ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

Transkript

1 ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker

2 Institutet för privatekonomi (1)

3 Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari 3 Institutet för privatekonomi 3 (1)

4 ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Ett nytt studiemedelssystem gäller fr o m höstterminen 1. Studenter som avslutat sina studier höstterminen 1 eller under vårterminen kommer att påbörja sin återbetalning 3. Flertalet av dem kommer att ha lånat pengar i såväl det gamla som det nya systemet. Med lån i båda systemen kommer det att bli möjligt att fritt välja mellan att betala varje lån för sig i enlighet med respektive systems regler eller lägga ihop lånen och betala hela skulden enligt de nya återbetalningsreglerna. äggningsalternativet blir dock möjligt först år. Anledningen är att begäran om sammanläggning måste ha inkommit till CSN senast den 3 november året före det år man vill att förändringen skall gälla. Men för att en sådan begäran skall beaktas måste man ha blivit återbetalningsskyldig, vilket man blir i mitten av januari samma år som återbetalningen skall börja. Detta innebär att alla som börjar betala 3 kommer att betala de båda lånen var för sig detta år. Kort redogörelse för de olika återbetalningsreglerna Lån tagna fr o m 199 men senast våren 1: Återbetalningen börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut men alltid i början av ett kalenderår. Återbetalningstiden är inte bestämd utan är beroende av såväl skuldens storlek som inkomst- och ränteutvecklingen. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller 5 år avskrivs den. Återbetalningen sker genom ett s k årsbelopp som uppgår till fyra procent av inkomsten enligt den senaste taxeringen. I inkomstbegreppet ingår förutom inkomst av tjänst även inkomst av näringsverksamhet och kapital. Årsbeloppet skall täcka såväl räntor som amorteringar. Det innebär att i början då skulden är stor blir amorteringarna förhållandevis små. Ibland räcker årsbeloppet inte ens till hela räntekostnaden. Den obetalda delen läggs då till skulden som därmed växer trots full betalning. Årsbelopp som understiger tre procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 15 kronor år 3). Dvs om inkomsten uppgått till maximalt 95 kronor år 1 behöver inte någon avbetalning göras. Skulden växer då med räntan tills inkomsten ökar och betalningen påbörjas. Räntan för lånet fastställs av regeringen före varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren med hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet. År 3 uppgår räntan till 3, procent och är således inte avdragsgill. En administrativ avgift om 1 kronor per år debiteras utöver årsbeloppet. Institutet för privatekonomi (1)

5 Lån tagna f r om hösten 1 Återbetalningen, som börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut, men alltid i början av ett kalenderår, pågår i 5 år som längst. För den som är äldre än 35 år då betalningarna börjar skall lånet vara betalt under de antal år som återstår till och med det år -årsdagen inträffar. Minsta belopp som måste betalas är 15 procent av prisbasbeloppet (5 79 kronor år 3). Är skulden liten kan återbetalningstiden därför bli kortare. Årsbeloppet är utformat som en annuitet vars storlek beror på skuldens storlek, räntan, den återstående betalningstiden och ett uppräkningstal på två procent. Ränta och avgift för lånet fastställs på samma sätt som för lån tagna våren 1. Trygghetsregler i nya systemet För att årsbeloppen inte skall bli alltför betungande finns i vissa fall möjlighet att få nedsättning av avgiften. Detta sker då genom att årsbeloppet relateras till inkomsten under betalningsåret. Den som inte fyllt 5 år kan få årsbeloppet sänkt till maximalt fem procent av inkomsten (inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital). Efter fyllda 5 år kan beloppet sänkas till maximalt sju procent. För den som fyllt 5 år gäller även att procent av den förmögenhet som överstiger,75 prisbasbelopp skall läggas till. En förutsättning för att årsbeloppet skall sättas ned är att det sänks med minst tre procent av prisbasbeloppet (1 15 kronor år 3). Årsbelopp som efter nedsättning är mindre än fem procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 93 kronor år 3). Någon betalning behöver då inte göras men skulden kommer att öka med räntan. Om nedsättning av årsbeloppet beviljas kan återbetalningstiden komma att förlängas. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller år avskrivs den. Nedsättning av årsbeloppet beviljas endast för ett år i taget. Ansökan måste därför lämnas varje år så länge man vill fortsätta betala en lägre avgift. Även vid nedsättning debiteras en administrativ avgift om 1 kronor per år utöver årsbeloppet. Gamla lån kan läggas om till nya Personer med enbart gamla lån, tagna mellan 199 och hösten 1, har haft möjlighet att omvandla dessa så att de i stället, fr o m 3, betalas helt enligt de nya reglerna. En ändring som är definitiv för resten av återbetalningstiden och som inte går att ångra. Nedan framgår de inkomstgränser som kan komma att gälla (framförallt för dem som omvandlat gamla lån till nya) vid återbetalning 3. Institutet för privatekonomi 5 (1)

