Institutet för privatekonomi vid FöreningsSparbanken och SACO. Institutet har utfört beräkningsarbetet och sammanställt materialet och SACO har svarat för det lönestatistiska innehållet. Stockholm i november 2005 FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Ylva Yngveson Ulla Samuel SACO Gunnar Wetterberg Annakarin Bergström Evy Berglund

4 2 Innehållsförteckning Tidigare undersökningar års rapport 4 Beräkningsförutsättningar 5 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget 8 Bruttolöneutvecklingen 11 Inkomstskatten 15 Nettolöneutvecklingen 20 Nödvändiga utgifter 24 Återbetalning av studieen 29 bil, övrig konsumtion, sparande, semester, oförutsedda utgifter mm 33 Vart tar bruttolönen vägen? 38 Akademikernas standard jämfört med industriarbetarnas 41 Sammanfattning 50

5 3 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Tidigare undersökningar År 1987 presenterade dåvarande Svenska Sparbanksföreningen och SACO tillsammans rapporten, vilken för åren 1975 och 1985 bl a belyste akademikernas standard tre respektive sex år efter examen. Resultatet visade att samtliga akademikergrupper som studerades hade fått en kraftigt försämrad standard under tioårsperioden, såväl tre som sex år efter examen. Störst försämring kunde noteras för psykolog i kommunal tjänst som mer än halverade sin standard, medan samhällsvetare i privat tjänst klarade sig bäst med en försämring på 20 procent. Industriarbetarens standard försämrades med drygt 30 procent. År 2000 presenterade FöreningsSparbankens Institut för Privatekonomi och SACO en uppföljning av den tidigare rapporten med motsvarande beräkningar för åren 1995 och. Under tioårsperioden 1985 till 1995 fortsatte försämringarna för de allra flesta grupperna. Medan industriarbetarens standard minskade med fem procent tappade kommunalt anställda sjukgymnaster och socialsekreterare ytterligare ca 40 procent. Bäst klarade sig privat anställda jurister som kunde notera en förbättring på 20 respektive sex procent tre och sex år efter examen. Under treårsperioden skedde så en klar förbättring för i stort sett samtliga grupper. T ex ökade industriarbetarens standard med 27 procent. Dock räckte inte dessa förbättringar för att uppnå samma standardnivå som år Totalt för perioden fick industriarbetaren en standardförsämring med närmare 20 procent medan kommunalt anställda psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare tappade 50 procent eller mer. Tre år efter examen var försämringarna minst för privat anställda civilingenjörer och samhällsvetare med 7 à 8 procent. Sex år efter examen hade utvecklingen varit bäst för civilingenjörer i privat och statlig tjänst samt för privat anställda jurister. Totalt stannade deras försämringar på 12 à 17 procent.

6 års rapport I årets rapport har samma modell använts men jämförelserna görs för treårsperioderna, -, - samt för hela perioden -. För att se hur de äldre akademikernas standard utvecklats jämfört med de yngres har denna rapport kompletterats med alternativet 30 år efter examen. Jämfört med 1987 års undersökning har, på grund av omläggningar i statistiken, vissa utbildningsgrupper utgått medan andra tillkommit. En sammanställning över de redovisade grupperna framgår av tabell 1. Tabell 1. Studerade utbildningsgrupper i respektive undersökning Utbildning Agronom/Hortonom P, S Apotekare P Arbetsterapeut K K Arkitekt P, S, K P P Bibliotekarie K Civilekonom P, S, K P, S, K P, S, K Civilingenjör P, S, K P, S, K P, S, K Gymnasielärare K K K Jurist P P, S P, S Mellanstadielärare K Naturvetare P, S, K Psykolog K K K Receptarie P P P Samhällsvetare P P, S P, S, K Sjukgymnast K K K Socialsekreterare K K K Systemvetare P, S Tandläkare K Industriarbetare P P P P = Privat tjänst S = Statlig tjänst K = Kommunal tjänst

7 5 Beräkningsförutsättningar I vår studie utgår vi från lönerna vid nio olika tidpunkter. De är tre, sex och trettio år efter examen åren, och. Se diagram 1. Istället för att jämföra lönerna för samma individer jämför vi därmed lönerna för dem som respektive undersökningsår varit ute på arbetsmarknaden lika länge. Alla uppgifter räknas om till års penningvärde. Diagram 1. Schematisk bild över löneprofiler samt tidpunkter för redovisning åren, och Kr/mån Antal år efter examen Bruttolönerna baseras liksom tidigare på lönestatistik som produceras av SACO. För psykologer, socialsekreterare och gymnasielärare är statistiken åldersfördelad. För samtliga övriga grupper är den examensårsfördelad. Lönebegreppet är genomgående genomsnittlig månadslön i de aktuella examens- och åldersklasserna. Alla förutsätts få arbete direkt efter avslutade studier. Endast den kontanta lönen och eventuella skattepliktiga förmåner beaktas. Förekomst av pensionsförmåner och andra trygghetslösningar enligt kollektivavtal beaktas inte. Åldersvisa löner för industriarbetaren finns dock inte att tillgå. Men då det för denna grupp råder svagt samband mellan ålder och lön anser vi att det ändå är möjligt att använda de uppgifter som erhållits av SCB och som avser lön för arbetad tid inklusive ersättning för obekväm arbetstid men exklusive övertidsersättning. Lönejämförelser för olika grupper över en lång period försvåras ofta av strukturella förändringar, dvs genomsnittslönerna kan påverkas om åldersfördelningen under årens lopp förändras. Genom att i denna rapport studera vissa specifika examensoch åldersår har detta problem dock kunnat undvikas. Nettolönerna, dvs vad som återstår när skatten har betalts, har beräknats utifrån genomsnittlig kommunalskatt i riket inkl kyrkoavgift samt gällande inkomstskatteregler respektive år.

8 6 Nödvändiga utgifter har beräknats för en ensamstående man som respektive år bor i en hyreslägenhet om 62,5 m 2. Utöver bostadsaden beaktas utgifter för mat, kläder, hygien, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, hem- och olycksfallsförsäkring, hushållsel, tv, telefon och förbrukningsvaror. Han har varken bil, lån, förmögenhet eller kapitalinkomst. I tidigare rapporter har bostadsaden baserats på en nyproducerad lägenhet om 50 m 2, vilket innebär att bostadsaden i denna rapport genomgående är lägre. Posten för nödvändiga utgifter slutar därför i denna rapport på kronor mot kronor i rapporten från år 2000 i nominella tal. Fr o m år 1999 har även utgifterna för betaltjänster tagits med. Studie och återbetalning: De grupper som studeras, tre respektive sex år efter examen har samtliga studielån enligt reglerna i 1989 års studiemedelssystem. Detta innebär att studieens storlek i sig inte har någon betydelse för den löpande ekonomin. Återbetalningen baseras på inkomsten och inte på studieens storlek. Fyra procent av den senast taxerade inkomsten går årligen till räntor och amortering, vilket innebär att ju högre inkomsten är desto större blir den löpande utgiften som då kortar återbetalningstiden. För den som dessutom har kapitalinkomst blir den löpande utgiften ännu större. De äldre som examinerats för 30 år sedan har samtliga antagits vara fria. Enligt reglerna i det studiemedelssystem som gällde dem skulle studieen vara betald till 50 - årsdagen. Ytterligare ett nytt system med ändrade återbetalningsregler infördes höstterminen. I rapporten har dock samtliga grupper tre år efter examen år antagits avslutat sina studier vårterminen varför det inte varit aktuellt att beakta dessa regler. Tabell 2. Studielån och studielåneränta År Studielån (kr per månad) Ränta (procent) , , , , , , , , , , ,1 Studieens storlek vid examen 1995, respektive har beräknats för olika antal studieterminer och redovisas i nedanstående diagram.

