EN LJUSNANDE FRAMTID?
|
|
- Martin Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen
2 2
3 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Hur ser akademikernas löne- och standardutveckling ut? Är det någon idé att satsa på fattiga studieår och dessutom sätta sig? Vem har fått det bäst ekonomiskt? Vi jämför olika akademikeryrken med industriarbetare. Detta är frågor som vi försöker besvara i den här rapporten. Framför allt belyser vi den ekonomiska situationen för akademiker tre, sex och trettio år efter examen. Men vi jämför också de olika akademikergruppernas löner med genomsnittslönen för industriarbetare, vilka oftast inte behöver sätta sig för att erhålla gedigna yrkeskunskaper. Rapporten beskriver bruttolöner, inkomstskatter, nettolöner, studiemedelsavgifter och vad som blir kvar efter nödvändiga utgifter åren, och. Rapporten har utarbetats i samarbete mellan Institutet för privatekonomi vid FöreningsSparbanken och SACO. Institutet har utfört beräkningsarbetet och sammanställt materialet och SACO har svarat för det lönestatistiska innehållet. Stockholm i november 2005 FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Ylva Yngveson Ulla Samuel SACO Gunnar Wetterberg Annakarin Bergström Evy Berglund
4 2 Innehållsförteckning Tidigare undersökningar års rapport 4 Beräkningsförutsättningar 5 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget 8 Bruttolöneutvecklingen 11 Inkomstskatten 15 Nettolöneutvecklingen 20 Nödvändiga utgifter 24 Återbetalning av studieen 29 bil, övrig konsumtion, sparande, semester, oförutsedda utgifter mm 33 Vart tar bruttolönen vägen? 38 Akademikernas standard jämfört med industriarbetarnas 41 Sammanfattning 50
5 3 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Tidigare undersökningar År 1987 presenterade dåvarande Svenska Sparbanksföreningen och SACO tillsammans rapporten, vilken för åren 1975 och 1985 bl a belyste akademikernas standard tre respektive sex år efter examen. Resultatet visade att samtliga akademikergrupper som studerades hade fått en kraftigt försämrad standard under tioårsperioden, såväl tre som sex år efter examen. Störst försämring kunde noteras för psykolog i kommunal tjänst som mer än halverade sin standard, medan samhällsvetare i privat tjänst klarade sig bäst med en försämring på 20 procent. Industriarbetarens standard försämrades med drygt 30 procent. År 2000 presenterade FöreningsSparbankens Institut för Privatekonomi och SACO en uppföljning av den tidigare rapporten med motsvarande beräkningar för åren 1995 och. Under tioårsperioden 1985 till 1995 fortsatte försämringarna för de allra flesta grupperna. Medan industriarbetarens standard minskade med fem procent tappade kommunalt anställda sjukgymnaster och socialsekreterare ytterligare ca 40 procent. Bäst klarade sig privat anställda jurister som kunde notera en förbättring på 20 respektive sex procent tre och sex år efter examen. Under treårsperioden skedde så en klar förbättring för i stort sett samtliga grupper. T ex ökade industriarbetarens standard med 27 procent. Dock räckte inte dessa förbättringar för att uppnå samma standardnivå som år Totalt för perioden fick industriarbetaren en standardförsämring med närmare 20 procent medan kommunalt anställda psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare tappade 50 procent eller mer. Tre år efter examen var försämringarna minst för privat anställda civilingenjörer och samhällsvetare med 7 à 8 procent. Sex år efter examen hade utvecklingen varit bäst för civilingenjörer i privat och statlig tjänst samt för privat anställda jurister. Totalt stannade deras försämringar på 12 à 17 procent.
6 års rapport I årets rapport har samma modell använts men jämförelserna görs för treårsperioderna, -, - samt för hela perioden -. För att se hur de äldre akademikernas standard utvecklats jämfört med de yngres har denna rapport kompletterats med alternativet 30 år efter examen. Jämfört med 1987 års undersökning har, på grund av omläggningar i statistiken, vissa utbildningsgrupper utgått medan andra tillkommit. En sammanställning över de redovisade grupperna framgår av tabell 1. Tabell 1. Studerade utbildningsgrupper i respektive undersökning Utbildning Agronom/Hortonom P, S Apotekare P Arbetsterapeut K K Arkitekt P, S, K P P Bibliotekarie K Civilekonom P, S, K P, S, K P, S, K Civilingenjör P, S, K P, S, K P, S, K Gymnasielärare K K K Jurist P P, S P, S Mellanstadielärare K Naturvetare P, S, K Psykolog K K K Receptarie P P P Samhällsvetare P P, S P, S, K Sjukgymnast K K K Socialsekreterare K K K Systemvetare P, S Tandläkare K Industriarbetare P P P P = Privat tjänst S = Statlig tjänst K = Kommunal tjänst
7 5 Beräkningsförutsättningar I vår studie utgår vi från lönerna vid nio olika tidpunkter. De är tre, sex och trettio år efter examen åren, och. Se diagram 1. Istället för att jämföra lönerna för samma individer jämför vi därmed lönerna för dem som respektive undersökningsår varit ute på arbetsmarknaden lika länge. Alla uppgifter räknas om till års penningvärde. Diagram 1. Schematisk bild över löneprofiler samt tidpunkter för redovisning åren, och Kr/mån Antal år efter examen Bruttolönerna baseras liksom tidigare på lönestatistik som produceras av SACO. För psykologer, socialsekreterare och gymnasielärare är statistiken åldersfördelad. För samtliga övriga grupper är den examensårsfördelad. Lönebegreppet är genomgående genomsnittlig månadslön i de aktuella examens- och åldersklasserna. Alla förutsätts få arbete direkt efter avslutade studier. Endast den kontanta lönen och eventuella skattepliktiga förmåner beaktas. Förekomst av pensionsförmåner och andra trygghetslösningar enligt kollektivavtal beaktas inte. Åldersvisa löner för industriarbetaren finns dock inte att tillgå. Men då det för denna grupp råder svagt samband mellan ålder och lön anser vi att det ändå är möjligt att använda de uppgifter som erhållits av SCB och som avser lön för arbetad tid inklusive ersättning för obekväm arbetstid men exklusive övertidsersättning. Lönejämförelser för olika grupper över en lång period försvåras ofta av strukturella förändringar, dvs genomsnittslönerna kan påverkas om åldersfördelningen under årens lopp förändras. Genom att i denna rapport studera vissa specifika examensoch åldersår har detta problem dock kunnat undvikas. Nettolönerna, dvs vad som återstår när skatten har betalts, har beräknats utifrån genomsnittlig kommunalskatt i riket inkl kyrkoavgift samt gällande inkomstskatteregler respektive år.
8 6 Nödvändiga utgifter har beräknats för en ensamstående man som respektive år bor i en hyreslägenhet om 62,5 m 2. Utöver bostadsaden beaktas utgifter för mat, kläder, hygien, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, hem- och olycksfallsförsäkring, hushållsel, tv, telefon och förbrukningsvaror. Han har varken bil, lån, förmögenhet eller kapitalinkomst. I tidigare rapporter har bostadsaden baserats på en nyproducerad lägenhet om 50 m 2, vilket innebär att bostadsaden i denna rapport genomgående är lägre. Posten för nödvändiga utgifter slutar därför i denna rapport på kronor mot kronor i rapporten från år 2000 i nominella tal. Fr o m år 1999 har även utgifterna för betaltjänster tagits med. Studie och återbetalning: De grupper som studeras, tre respektive sex år efter examen har samtliga studielån enligt reglerna i 1989 års studiemedelssystem. Detta innebär att studieens storlek i sig inte har någon betydelse för den löpande ekonomin. Återbetalningen baseras på inkomsten och inte på studieens storlek. Fyra procent av den senast taxerade inkomsten går årligen till räntor och amortering, vilket innebär att ju högre inkomsten är desto större blir den löpande utgiften som då kortar återbetalningstiden. För den som dessutom har kapitalinkomst blir den löpande utgiften ännu större. De äldre som examinerats för 30 år sedan har samtliga antagits vara fria. Enligt reglerna i det studiemedelssystem som gällde dem skulle studieen vara betald till 50 - årsdagen. Ytterligare ett nytt system med ändrade återbetalningsregler infördes höstterminen. I rapporten har dock samtliga grupper tre år efter examen år antagits avslutat sina studier vårterminen varför det inte varit aktuellt att beakta dessa regler. Tabell 2. Studielån och studielåneränta År Studielån (kr per månad) Ränta (procent) , , , , , , , , , , ,1 Studieens storlek vid examen 1995, respektive har beräknats för olika antal studieterminer och redovisas i nedanstående diagram.
9 7 Diagram 2. Studieens storlek i december efter studier avslutade under respektive vårtermin ( års penningvärde) Kronor Antal terminer med lån Som framgår av diagrammet är studieerna, i fast penningvärde, genomgående lägre för examinerade jämfört med examinerade 1995 och. Detta förklaras av de under perioden successivt sänkta räntorna som medfört att ränta på räntaeffekten på uppräkningen blivit mindre under de senare åren. Studietidens längd: Alla uppgifter utgår ifrån att studierna påbörjas vid 20 års ålder och bedrivs i normal studietakt enligt studieplanen. Jämfört med år 2000 har utbildningstiden förlängts med två terminer för dels samhällsvetare (från sex till åtta), dels receptarier (från fyra till sex). Jämfört med den första rapporten från 1987 har flera andra utbildningar förlängts. Arkitekt- och civilingenjörutbildningarna förlängdes med en termin fr o m Fr o m 1993 förlängdes utbildningstiden med en termin för arbetsterapeuter, gymnasielärare och sjukgymnaster. Civilekonomernas utbildning förlängdes från sju till åtta terminer. Utbildningstidens längd blir givetvis avgörande för hur stor studieen blir efter avslutad utbildning. Antal studieterminer som för närvarande behövs för olika utbildningar redovisas därför i tabell 3. Tabell 3 Antal studieterminer för olika utbildningar, examen Utbildning Antal studieterminer Apotekare, Psykolog 10 Agronom/Hortonom, Arkitekt, Civilingenjör, Gymnasielärare, Jurist, Systemvetare 9 Bibliotekarie, Civilekonom, Naturvetare, 8 Samhällsvetare Socialsekreterare 7 Arbetsterapeut, Receptarie, Sjukgymnast 6
10 8 Löneutveckling, lönebildning, arbetsmarknadsläget Efter har trenden mot en mer decentraliserad och individuell lönesättning fortsatt. Från att tyngdpunkten i och 1980-talets mer centraliserade förhandlingar legat vid ett fördelningspolitiskt perspektiv har lönebildningen de senaste tio åren betonat medarbetarens bidrag till verksamhet. Det har inneburit att många akademiker hämtat igen en del av den nedpressning som kännetecknade perioden Ett annat perspektiv som påverkat utvecklingen är de förväntade stora åldersavgångarna i en del akademikeryrken under det kommande årtiondet. Inte minst för de offentliga arbetsgivarna har det varit angeläget att öka de egna yrkenas dragningskraft och på så sätt påverka studenternas val av utbildning. Det kan ha gynnat långtidsutbildade men lågavlönade grupper inom den kommunala och landstingskommunala sektorn, men även utbildningsgrupper där den offentliga sektorn måste konkurrera med den privata om dem som tar examen. Sådana långsiktiga trender bryts emellertid mot situationen på arbetsmarknaden. Under perioden - var arbetsmarknadsläget förhållandevis gott, vilket kom många grupper till del. Under perioden - har läget varit betydligt mer ansträngt, inte minst inom den privata sektorn. Det bromsar löneutvecklingen för de grupper som har denna sektor som sin främsta arbetsmarknad. Särskilt svårt kan läget bli för dem som just tagit examen. Ett återsken av detta finns i löneprofilerna. Även om profilerna överlag förbättrats under senare år, så ligger ingångslönerna för civilingenjörer i privat sektor något lägre än de gjorde. Löneprofilerna återspeglar utvecklingen över tiden för akademiker i olika yrken. Under lång tid pressades dessa samman allt mer. De senaste åren finns det tecken på att de börjat bli något mer markerade. Innebörden är att fler arbetsgivare låter erfarenhet och förvärvad skicklighet väga tyngre. I själva verket är denna tendens starkare än vad dessa siffror förmår fånga, eftersom löneökningar över taket för äldre medarbetare normalt motsvaras av relativt stora avgifter för pensionsförsäkringar, som inte registreras i lönebeskeden men kommer den enskilde tillgodo när hon eller han går i pension. Av diagram 3 framgår hur lönerna såg ut för yrkesaktiva civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Som framgår av lönenivån genomgående högre i privat sektor än offentlig samt att karriärmöjligheterna är större inom privat sektor. Diagram 4 visar lönestrukturen för kommunalt anställda grupper. Här framgår att skillnaderna såväl i lönenivåer som i lönekarriär är synnerligen små över det yrkesverksamma livet. Detta gäller för yrken där arbetstillfällena huvudsakligen finns inom den kommunala sektorn, dvs arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, psykologer, sjukgymnaster och socialsekreterare.
11 9 Diagram 3. Löneprofiler för civilekonomer i privat, statlig och kommunal sektor. Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån Privat Stat Kommun År efter examen Diagram 4. Löneprofiler för kommunalt anställda Kr/mån Civilingenjör Civilekonom Psykolog Gymnasielärare Sjukgymnast Bibliotekarie Socialsekreterare Arbetsterapeut Ålder
12 10 Diagram 5. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i löpande penningvärde Kr/mån År efter examen Diagram 5 och 6 visar löneprofilerna för civilingenjörer i privat sektor de olika åren 1975 i löpande respektive i års penningvärde. Som framgår var karriärmöjligheterna klart störst Därefter har de avtagit. Diagram 6. Löneprofiler för civilingenjörer i privat sektor Månadslön i års penningvärde Kr/mån År efter examen
13 11 Bruttolöneutvecklingen - Den positiva utveckling som påbörjades perioden fortsatte under åren -. I stort sett samtliga grupper fick se sin bruttolön öka i fast penningvärde. För de allra flesta var förändringen störst tre år efter examen jämfört med för dem som varit i arbete sex respektive 30 år efter examen. Industriarbetarens bruttolön ökade i fast penningvärde med drygt 900 kronor eller fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a -1c. Tre år efter examen var det privat anställda arkitekter som hade den allra bästa utvecklingen på 21 procent. Detta innebar att år var lönen för examinerade år kronor högre jämfört med vad examinerade år 1995 hade efter lika många år i arbete, dvs år. Tätt därefter följer privat anställda jurister och civilingenjörer som fick förbättringar på respektive kronor per månad. I procent innebar det 19 respektive 18 procent. Längst ned på rankinglistan kom privat anställda apotekare och samhällsvetare, vilka båda hade bland de högsta lönerna såväl år som år. De fick respektive 840 kronor mer realt brutto per månad, dvs fyra respektive tre procent. År var det fem grupper som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Dessa var arbetsterapeuter, bibliotekarier, gymnasielärare, sjukgymnaster och socialsekreterare. Samtliga i kommunal tjänst. År hade gymnasielärarens genomsnittliga månadslön passerat industriarbetarens med ca kronor. För övriga fyra var bruttolönen fortfarande lägre. Sex år efter examen, (lönerna för examinerade år 1992 jämförs med lönerna för examinerade år 1995), var också förändringen positiv men något lugnare. För de allra flesta var den procentuella utvecklingen runt ett par procentenheter lägre jämfört med tre år efter examen. Störst skillnad kan noteras för privat anställda jurister vars löneutveckling var fem procentenheter lägre (dvs 14 procent) och för apotekare som fick en förbättrad utveckling med tre procentenheter (dvs sju procent). Bäst blev utvecklingen för privat anställda arkitekter och civilingenjörer med 19 respektive 16 procent. Sämst ut kom även här privat anställda samhällsvetare, vilka bara fick fyra procents reallöneförbättring. Jämfört med industriarbetare var bruttolönerna år fortfarande lägre för arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare sex år efter examen. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som inte hade passerat industriarbetarnas lönenivå. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1968 jämförs med examinerade år 1971) har löneökningstakten avtagit ytterligare. Störst skillnad i ökningstakt var det för privat anställda arkitekter vars lön bara ökade med fyra procent mellan och jämfört med 21 respektive 19 procent tre och sex år efter examen. Stor skillnad noteras också för civilekonomer och naturvetare i kommunal tjänst, vilka inte fick
14 12 någon förbättring alls. Naturvetare examinerade 1971 fick snarare en liten försämring jämfört med examinerade Störst positiv förbättring fick de privat anställda samhällsvetarna som fick hela tolv procents förbättring mellan och. Detta är givetvis intressant eftersom dessa i stort sett låg sämst till såväl tre som sex år efter examen. Det ser ut som privat anställda samhällsvetare är en grupp som startat på relativt hög nivå och gjort karriär sent i livet. Även statligt anställda jurister fick en förbättring på tolv procent. Samtliga akademikergrupper hade nu bättre bruttolöner än industriarbetaren. Närmast var arbetsterapeuten som i genomsnitt hade ca respektive kronor mer per månad åren och. - Bruttolöneutvecklingen för nästa treårsperiod, -, uppvisar en mer splittrad bild. Samtidigt som den reala bruttolönen förbättrades för vissa grupper blev den sämre för andra. Industriarbetarens reala bruttolön förbättrades med fem procent. Se tabell 4 och bilaga 1a-1c. Tre år efter examen (lönerna för examinerade år jämförs med lönerna för examinerade år ) var det flera kommunalt anställda akademikergrupper som fick den bästa reallöneutvecklingen. Främst placerade sig kommunalt anställda naturvetare som hade den bästa utvecklingen med tio procent och fick ca kronor mer per månad i fast penningvärde. Därefter kom psykologer med nio procent samt sjukgymnaster och bibliotekarier, båda med åtta procents reallöneförbättring, vilket i kronor motsvarar 2 120, respektive kronor i års penningvärde. Kraftig negativ utveckling noteras för systemvetare. De i privat tjänst tappade sju procent realt, vilket motsvarar ca kronor per månad. För civilekonomer i privat tjänst samt civilingenjörer i privat- och statlig tjänst blev minskningen mellan två och fyra procent, dvs ca kronor per månad för de privat anställda civilingenjörerna, 590 för privat anställda civilekonomer och ca 130 för statligt anställda civilingenjörer. För privat anställda jurister, samt samhällsvetare i privat- och statlig tjänst var bruttolönen i fast penningvärde i stort sett oförändrad under perioden. År var det endast arbetsterapeuter och sjukgymnaster som hade lägre bruttolön än industriarbetaren. Sex år efter examen (lönerna för examinerade år 1995 jämförs med lönerna för examinerade ) var också bilden splittrad. Liksom tre år efter examen var det flera av de kommunalt anställda grupperna som fick den bästa utvecklingen. Kommunalt anställda naturvetare, psykologer och samhällsvetare fick en realt förbättrad bruttolön med tio procent vardera vilket motsvarar 2 160, respektive kronor mer per månad. Även sjukgymnaster fick en bra utveckling med nio procent eller kronor per månad. Sämst gick det för privat anställda systemvetare som tappade fem procent eller ca kronor per månad.
15 13 Tabell 4. Bruttolöneutvecklingen i fast penningvärde - Förändring i procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare
16 14 År var samtliga akademikergruppers löner bättre än industriarbetarens. Närmast låg arbetsterapeuter som hade 230 kronor mer än industriarbetaren per månad. Trettio år efter examen (lönerna för examinerade år 1971 jämförs med lönerna för examinerade år 1974) skulle man kunnat vänta sig en genomgående avtagande löneutveckling men så enkelt var det inte. Flera grupper hade här en bättre real bruttolöneutveckling än sina mer nyutexaminerade kollegor, tre respektive sex år efter examen. I privat tjänst var det arkitekter, civilingenjörer, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. I statlig tjänst var det civilingenjörer, samhällsvetare och systemvetare medan det i kommunal tjänst var arbetsterapeuter, civilekonomer, civilingenjörer, sjukgymnaster och socialsekreterare. Arbetsterapeuten hade nu, år, ca kronor högre bruttolön än industriarbetaren. - Sett över hela perioden fick alla grupper, med undantag för den privat anställde juristen trettio år efter examen, en klart förbättrad bruttolön i fast penningvärde. Industriarbetarens bruttolön förbättrades med tio procent. Tre år efter examen rör det sig om 27 procent för privat anställda arkitekter och psykologer. Kommunalt anställda naturvetare och civilingenjörer fick 23 respektive 20 procents förbättring. Långt efter kom privat anställda samhällsvetare för vilka resultatet slutade på tre procents förbättring. Sex år efter examen var det i stort sett samma grupper som tre år efter examen, som uppvisade de högsta resultaten, privat anställda arkitekter 23 procent, psykologer 26 procent samt kommunalt anställda naturvetare och statligt anställd jurist 20 procent. Sämst var det för privat anställda samhällsvetare som sex år efter examen stannade på tre procent. Trettio år efter examen tillhörde samtliga de som klarat sig bäst den kommunala sektorn. Sjukgymnasten hade under hela perioden förbättrat sin bruttolön med 21 procent och psykolog med 20 procent. Arbetsterapeuter och socialsekreterare med 19 procent. Förutom juristen, som inte fick någon positiv utveckling alls totalt sett under perioden, var det privat anställda agronomer/hortonomer, kommunalt anställda civilekonomer och naturvetare som fick den sämsta utvecklingen. För samtliga dessa stannade förbättringen på sex procent under perioden -.
17 15 Inkomstskatten Mycket har hänt med våra skatter sedan 1970-talet då marginalskatterna var extremt höga. Två stora skattereformer har genomförts sedan dess. En 1982/83 och en 1990/91. Vid båda dessa har marginalskatterna sänkts men har med tiden haft en tendens att blir högre. Flera andra förändringar har också genomförts. Bl a har egenavgifter till sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna kommit och gått. En egenavgift till pensionen infördes 1995 som dock fortfarande finns kvar men som stegvis kompenserats genom reduktion av kommunalskatten. En tillfällig skattereduktion på som mest kronor per år för inkomster under kronor per år infördes år För inkomster över denna nivå skedde en avtrappning så att reduktionen upphörde vid årsinkomster på kronor. År 2003 lades denna skattereduktion in i grundavdraget som då höjdes. Fr o m år har grundavdraget dessutom höjts genom den gröna skatteväxlingen. Låg- och medelinkomsttagare har därigenom, via sänkt inkomstskatt, delvis kompenserats för de höjda energiskatterna medan höginkomsttagare fått betala dem fullt ut. År 2002 infördes en skattereduktion för fack- och A-kasseavgift. Samtidigt slopades den tidigare avdragsrätten för A-kasseavgiften. I denna rapport har Institutet för Privatekonomis genomsnittsberäkning använts, vilket innebär att skattereduktionen gjorts lika stor för alla grupper. När den senaste skattereformen genomfördes 1990/1991 bestämdes den statliga skattesatsen till 20 procent för bruttoinkomster över brytpunkten. För att inte fler skulle komma upp i statlig skatt skulle skiktgränserna för beskattningsbar inkomst, årligen justeras upp med inflationen plus två procentenheter. Fr o m år 1995 höjdes dock skattesatsen till 25 procent. År 1999 infördes ett mellanskikt så att den statliga skatteskalan därefter har två steg, 20 respektive 25 procent. År har skiktgränserna inte räknats upp fullt ut. Istället för inflationen plus två procentenheter blev uppräkningen då inflationen plus en procentenhet. Därmed ökar andelen personer som betalar statlig skatt. I tabell 5 nedan framgår vid vilken bruttoinkomst man har börjat betala statlig skatt.
18 16 Tabell 5. Brytpunkter och procentsatser för statlig inkomstskatt Inkomstår Brytpunkter Kr/mån (Bruttoinkomst) Procent statlig skatt / / / / / / / / / / / /25 Kommunalskatten har förändrats kraftigt. År 1975 uppgick den till 25,23 kronor och hade höjts till 28,71 kronor redan år År är den genomsnittliga utdebiteringen 32,70 eller 7,47 kronor högre än år Mellan och har skatten höjts med en krona och fem öre. Kommunalskatten beräknas inkl kyrkoavgift. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram. Diagram 7. Kommunalskattens utveckling 1975, genomsnitt i landet Kronor År Inkomstgränsen för statlig skatt gick vid bruttolönen kronor per månad. Tre år efter examen var det nio av våra 26 grupper som uppnådde denna inkomstnivå och därmed betalade statlig skatt. Dessa var: privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare och samhällsvetare samt kommunalt anställda civilekonomer och statligt anställda civilingenjörer. Deras skatt uppgick till mellan 35 och 39 procent av bruttolönen. Den högsta andelen betalade apotekare, civilingenjörer och samhällsvetare. Samtliga i privat tjänst. Se tabell 6.
19 17 Tabell 6. Inkomstskattens andel av bruttolönen - Procent Utbildning Tre år efter examen Sex år efter examen Trettio år efter examen Sektor Agronom/hortonom Privat Stat Apotekare Privat Arbetsterapeut Kommun Arkitekt Privat Bibliotekarie Kommun Civilekonom Privat Stat Kommun Civilingenjör Privat Stat Kommun Gymnasielärare Kommun Jurist Privat Stat Naturvetare Privat Stat Kommun Psykolog Kommun Receptarie Privat Samhällsvetare Privat Stat Kommun Sjukgymnast Kommun Socialsekreterare Kommun Systemvetare Privat Stat Industriarbetare
20 18 Sex år efter examen tillkom fler grupper som betalade statlig skatt. Dessa var privat anställda arkitekter, statligt anställa civilekonomer, kommunalt anställda civilingenjörer, statligt anställda jurister, samt statligt och kommunalt anställda samhällsvetare, dvs totalt 15 grupper. eandelen varierade här mellan 35 och 42 procent. Det var privat anställda apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister och samhällsvetare som kom över 40 procent. Trettio år efter examen var det endast fyra grupper som inte behövde betala statlig skatt. Dessa var kommunalt anställda arbetsterapeuter, bibliotekarier, sjukgymnaster och socialsekreterare. Högst skatteandel betalade privat anställda jurister och civilekonomer, vilka avstod 48 respektive 47 procent av sin bruttolön i skatt. Industriarbetaren betalade 35 procent av sin inkomst i skatt. Nu gällde två gränser för statlig skatt. Den första vid en bruttolön på och den andra vid kronor per månad. Tre år efter examen var det tretton av 27 grupper som betalade statlig skatt. Samtliga låg dock inom gränsen för 20-procentsnivån och ingen uppnådde därmed det inkomstskikt där skatten togs ut med 25 procent. De som tillkom sedan var privat anställda arkitekter, kommunalt anställda civilingenjörer samt privat och statligt anställda systemvetare. Detta år hade skatteandelen minskat något och varierade nu mellan 33 och 38 procent. Det var privat anställda civilingenjörer som stod för 38 procent, privat anställda systemvetare för 37 procent samt privat anställda civilekonomer och jurister som avstod 36 procent till skatten. För 17 av grupperna uppgick inkomstskattens andel av bruttolönen till 33 procent. Sex år efter examen tillkom inte några nya grupper och ingen nådde över kronor per månad. Privat anställda civilingenjörer betalade den högsta skatteandelen 39 procent. Därefter följde privat anställda civilekonomer, jurister och systemvetare med 38 procent. Trettio år efter examen var det samma fyra grupper vilka liksom inte betalade statlig skatt Däremot var det tio grupper som kom upp i det högsta statliga skatteskiktet 25 procent. Det gäller nästan alla privat anställda agronomer/hortonomer, apotekare, civilekonomer, civilingenjörer, jurister, naturvetare, samhällsvetare och systemvetare. Bland statligt anställda gäller det civilingenjörer och jurister medan ingen i kommunal tjänst nådde denna nivå. Högst beskattades den privat anställde juristen och civilekonomen. De betalade 46 respektive 45 procent av sin bruttolön i skatt. Allt medan industriarbetarens skatteandel uppgick till 33 procent.
En ljusnande framtid..? 2012
En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen...
Läs merATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER
ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari
Läs merStudielån: Dags välja återbetalningsalternativ
November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både
Läs merPressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006
Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merAldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen
Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel
Läs merFickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1
Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt
Läs merPressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition
Läs merLöner i näringslivet. Björn Lindgren April, 2004
Löner i näringslivet Björn Lindgren April, 2004 1 Löner i näringslivet SAMMANFATTNING En arbetare i det privat näringslivet tjänade i genomsnitt 239 000 kr under 2003. En tjänsteman tjänade i genomsnitt
Läs merSkattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol
Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala
Läs merHöstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan
Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen
Läs merPressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när
Läs merPositiv start på det nya årtusendet
Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24
Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.
Läs merSkattefridagen 2014 16 juli
Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merSjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.
Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,
Läs merEtt enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.
Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala
Läs merBegränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.
Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt
Läs merTYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering
Läs merAktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Läs merYtterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen
Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för
Läs merEfter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken
Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i
Läs merSTÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016
STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...
Läs merSkattenyheter från Visma Spcs
Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4
Läs merHushållens ekonomi 2015
Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga
Läs merHur stora är dina inkomster?
Hur stora är dina inkomster? Börja med att ställa samman inkomsterna per månad. Använd nettoinkomst, dvs lön efter skatt och andra eventuella avdrag. Kr per månad Vidare till sparande Inkomst, din egen
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merFörmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension
Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014
Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under
Läs merCollectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet
Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida
Läs merDe anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits
De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merPressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011
Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens
Läs merSkattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde
Skattefridagen 19 juli 2017 Tre dagar senare än när regeringen tillträdde Skattefridagen 19 juli 2017 Skattefridagen är den dag på året då den genomsnittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för
Läs merVad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
Läs merPensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Läs merBättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag
Pressmeddelande 29 december 2017 Bättre ekonomi tack vare sänkta skatter och höjda bidrag För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst
Läs merPressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017
Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning
Läs merFler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester
Fler än tidigare saknar möjligheter att åka på semester LO/Löne- och välfärdsenheten juni 2005 Sven Nelander 2 Sammanfattning Människor anser att semester är viktig för välfärd och välbefinnande. LO har
Läs merAktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015
Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att
Läs merFacklig anslutning år 2016
ARBETSMARKNAD Facklig anslutning år 2016 Facklig anslutning bland anställda efter klass och kön år 1990 2016 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll Sammanfattning... 2 1 Facklig anslutning
Läs merLönerapport 2011 Augusti 2012
Lönerapport 2011 Augusti 2012 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 2011 men innehåller även jämförelser med tidigare år.
Läs merLönerelationer mellan kvinnor och män 2003
mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en
Läs mer2015-12-04. 5.1 Månadstabellen... 5 5.2 Tvåveckorstabellen... 6. 6 Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna... 6. 6.1 Grundavdrag...
*Skatteverket 1(21) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner... 3 4 Tabellernas indelning i avlöningsperioder... 5
Läs merDina pengar och din ekonomi!
Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!
Läs merVÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT
VÄSTERNORRLAND OCH SKATTERNA SÅ MYCKET HAR VÄSTERNORRLANDS LÄN TJÄNAT PÅ SÄNKT SKATT PÅ ARBETE, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merPlånboksnyheter 2019
Januari 2019 Plånboksnyheter 2019 Privatekonomi Plånboksnyheter 2019 Lägre statlig inkomstskatt, ett sjätte jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag för pensionärer är några skatteförändringar som gäller
Läs merLöner i näringslivet Björn Lindgren april 2005
Löner i näringslivet 2004 Björn Lindgren april 2005 Löner i näringslivet 2004 1 Förord Löner och arbetskraftskostnader svarar för en mycket stor del av företagens totala kostnader. Samtidigt utgör lön
Läs merMyten om pensionärerna som gynnad grupp
Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4
ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under
Läs merPressmeddelande Stockholm 30 november 2011
Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad
Läs merHUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005
HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar
Läs merLönerapport 2010 Juli 2011
Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik
Läs merTill dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...
Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det
Läs merSkatteavdrag enligt tabell med ADB 2007
Skatteavdrag enligt tabell med ADB 2007 SKV 433 utgåva 17. Utgiven i december 2006. *Skatteverket 1(16) Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 2 3 Tabellernas
Läs merSänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter
Pressmeddelande 19 april 2017 Sänkt pensionärsskatt äts upp av andra skatter Sänkt skatt för pensionärer och långtidssjukskrivna, och höjd skatt för höginkomsttagare är några av de förslag inför 2018 som
Läs merLika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet
Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots
Läs mer5.1 Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag... 6
*Skatteverket 1(22) Version 1.1 Version 1.1: uppdateringar i avsnitt 3 och 7.4.3 Sammanfattning... 2 1 Inledning... 2 2 Förutsättningar som skattetabellerna grundas på... 3 3 Tabellernas indelning i kolumner...
Läs merApril 2014 prel. uppgifter
Denna rapport innehåller information om utvecklingen av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin i olika europeiska länder under 2013 och under perioden 2011-2013 April 2014 prel. uppgifter
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merpensionsskuldsskolan
pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld
Läs merLivslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017
Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,, 111017 Innehåll 1. Den obekväma livslönen ett begrepp med många aspekter (Gunnar Wetterberg) 2. Lönestrukturen
Läs merDe flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Läs merMars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor
Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt
Läs merPENSIONS- BLUFFEN. Regeringen vilseleder om pensionerna
PENSIONS- BLUFFEN Regeringen vilseleder om pensionerna Rapporten är skriven av Lars Bergendahl, sakkunnig i pensionsfrågor, tel: 08 701 67 16 och publiceras 2008 09 16 2 3 Regeringens retorik : Göran Hägglund
Läs merfebruari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.
februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merARBETSMARKNADSRAPPORT 2008 Kvartal 2
ARBETSMARKNADSRAPPORT 8 Kvartal Ny rekordlåg arbetslöshet bland Jusekmedlemmar Andelen av Juseks medlemmar anslutna till Akademikernas erkända a-kassa med arbetslöshetsersättning har fortsatt minska under
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merSAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET
70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap
Läs merFörord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.
Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.
Läs merTekniskt appendix. Pensioner. Konsumtionsskatter. Uträkning av statsfinansiell effekt
Tekniskt appendix Pensioner I Sverige tjänar man in till den allmänna pensionen på inkomster upp till 40 000 kr i månaden. Avsättningen är 17,21 procent av inkomsten. Eftersom brytpunkten för statlig skatt
Läs merPressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010
Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merSå mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik
Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta
Läs merPM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund
PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.
Läs merJämställda löner för Sverige framåt
Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i
Läs merVad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merPensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015
Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2
Läs merHushållsbarometern hösten 2006
Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som
Läs merSKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD
SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att
Läs merIngenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?
Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det
Läs merArbetsmarknadsrapport 2012
Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed
Läs merVissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015
1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs merDe som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för
De som saknar tjänstepension har i medeltal cirka 25 procent lägre pension i jämförelse med de som har en tjänstepension. Ett sätt att kompensera för detta är eget sparande. Sätten att spara på är många
Läs merArbetslösheten är på väg ner
1 Arbetsmarknadsrapport september 2006 Arbetslösheten är på väg ner Arbetslösheten är nu på väg ner. Den har de senaste två åren legat oförändrat strax över 6 procent men andelen med arbetslöshetsersättning
Läs merInnehåll. Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas beskattning Pensionärernas köpkraft, tre inkomstexempel...
Pensionärerna halkar efter En femtedel i förlorad köpkraft gentemot de yrkesaktiva 2006 2017 Innehåll Pensionärernas köpkraft halkar efter... 3 Pensionärernas beskattning... 6 Pensionärernas köpkraft,
Läs mer