6 Inkomstgränser (3) för att få nedsatt avgift (Låntagaren under 5 år. Ränta 3, procent) Skuld 15 Skuld 5 Antal år att betala Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Lägga ihop gamla och nya lån Många studenter har under sin studietid tagit lån i båda systemen. När återbetalningen börjar är principen att gamla lån betalas enligt gamla regler och nya lån enligt nya. Emellertid kommer det att bli möjligt att slå ihop de båda lånen. Om lånen läggs samman till en enda skuld kommer återbetalningen att ske enligt de regler som gäller för lån tagna fr o m hösten 1. En sammanläggning är definitiv för resten av återbetalningstiden och går inte att ångra. Begäran om sammanläggning skall lämnas till CSN senast den 3 november året före det år man vill att förändringen skall genomföras. Det årsbelopp (annuiteten) som debiteras för den sammanlagda skulden går i första hand till att täcka räntan för den sammanlagda skulden och därefter till amortering av det äldsta lånet. Amortering av det senaste lånet påbörjas således inte förrän det äldsta är betalt. Trygghetsregler vid sammanläggning Även den som lagt ihop sina lån kan i vissa fall få ett nedsatt årsbelopp som relateras till inkomsten. Så länge båda delarna av den sammanlagda skulden är obetalda kommer årsbeloppet som skall betalas att ligga mellan fyra och fem procent av inkomsten då det vägs med respektive låns andel av den totala skulden. Ex. Om det äldsta lånet uppgår till kronor och det nya till kronor kommer procentsatsen att bli, procent (((,* )+(,5* ))/ ). På motsvarande sätt kommer den att uppgå till,5 procent fro m 5 års ålder. Den gamla skulden avskrivs vid ingången av det år man fyller 5 om den inte betalts då och den nya om den inte betalts före års ålder. Institutet för privatekonomi (1)

7 Några konsekvenser utan sammanläggning Sannolikt kommer flertalet som börjar återbetalningen 3 att ha största delen av sin skuld i det gamla systemet där återbetalningen baseras på inkomstens storlek. Detta innebär att ju högre inkomsten är desto snabbare betalas det gamla lånet och ju lägre inkomsten är desto längre tid tar det. Skulderna i det nya systemet kan då betalningarna börjar år 3 uppgå till cirka alternativt kronor beroende på om studierna avslutats HT 1 eller VT. Dessa relativt små lånebelopp innebär att årsbeloppet första betalningsåret kommer att uppgå till minimibeloppet 15 procent av prisbasbeloppet, 5 79 kronor. Dessa lån kommer därmed att betalas relativt snabbt, på ca fyra till nio år. Exempel Hur valet av återbetalningsmodell kan slå för olika individer är svårt att förutse. Många faktorer spelar in. Förutom skuldernas storlek, ränta och fördelning på de båda systemen har individens inkomst, inkomstutveckling och ålder stor betydelse. Konsekvenserna av en sammanslagning kan generellt sägas vara att lånetiden förlängs, årsbeloppet blir lägre och totala kostnaden högre. För att åskådliggöra effekterna av de två olika alternativen, att betala lånen var för sig eller slå ihop dem, redovisas nedan exempel för fyra olika utbildningar. Dessa är civilingenjör, gymnasielärare, jurist och sjukgymnast som arbetar i olika arbetsmarknadssektorer. För varje utbildning redovisas två olika skuldbelopp i gamla systemet. Räntan antages vara 3 alternativt procent och löneutvecklingen 3,5 respektive,5 procent. I samtliga exempel antages skulden i det nya systemet vara 3 kronor. Beräkningarna är gjorda som om sammanläggningen hade kunnat genomföras redan i år, 3. Uppgifterna om ingångslön och löneutveckling för gymnasielärare och sjukgymnaster har hämtats från SACO:s lönestatistik med utjämnade lönekurvor. Uppgifterna för övriga utbildningar har hämtats från de olika SACO-förbunden. Av tabellerna framgår ingångslöner, antal återbetalningsår och den totala kostnaden för lånen enligt de två olika alternativen. På tabellens sida 1 är den årliga löneutvecklingen och räntan 3,5 respektive 3 procent. På tabellens sida visas motsvarande beräkningar med en pessimistisk syn på utvecklingen. Löneutveckling och ränta är där,5 respektive, procent. Diagrammen visar hur stor procent av årsinkomsten före skatt som varje år måste avsättas till återbetalningen beroende på vilken betalningsmodell som väljs. De har gjorts endast för de beräkningar där räntan uppgår till 3 procent och löneutvecklingen till 3,5 procent. Resultat 1. ju högre ingångslön och snabbare lönekarriär desto kortare tid behövs för att betala av den gamla skulden om skulderna betalas var för sig. Samtidigt blir den totala kostnaden lägre Institutet för privatekonomi 7 (1)

8 . utan sammanläggning blir årliga utgifterna större men återbetalningstiden blir kortare 3. sammanlagda lån betalas vanligtvis på 5 år oavsett årsinkomst och kostnaden beror endast på skuldstorlek och ränta. om personen är äldre än 3 år när återbetalningen börjar eller om det blir aktuellt med nedsättning kommer ett annat antal år än 5 att gälla 5. när sammanläggningen innebär en avsevärt längre återbetalningstid blir räntekostnaden betydligt högre än om lånen betalas var för sig Exempel med tio terminer Den privatanställde civilingenjören i tabell 1 med tio terminers lån betalar lånen på 1 år om de betalas var för sig. Detta innebär nio färre år än om de läggs ihop. Dessutom blir räntekostnaden 3 kronor lägre. Att betala lånen var för sig innebär dock högre årliga betalningar än vid en sammanläggning. (Se diagram). Tack vare civilingenjörens relativt goda inkomster blir det endast ett år, det tredje betalningsåret, där de sammanlagda årsbeloppen kommer att överstiga fem procent (5,) av inkomsten. Läggs lånen ihop kommer betalningarna de första åren att uppgå till lite drygt tre procent av inkomsten. Ser vi på gymnasieläraren som har en lägre ingångslön och plattare löneutveckling blir bilden annorlunda. Med tio terminers lån kommer det att ta 3 år att betala tillbaka lånen om de betalas var för sig. Eftersom lönen inte är så hög måste vår gymnasielärare det tredje året avsätta ca sex procent av inkomsten till de båda årsbeloppen. Väljer han/hon en sammanläggning kommer det bara att ta två år mer, dvs 5 år. Då finns också möjlighet till nedsatt avgift de första två åren. Vinsten av att betala mer de första åren blir här således tämligen marginell, ca 17 kronor jämfört med att välja alternativet med sammanläggning och nedsatt avgift. Resultaten på tabellens sida visar att ett mer pessimistiskt antagande om ränte- och löneutveckling utjämnar skillnaderna mellan de båda betalningsalternativen. Det kan till och med i vissa fall inträffa att en sammanläggning ger en kortare betalningstid. (Se tabellens sida, gymnasielärare med 1 terminers lån). Exempel med nio terminer En termins kortare utbildning med tre procents ränta och 3,5 procents löneutveckling resulterar i våra exempel i mellan ett och tre års kortare återbetalningstid. Inte i något fall blir det aktuellt med nedsatt årsavgift. I det mer pessimistiska alternativet kan både den statligt anställde juristen och gymnasieläraren med nio terminers lån begära nedsatt avgift de första åren. En termins kortare utbildning resulterar här i mellan två och fyra färre återbetalningsår. Betala lånen var för sig eller lägga ihop dem? För att komma fram till ett beslut kan följande frågeställningar tjäna som vägledning inför valet. Hur mycket har jag råd att betala varje år? Hur många år är jag villig att hålla på med betalningarna, så få som möjligt eller spelar det ingen roll om det drar ut på tiden? Är skulden så stor att viss del kan komma att skrivas av? Konsekvenserna av svaren på ovanstående frågor kan sammanfattas som: Institutet för privatekonomi (1)

9 Betala idag eller i morgon? Ju mindre som betalas varje år desto längre tid tar det att bli skuldfri och den totala lånekostnaden blir högre Ju mer som betalas varje år desto snabbare blir man skuldfri och den totala lånekostnaden blir lägre. Betalas lånen var för sig blir det dubbla administrationsavgifter. Slutsatser I de fall skulden i det gamla systemet är relativt liten och/eller lönen och löneutvecklingen är god kan en sammanläggning medföra en till synes "onödig" förlängning av återbetalningstiden till en avsevärt högre kostnad. Problemet är dock att den som vill ha kort återbetalningstid och samtidigt få en lägre total kostnad genom att betala lånen var för sig måste kunna avsätta en större andel av sin inkomst under några år i början av betalningarna. - Under just de år som ekonomin kanske är som kärvast i övrigt. Ju lägre lönen är desto större andel av inkomsten går till återbetalning då det nya lånet/återbetalningsreglerna inte är inkomstberoende. Men om skulden i det gamla systemet är så liten att man vid en sammanläggning ändå hamnar på minimiannuiteten så behöver det inte betyda någon avsevärd förlängning av återbetalningstiden. Är däremot skulden i det gamla systemet relativt stor och/eller inkomsten låg är bilden inte lika entydig. Då kan en sammanläggning vara ett bra alternativ. Viktigt att tänka på är också att kapitalinkomster påverkar betalningen av gamla lån men inte av nya sammanläggning inte går att återkalla men att det går att frivilligt göra större inbetalningar Syftet med exemplen har varit att åskådliggöra hur betalningarna kan komma att utvecklas beroende på vilket alternativ som väljs. Det går inte att direkt säga vad som är det bästa valet. Det måste var och en själv avgöra utifrån sin ekonomiska situation och de egna önskemålen. Dessutom ska man vara medveten om att förutsättningarna kan förändras både vad avser den egna inkomstutvecklingen och den allmänna räntenivån. Institutet för privatekonomi 9 (1)

10 Återbetalningstid och kostnad för för studielån enligt olika återbetalningsalternativ Löneutveckling = 3,5 procent per år + individuella tillägg Studielåneräntan = 3, procent Student född 1977, examen VT- 1 terminer: Skuld i gamla systemet = 5 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 19, examen VT- Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 197, examen VT- 9 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- 7 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 3 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Institutet för privatekonomi 1 (1)

11 Återbetalningstid och kostnad för för studielån enligt olika återbetalningsalternativ Löneutveckling =,5 procent per år + individuella tillägg Studielåneräntan =, procent Student född 1977, examen VT- 1 terminer: Skuld i gamla systemet = 5 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 19, examen VT- Gymnasielärare 1 5 * (Kommunal tjänst) *) Skulden avskrivs vid års ålder Student född 197, examen VT- 9 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Civilingenjör (Privat sektor) Civilingenjör (Statlig sektor) Jurist (Privat tjänst) Jurist (Statlig tjänst) Gymnasielärare (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- 7 terminer: Skuld i gamla systemet = 1 3 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Student född 1979, examen VT- terminer: Skuld i gamla systemet = 1 kr, Skuld i nya systemet = 3 kr Utbildning Ingångslön per månad år Antal år att betala Total kostnad Slå ihop Med ev neds Slå ihop Med ev neds Sjukgymnast (Kommunal tjänst) Institutet för privatekonomi 11 (1)

12 Civilingenjör (Privat) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön kr/mån Civilingenjör (Statlig) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 1 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)

13 Jurist (Privat) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön kr/mån Jurist (Statlig) ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 19 5 kr/mån m nedsättn Institutet för privatekonomi 13 (1)

14 Gymnasielärare ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön = 1 5 kr/mån m nedsättn Gymnasielärare ränta 3%. Lån 1 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån m nedsättn Institutet för privatekonomi 1 (1)

15 Civilingenjör (Privat) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön kr/mån Civilingenjör (Statlig) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön = 1 kr/mån Institutet för privatekonomi 15 (1)

16 Jurist (Privat) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön kr/mån Jurist (Statlig) ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön 19 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)

17 Gymnasielärare ränta 3%. Lån 9 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 17 (1)

18 Sjukgymnast ränta 3%. Lån 7 terminer. Ingångslön 1 5 kr/mån Sjukgymnast Återbetalningens andel av inkomsten. Löneutv,5%, ränta %. Lån terminer. Ingångslön = 1 5 kr/mån Institutet för privatekonomi 1 (1)