9 7 Diagram 2. Studieens storlek i december efter studier avslutade under respektive vårtermin ( års penningvärde) Kronor Antal terminer med lån Som framgår av diagrammet är studieerna, i fast penningvärde, genomgående lägre för examinerade jämfört med examinerade 1995 och. Detta förklaras av de under perioden successivt sänkta räntorna som medfört att ränta på räntaeffekten på uppräkningen blivit mindre under de senare åren. Studietidens längd: Alla uppgifter utgår ifrån att studierna påbörjas vid 20 års ålder och bedrivs i normal studietakt enligt studieplanen. Jämfört med år 2000 har utbildningstiden förlängts med två terminer för dels samhällsvetare (från sex till åtta), dels receptarier (från fyra till sex). Jämfört med den första rapporten från 1987 har flera andra utbildningar förlängts. Arkitekt- och civilingenjörutbildningarna förlängdes med en termin fr o m Fr o m 1993 förlängdes utbildningstiden med en termin för arbetsterapeuter, gymnasielärare och sjukgymnaster. Civilekonomernas utbildning förlängdes från sju till åtta terminer. Utbildningstidens längd blir givetvis avgörande för hur stor studieen blir efter avslutad utbildning. Antal studieterminer som för närvarande behövs för olika utbildningar redovisas därför i tabell 3. Tabell 3 Antal studieterminer för olika utbildningar, examen Utbildning Antal studieterminer Apotekare, Psykolog 10 Agronom/Hortonom, Arkitekt, Civilingenjör, Gymnasielärare, Jurist, Systemvetare 9 Bibliotekarie, Civilekonom, Naturvetare, 8 Samhällsvetare Socialsekreterare 7 Arbetsterapeut, Receptarie, Sjukgymnast 6

10 8 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget Efter har trenden mot en mer decentraliserad och individuell lönesättning fortsatt. Från att tyngdpunkten i och 1980-talets mer centraliserade förhandlingar legat vid ett fördelningspolitiskt perspektiv har lönebildningen de senaste tio åren betonat medarbetarens bidrag till verksamhet. Det har inneburit att många akademiker hämtat igen en del av den nedpressning som kännetecknade perioden Ett annat perspektiv som påverkat utvecklingen är de förväntade stora åldersavgångarna i en del akademikeryrken under det kommande årtiondet. Inte minst för de offentliga arbetsgivarna har det varit angeläget att öka de egna yrkenas dragningskraft och på så sätt påverka studenternas val av utbildning. Det kan ha gynnat långtidsutbildade men lågavlönade grupper inom den kommunala och landstingskommunala sektorn, men även utbildningsgrupper där den offentliga sektorn måste konkurrera med den privata om dem som tar examen. Sådana långsiktiga trender bryts emellertid mot situationen på arbetsmarknaden. Under perioden - var arbetsmarknadsläget förhållandevis gott, vilket kom många grupper till del. Under perioden - har läget varit betydligt mer ansträngt, inte minst inom den privata sektorn. Det bromsar löneutvecklingen för de grupper som har denna sektor som sin främsta arbetsmarknad. Särskilt svårt kan läget bli för dem som just tagit examen. Ett återsken av detta finns i löneprofilerna. Även om profilerna överlag förbättrats under senare år, så ligger ingångslönerna för civilingenjörer i privat sektor något lägre än de gjorde. Löneprofilerna återspeglar utvecklingen över tiden för akademiker i olika yrken. Under lång tid pressades dessa samman allt mer. De senaste åren finns det tecken på att de börjat bli något mer markerade. Innebörden är att fler arbetsgivare låter erfarenhet och förvärvad skicklighet väga tyngre. I själva verket är denna tendens starkare än vad dessa siffror förmår fånga, eftersom löneökningar över taket för äldre medarbetare normalt motsvaras av relativt stora avgifter för pensionsförsäkringar, som inte registreras i lönebeskeden men kommer den enskilde tillgodo när hon eller han går i pension. Av diagram 3 framgår hur lönerna såg ut för yrkesaktiva civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Som framgår av lönenivån genomgående högre i privat sektor än offentlig samt att karriärmöjligheterna är större inom privat sektor. Diagram 4 visar lönestrukturen för kommunalt anställda grupper. Här framgår att skillnaderna såväl i lönenivåer som i lönekarriär är synnerligen små över det yrkesverksamma livet. Detta gäller för yrken där arbetstillfällena huvudsakligen finns inom den kommunala sektorn, dvs arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare.

11 9 Diagram 3. Löneprofiler för civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån Privat Stat Kommun År efter examen Diagram 4. Löneprofiler för kommunalt anställda Kr/mån Civilingenjör Civilekonom Psykolog Gymnasielärare Sjukgymnast Bibliotekarie Socialsekreterare Arbetsterapeut Ålder

12 10 Diagram 5. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån År efter examen Diagram 5 och 6 visar löneprofilerna för civilingenjörer i privat sektor de olika åren 1975 i löpande respektive i års penningvärde. Som framgår var karriärmöjligheterna klart störst Därefter har de avtagit. Diagram 6. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i års penningvärde Kr/mån År efter examen

13 11 Bruttolöneutvecklingen - Den positiva utveckling som påbörjades perioden fortsatte under åren -. I stort sett samtliga grupper fick se sin bruttolön öka i fast penningvärde. För de allra flesta var förändringen störst tre år efter examen jämfört med för dem som varit i arbete sex respektive 30 år efter examen. Industriarbetarens bruttolön ökade i fast penningvärde med drygt 900 kronor eller fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a -1c. Tre år efter examen var det privat anställda arkitekter som hade den allra bästa utvecklingen på 21 procent. Detta innebar att år var lönen för examinerade år kronor högre jämfört med vad examinerade år 1995 hade efter lika många år i arbete, dvs år. Tätt därefter följer privat anställda jurister och civilingenjörer som fick förbättringar på respektive kronor per månad. I procent innebar det 19 respektive 18 procent. Längst ned på rankinglistan kom privat anställda apotekare och samhällsvetare, vilka båda hade bland de högsta lönerna såväl år som år. De fick respektive 840 kronor mer realt brutto per månad, dvs fyra respektive tre procent. År var det fem grupper som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Dessa var arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, sjukgymnaster och socialsekreterare. Samtliga i kommunal tjänst. År hade gymnasielärarens genomsnittliga månadslön passerat industriarbetarens med ca kronor. För övriga fyra var bruttolönen fortfarande lägre. Sex år efter examen, (lönerna för examinerade år 1992 jämförs med lönerna för examinerade år 1995), var också förändringen positiv men något lugnare. För de allra flesta var den procentuella utvecklingen runt ett par procentenheter lägre jämfört med tre år efter examen. Störst skillnad kan noteras för privat anställda jurister vars löneutveckling var fem procentenheter lägre (dvs 14 procent) och för apotekare som fick en förbättrad utveckling med tre procentenheter (dvs sju procent). Bäst blev utvecklingen för privat anställda arkitekter och civilingenjörer med 19 respektive 16 procent. Sämst ut kom även här privat anställda samhällsvetare, vilka bara fick fyra procents reallöneförbättring. Jämfört med industriarbetare var bruttolönerna år fortfarande lägre för arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare sex år efter examen. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som inte hade passerat industriarbetarnas lönenivå. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1968 jämförs med examinerade år 1971) har löneökningstakten avtagit ytterligare. Störst skillnad i ökningstakt var det för privat anställda arkitekter vars lön bara ökade med fyra procent mellan och jämfört med 21 respektive 19 procent tre och sex år efter examen. Stor skillnad noteras också för civilekonomer och naturvetare i kommunal tjänst, vilka inte fick

14 12 någon förbättring alls. Naturvetare examinerade 1971 fick snarare en liten försämring jämfört med examinerade Störst positiv förbättring fick de privat anställda samhällsvetarna som fick hela tolv procents förbättring mellan och. Detta är givetvis intressant eftersom dessa i stort sett låg sämst till såväl tre som sex år efter examen. Det ser ut som privat anställda samhällsvetare är en grupp som startat på relativt hög nivå och gjort karriär sent i livet. Även statligt anställda jurister fick en förbättring på tolv procent. Samtliga akademikergrupper hade nu bättre bruttolöner än industriarbetaren. Närmast var arbetsterapeuten som i genomsnitt hade ca respektive kronor mer per månad åren och. - Bruttolöneutvecklingen för nästa treårsperiod, -, uppvisar en mer splittrad bild. Samtidigt som den reala bruttolönen förbättrades för vissa grupper blev den sämre för andra. Industriarbetarens reala bruttolön förbättrades med fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a-1c. Tre år efter examen (lönerna för examinerade år jämförs med lönerna för examinerade år ) var det flera kommunalt anställda akademikergrupper som fick den bästa reallöneutvecklingen. Främst placerade sig kommunalt anställda naturvetare som hade den bästa utvecklingen med tio procent och fick ca kronor mer per månad i fast penningvärde. Därefter kom psykologer med nio procent samt sjukgymnaster och bibliotekarier, båda med åtta procents reallöneförbättring, vilket i kronor motsvarar 2 120, respektive kronor i års penningvärde. Kraftig negativ utveckling noteras för systemvetare. De i privat tjänst tappade sju procent realt, vilket motsvarar ca kronor per månad. För civilekonomer i privat tjänst samt civilingenjörer i privat- och statlig tjänst blev minskningen mellan två och fyra procent, dvs ca kronor per månad för de privat anställda civilingenjörerna, 590 för privat anställda civilekonomer och ca 130 för statligt anställda civilingenjörer. För privat anställda jurister, samt samhällsvetare i privat- och statlig tjänst var bruttolönen i fast penningvärde i stort sett oförändrad under perioden. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Sex år efter examen (lönerna för examinerade år 1995 jämförs med lönerna för examinerade ) var också bilden splittrad. Liksom tre år efter examen var det flera av de kommunalt anställda grupperna som fick den bästa utvecklingen. Kommunalt anställda naturvetare, psykologer och samhällsvetare fick en realt förbättrad bruttolön med tio procent vardera vilket motsvarar 2 160, respektive kronor mer per månad. Även sjukgymnaster fick en bra utveckling med nio procent eller kronor per månad. Sämst gick det för privat anställda systemvetare som tappade fem procent eller ca kronor per månad.

15 13 Tabell 4. Bruttolöneutvecklingen i fast penningvärde - Förändring i procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare

16 14 År var samtliga akademikergruppers löner bättre än industriarbetarens. Närmast låg arbetsterapeuter som hade 230 kronor mer än industriarbetaren per månad. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1971 jämförs med lönerna för examinerade år 1974) skulle man kunnat vänta sig en genomgående avtagande löneutveckling men så enkelt var det inte. Flera grupper hade här en bättre real bruttolöneutveckling än sina mer nyutexaminerade kollegor, tre respektive sex år efter examen. I privat tjänst var det arkitekter, civilingenjörer, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. I statlig tjänst var det civilingenjörer, samhällsvetare och systemvetare medan det i kommunal tjänst var arbetsterapeuter, civilekonomer, civilingenjörer, sjukgymnaster och socialsekreterare. Arbetsterapeuten hade nu, år, ca kronor högre bruttolön än industriarbetaren. - Sett över hela perioden fick alla grupper, med undantag för den privat anställde juristen trettio år efter examen, en klart förbättrad bruttolön i fast penningvärde. Industriarbetarens bruttolön förbättrades med tio procent. Tre år efter examen rör det sig om 27 procent för privat anställda arkitekter och psykologer. Kommunalt anställda naturvetare och civilingenjörer fick 23 respektive 20 procents förbättring. Långt efter kom privat anställda samhällsvetare för vilka resultatet slutade på tre procents förbättring. Sex år efter examen var det i stort sett samma grupper som tre år efter examen, som uppvisade de högsta resultaten, privat anställda arkitekter 23 procent, psykologer 26 procent samt kommunalt anställda naturvetare och statligt anställd jurist 20 procent. Sämst var det för privat anställda samhällsvetare som sex år efter examen stannade på tre procent. Trettio år efter examen tillhörde samtliga de som klarat sig bäst den kommunala sektorn. Sjukgymnasten hade under hela perioden förbättrat sin bruttolön med 21 procent och psykolog med 20 procent. Arbetsterapeuter och socialsekreterare med 19 procent. Förutom juristen, som inte fick någon positiv utveckling alls totalt sett under perioden, var det privat anställda agronomer/hortonomer, kommunalt anställda civilekonomer och naturvetare som fick den sämsta utvecklingen. För samtliga dessa stannade förbättringen på sex procent under perioden -.

17 15 Inkomstskatten Mycket har hänt med våra skatter sedan 1970-talet då marginalskatterna var extremt höga. Två stora skattereformer har genomförts sedan dess. En 1982/83 och en 1990/91. Vid båda dessa har marginalskatterna sänkts men har med tiden haft en tendens att blir högre. Flera andra förändringar har också genomförts. Bl a har egenavgifter till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna kommit och gått. En egenavgift till pensionen infördes 1995 som dock fortfarande finns kvar men som stegvis kompenserats genom reduktion av kommunalskatten. En tillfällig skattereduktion på som mest kronor per år för inkomster under kronor per år infördes år För inkomster över denna nivå skedde en avtrappning så att reduktionen upphörde vid årsinkomster på kronor. År 2003 lades denna skattereduktion in i grundavdraget som då höjdes. Fr o m år har grundavdraget dessutom höjts genom den gröna skatteväxlingen. Låg- och medelinkomsttagare har därigenom, via sänkt inkomstskatt, delvis kompenserats för de höjda energiskatterna medan höginkomsttagare fått betala dem fullt ut. År 2002 infördes en skattereduktion för fack- och A-kasseavgift. Samtidigt slopades den tidigare avdragsrätten för A-kasseavgiften. I denna rapport har Institutet för Privatekonomis genomsnittsberäkning använts, vilket innebär att skattereduktionen gjorts lika stor för alla grupper. När den senaste skattereformen genomfördes 1990/1991 bestämdes den statliga skattesatsen till 20 procent för bruttoinkomster över brytpunkten. För att inte fler skulle komma upp i statlig skatt skulle skiktgränserna för beskattningsbar inkomst, årligen justeras upp med inflationen plus två procentenheter. Fr o m år 1995 höjdes dock skattesatsen till 25 procent. År 1999 infördes ett mellanskikt så att den statliga skatteskalan därefter har två steg, 20 respektive 25 procent. År har skiktgränserna inte räknats upp fullt ut. Istället för inflationen plus två procentenheter blev uppräkningen då inflationen plus en procentenhet. Därmed ökar andelen personer som betalar statlig skatt. I tabell 5 nedan framgår vid vilken bruttoinkomst man har börjat betala statlig skatt.

18 16 Tabell 5. Brytpunkter och procentsatser för statlig inkomstskatt Inkomstår Brytpunkter Kr/mån (Bruttoinkomst) Procent statlig skatt / / / / / / / / / / / /25 Kommunalskatten har förändrats kraftigt. År 1975 uppgick den till 25,23 kronor och hade höjts till 28,71 kronor redan år År är den genomsnittliga utdebiteringen 32,70 eller 7,47 kronor högre än år Mellan och har skatten höjts med en krona och fem öre. Kommunalskatten beräknas inkl kyrkoavgift. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram. Diagram 7. Kommunalskattens utveckling 1975, genomsnitt i landet Kronor År Inkomstgränsen för statlig skatt gick vid bruttolönen kronor per månad. Tre år efter examen var det nio av våra 26 grupper som uppnådde denna inkomstnivå och därmed betalade statlig skatt. Dessa var: privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare och samhällsvetare samt kommunalt anställda civilekonomer och statligt anställda civilingenjörer. Deras skatt uppgick till mellan 35 och 39 procent av bruttolönen. Den högsta andelen betalade apotekare, civilingenjörer och samhällsvetare. Samtliga i privat tjänst. Se tabell 6.

19 17 Tabell 6. Inkomstskattens andel av bruttolönen - Procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare

20 18 Sex år efter examen tillkom fler grupper som betalade statlig skatt. Dessa var privat anställda arkitekter, statligt anställa civilekonomer, kommunalt anställda civilingenjörer, statligt anställda jurister, samt statligt och kommunalt anställda samhällsvetare, dvs totalt 15 grupper. eandelen varierade här mellan 35 och 42 procent. Det var privat anställda apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare som kom över 40 procent. Trettio år efter examen var det endast fyra grupper som inte behövde betala statlig skatt. Dessa var kommunalt anställda arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare. Högst skatteandel betalade privat anställda jurister och civilekonomer, vilka avstod 48 respektive 47 procent av sin bruttolön i skatt. Industriarbetaren betalade 35 procent av sin inkomst i skatt. Nu gällde två gränser för statlig skatt. Den första vid en bruttolön på och den andra vid kronor per månad. Tre år efter examen var det tretton av 27 grupper som betalade statlig skatt. Samtliga låg dock inom gränsen för 20-procentsnivån och ingen uppnådde därmed det inkomstskikt där skatten togs ut med 25 procent. De som tillkom sedan var privat anställda arkitekter, kommunalt anställda civilingenjörer samt privat och statligt anställda systemvetare. Detta år hade skatteandelen minskat något och varierade nu mellan 33 och 38 procent. Det var privat anställda civilingenjörer som stod för 38 procent, privat anställda systemvetare för 37 procent samt privat anställda civilekonomer och jurister som avstod 36 procent till skatten. För 17 av grupperna uppgick inkomstskattens andel av bruttolönen till 33 procent. Sex år efter examen tillkom inte några nya grupper och ingen nådde över kronor per månad. Privat anställda civilingenjörer betalade den högsta skatteandelen 39 procent. Därefter följde privat anställda civilekonomer, jurister och systemvetare med 38 procent. Trettio år efter examen var det samma fyra grupper vilka liksom inte betalade statlig skatt Däremot var det tio grupper som kom upp i det högsta statliga skatteskiktet 25 procent. Det gäller nästan alla privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. Bland statligt anställda gäller det civilingenjörer och jurister medan ingen i kommunal tjänst nådde denna nivå. Högst beskattades den privat anställde juristen och civilekonomen. De betalade 46 respektive 45 procent av sin bruttolön i skatt. Allt medan industriarbetarens skatteandel uppgick till 33 procent.

En ljusnande framtid..? 2012

En ljusnande framtid..? 2012 En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen...

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Hur stora är dina inkomster?

Hur stora är dina inkomster? Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön? Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund!

Nyckelkund. Tips inför årsskiftet. Julklappstips från Roslagens Sparbank. Nyckelkund! Tips inför årsskiftet Nu återstår bara ett par veckor av 2010 ett år som har präglats av goda ekonomiska förutsättningar. Vi bad Ylva Yngveson, privatekonomisk expert på Swedbank, dela med sig av sina

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr Löner för Naturvetarna genomför årligen en löneenkät riktad till samtliga medlemmar på arbetsmarknaden. Här har vi sammanställt en kortfattad redovisning av löner för Naturvetarnas chefer. Vi fokuserar

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2013 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2013 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker?

Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Statistik Är det lönsamt att satsa på kvalificerade insatser för invandrade akademiker? Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare. Sammanfattning Det

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner

Perspektiv på lärarlöner Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv Rapport från Lärarförbundet 2008-10-03 Förord Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation. Vi organiserar

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg

2014 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 201 års upplaga av Folksams rapport: Driftig, men otrygg 1 Inledning I 20 års upplaga av rapporten Driftig, men otrygg konstaterades att småföretagare inte kan räkna med samma trygghet som anställda tillförsäkras

Läs mer

Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05 Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet

Välfärdstendens 2014. Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet Välfärdstendens 2014 Delrapport 2: Trygghet vid arbetslöshet 1 Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer