ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER"

Transkript

1 ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

2 Institutet för privatekonomi (1)

3 Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari 3 Institutet för privatekonomi 3 (1)

4 ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Ett nytt studiemedelssystem gäller fr o m höstterminen 1. Studenter som avslutat sina studier höstterminen 1 eller under vårterminen kommer att påbörja sin återbetalning 3. Flertalet av dem kommer att ha lånat pengar i såväl det gamla som det nya systemet. Med lån i båda systemen kommer det att bli möjligt att fritt välja mellan att betala varje lån för sig i enlighet med respektive systems regler eller lägga ihop lånen och betala hela skulden enligt de nya återbetalningsreglerna. äggningsalternativet blir dock möjligt först år. Anledningen är att begäran om sammanläggning måste ha inkommit till CSN senast den 3 november året före det år man vill att förändringen skall gälla. Men för att en sådan begäran skall beaktas måste man ha blivit återbetalningsskyldig, vilket man blir i mitten av januari samma år som återbetalningen skall börja. Detta innebär att alla som börjar betala 3 kommer att betala de båda lånen var för sig detta år. Kort redogörelse för de olika återbetalningsreglerna Lån tagna fr o m 199 men senast våren 1: Återbetalningen börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut men alltid i början av ett kalenderår. Återbetalningstiden är inte bestämd utan är beroende av såväl skuldens storlek som inkomst- och ränteutvecklingen. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller 5 år avskrivs den. Återbetalningen sker genom ett s k årsbelopp som uppgår till fyra procent av inkomsten enligt den senaste taxeringen. I inkomstbegreppet ingår förutom inkomst av tjänst även inkomst av näringsverksamhet och kapital. Årsbeloppet skall täcka såväl räntor som amorteringar. Det innebär att i början då skulden är stor blir amorteringarna förhållandevis små. Ibland räcker årsbeloppet inte ens till hela räntekostnaden. Den obetalda delen läggs då till skulden som därmed växer trots full betalning. Årsbelopp som understiger tre procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 15 kronor år 3). Dvs om inkomsten uppgått till maximalt 95 kronor år 1 behöver inte någon avbetalning göras. Skulden växer då med räntan tills inkomsten ökar och betalningen påbörjas. Räntan för lånet fastställs av regeringen före varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren med hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet. År 3 uppgår räntan till 3, procent och är således inte avdragsgill. En administrativ avgift om 1 kronor per år debiteras utöver årsbeloppet. Institutet för privatekonomi (1)

5 Lån tagna f r om hösten 1 Återbetalningen, som börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut, men alltid i början av ett kalenderår, pågår i 5 år som längst. För den som är äldre än 35 år då betalningarna börjar skall lånet vara betalt under de antal år som återstår till och med det år -årsdagen inträffar. Minsta belopp som måste betalas är 15 procent av prisbasbeloppet (5 79 kronor år 3). Är skulden liten kan återbetalningstiden därför bli kortare. Årsbeloppet är utformat som en annuitet vars storlek beror på skuldens storlek, räntan, den återstående betalningstiden och ett uppräkningstal på två procent. Ränta och avgift för lånet fastställs på samma sätt som för lån tagna våren 1. Trygghetsregler i nya systemet För att årsbeloppen inte skall bli alltför betungande finns i vissa fall möjlighet att få nedsättning av avgiften. Detta sker då genom att årsbeloppet relateras till inkomsten under betalningsåret. Den som inte fyllt 5 år kan få årsbeloppet sänkt till maximalt fem procent av inkomsten (inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital). Efter fyllda 5 år kan beloppet sänkas till maximalt sju procent. För den som fyllt 5 år gäller även att procent av den förmögenhet som överstiger,75 prisbasbelopp skall läggas till. En förutsättning för att årsbeloppet skall sättas ned är att det sänks med minst tre procent av prisbasbeloppet (1 15 kronor år 3). Årsbelopp som efter nedsättning är mindre än fem procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 93 kronor år 3). Någon betalning behöver då inte göras men skulden kommer att öka med räntan. Om nedsättning av årsbeloppet beviljas kan återbetalningstiden komma att förlängas. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller år avskrivs den. Nedsättning av årsbeloppet beviljas endast för ett år i taget. Ansökan måste därför lämnas varje år så länge man vill fortsätta betala en lägre avgift. Även vid nedsättning debiteras en administrativ avgift om 1 kronor per år utöver årsbeloppet. Gamla lån kan läggas om till nya Personer med enbart gamla lån, tagna mellan 199 och hösten 1, har haft möjlighet att omvandla dessa så att de i stället, fr o m 3, betalas helt enligt de nya reglerna. En ändring som är definitiv för resten av återbetalningstiden och som inte går att ångra. Nedan framgår de inkomstgränser som kan komma att gälla (framförallt för dem som omvandlat gamla lån till nya) vid återbetalning 3. Institutet för privatekonomi 5 (1)

6 Inkomstgränser (3) för att få nedsatt avgift (Låntagaren under 5 år. Ränta 3, procent) Skuld 15 Skuld 5 Antal år att betala Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Lägga ihop gamla och nya lån Många studenter har under sin studietid tagit lån i båda systemen. När återbetalningen börjar är principen att gamla lån betalas enligt gamla regler och nya lån enligt nya. Emellertid kommer det att bli möjligt att slå ihop de båda lånen. Om lånen läggs samman till en enda skuld kommer återbetalningen att ske enligt de regler som gäller för lån tagna fr o m hösten 1. En sammanläggning är definitiv för resten av återbetalningstiden och går inte att ångra. Begäran om sammanläggning skall lämnas till CSN senast den 3 november året före det år man vill att förändringen skall genomföras. Det årsbelopp (annuiteten) som debiteras för den sammanlagda skulden går i första hand till att täcka räntan för den sammanlagda skulden och därefter till amortering av det äldsta lånet. Amortering av det senaste lånet påbörjas således inte förrän det äldsta är betalt. Trygghetsregler vid sammanläggning Även den som lagt ihop sina lån kan i vissa fall få ett nedsatt årsbelopp som relateras till inkomsten. Så länge båda delarna av den sammanlagda skulden är obetalda kommer årsbeloppet som skall betalas att ligga mellan fyra och fem procent av inkomsten då det vägs med respektive låns andel av den totala skulden. Ex. Om det äldsta lånet uppgår till kronor och det nya till kronor kommer procentsatsen att bli, procent (((,* )+(,5* ))/ ). På motsvarande sätt kommer den att uppgå till,5 procent fro m 5 års ålder. Den gamla skulden avskrivs vid ingången av det år man fyller 5 om den inte betalts då och den nya om den inte betalts före års ålder. Institutet för privatekonomi (1)

7 Några konsekvenser utan sammanläggning Sannolikt kommer flertalet som börjar återbetalningen 3 att ha största delen av sin skuld i det gamla systemet där återbetalningen baseras på inkomstens storlek. Detta innebär att ju högre inkomsten är desto snabbare betalas det gamla lånet och ju lägre inkomsten är desto längre tid tar det. Skulderna i det nya systemet kan då betalningarna börjar år 3 uppgå till cirka alternativt kronor beroende på om studierna avslutats HT 1 eller VT. Dessa relativt små lånebelopp innebär att årsbeloppet första betalningsåret kommer att uppgå till minimibeloppet 15 procent av prisbasbeloppet, 5 79 kronor. Dessa lån kommer därmed att betalas relativt snabbt, på ca fyra till nio år. Exempel Hur valet av återbetalningsmodell kan slå för olika individer är svårt att förutse. Många faktorer spelar in. Förutom skuldernas storlek, ränta och fördelning på de båda systemen har individens inkomst, inkomstutveckling och ålder stor betydelse. Konsekvenserna av en sammanslagning kan generellt sägas vara att lånetiden förlängs, årsbeloppet blir lägre och totala kostnaden högre. För att åskådliggöra effekterna av de två olika alternativen, att betala lånen var för sig eller slå ihop dem, redovisas nedan exempel för fyra olika utbildningar. Dessa är civilingenjör, gymnasielärare, jurist och sjukgymnast som arbetar i olika arbetsmarknadssektorer. För varje utbildning redovisas två olika skuldbelopp i gamla systemet. Räntan antages vara 3 alternativt procent och löneutvecklingen 3,5 respektive,5 procent. I samtliga exempel antages skulden i det nya systemet vara 3 kronor. Beräkningarna är gjorda som om sammanläggningen hade kunnat genomföras redan i år, 3. Uppgifterna om ingångslön och löneutveckling för gymnasielärare och sjukgymnaster har hämtats från SACO:s lönestatistik med utjämnade lönekurvor. Uppgifterna för övriga utbildningar har hämtats från de olika SACO-förbunden. Av tabellerna framgår ingångslöner, antal återbetalningsår och den totala kostnaden för lånen enligt de två olika alternativen. På tabellens sida 1 är den årliga löneutvecklingen och räntan 3,5 respektive 3 procent. På tabellens sida visas motsvarande beräkningar med en pessimistisk syn på utvecklingen. Löneutveckling och ränta är där,5 respektive, procent. Diagrammen visar hur stor procent av årsinkomsten före skatt som varje år måste avsättas till återbetalningen beroende på vilken betalningsmodell som väljs. De har gjorts endast för de beräkningar där räntan uppgår till 3 procent och löneutvecklingen till 3,5 procent. Resultat 1. ju högre ingångslön och snabbare lönekarriär desto kortare tid behövs för att betala av den gamla skulden om skulderna betalas var för sig. Samtidigt blir den totala kostnaden lägre Institutet för privatekonomi 7 (1)

8 . utan sammanläggning blir årliga utgifterna större men återbetalningstiden blir kortare 3. sammanlagda lån betalas vanligtvis på 5 år oavsett årsinkomst och kostnaden beror endast på skuldstorlek och ränta. om personen är äldre än 3 år när återbetalningen börjar eller om det blir aktuellt med nedsättning kommer ett annat antal år än 5 att gälla 5. när sammanläggningen innebär en avsevärt längre återbetalningstid blir räntekostnaden betydligt högre än om lånen betalas var för sig Exempel med tio terminer Den privatanställde civilingenjören i tabell 1 med tio terminers lån betalar lånen på 1 år om de betalas var för sig. Detta innebär nio färre år än om de läggs ihop. Dessutom blir räntekostnaden 3 kronor lägre. Att betala lånen var för sig innebär dock högre årliga betalningar än vid en sammanläggning. (Se diagram). Tack vare civilingenjörens relativt goda inkomster blir det endast ett år, det tredje betalningsåret, där de sammanlagda årsbeloppen kommer att överstiga fem procent (5,) av inkomsten. Läggs lånen ihop kommer betalningarna de första åren att uppgå till lite drygt tre procent av inkomsten. Ser vi på gymnasieläraren som har en lägre ingångslön och plattare löneutveckling blir bilden annorlunda. Med tio terminers lån kommer det att ta 3 år att betala tillbaka lånen om de betalas var för sig. Eftersom lönen inte är så hög måste vår gymnasielärare det tredje året avsätta ca sex procent av inkomsten till de båda årsbeloppen. Väljer han/hon en sammanläggning kommer det bara att ta två år mer, dvs 5 år. Då finns också möjlighet till nedsatt avgift de första två åren. Vinsten av att betala mer de första åren blir här således tämligen marginell, ca 17 kronor jämfört med att välja alternativet med sammanläggning och nedsatt avgift. Resultaten på tabellens sida visar att ett mer pessimistiskt antagande om ränte- och löneutveckling utjämnar skillnaderna mellan de båda betalningsalternativen. Det kan till och med i vissa fall inträffa att en sammanläggning ger en kortare betalningstid. (Se tabellens sida, gymnasielärare med 1 terminers lån). Exempel med nio terminer En termins kortare utbildning med tre procents ränta och 3,5 procents löneutveckling resulterar i våra exempel i mellan ett och tre års kortare återbetalningstid. Inte i något fall blir det aktuellt med nedsatt årsavgift. I det mer pessimistiska alternativet kan både den statligt anställde juristen och gymnasieläraren med nio terminers lån begära nedsatt avgift de första åren. En termins kortare utbildning resulterar här i mellan två och fyra färre återbetalningsår. Betala lånen var för sig eller lägga ihop dem? För att komma fram till ett beslut kan följande frågeställningar tjäna som vägledning inför valet. Hur mycket har jag råd att betala varje år? Hur många år är jag villig att hålla på med betalningarna, så få som möjligt eller spelar det ingen roll om det drar ut på tiden? Är skulden så stor att viss del kan komma att skrivas av? Konsekvenserna av svaren på ovanstående frågor kan sammanfattas som: Institutet för privatekonomi (1)

9 Betala idag eller i morgon? Ju mindre som betalas varje år desto längre tid tar det att bli skuldfri och den totala lånekostnaden blir högre Ju mer som betalas varje år desto snabbare blir man skuldfri och den totala lånekostnaden blir lägre. Betalas lånen var för sig blir det dubbla administrationsavgifter. Slutsatser I de fall skulden i det gamla systemet är relativt liten och/eller lönen och löneutvecklingen är god kan en sammanläggning medföra en till synes "onödig" förlängning av återbetalningstiden till en avsevärt högre kostnad. Problemet är dock att den som vill ha kort återbetalningstid och samtidigt få en lägre total kostnad genom att betala lånen var för sig måste kunna avsätta en större andel av sin inkomst under några år i början av betalningarna. - Under just de år som ekonomin kanske är som kärvast i övrigt. Ju lägre lönen är desto större andel av inkomsten går till återbetalning då det nya lånet/återbetalningsreglerna inte är inkomstberoende. Men om skulden i det gamla systemet är så liten att man vid en sammanläggning ändå hamnar på minimiannuiteten så behöver det inte betyda någon avsevärd förlängning av återbetalningstiden. Är däremot skulden i det gamla systemet relativt stor och/eller inkomsten låg är bilden inte lika entydig. Då kan en sammanläggning vara ett bra alternativ. Viktigt att tänka på är också att kapitalinkomster påverkar betalningen av gamla lån men inte av nya sammanläggning inte går att återkalla men att det går att frivilligt göra större inbetalningar Syftet med exemplen har varit att åskådliggöra hur betalningarna kan komma att utvecklas beroende på vilket alternativ som väljs. Det går inte att direkt säga vad som är det bästa valet. Det måste var och en själv avgöra utifrån sin ekonomiska situation och de egna önskemålen. Dessutom ska man vara medveten om att förutsättningarna kan förändras både vad avser den egna inkomstutvecklingen och den allmänna räntenivån. Institutet för privatekonomi 9 (1)

10 Återbetalningstid och kostnad för för studielån enligt olika återbetalningsalternativ Löneutveckling = 3,5 procent per år + individuella tillägg Studielåneräntan = 3, procent Student född 1977, examen VT- 1 terminer: Skuld i gamla systemet = 5 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 19, examen VT- Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 197, examen VT- 9 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- 7 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 3 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Institutet för privatekonomi 1 (1)

11 Återbetalningstid och kostnad för för studielån enligt olika återbetalningsalternativ Löneutveckling =,5 procent per år + individuella tillägg Studielåneräntan =, procent Student född 1977, examen VT- 1 terminer: Skuld i gamla systemet = 5 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 19, examen VT- Gymnasielärare 1 5 * (Kommunal tjänst) *) Skulden avskrivs vid års ålder Student född 197, examen VT- 9 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- 7 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 3 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Institutet för privatekonomi 11 (1)

12 Civilingenjör (Privat) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön kr/mån Civilingenjör (Statlig) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 1 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)

13 Jurist (Privat) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön kr/mån Jurist (Statlig) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 19 5 kr/mån m nedsättn Institutet för privatekonomi 13 (1)

14 Gymnasielärare ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön = 1 5 kr/mån m nedsättn Gymnasielärare ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån m nedsättn Institutet för privatekonomi 1 (1)

15 Civilingenjör (Privat) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön kr/mån Civilingenjör (Statlig) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön = 1 kr/mån Institutet för privatekonomi 15 (1)

16 Jurist (Privat) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön kr/mån Jurist (Statlig) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön 19 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)

17 Gymnasielärare ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 17 (1)

18 Sjukgymnast ränta 3%. Lån 7 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån Sjukgymnast Återbetalningens andel av inkomsten. Löneutv,5%, ränta %. Lån terminer. Ingångslön = 1 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både

Läs mer

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989

Att betala tillbaka studiemedel. lån tagna före 1989 Att betala tillbaka studiemedel lån tagna före 1989 2007 Innehållsförteckning Studiemedelsskuld 3 Återbetalning 4 Extra inbetalningar 8 Nedsatt studiemedelsavgift 10 Avskrivning 15 Flera lån 17 Återkrav

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans

UF 70 SM 0401. Studiestöd 2002. Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students 2002 Repayment of student loans UF 70 SM 0401 Studiestöd 2002 Återbetalning av studiestöd Financial aid for students

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Studiestödslag; utfärdad den 16 december 1999. SFS 1999:1395 Utkom från trycket den 5 januari 2000 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning

Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Handläggare: Salli Fanaei Datum: 2008-10-02 Dnr: PT2-3/0809 Inbjudan att svara på remiss: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning Med hänsyn till bl.a. ändrad praxis inom återbetalningsområdet

Läs mer

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001

Att betala tillbaka studielån. lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 Att betala tillbaka studielån lån tagna mellan 1 januari 1989 och den 30 juni 2001 2007 Innehåll Studielån 3 Återbetalning 4 Nedsatt årsbelopp 8 Avskrivning 10 Flera lån 12 Återkrav 14 Övriga upplysningar

Läs mer

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd.

Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. Handläggare: Elin Rosenberg Datum: 2007-11-20 Dnr: PT2-6/0708 Remissanmodan: Förslag till ändring av föreskrifter om återbetalning av studiestöd. I enlighet med 27 verkförordningen (1995:1322) bereds ni

Läs mer

EN LJUSNANDE FRAMTID?

EN LJUSNANDE FRAMTID? EN LJUSNANDE FRAMTID? annat 34% 36% Nödv levnadsader 26% Återbet studie 4% En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen 2 1 En ljusnande framtid? En rapport om akademikers ekonomiska situation

Läs mer

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt)

Remiss från Utbildningsdepartementet avseende promemorian Avskaffad åldersavskrivning för studielån och återkrav av studiemedel (svarsdatum 1 okt) SIGNERAD 2014-08-31 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-08-29 Vår referens Kerstin Wramell Lundin Utredningssekreterare Tjänsteskrivelse kerstin.wramell.lundin@malmo.se Remiss från Utbildningsdepartementet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395); SFS 2010:441 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om studiestödslagen

Läs mer

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA

STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA STUDI ESTÖDET I DE NORDI SK A L ÄNDERNA HÖGSKOLESTUDERANDE PÅ HÖSTEN 211 (euro) Ilpo Lahtinen FPA / ASIN ilpo.lahtinen@kela.fi 1. STUDI ESTÖDETS BEL OPP Hos föräldrarna Bor självständigt e/mån e/mån e/år

Läs mer

Återbetalning av studiestöd 2010

Återbetalning av studiestöd 2010 Återbetalning av studiestöd 2010 UF0402 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Utbildning och forskning A.2 Statistikområde Studiestöd A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Statistikprodukten

Läs mer

En ljusnande framtid..? 2012

En ljusnande framtid..? 2012 En ljusnande framtid..? 2012 En rapport om akademikers ekonomiska situation efter examen Institutet för Privatekonomi och Saco i samarbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 4 Sammanfattning... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital.

Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Bolån 60+ Upptäck lånet som frigör ditt bundna kapital. Min syster och hennes man tog ett lån före mig. Boel 67 år Frigör pengar som finns låsta i din bostad. Är du över 60 år och bor i en helt eller nära

Läs mer

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001

Lättläst om att betala tillbaka. lån tagna efter den 30 juni 2001 Lättläst om att betala tillbaka lån tagna efter den 30 juni 2001 2015 1 2 Välkommen till CSN Här kan du läsa om hur du betalar tillbaka det lån som kallas annuitetslån. Det är pengar som du lånat när du

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering

Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering 1(2) Riksarkivets myndighetsspecifika föreskrifter om gallring och annan arkivhantering RA-MS 2013:6 Riksarkivets föreskrifter om bevarande och gallring hos Centrala studiestödsnämnden; beslutade den 16

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655); SFS 2010:442 Utkom från trycket den 4 juni 2010 utfärdad den 27 maj 2010. Regeringen föreskriver i fråga om studiestödsförordningen

Läs mer

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl.

Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. HFD 2013 ref 62 Fråga om avskrivning av studielån på grund av synnerliga skäl. Lagrum: 8 kap. 12 studiestödslagen (1973:349) J.F. hade haft diabetes sedan tonåren. Under sjätte terminen på sjuksköterskeutbildningen

Läs mer

Lättläst om studiemedel

Lättläst om studiemedel Lättläst om studiemedel 2015 1 2 Innehåll Vad är studiemedel?...6 Vem kan få studiemedel?... 7 Hur mycket pengar kan du få?... 9 Hur många poäng måste du läsa?...14 Hur länge kan du få studiemedel?...16

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån

LENDO - STORYBOARD. 1. Välkommen & Introduktion till privatlån 1. Välkommen & Introduktion till privatlån Hej och välkommen till Lendo! Hos oss på Lendo kan du låna från 5.000 kr. till 350.000 kr. De lån vi erbjuder är så kallade privatlån, vilket innebär att ingen

Läs mer

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen

Frivilligt kapitaltillskott. Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Frivilligt kapitaltillskott Information till medlemmar i RB Brf Silfverdalen Agenda Presentation av Stefan Engberg, Fristående Affärsutveckling AB En titt bakåt i tiden Balansräkningen och avgiften idag

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD ÅLANDS LANDSKAPSSTYRELSE PB 1060 Bo 1 22111 MARIEHAMN RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag

Läs mer

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 %

1 000 kr 350 kr 245 kr 1 350 kr 5 896 % 2 000 kr * 500 kr 350 kr 2 500 kr 1 822 % 3 000 kr ** 650 kr 455 kr 3 650 kr 1 183 % Allmänna villkor Expresskredit Norden AB (hädanefter långivaren) förmedlar blancolån via SMS och på webben (sammanfattas hädanefter som mikrolån) till privatpersoner (hädanefter låntagaren) som uppfyller

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION 1. Kreditgivarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon E-post Webbadress Cakewalk Capital AB, org nr. 556886-6007 Ejdervägen 2, 47132

Läs mer

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis

2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis 2015 Elise Vik Saetre och Daniel Kjellén Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade studieval En rapportserie om utbildningens alternativkostnader Avgiftsfritt är inte gratis Vikten av informerade

Läs mer

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på

Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på Skuldsanering Du som vill få ordning på din ekonomi behöver troligen mer information. Om du vill läsa mer om skuldsanering hittar du information på www.kronofogden.se. Du kan också ringa Kronofogden på

Läs mer

Bolånekod. EU-kod för information om bolån

Bolånekod. EU-kod för information om bolån Svenska Bankföreningen 2002-04-10 Version 2 Bolånekod EU-kod för information om bolån Allmän information till konsumenten Informationen i denna folder har tagits fram gemensamt av de långivare som är medlemmar

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor

Frågor och Svar. 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor Frågor och Svar 1 Kreditregler 2 Låneansökan 3 Värderingar 4 Köp av ny Bostad 5 Amortering 6 Kostnader 7 Övriga frågor 1 KREDITPRÖVNING OCH KREDITREGLER Vad kan Bättre Bolån belåna? Bättre Bolån belånar

Läs mer

Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015

Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015 Allmänna bestämmelser och villkor i Frösåkers Golfklubb 2015 Sida 1 av 4 Bilaga 3, Allmänna bestämmelser och villkor för medlemskap i Frösåker golfklubb, gäller f o m 2015 Från 22 års ålder ska medlemmar

Läs mer

Policy fakturerings- och kravverksamhet

Policy fakturerings- och kravverksamhet Bilaga till kommunfullmäktiges protokoll 2/2015 Policy fakturerings- och kravverksamhet 2015-01-25 1. Innehåll 2. Omfattning... 2 3. Syfte... 2 4. Målsättning... 2 5. Organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare)

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD. VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) BO 1 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD VILLKOR 2010 (gäller tillsvidare) 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION. Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige. Ej tillämpbart 1. Kreditgivarens/kreditförmedlarens namn och kontaktuppgifter Kreditgivare Adress Telefon (*) E-post (*) Fax (*) Webbadress (*) Visovi AB 556857-9626 Box 1516 411 41 Göteborg Sverige Kreditförmedlare

Läs mer

17 Anstånd och eftergift

17 Anstånd och eftergift 17 Anstånd och eftergift 17.1 Utredningens uppdrag I Underhållsstödsutredningens uppdrag ingår att se över de nuvarande reglerna om anstånd och eftergift. 17.2 Gällande rätt En bidragsskyldig förälder

Läs mer

Studiestödet 2013. CSN, rapport 2014:2

Studiestödet 2013. CSN, rapport 2014:2 Studiestödet 213 CSN, rapport 214:2 Dnr 213 1 9623 Studiestödet 213 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 9 1.1 Uppdraget... 9 1.2 Faktaunderlag... 9 1.3 Utveckling och förändring av CSN:s uppföljningssystem...

Läs mer

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION

STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION STANDARDISERAD EUROPEISK KONSUMENTKREDITINFORMATION Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte någon rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av

35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av 35 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning Innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - rätten till garantiersättning i 2 och 3, - försäkringstiden i 4-17, - ersättningsnivåer

Läs mer

Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN?

Ett räntefritt. studiestödsalternativ till CSN? Mälardalens Högskola Projektarbete i Ekologisk Inst. Ekonomi och informatik Ekonomi, 5 p Box 883 B-uppsats/EKEKV 98 721 23 Västerås 2000-05-10 Ett räntefritt studiestödsalternativ till CSN? Handledare:

Läs mer

Allt du inte visste om Kronofogden

Allt du inte visste om Kronofogden Allt du inte visste om Kronofogden Vi vill hjälpa, inte stjälpa Många känner rädsla eller obehag när de hör talas om Kronofogden. Ändå vet de flesta inte särskilt mycket om oss. Vi arbetar för att göra

Läs mer

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun

Skolbarnsomsorgsverksamheten i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.1.2 Antagen av kommunfullmäktige 264/02, 101/03, 172/03 Reviderad av bun 43/11 Redaktionella ändringar av barn- och utbildning 2011-12-15 Reviderad kf 160/14 Skolbarnsomsorgsverksamheten

Läs mer

Fakturerings- och kravpolicy

Fakturerings- och kravpolicy Fakturerings- och kravpolicy Policydokument för den kommunala organisationen i Bergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-24 Dnr 2014/138 2014-04-07 1 (4) Fakturerings- och kravpolicy för Bergs

Läs mer

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4

ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 ALLMÄNNA RÅD RFV REKOMMENDERAR 1986:4 Frivillig sjukpenningförsäkring enligt lagen om allmän försäkring (AFL) Innehåll Inledning...7 Villkor för att få teckna frivillig sjukpenningförsäkring...8 Sjukpenningens

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter som

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Studiestödet 2009 CSN, april 2010

Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Studiestödet 2009 CSN, april 2010 Sammanfattning... 3 1 Inledning... 9 1.1 Uppdraget... 9 1.2 Faktaunderlag... 9 1.3 Avgränsningar m.m... 9 2 Studiestödssystemet i korthet...10 3 Övergripande utveckling...11

Läs mer

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett

Läs mer

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar För dig som driver egen tandläkarpraktik är det naturligtvis viktigt att kunna erbjuda dina patienter ett bra och enkelt sätt att betala. Lika viktigt är förmånliga

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

! " # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter.

!  # $! % Av förenklingsskäl används i fortsättningen beteckningen arbetsgivare för samtliga typer av kyrkliga enheter. 1 (6)! " # $! % Mot bakgrund av den stora mängd frågor som uppkommit avseende pensionsavsättningar i 2007 års bokslut/årsredovisning lämnar Kyrkans pensionskassa och Kyrkans redovisningskommitté (KRED)

Läs mer

Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande

Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande 2010 www.fpa.fi Statsgaranti för studielån, räntebidrag och studielånsavdrag i beskattningen för högskolestuderande Statsgaranti för studielån är en del av studiestödet. I den här broschyren ger vi information

Läs mer

Kronofogdemyndighetens allmänna råd

Kronofogdemyndighetens allmänna råd Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2015 1 ; beslutade den 1 december 2014 i anslutning

Läs mer

52 = 1041. 1040 1.00096 Vi kan nu teckna hur mycket pengar han har, just när han har satt in sina 280 kr den tredje måndagen + 280 1040

52 = 1041. 1040 1.00096 Vi kan nu teckna hur mycket pengar han har, just när han har satt in sina 280 kr den tredje måndagen + 280 1040 Tillämpningar på främst geometriska, men även aritmetiska summor och talföljder. Att röka är ett fördärv. Förutom att man kan förlora hälsan går en mängd pengar upp i rök. Vi träffar Cigge, som röker 20

Läs mer

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten.

Förhandsinformation om konsumentkrediter. Att kreditgivaren lämnar dessa uppgifter medför ingen skyldighet för denne att bevilja krediten. Förhandsinformation om konsumentkrediter 2014-09-01 Inom EU har en standardiserad blankett för konsumentkreditinformation utformats. Blanketten utgör inte något rättsligt bindande krediterbjudande. Uppgifterna

Läs mer

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Riktlinjer och avgifter för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-06-04 av Kommunstyrelsen 90 och 2014-06-18 av Kommunfullmäktige 49 Senast

Läs mer

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning?

Sjukersättning. Hur mycket får man i sjukersättning? Kan jag få sjukersättning? Hur går det till att få sjukersättning? Sjukersättning Du kan få sjukersättning om din arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel. Hur mycket du får i sjukersättning beror på hur mycket du har haft i inkomst. Har du inte haft

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan

ViS 2012 19 mars. Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan ViS 2012 19 mars Högre bidraget Ansökan om studiemedel VUX 2012 Studiemedel för grundskolestuderande Samverkan 1 Högre bidraget för Yrkesvux CSN-rapport juli 2011 Registeruppgifter Enkäter till studerande

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK

Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Frågor och svar vid övergång till spelrätter i Hammarö GK Vad är det som föranlett en övergång till spelrätter på Hammarö GK? Klubben har fått fler utträdesansökningar än vanligt och vi har ingen kö för

Läs mer

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning

Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Den löpande verksamheten Fem små uppgifter för KFA-inlärning Sifferunderlaget för KFA-föreläsning 1 1 Personalkostnader Företaget anställer tre personer på deltid. Under året är den normala bruttolönen

Läs mer

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag Bostadsbidrag barnfamiljer Barnfamiljer med låga inkomster kan få bostadsbidrag. Hur mycket du kan få beror på dina inkomster, dina boendekostnader, bostadens storlek och hur många barn du har. Du söker

Läs mer

Ålandsbanken bostadslån

Ålandsbanken bostadslån Ålandsbanken bostadslån Ålandsbankens bostadslån ger dig rörelsefrihet På Ålandsbanken vet vi hur viktigt det är att du får rätt upplägg på ditt bostadslån. Att köpa lägenhet, hus eller bygga nytt är ett

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta Partsgemensam information till arbetstagarna Information till dig som är född 1985 eller tidigare och överväger tjänstepensionsavtalet AKAP-KL i stället för KAP-KL. - en information från parterna på AKAP-KL

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325

Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Folke Bernadotteakademins allmänna villkor för stöd till verksamhet som främjar genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Tillämpning 1 Dessa villkor reglerar stöd till verksamhet som främjar

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN

EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN EUROPEISKT AVTAL OM EN FRIVILLIG UPPFÖRANDEKOD FÖR INFORMATION VID BOSTADSLÅN Detta avtal har förhandlats fram mellan och antagits av europeiska konsumentorganisationer och europeiska föreningar av kreditinstitutioner

Läs mer

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

Nr 4 GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅNENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE BIAGA GRUNDÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVAENSEN MEAN DES ÅNENS, DES ÅTERBETANINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE. P. $. P. W.. W.. $ Bokstävernas och symbolernas betydelse: K är numret på ett lån K är

Läs mer

Lättläst om hemutrustningslån

Lättläst om hemutrustningslån Lättläst om hemutrustningslån 2015 1 2 Innehållsförteckning Vill du veta mer om hemutrustningslån?... 5 Vad är hemutrustningslån...6 Vem får låna och till vad får du låna?... 6 När kan jag låna?...7 Hur

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 17 december 2013 Ö 822-12 KLAGANDE Dödsboet efter Rolf Nilson, 391007-5716 c/o ÅA MOTPARTER 1. CW 2. MW Ombud för 1 och 2: JE SAKEN Hinder

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅ- NENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE

GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅ- NENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE 1568 Nr 608 Bilaga GRUNDLÄGGANDE EKVATION SOM ANGER EKVIVALENSEN MELLAN DELS LÅ- NENS, DELS ÅTERBETALNINGARNAS OCH OMKOSTNADERNAS VÄRDE K m K 1 A K m K t (1 ' K ' (1 K t K ' K 1 A Bokstävernas och symbolernas

Läs mer

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen

Mönsterås kommun. Socialförvaltningen Mönsterås kommun Socialförvaltningen Taxor och avgifter Fr.o.m. 1 januari 2014 0 1 Kontaktuppgifter Vid behov av hemtjänst, trygghetslarm med mera, kontakta biståndshandläggarna: Tel: 0499-170 00 växel

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Då lönar det sig att skatta av uppskovet

Då lönar det sig att skatta av uppskovet Då lönar det sig att skatta av uppskovet Lönar det sig att skatta av gamla uppskov i nästa års deklaration? Den som gör det slipper både höjd reavinstskatt och den nya uppskovsskatten. Ändå är det inte

Läs mer

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner Denna blankett kan du använda när du begär avräkning av utländsk skatt eller så kan du fylla i uppgifterna på Övriga upplysningar på inkomstdeklaration 1. Du behöver inte fylla i blanketten om du bara

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2010 KOM(2010)114 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Bedömning av de italienska myndigheternas rapport om indrivningen av den tilläggsavgift som mjölkproducenterna

Läs mer

SKOLA. TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. Taxan träder i kraft 1 januari 2013

SKOLA. TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg. Taxan träder i kraft 1 januari 2013 TAXA inom förskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg Taxan träder i kraft 1 januari 2013 Antagen av kommunfullmäktige (KF 45/2010) Reviderad: (KF 210/2010) Reviderad: (KF 257/2012)

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Se till att du får pension. Information till företagare

Se till att du får pension. Information till företagare Se till att du får pension Information till företagare Se till att du får pension Som företagare måste du själv ansvara för att du tjänar in till din pension, till skillnad mot en vanlig löntagare. I den

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer